LARVKOMPENDIUM FÖR MUSSELODLARE

Transkript

1 LARVKOMPENDIUM FÖR MUSSELODLARE Exempel på två typer av vackra men ovanliga larver i våra prover (t.v. nemertinmasklarv och t.h. slemmasklarv) Fredrik Norén N-research Ver. 1 Fri att kopiera och förändra Creative Commons Dela lika 3.0

2 PROVTAGNINGSMETODIK NÄR, VAR OCH HUR När prover skall tas beror på vad man är intresserad av. Vill man undvika att andra arter än blåmussla sätter sig på odlingen kan provtagningar några dagar innan sjösättning vara av intresse. Aktualiteten av en provtagning är cirka en vecka (uppskattningsvis), dvs äldre prover än en vecka ger kanske inte rättvisande bild av larvantalet i vattnet då flera djur snabbt kan börja sprida larver då temperaturen överstiger en viss nivå. Om man är intresserad av att undersöka en odlingslokal inför en möjlig odling kan det vara av intresse att kontrollera vattnet några gånger under maj-juni för att se hur mycket sjöpungslarver det finns i vattnet på lokalen. Sjöpungar sprider sig relativt kort (som längst den sträcka de kan flyta med strömmen under ett halvt till ett dygn) vilket möjliggör att vissa lokaler kanske har mindre sjöpungar än andra. HÅV, SLANG, PUMP En djurplanktonhåv kan lämpligen tillverkas själv av nylonväv (masköppning från µm) där man syr en strut av väven som sedan limmas på en plastflaska eller plastburk. Sömmen tätas med silikon. Generellt skall feta plaster undvikas och exempel på lim är smältlim, epoxi samt silikon. Glöm inte sandpappra innan limning. I överdelen limmas en ring fästas för att hålla nätet öppet (kan tex bestå av ett avsågat PVC rör eller ryssje-ringar) och däri fästs en tunn lina för att dra håven. I denna lina kan en liten tyngd fästas för att sänka håven så att öppningen är nedåt på väg ned. Placerar man tyngden i botten/flaskan så är den stängd på väg ned men filtrerar på väg upp vilket kan vara lämpligt då man vill bestämma antalet larver per volym. Lämpligt nylonnät kan man tex få tag i hos 150µm tråltillverkare, tex Lindboms skeppshandel i Lysekil eller beställa från Bopp-Utildi ( Givetvis kan man beställa färdiga håvar från tex Hydro-Bios eller via Swedaq i Höör. Vill man använda håven för att ta reda på antalet larver per liter får man räkna ut arean på öppningen och mäta det djup man drar upp håven från. Ett lämpligt djup är 10 meter och att man först sänker håven försiktigt för att därefter i lagom takt drar upp den till ytan. Därefter kan man hälla av det mesta ur flaskan genom att luta den så vattnet rinner ur nätet. Skaka gärna försiktigt på flaska och nät under tiden. Skölj ned det som har fastnat på insidan av nätet med lite havsvatten (från en vanlig flaska eller sprutflaska) och häll över i en separat provburkman kan även använda en dränkbar pump för att samla in larver från ett specifikt djup. Vattnet man pumpar upp låter man då passera ett 150 µm nät (eller håven ovan) och därefter koncentreras provet upp på samma sätt som ovan. KONSERVERING I bästa fall behövs ingen konservering man analyserar provet mer eller mindre direkt efter håvningen. Detta går bra om man har en batteridriven fältlupp. Rent allmänt är levande prov

3 trevligare att studera och ger en inblick i hur pigga djuren är för tillfället. Vissa arter känner men lättast igen på rörelsemönster efter ett tag (ryckigt, långsamt, snurrande, etc). Om provet skall sparas mer än några timmar kan det vara bra att förvara dom kallt i en kylbag med isblock eller i ett kylskåp. Alternativt är att konservera med Lugols lösning (kalium jodid det är bara att googla på receptet, alternativt köpa från tex Fischer Scientific / ). Då håller sig proverna lätt några månader (t.o.m. år). Lugols sätts till i cirka 1% slutkoncentration vilket innebär samma mörka färg som konjak. ANALYSMETODIK UTRUSTNING En stereolupp med förstoring från 20x till 40x (220V, 12V eller batteri) behövs. En prisvärd sådan köps enkelt av försäljare av skolmaterial, tex för ~1200:- (ex moms). Man pratar ofta om kalljuslamor vilket gör att proverna inte blir för varma, sådant kalljus kan man enkelt tillverka själv genom att använda moderna LED lampor av varmvit karaktär. Proverna förvaras i någon slags burk. Jag använder s.k. NUNC brunnar (6-håls) som jag köper från Men det går att med lite fantasi hitta bra burkar av enklare slag, tex små glasburkar för smink eller färger. Djuren sjunker om de är konserverade i Lugols vilket gör att de ligger still vilket är bra om man skall räkna deras antal. Studerar man dom levande är det bra att inte ha provet tjockare/djupare än cirka 1 cm, så att man kan se igenom hela provet och att inte larverna ligger ovanpå varandra. ANALYS Kolla först översiktligt i provet. Vilka arter dominerar? Är det så många larver att endast ett delprov behöver räknas? Ta i så fall ett delprov och notera hela provvolymen samt volymen på delprovet. Det är praktiskt att väga proverna för att få volymen om inte lämpliga volymmått finns (det går snabbare att väga och slabbar mindre). Använd 1 gram provvatten = 1 ml, det räcker gott som noggranhet. Räkna antalet larver i provet (delprovet) och notera antalet. Använd måttet på filtrerad volym samt provvolymen för att räkna ut antalet larver per liter havsvatten. antal djur per liter = antal räknade djur i provet * (provvolym delprovets volym) filtrerad vattenvolym Ett mått på filtrerad vattenvolym får man genom att multiplicera filterhåvens öppningsarea med provdjupet. TOLKNING Genom att regelbundet innan utplacering studera antalet larver av blåmussla och sjöpungar kan man avgöra om de har passerat sin maximala förekoms (se vidare under Ciona avsnittet nedan). Eventuellt kan det vara en idé att placera ut riggarna efter sjöpungarnas maximala larvförekomst men då det fortfarande finns blåmussellarver kvar i vattnet.

4 ARTER Mytilus edulis Larven är frisimmande i vattnet under någon månads tid (3-4 veckor) innan den slår sig ned. Larven ser ut som en mindre blåmussla med en tydlig ciliekrans som den använder både för att simma och fånga föda med. Storleken är µm och skalet är genomskinligt så att magen och cilierörelser (cilier är samma sak som våra flimmerhår i halsen) syns tydligt. Foto: F. Norén Från boken: Zooplankton of the Atlantic and Golf coasts. Johnsson & Allen 2005.

5 Figur 1 Bilderna ovan är på Mytilus edulis larver i två förstoringar, den till vänster i ~200x förstoring och den till höger i ~50 x förstoring vilket är något större än det kraftigaste på stereoluppen. Crassostera gigas Från boken: Zooplankton of the Atlantic and Golf coasts. Johnsson & Allen Ciona intestinalis Ettårig (dock flerårig i kallare vatten) som släpper en till två omgångar larver i våra vatten, det senare verkar gälla för grundare och mer skyddade lokaler (enligt Dybern 1965). Den första och kraftigaste larvspridningen sker på våren (maj juni) men kan även starta så tidigt som i slutet av april. Den andra omgången sker i augusti september och sker från de nya individer som har blivit könsmogna sedan våren. Se Figur 1 för larvförekomst under året.

6 Figur 2 Larvförekomsten kring en Ciona vägg i Strömmarna. Provet är taget på 3-5 meters djup. Från Dybern 1965 De vuxna individer som har uppnått cirka ett års ålder lossnar från sina underlag och faller till botten under vårmånaderna. För individer som lever på grunda vatten är de unga individerna oftast genomskinliga eller mjölkvita/gula. Alltefter de blir äldre får de ett skikt av mikroalger på sig vilket ger dem ett färgat utseende (brun-/grön-/rödaktiga). Larverna har ett mycket kort larvstadium, i snitt 12 timmar (enligt Berill 1935) eller mindre än ett dygn för majoriteten (enligt Havenhand och Svane 1991). Larverna ser ut som små, nästan genomskinliga, grodyngel med en längd av cirka en millimeter. De kan förväxlas med ett planktoniskt ascidie som heter Oikopleura (vilka tillhör gruppen appendikularier) men skiljs enklast genom att Oikopleura oftast sitter inne i ett slemhölje vilket den använder för att fånga planktonföda. Storleken på dessa är båda runt en millimeter men Oikopleuras kropp/huvud är mer skiljt från svansen och är inte lika hopväxta som hos Ciona intestinalis. Fotograf okänd. Figur 3 Ciona intestinalis

7 Figur 4 Ciona intestinalis Från boken: Zooplankton of the Atlantic and Golf coasts. Johnsson & Allen Figur 5 Appendikularien Oikopleura

8 Balanider - havstulpaner Dessa känns enklast igen på sina karaktäristiska horn på huvudet i sitt första stadie (naupliestadiet, figur nedan)- Därefter blir dom nauplielarver (figur till höger) vilka är det stadie där larverna letar efter bra plats att sätta sig på. Frisimmande i tre dagar till två veckor (4 veckor rapporterat). Från Coastal Marine Zooplankton Todd m. fl. 1996, 2nd ed. Foto F. Norén

9 Övriga en överblick Bilder från en dansk studenthandledning tyvärr ingen källa.

10 Bilder från en dansk studenthandledning tyvärr ingen källa.