Centrum för belastningsskadeforskning, CBF Högskolan i Gävle CBF magasinet 2011 Syntress vid datorarbete kan leda till nackbesvär Personer med kronisk nacksmärta har minskad fysisk aktivitet Kvinnor har lägre syresättning i musklerna under arbete än män Det är tungt att vara flyglastare Snabba mätningar kan vara kostnadseffektiva Detta är exempel på resultat som forskats fram av doktorander vid CBF en forskningsenhet som forskar kring belastningsrelaterad ohälsa i arbetslivet. I det här magasinet kan du läsa mer om både forskningsprojekten och om CBF.
INNEHÅLL 3 Vårt mål en bättre livsmiljö för människan 4 CBF:s forskning då, nu och sen 5 Vi behöver arbetsplatser med god synergonomi 6 8 Sämre återhämtning och minskad fysisk aktivitet hos personer med kronisk smärta Lägre syresättning i kvinnors muskler 10 Forskning ska ge flyglastare bättre arbetsmiljö 12 Lönsamt ibland att vara mindre noggrann 14 Divyas mål hitta sätt att skapa nyttig variation 16 Forskarstuderande vid CBF 17 Axplock ur CBFs verksamhet 2009 2011 Ansvarig utgivare: Nader Ahmadi Redaktör: Svend Erik Mathiassen Grafisk form: Marianne Carlsson Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växjö, 2012 Upplaga: 5 000 ex Adresskälla: Cegedim Dendrite Adress: Centrum för belastningsskadeforskning, CBF Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle, 801 76 Gävle
Vårt mål en bättre livsmiljö för människan Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Så lyder Högskolans verksamhetsidé och vi är fast beslutna att låta denna syn genom syra hela verksamheten, från forskning till utbildning och samverkan. Vi verkar för att våra forskare, lärare och studenter bär med sig synsättet ut i samhället och att vi tillsammans försöker förverkliga visionen om en bättre framtid för människan, nationellt och internationellt. En av Högskolans profiler Hälsofrämjande arbetsliv hör till vår akademi, Akademin för hälsa och arbetsliv. Vi har en i många avseenden unik kompetens inom sådana forskningsoch utbildningsområden som bidrar till ökade kunskaper om hur man kan förbättra människans livsmiljö och livsvillkor. Det kan tyckas att profilens verkningsområde arbetslivet omfattar en begränsad del av människans livsmiljö, men Högskolans tolkning av profilen är bred. Högskolan lägger fler aspekter i begreppet hälsa än den fysiska. Förvisso utgör fysisk hälsa grunden för ett idealt tillstånd, men ur vår synvinkel är känslan av sammanhang, känslan av välbefinnande och lycka samt samhällets sociala och ekonomiska sundhet, andra och lika viktiga aspekter av en hälsosam livsmiljö. Utifrån denna syn främjar Högskolan forskning, utbildning och samhällsinsatser nationellt och internationellt som påverkar människans livsvillkor positivt. På samma sätt har Högskolan ett holistiskt och universellt perspektiv på arbetslivet. Arbetet är en integrerad del av individens liv på olika sätt. Hälsa och välbefinnande påverkas positivt eller negativt både genom eget och andras arbete. Ett Hälsofrämjande arbetsliv inbegriper därmed stora och viktiga aspekter. En satsning inom detta område och av denna storlek visar Högskolans viljekraft att förverkliga idén om en bättre livsmiljö. För att uppnå visionerna måste vi se dem i ett globalt sammanhang. Globalisering lämnar ingen nation opåverkad avseende effekten av internationella ekonomiska, politiska och sociala förändringar. Betydelsen av geografiska gränser minskar för varje dag, vilket innebär att krafter bortom nationerna får en direkt inverkan på människors levnadsstandard och ideal. Det är ingen överdrift att påstå att många frågor som hittills varit målet för nationell hälso- och socialpolitik samt lokala sociala arbets metoder som funnits för att besvara dessa frågor, idag sträcker sig utanför nationalstaten. Vi tror att en globalisering av människans medvetande är ett faktum och vi arbetar för att idén om en hållbar livsmiljö för människan förs ut i världen genom vår forskning och utbildning. Högskolan i Gävle har satsat stora forskningsanslag för att främja visionen om ett hälsofrämjande arbetsliv bl.a. genom att stödja forskning och utbildning inom områden där belastningsskador förebyggs och åtgärdas. Centrum för belastnings skadeforskning som tillhör avdelningen för arbetsoch folkhälso vetenskap, är ett exempel på att Högskolans satsning har varit framgångsrik. Jag kan stolt konstatera att satsningarna har lett till många viktiga forskningsprojekt med betydande resultat, vilket gjort CBF till ett center of excellence i internationell särklass. Det här CBF-magasinet ägnas i huvudsak åt forskning som bedrivs av forskarstuderande vid CBF. Vi vet att det krävs forskarstuderande i en kreativ forskningsmiljö, och därför fortsätter vi satsa på att rekrytera nya doktorander vid akademin och inom profilen Hälsofrämjande arbetsliv. Dr. Nader Ahmadi, akademichef vid Akademin för hälsa och arbetsliv Foto Stéfan Estassy CBF 2011 3
Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, inrättades vid Högskolan i Gävle 1 januari 2003. Verksamheten fördes över från Arbetslivsinstitutet, och CBF fick i uppdrag att: Bedriva forskning och utvecklingsarbete inom belastningsskadeområdet, samverka med andra forskningsmiljöer och informera om sin verksamhet. CBF:s forskning då, nu och sen Foto Jan Lindmark Vi har fokuserat vår forskning på frågor som rör hur man kan förebygga och behandla belastningsbesvär och vilka mekanismer som ligger bakom. Forskarna vid CBF har gemensamt identifierat ett antal prioriterade forskningsfält som är viktiga för samhället och arbetslivet, och där vi på CBF kan göra en insats i den internationella frontlinjen. Drygt 30 personer arbetar med forskning vid CBF; 15 av dessa har doktorsexamen. I september 2009 tilldelades Högskolan i Gävle i hård konkurrens ett 10-årigt anslag om totalt 50 mkr av Forsknings rådet för arbets liv och socialvetenskap, FAS, för forskningscentret Kroppen i arbete från problem till potential som är integrerat i CBF. FAS förutsätter att moderinstitutionen prioriterar och stödjer gruppens forskning både organisatoriskt och ekonomiskt. Högskolans profilering mot ett Hälsofrämjande arbetsliv är ett vittnes börd om att viljan finns, och att Högskolan inser att arbete och arbetsmiljö inte enbart är ett hot mot hälsa, välbefinnande och välstånd, utan även representerar en framgångspotential för både individen och organisationen och därmed även för samhället. De forskningsfält som i dag är aktiva vid CBF innehåller en mix av frågor med en lång tradition i gruppen och nya som står på tillväxt. Vi eftersträvar en lagom blandning av tradition och förnyelse; stabilitet i kombination med beredskap inför frågor som växer fram när arbetslivet förändras. Vår forskning omfattar idag studier av musklernas biokemi och syresättning vid datormusarbete och mental stress; vi studerar hur synkrävande arbete påverkar nackens muskler och hur enformigt rörelsemönstret är i ett repetitivt arbete. Vi försöker svara på frågan om hur man får mest möjlig information för sina pengar när man mäter belastningar i arbetslivet. Vi har forskning om förändringsprocesser inom företagens arbetsmiljöarbete, fysisk aktivitet och stressreglering, och metoder för behandling av nacksmärta. Våra nyaste forskningsfält rör hälsofrämjande ledarskap och måltidens betydelse för prestation och välbefinnande. Forskningen äger rum både i laboratoriet och det verkliga arbetslivet, och inom många olika vetenskapliga discipliner. Ett brett perspektiv är nödvändigt när frågan är så pass omfamnande som belastningar och hälsa i arbetslivet. En del av vår forskning presenterar vi här genom några doktor ander som får sin forskarutbildning vid CBF, och genom en av våra utländska forskare. Det är en medveten strategi för CBF att vitalisera forskningen genom att öppna dörrarna mot omvärlden. Om detta vittnar även våra publikationer och aktiva forskningssamarbeten som du hittar i slutet av skriften. Vi tror på att CBF kommer att leva och växa, även i en tid då konkurrensen om forskningsmedel hårdnar och politikerna föredrar att spetsforskning äger rum på ett stort universitet hellre än på en högskola. Vi både kan och vill vara med om att svara på gamla men obesvarade frågor om hur belastningsbesvär uppstår, kan förebyggas och behandlas. Vi vill också ta oss an de nya frågorna i ett arbetsliv som i ökande grad vilar på en gränslös ekonomi, utnyttjar att den uppkopplade människan är tillgänglig överallt och närsomhelst, och av både politiska och pragmatiska skäl tvingas öppna upp för grupper som inte utan vidare klarar av att prestera på topp. Svend Erik Mathiassen Professor; Forskningsledare vid Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap Läs mer på vår webbplats: www.hig.se/cbf 4 CBF 2011
Doktorand Vi behöver arbetsplatser med god synergonomi Trötta ögon och tillfällig närsynthet i kombination med värk i nacke eller skuldror kan drabba personer med monotona arbets uppgifter vid en dator. Doktoranden Camilla Lodin försöker ta reda på om besvären beror på en felaktig arbetsställning och/eller en överansträngning av ögonens muskler. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Många av oss ser ut som gamar när vi arbetar vid en dator. Vi kutar med ryggen, drar upp axlarna och skjuter fram hakan. Det beror på att kroppen försöker hitta en ställning, där det går bra att läsa på bildskärmen. Gamnacke drabbar personer med ett ensidigt arbete vid en dator. De får ont i musklerna i nacke och axlar, de kan också drabbas av huvudvärk och besvär i ögonen. Tidigare forskning har visat ett samband mellan synbesvär och nackbesvär. Men vad är orsak och vad är verkan? Beror besvären på en felaktig arbetsställning eller på att ögonen blir överansträngda? Eller en kombination av båda? Undersöker synstress Vid CBF pågår forskning om vad som händer vid synstress. Flera av studierna bygger på en experimentell undersökning som gjordes på 33 personer med symtom i nacke och skuldror samt lika många friska försökspersoner. Före försöket fick deltagarna skatta eventuella ögon- och nackbesvär. Sedan satte de sig tillrätta i en kontorsstol för att titta på en bildskärm genom ett par testglasögon, där linserna byttes ut inför varje synuppgift. Bilden som deltagarna tittade på gjordes suddig med hjälp av de olika linserna. De var tvungna att anstränga sig och fokusera för att se bilden klart, berättar sjukgymnasten Camilla Lodin som är doktorand på CBF. Alla genomförde fyra fixeringsuppgifter om sju minuter vardera. Under tre av uppgifterna fick de fokusera med endast ett öga. Det andra ögat var täckt med en svart lins. Ytliga hudelektroder registrerade samtidigt muskelaktiviteten i nacke och skuldror. Efter varje synuppgift fick deltagarna göra en ny skattning av eventuella ögon- och nackbesvär. Mer ögonbesvär vid stillasittande arbete Resultatet visar att både ögon- och nackbesvär ökar under stillasittande arbete både för friska och för personer med symtom i nacke och skuldror. Den största förändringen för ögonbesvär märktes redan efter den första synuppgiften. Ögonbesvären fortsatte att öka dock inte lika mycket efter andra, tredje och fjärde uppgiften. Även nackbesvären ökade. Det var oväntat att nackbesvären ökade. Försökspersonerna sitter bekvämt, och de utför inte något arbete som borde påverka nacke och skuldror, kommenterar Camilla Lodin. Personer med tidigare symtom i nacken påverkades mest. De beskrev en stark Camilla Lodin har gjort en experimentell undersökning på synstress i laboratorium, och hoppas kunna göra en liknande studie på en arbetsplats. smärta i nacken efter den sista synuppgiften. Kontrollgruppen kände bara lite obehag. Muskelaktiviteten i nacke och skuldror påverkades mest när försökspersonerna använde båda ögonen. Ju mer de fokuserade, desto mer aktiverades musklerna. Vi håller på med en vetenskaplig artikel som ska förklara vad det beror på, berättar Camilla Lodin. Hon försöker tillsammans med sin handledare Hans Richter beskriva hur muskler i öga, nacke och skuldror påverkas av ögats ackommodation, det vill säga närinställning och brytkraft i linsen, i förhållande till ögats konvergens, det vill säga båda ögonens samtidiga fokusering mot en gemensam fixeringspunkt. Vi tror att en förklaring kan vara en obalans mellan kraven på brytkraft och blickriktning, förklarar Camilla Lodin. Hon konstaterar att det är svårt att simulera realistiska arbets belastningar i laboratoriemiljö. Situationen är konstruerad och exponeringstiderna korta. Vi hoppas kunna göra en liknande forskningsstudie på en arbetsplats, säger hon. Efterlyser tvärvetenskapligt samarbete Det är möjligt att olika typer av terminalglasögon kan påverka besvären i nacke och skuldror. Progressiva glasögon ger till exempel ett bra seende både på nära håll och långt bort. Men det kan vara svårt att hitta rätt fokuseringspunkt i ett progressivt glas, vilket i sin tur kan leda till en statisk belastning på nackens muskler. I så fall är enkelslipade glas en bättre lösning. Vi behöver ett tvärvetenskapligt samarbete mellan optiker, sjukgymnaster och ergonomer för att få en samlad kunskap om arbetsställningar och arbetsglasögon som fungerar bra för muskler i ögon, nacke och skuldror. Det måste finnas plattformar där yrkesgrupperna kan mötas. När man utformar arbets platser är det viktigt att tänka på synergonomin, anser Camilla Lodin. Forskningsprojekt: Besvär i ögon, nacke och skuldror under visuellt krävande arbete. Medverkande: Camilla Lodin, Mikael Forsman, Hans Richter, Nisse Larson Extern finansiering: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. CBF 2011 5
doktorand Sämre återhämtning och minskad fysisk aktivitet hos personer med kronisk smärta Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Personer med nacksmärta är mer aktiva på morgonen men vilar mer på kvällen än personer utan nacksmärta. Kan det förklara varför de som har nacksmärta tycks återhämta sig sämre under natten? säger David Hallman. 6 CBF 2011
Doktorand Det autonoma nervsystemet kan vara en nyckel till förståelsen av muskelsmärta i nacke och skuldror. Personer med kronisk smärta kan inte höja aktivitets nivån lika mycket som andra, och de har också försämrad förmåga till återhämtning. David Hallman, som har en examen i psykologi, undersöker i sitt avhandlingsarbete hur det autonoma nervsystemet påverkas hos personer med kronisk smärta i nacke och skuldra. Det autonoma nervsystemet reglerar hjärta, puls, blodtryck och andra funktioner som inte är viljestyrda. Det sympatiska nervsystemet fungerar som gasen i kroppen. När aktiviteten ökar slår hjärtat snabbare samtidigt som blodtrycket och blodflödet höjs. Det parasympatiska systemet kan liknas vid en broms. Det främjar kroppens processer för återuppbyggnad och tar över när vi vilar. Hjärtat slår långsammare och blodtrycket sjunker. Den autonoma regleringen utgör ett nödvändigt samspel mellan gas och broms. Man måste kunna aktivera sig och måste också kunna slappna av, förklarar David Hallman. Sämre gas och broms Mycket tyder på att det autonoma nervsystemet är inblandat vid kronisk muskelsmärta. För att undersöka mekanismerna har David Hallman och hans forskarkolleger använt olika metoder i undersökningen av stressreaktioner hos personer med kronisk smärta och friska kontrollgrupper med matchande ålder och kön. Ett av försöken gick ut på att försökspersonerna skulle gripa tag i ett handtag med 30 procent av sin maximala förmåga under tre minuter. Muskeln behöver syre för att kunna prestera. Hjärtfrekvens och puls borde alltså öka för att möta belastningen. Men blodgenomströmningen i musklerna ökade mest i den besvärsfria gruppen. David Hallman tycker att resultatet var utslagsgivande. Vi såg att de som har ont i musklerna har lägre reaktioner i både blodtryck och muskelblodflöde. De kan inte höja aktivitetsnivån lika mycket som den smärtfria gruppen. Det tyder på minskad sympatisk aktivitet, alltså minskad gas. Vi såg också att förändringarna i hjärtfrekvens under vila var lägre. Det tyder på minskad parasympatisk aktivitet, alltså minskad broms, förklarar han. Djupandning gav effekt I ett annat försök fick smärtgruppen delta i tio lektioner om djupandningens betydelse för hjärtverksamheten. Kontrollgruppen var bara med under den första och sista lektionen, när samtliga lärde sig hitta sitt eget mönster för djupandning. Smärtgruppen fick i uppdrag att utföra djupandningsövningar en kvart om dagen, medan kontrollgruppen skulle fortsätta att leva som vanligt. Djupandningsövningar gav goda effekter på försöks personernas upplevelse av sin egen hälsa. Hjärtat slog också lugnare, berättar David Hallman. I ett tredje försök registrerades hjärtaktivitet och kropps rörelser under arbete, fritid och sömn i två dygn i sträck. Försökspersonerna förde också dagbok om sina upplevelser av stress. Resultatet visar att smärtgruppen vilar mer på kvällen och är mer aktiv på morgonen. Jag skulle vilja veta om det kan förklara varför smärtgruppen tycks återhämta sig sämre under natten, säger David Hallman. I en ny studie undersöker han 30 personer med smärta och en kontrollgrupp med lika många friska personer under sju dygn i sträck. Samtliga rapporterar via mobil telefon varannan timme hur de mår, och vi kan jämföra deras smärtdagbok med EKGmätningar och objektivt registrerad fysisk aktivitet. Svårt att varva ned Muskelsmärta är ett stort samhällsproblem, som orsakar både ett personligt lidande och en minskad arbetsförmåga. Smärtan räknas som kronisk om besvären håller i längre än sex månader. Tunga lyft, repetitiv belastning och statiskt arbete är några av riskfaktorerna för kronisk muskelsmärta. David Hallman vill veta vad stress och andra psykosociala faktorer betyder. Vi har en biologiskt utvecklad förmåga att kämpa eller fly. Men det är inte längre björnar vi kämpar emot, och våra stressreaktioner är kanske inte adekvata för våra dagars arbetsliv. Kraven är höga, både hemma och på jobbet. Det gör att stressreaktionerna kan vara påslagna under väldigt lång tid, medan kroppen är anpassad för kortvariga fysiska stressorer, förklarar han. Den som lider av smärta har svårt att varva ned för att vila. Vi vet inte om det är smärtan som bidrar till stressnivån eller tvärtom. Det är troligt att det fungerar åt båda hållen, säger David Hallman. Forskningsprojekt: Det autonoma nervsystemets reglering, stress och fysisk aktivitet vid kronisk nacksmärta. Medverkande: David Hallman, Eugene Lyskov CBF 2011 7
doktorand Lägre syresättning i kvinnors muskler Forskare vid Högskolans verksamhet i Umeå har visat att syresättningen i muskler under arbete är något lägre hos kvinnor jämfört med män. Det kan ha betydelse för vår förståelse av mekanismerna bakom belastningsskador och varför kvinnor drabbas oftare än män, säger doktoranden Guilherme H Elcadi. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Kronisk smärta i nacke, skuldror och armar leder ofta till långa sjukskrivningar, särskilt bland kvinnor. Guilherme H Elcadi, som är doktorand vid CBF, försöker tillsammans med sina forskarkolleger ta reda på orsaken till besvären. De har koncentrerat sig på två muskler, som ofta är inblandade i muskuloskeletala besvär i samband med arbete på kontor eller tillverkningsindustrins löpande band. Trapezius-muskeln i ryggens övre del är viktig för axelns sträckning uppåt och bakåt. Extensor carpi radialis är en muskel på underarmen som har till uppgift att räta ut handleden. I vårt laboratorium har vi länge varit intresserade av sambandet mellan lågintensivt arbete under lång tid och kronisk muskelsmärta i nacke, skuldror och armar, förklarar Guilherme H Elcadi. Mäter blodets syresättning Nära infraröd spektroskopi, NIRS, är en metod som utvecklades i slutet av 1970-talet för att undersöka syresättningen i hjärnvävnad. Sedan dess har den använts i hundratals vetenskap liga studier i hela världen. Forskarna använder metoden för att mäta syret och hemoglobinets belägenhet i musklerna. Hemoglobin är ett protein som transporterar syre i blodet till muskler och andra vävnader i kroppen. Ett tjugotal friska försökspersoner, varav hälften kvinnor, medverkade i en studie som bland annat skulle utvärdera om metoden är tillförlitlig. Under experimentet får försökspersonen sitta bekvämt i en stol medan en NIRS-mätare placeras först på höger underarm och sedan axeln. NIRS-sändaren har två optoder. En som skickar signaler genom muskler och blodkärl, och en annan som tar emot och skickar signalerna vidare till maskinen som registrerar förändringar i blodets syresättning. Pålitlig metod I tillförlitlighetsstudien fick deltagarna spänna underarmsmusklerna med olika styrka i fyra perioder om 20 sekunder vardera med två minuters paus emellan. Hela tiden går ljussignaler igenom underarmen och registrerar den dynamiska balansen mellan transport och 8 CBF 2011
Doktorand I laboratoriet mäter Guilherme Elcadi musklernas syreupptagning vid statisk belastning hos försökspersoner. förbrukning av syre i blodomloppet. Studien genomfördes vid två tillfällen. Alla deltagare utförde exakt samma rörelser med samma positioner och mätutrustning när försöken upprepades fyra till sex dagar senare. Resultatet visar hur flera parametrar, som skapats med NIRS, varierar vid olika tillfällen. Forskarna anser att studien ger mer information om hur NIRS kan användas i forskningen i framtiden. Skillnader i syresättning I en annan studie märktes ingen skillnad mellan syresättningen i trapezius-muskeln hos kvinnor och män när de utförde samma rörelser. Syresättningen var något lägre i extensor carpi radialis på kvinnor. I en ny studie jämförs 18 personer med arbetsrelaterad kronisk smärta med lika många friska försökspersoner av matchande ålder och kön. Datainsamlingen är redan färdig, och materialet håller på att bearbetas. Det blir mycket intressant att se om det finns skillnader mellan friska och personer med kronisk arbetsrelaterad smärta, säger Guilherme H Elcadi. Screening på jobbet Han hoppas att NIRS ska kunna utvecklas ytterligare för att längre fram användas till att förutsäga belastningsskador. I så fall bör utrustningen kunna tas med till arbetsplatser för att screena personalen. Vi behöver en bättre förståelse av fysiologin bakom arbetsrelaterad kronisk muskelsmärta, säger Guilherme H Elcadi. Forskningsprojekt: Tillämpning av Nära infraröd spektroskopi för att fastställa syresättningen i armarna hos friska och personer med arbetsrelaterad muskelsmärta. Medverkande: Albert G Crenshaw, Mikael Forsman och Svend Erik Mathiassen. extern finansiering: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. CBF 2011 9
doktorand Forskning ska ge flyglastare bättre arbetsmiljö Buller, stress och upprepade tunga lyft sliter hårt på flyglastare. Forskare vid CBF undersöker deras arbetsvillkor i samarbete med både fack och arbetsgivare för att komma med förslag på förbättringar. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Vid incheckningen inför en flygresa lyfter vi upp våra väskor på ett rullband, och efter landningen får vi själva hämta bagaget. Men det krävs många handtag för att väskorna ska komma fram. Olika flyglastare har lyft allt pick och pack upp till fyra, fem, sex gånger. Först från bagagebandet till en vagn eller container, som dras ut till rampen där flygplanet står parkerat. Sedan till ett lastband och en kollega som sitter i lastutrymmets lucka och tar emot för att langa vidare till nästa person längre in i flygplanets buk. På ankomstorten upprepas proceduren i motsatt ordning. Trånga utrymmen I många lastutrymmen är takhöjden knappt en meter. Lastarna sitter dubbelvikta när de lyfter väskor som kan väga 20 kilo och mer. Och fort ska det gå. Belastningsskador och olycksfall drabbar många flyglastare, berättar Eva Bergsten som är sjukgymnast, ergonom och doktorand vid CBF. Hon är en av flera forskare som håller på att undersöka arbetsmiljön för flyglastare. Sammanlagt arbetar 1400 lastare i ramptjänst i Sverige. Enligt Sas Ground Service på Arlanda hanterar varje lastare 10 CBF 2011
Doktorand mellan 13 och 17 ton bagage per dag. Det sliter hårt på axlar, rygg, handleder och händer. Många flygplatser har ett lastband, så kallad rampsnake, som transporterar bagaget upp till lastutrymmet. Många tycker att en rampsnake underlättar arbetet. Men den är dyr i inköp och finns inte överallt. Och den krånglar ofta. Det är en anledning till att den inte alltid används, berättar Eva Bergsten. I flygplan med en så kallad sliding carpet åker lasten ända in i lastutrymmet på ett rullband. Men flygbolagen tycker att utrustningen är för tung och tar för mycket plats. Och det är ju flygbolagen som bestämmer hur flygplanen ska byggas, konstaterar Eva Bergsten. Olika bolag med olika regler Lastning och lossning av bagage och fraktgods är en tjänst som flygbolagen köper upp av så kallade handlingsbolag. På Arlanda dominerar Sas Ground Service som hanterar 70 procent av allt bagage. Nordic Aero och Menzies är störst bland konkurrenterna. Flygbolagen har olika regler. En del tillåter bara en incheckad väska per passagerare. Det uppmuntrar resenärerna att skaffa större väskor. Vissa flygbolag accepterar kollin på 40 kg. För lastarna är det bättre med två lätta väskor än en som är tung, säger Eva Bergsten. Stor studie av arbetsvillkoren Hösten 2010 påbörjade CBF en större studie av lastare i 14 handlingsbolag på sex flygplatser i Sverige. Målsättningen är att granska arbetsförhållanden och risken för belastningsskador samt komma med förslag på förbättringar. Flera olika undersökningar ingår i studien. Ett tusental av landets 1400 flyglastare har redan deltagit i en omfattande enkät. Deras svar håller som bäst på att bearbetas. Uppgifter om sjukfrånvaro och arbetsskador samlas också in. Preliminära resultat visar att lastarna är nöjda med arbetsgemenskapen men inte med ledarskap, inflytande, feedback och information på arbetsplatsen. I en annan undersökning används mätutrustning för att registrera arbetsställningar och rörelser under en hel arbetsdag. Mätningarna kompletteras med videoupptagningar. Intervjuer med lastare och chefer kompletterar datainsamlingen. Analyserna ska också visa om det finns skillnader mellan olika flygplatser eller handlingsbolag och vad de i så fall beror på. Studien genomförs i samarbete mellan CBF, Transportarbetareförbundet och Flygarbetsgivarna. Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd hjälper till med samordning och administration. Handlingsbolagen, Arbetsmiljöverket och Luftfartsverket deltar också på olika sätt. Belastningsskador och olycksfall drabbar många flyglastare, berättar Eva Bergsten, som i ett forskningsprojekt undersöker deras arbetsmiljö. Forskningsprojekt: Lastning av flygplan arbetsförhållanden, produktivitet och hälsa. Medverkande: Eva Bergsten och Svend Erik Mathiassen. Extern finansiering: Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, AFA försäkring. CBF 2011 11
doktorand Lönsamt ibland att vara mindre noggrann Ögonmått är en kostnadseffektiv metod för att ställa in kroppsvinkeln vid undersökningar av muskelaktiviteten hos försökspersoner. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Det är viktigt att veta i framtida fältstudier att man inte behöver använda mätinstrument för att få kroppen i rätt position inför sina mätningar, kommenterar doktoranden Jennie Jackson vid CBF. Mätmetodernas precision står i centrum för Jennie Jacksons avhandlingsarbete, som undersöker aktiviteten i ländryggens muskler vid yrkesarbete. I nedre delen av ryggen är anatomin synnerligen knepig. Där finns massor med muskler. Därför är det svårt att få till bra och tillförlitliga metoder för att mäta musklernas aktivitet, berättar hon. För bara 50 år sedan fick många slita ont i hårt kroppsarbete inom industrin. Det var inte konstigt om kroppen tog stryk. Idag har de flesta ett stillasittande arbete. Många sitter i samma ställning hela dagen. Muskelaktiviteten är låg. Ändå är det många som får ont i ryggen, konstaterar Jennie Jackson. Runt om i världen pågår många undersökningar för att försöka förklara mekanismerna bakom muskelsmärta. Men det är inte lätt att jämföra resultaten från den ena studien till den andra, eftersom muskelaktiviteten inte mätts på samma sätt. Jennie Jackson har undersökt om det är kostnadseffektivt att vara mycket noggrann vid mätningar av muskelaktivitet i ländryggen Svårt att standardisera muskelstudier Elektromyografi, EMG, är en mätmetod som registrerar elektriska spänningsförändringar i muskelceller under arbete. EMG används både inom sjukvården och ergonomin för att ställa diagnos på muskelbesvär eller pröva ut nya arbetsställningar. EMG kan mätas med hjälp av elektroder inne i muskeln eller på huden. Det finns många felkällor. Hudens tjocklek och muskelfibrernas läge inom musklerna kan skilja rejält mellan en försöksperson och en annan. Det betyder att EMGmätningarna måste normaliseras för varje enskild individ. De 12 CBF 2011
Doktorand Många sitter i samma ställning hela dagen på jobbet och muskelaktiviteten är låg. Ändå får många ont i ryggen, säger Jennie Jackson. måste uttryckas i förhållande till muskelaktiviteten hos just den personen när hon utför en standardiserad kroppsrörelse. Att hitta den bästa möjliga normaliseringen för EMGmätningar skulle betyda mycket för forskningen om muskul o- skeletala sjukdomar. En bra metod är pålitlig och exakt, konstaterar Jennie Jackson. Men hur nödvändigt är det att lägga ned extra tid och kraft på att mätningarna ska kunna utföras med största möjliga precision, om det finns en något mindre exakt metod som är mycket billigare? Jennie Jackson har försökt ta reda på det i en studie av musklernas aktivitet vid normalisering, där försökspersonernas standardiserade arbetsställning bestäms antingen med hjälp av mätutrustning eller ögonmått. En noggrann metod och en snabb Ytelektroder sattes fast på olika ryggkotor i ländryggen på försökspersonen, som står lutad i 50 graders vinkel med hantlar på 5 kilo i vardera handen. En assistent använder en inklinometer, som anger kroppsvinkeln i förhållande till lodlinjen, för att hjälpa försökspersonen att hitta exakt rätt position. Samtidigt är forskaren fullt upptagen med att registrera muskelaktivitet och andra variabler i sin dator. Noggrannheten är alltså resurskrävande. Jennie Jackson har därför undersökt vad som händer om ryggens lutning justeras enbart med hjälp av forskarens ögonmått i förhållande till stödlinjer på väggen bakom försökspersonen. Forskaren sitter vid datorn och säger till när ställningen är perfekt, förklarar hon. Båda metoderna upprepas fyra gånger inom tre dagar med samma försökspersoner. Små skillnader mellan metoderna En jämförelse av resultaten visar att muskelaktiviteten blev högre när lutningen bestämdes med hjälp av inklinometer. Det är möjligt att deltagarna anade att det ställdes högre krav på precisionen när en assistent satt bredvid dem under hela försöket, och att de ansträngde sig mer för att hitta den exakta positionen, säger Jennie Jackson. Tvärt emot alla förväntningar var skillnaden i kroppsvinkeln större mellan de försök som gjordes med den noggranna mätningsmetoden. De två forskarna lyckades trots sina ansträngningar inte få en bättre kvalitet på mätningarna, kommenterar Jennie Jackson. Skillnaden mellan de båda metoderna för normalisering var dock mycket liten. Jennie Jackson är mycket nöjd med det fyndet. När man planerar studier måste man tänka kostnadseffektivt. Det krävs två personer för att både ställa in inklinometern och sköta datainsamlingen. Det tar också längre tid. Om det inte ger bättre resultat är det inte mödan värt, säger hon. Sparar tid och pengar En enda person kan alltså sköta all datainsamling om försökspersonens kroppsställning justeras enbart med ögonmått. Det är också en snabbare metod. Vår studie visar att den minst arbetsintensiva metoden är lika bra och ibland till och med bättre än det mer exakta mätinstrumentet. Den är alltså mer kostnadseffektiv. Fyndet är uppmuntrande med tanke på fältstudier, där det inte går att genomföra strikta och precisa mätningar. Det kan också vara en tidsbesparande metod för laboratoriestudier. Tid är alltid ett problem när man forskar, kommenterar Jennie Jackson. Utvecklar metodologin Jennie Jackson har en magisterexamen i biomekanik från University of Guelph i Kanada och är sedan våren 2011 doktorand vid CBF i Gävle, där hon är inblandad i flera forskningsprojekt. Studien om effektiv normalisering ingår i ett större projekt, där testpersoner sitter eller står framåtlutade i olika kroppsvinklar. De undersöks också med EMG när de ligger på mage på ett bord med överkroppen sträckt i en rak vinkel utanför bordskanten. Vi måste utveckla metodologin för att kunna utföra pålitliga mätningar av musklernas belastning under lågintensivt muskelarbete. Det behöver vi för att kunna förstå vilka belastningar som ger ökad risk för muskuloskeletala besvär. Vi vet att folk får ont i ryggen av stillasittande arbete, men vi har inte ett tillräckligt underlag för att förstå sjukdomsutvecklingen, säger Jennie Jackson. Forskningsprojekt: Relationen mellan noggrannhet och metodologisk varians vid normalisering av EMG-mätningar i ländryggen. Medverkande: Jennie Jackson och Svend Erik Mathiassen. Extern Finansiering: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Liberty Mutual Research Institute for Safety CBF 2011 13
gästforskare Varken kyla eller mörker har avskräckt 27-åriga Divya Srinivasan. Divya som är född i Indien, kom via Michigan till Högskolan i Gävle på en tvåårig post-doc. Hon uppskattar att arbeta i Sverige; här finns starka vetenskapliga miljöer och en sund balans mellan arbetsliv och privatliv. Divyas mål hitta sätt att skapa nyttig variation En rörelse som upprepas om och om igen är inte densamma hela tiden forskning visar att vi har en inbyggd variation i rörelsemönstren. Kan denna naturliga variabilitet användas för att skapa nyttig belastningsvariation, t.ex i arbeten med repetetiva arbetsmoment? Text Lena Åminne Foto Jan Lindmark 14 CBF 2011
gästforskare Utmaningen är att få till ett någorlunda varierat rörelsemönster utan att det påverkar produktionen. Det säger Divya Srinivasan, som har kommit till Högskolan i Gävle för en tvåårig post-doc. Att sk motorisk variabilitet skiljer sig mellan människor och att den ändras vid smärta och av träning, har forskning visat. Forskare har också sett att faktorer som arbetstempo och precisions krav påverkar den motoriska variabiliteten. Divya är mitt uppe i förberedelserna av en studie som handlar om att skapa nyttig belastningsvariation. Från Madras till Michigan Divya föddes och växte upp i södra Indien, i Madras. Madras, som numera heter Chennai, är en myllrande storstad med drygt 4 miljoner invånare. Snabb modernisering har inneburit att staden idag är en av Asiens största centrum för biltillverkning och tillverkning av datorer, både hårdvara och mjukvara. Värmen kan bli intill olidlig på sommaren, men å andra sidan ligger staden vid den näst längsta stranden i världen. Chennai är en av mina favoritstäder, mest för den smakrika, kryddiga maten och stadens status som kulturcentrum i södra Indien. I Indien tog Divya Bachelor s i Electrical Engineering, och med målet att fortsätta studera reste hon till Michigan, USA. Vid universitet i Michigan, där det finns bortåt 600 studieprogram varav flertalet räknas bland de 20 bästa i USA, tog Divya mastersexamen i både Biomedical Engineering och Industrial Engineering i 2008. Målet att fortsätta på den akademiska banan växte fram, och nästa steg blev forskarstudier inom biomedicinsk teknik. I a vhandlingsarbetet studerade Divya öga-hand-koordination hos personer som arbetade med båda händerna samtidigt. Hon utvecklade en modell som simulerar hur människor rör sig, och modellen kan användas för att analysera ergonomiska förhållanden inom industrin. Från Michigan till Gävle Efter disputationen fick Divya via kollegor, samarbetspartners och världsomspännande nätverk kontakt med professor Svend Erik Mathiassen. Det öppnade möjligheten att dels börja forska inom området belastningsskador, dels komma till en etablerad och stark forskningsmiljö. Det var CBFs forskning inom motorisk kontroll som lockade Divya Srinivasan till Sverige. Hon kom i september 2010 och det är ett val hon inte ångrar. Den forskning hon planerar och förbereder tillsammans med Svend Erik Mathiassen och andra forskare vid CBF, handlar om hur belastningen vid repetitivt arbete kan förbättras genom ökad variabilitet. Arbetsrotation och pauser är idag vanliga åtgärder, men inom vissa branscher kan de leda till störningar i produktionen. Och då återstår att försöka ändra i själva arbetsuppgiften. Mäta variation och kraft i rörelserna Målet med Divyas forskning är därför att hitta metoder att öka variabiliteten i själva rörelsen genom att justera faktorer som arbetstakt, svårighetsgrad, mentala uppgifter, arbetsstationens utformning. I studien ska komplexa rörelser och dess precision mätas. Divya förbereder en studie i laboratoriet där 30 40 försökspersoner ingår i första testfasen. Hon har skapat en modell av en arbetsplats för pipettering av vätskor till provrör, där försökspersonerna biomedicinska analytiker som inte har belastningsskador ska utföra sitt monotona, repetitiva arbete som kräver både precision och viss kraft. Under tiden mäts t.ex. variation och hastighet i rörelsen med hjälp av ett avancerat sk Motion tracking system. Förutom rörelserna kommer EMG, EKG och den kraft som används vid pipetteringen att mätas. Ytterligare en pipetteringslab kommer att byggas i CBF:s laboratorier i Umeå. Där ska andra frågor studeras, exempelvis hur likadant en person arbetar under två olika dagar. Divya samarbetar i sin forskning med tidigare kollegor vid universitet i Michigan och med en forskargrupp vid universitet i Aalborg, Danmark. Hennes post-doc finansieras av ett anslag från EU:s Marie Curie satsning på forskarmobilitet. Trivs över förväntan Divya trivs med jobbet och arbetskamraterna, det märks, och hon trivs med staden och faktiskt också klimatet. Hon flyttade till Gävle med sin man Shyam, som är forskarstuderande inom tillämpad matematik vid Uppsala universitet. I sin nya tillvaro har de funnit sig så väl tillrätta att de mycket väl kan tänka sig att stanna längre än de två år Divya har som post-doc. Det hon gillar mest är att människorna här är både vänliga och lättsamma, liksom den sunda balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Både Divya och hennes man gillar historia och besöker därför gärna historiska platser och museer. Vårt nordliga läge och klimatet bjuder också på intressanta upplevelser. Divya har köpt ett teleskop så att hon kan studera stjärnhimlen och i vinter planerar de att resa till Kiruna för att se norrskenet. Men visst, innerst inne finns en längtan tillbaka till Indien. Vi kommer nog att flytta tillbaka någon gång, men det blir när vi har etablerat oss som forskare. CBF 2011 15
Övriga forskarstuderande vid CBF Magasinet har presenterat axplock ur den forskning som bedrivs av forskar studerande vid CBF. Övriga forskarstuderande är: Per Liv utvecklar strategier för hur datainsamlingar av fysisk belastning i arbetslivet ska utföras på ett effektivt sätt, särskilt hur olika sätt att placera mätningar över tid påverkar precisionen vid skattningar av medelvärden och varianskomponenter av exponering. Per studerar även olika sätt att observera fysisk belastning från videoinspelningar av personer i arbete, och hur säkert man kan översätta observationerna till data som samlas in med mätinstrument. Huvudhandledare: Svend Erik Mathiassen Jenny Hadrevi forskar om biokemiska mekanismer bakom kronisk smärta, och har utvecklat och testat reliabiliteten av en protein kemisk metod. Huvudhandledare: Albert Crenshaw Hasse Nordlöf följer och stödjer ett företag i dess arbete med att realisera arbetsmiljömål. Genom etnografiska studier skapas en bild av hur säkerhetskulturen ser ut. Hasse tittar också på hur före taget implementerar BBS (Beteende baserat säkerhetsarbete) och vilka arbetsmiljöeffekter det får i verksamheten. Handledare: Birgitta Wiitavaara Mahmoud Rezagholi forskar om kostnadseffektiv insamling och bearbetning av belastningsdata i arbetslivet. Mahmoud jämför olika mätmetoder när det gäller kostnad och statistisk prestanda, samt utvecklar matematiska modeller för att optimera resursallokering vid studier av arbetsbelastning. Huvudhandledare: Svend Erik Mathiassen Thomas Rudolfsson forskar om hur man kan karakterisera sensomotoriska funktionsnedsättningar hos personer med nack-skulder besvär och utvärdera effekten av olika behandlingsmetoder på sensomotorisk funktion. Thomas jobbar främst med att utveckla metoder för rörelseregistrering, t.ex. för nackens rörlighet, precision av målriktade armrörelser och balans funktion. Huvudhandledare: Mats Djupsjöbacka 16 CBF 2011
Axplock ur CBFs verksamhet 2009 2011 utvalda publikationer från CBF Biokemiska markörer och blodflöde vid muskelarbete Crenshaw AG, Komandur S, Johnson PW (2010). Finger flexor contractile properties and hemodynamics following a sustained submaximal contraction: A study using electrical stimulation and near-infrared spectroscopy. International Journal of Industrial Ergonomics 40: 153-160. Elcadi GH, Forsman M, Crenshaw AG (2011). The relationship between oxygenation and myoelectric activity in the forearm and shoulder muscles of males and females. European Journal of Applied Physiology 111: 647-658. Flodgren G, Crenshaw AG, Gref M, Fahlström M (2009). Changes in interstitial noradrenaline, trapezius muscle activity and oxygen saturation during low-load work and recovery. European Journal of Applied Physiology 107: 31-42. Hadrevi J, Hellström F, Kieselbach T, Malm C, Pedrosa- Domellöf F (2011). Protein differences between human trapezius and vastus lateralis muscles determined with a proteomic approach. BMC Musculoskeletal Disorders 12: 181. Synstress och besvär i nacke och skuldra Richter H, Bänziger T, Abdi S, Forsman M (2010). Stabilization of gaze: A relationship between ciliary muscle contraction and trapezius muscle activity. Vision Research 50: 2559-2569. Richter H, Bänziger T, Forsman M (2011). Eye-lens accommodation load and static trapezius muscle activity. European Journal of Applied Physiology 111: 29-36. Richter H, Röijezon U, Björklund M, Djupsjöbacka M (2010). Long-term adaptation to neck/shoulder pain and perceptual performance in a hand laterality motor imagery test. Perception 39: 119-130. Variation i fysisk belastning Bosch T, Mathiassen SE, Visser B, De Looze M, van Dieën J (2011). The effect of work pace on workload, motor variability and fatigue during simulated light assembly work. Ergonomics 54: 154-168. Dempsey PG, Mathiassen SE, Jackson JA, O Brien NV (2010). Influence of three principles of pacing on the temporal organization of work during cyclic assembly and disassembly tasks. Ergonomics 53: 1347-1358. Straker L, Mathiassen SE (2009). Increased physical work loads in modern work a necessity for better health and performance? Ergonomics 52: 1215-1225. Wahlström J, Mathiassen SE, Liv P, Hedlund P, Ahlgren C, Forsman M (2010). Upper arm postures and movements in female hairdressers across four full working days. Annals of Occupational Hygiene 54: 584-594. Fysisk aktivitet och stress Hallman DM, Lindberg LG, Arnetz BB, Lyskov E (2011). Effects of static contraction and cold stimulation on cardiovascular autonomic indices, trapezius blood flow and muscle activity in chronic neck-shoulder pain. European Journal of Applied Physiology 111: 1725-1735. Hallman DM, Olsson EM, von Schéele B, Melin L, Lyskov E (2011). Effects of heart rate variability biofeedback in subjects with stress-related chronic neck pain: a pilot study. Applied Psychophysiology and Biofeedback 36: 71-80. Kalezic N, Noborisaka Y, Nakata M, Crenshaw AG, Karlsson S, Lyskov E, Eriksson PO (2010). Cardiovascular and muscle activity during chewing in whiplash-associated disorders (WAD). Archives of Oral Biology 55: 447-453. Riva R, Mork PJ, Westgaard RH, Lundberg U (2012). Comparison of the cortisol awakening response in women with shoulder and neck pain and women with fibromyalgia. Psychoneuroendocrinology 37: 299-306. Kostnadseffektiv mätning av fysisk belastning Jackson JA, Mathiassen SE, Dempsey PG (2009). Methodological variance associated with normalization of occupational upper trapezius EMG using sub-maximal reference contractions. Journal of Electromyography and Kinesiology 19: 416-427. Liv P, Mathiassen SE, Svendsen SW (2011). Theoretical and empirical efficiency of sampling strategies for estimating upper arm elevation. Annals of Occupational Hygiene 55: 436-449. CBF 2011 17
Mathiassen SE, Bolin K (2011). Optimizing cost-efficiency in mean exposure assessment cost functions reconsidered. BMC Medical Research Methodologies 11: 76. Mathiassen SE, Paquet V (2010). The ability of limited exposure sampling to detect effects of interventions that reduce the occurrence of pronounced trunk inclination. Applied Ergonomics 41: 295-304. Rezagholi M, Mathiassen SE (2010). Cost-efficient design of occupational exposure assessment strategies a review. Annals of Occupational Hygiene 54: 858-868. Ergonomiska interventionsprocesser Wijk K, Mathiassen SE (2011). Explicit and implicit theories of change when designing and implementing preventive ergonomics interventions in working life: a systematic review. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 37: 363-375. Rehabilitering av nackbesvär Rudolfsson T, Björklund M, Djupsjöbacka M (2012). Sagittal range of motion in the upper and lower cervical spine in people with chronic neck pain. Manual Therapy 17: 53-59. Röijezon U, Björklund M, Djupsjöbacka M (2011). The slow and fast components of postural sway in chronic neck pain. Manual Therapy 16: 273-278. Röijezon U, Djupsjöbacka M, Björklund M, Häger-Ross C, Grip H, Liebermann D (2010). Kinematics of fast cervical rotations in persons with chronic neck pain: a cross-sectional and reliability study. BMC Musculoskeletal Disorders 11: 222. Wiitavaara B, Björklund M, Brulin C, Djupsjöbacka M (2009). How well do questionnaires on symptoms in neckshoulder disorders capture the experiences of those who suffer from the disorders? A content analysis of questionnaires and interviews. BMC Musculoskeletal Disorders 10: 30. Lärobok Toomingas A, Mathiassen SE, Wigaeus Tornqvist E (2011): Occupational Physiology. CRC Press, London. Större externa anslag till CBF 2009 FAS-centrum: Kroppen i arbete från problem till potential Finansiär: FAS Belopp: 50,000 kkr, fördelade över 10 år Rehabilitering för personer med nackbesvär: Effekter av individanpassad behandling baserad på prognostiska indikatorer och funktionstest Finansiär: FAS Belopp: 1,350 kkr, fördelade över 3 år Rehabilitering för personer med nackbesvär: Effekter av individanpassad behandling baserad på prognostiska indikatorer och funktionstest Finansiär: AFA Belopp: 1,700 kkr, fördelade över 3 år 2010 Effekter av guidad basal kroppskännedom för reducering av smärta i nacke och axlar hos personer med synnedsättning Finansiär: REHSAM (Försäkringskassan) Belopp: 1,200 kkr, fördelade över 3 år. Projektet administreras av Örebro läns landsting; 320 kkr tillfaller CBF. Skadefria cargo- och flyglastare Finansiär: AFA Belopp: 2,850 kkr, fördelade över 3 år. Projektet administreras av Transportsektorns yrkes- och arbetsmiljönämnd; 1,950 kkr tillfaller CBF. Ett nytt verktyg för objektiva mätningar av rubbningar i öga-hand rörelser Finansiär: AFA Belopp: 1,686 kkr, fördelade över 2 år Kostnadseffektiv modellering av fysisk arbetsbelastning en empirisk studie av arbetsställningar i industrin Finansiär: FAS Belopp: 2,000 kkr, fördelade över 3 år 2011 Motorisk variabilitet i yrkesarbete: determinanter och fysiologisk betydelse Finansiär: FAS, på vägnar av EU:s Marie Curie program Belopp: 2,039 kkr, fördelade över 2 år Internationalisering av forskningen Finansiär: FAS Belopp: 500 kkr, fördelade över 2 år 18 CBF 2011
Urval av internationella konferenser där CBF presenterat sin forskning 2009 Annual Meeting of the Nordic Ergonomics Society. Helsingør 17th Triennial Congress of the International Ergonomics Association. Beijing 14th World Congress of Psychophysiology. St. Petersburg 2010 Annual Meeting of the Nordic Ergonomics Society. Stavanger American College of Sports Medicine Annual Meeting. Baltimore 18th Congress of the International Society of Electrophysiology and Kinesiology (ISEK). Ålborg 7th Triennial Conference on Prevention of Musculoskeletal Disorders (Premus). Angers 2011 Annual Meeting of the Nordic Ergonomics Society. Oulu 2nd International Conference on Ambulatory Monitoring of Physical Activity and Movement (ICAMPAM). Glasgow 16th International World Confederation for Physical Therapy (WCPT) Congress. Amsterdam Urval av CBF:s samarbetspartner Umeå universitet Uppsala universitet Stockholms universitet Karolinska Institutet Kungliga Tekniska Högskolan Göteborgs universitet Lunds universitet Århus universitet, Danmark Köpenhamns universitet, Danmark Statens arbeidsmiljøinstitutt, Oslo, Norge Arbetshälsoinstitutet, Helsinki, Finland Vrije Universiteit Amsterdam Erasmus Medical Center, Rotterdam Saint Petersburg State University, Ryssland Tel Aviv University National Institute of Occupational Safety and Health, Pittsburgh University at Buffalo, USA University of Michigan, USA University of Waterloo, Canada University of British Columbia, Canada Curtin University, Perth, Australien CBF 2011 19
Posttidning B Avsändare: Centrum för belastningsskadeforskning, CBF Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle 801 76 Gävle David Hallman Eva Bergsten Albert G Crenshaw Nader Ahmadi Birgitta Wiitavaara Camilla Lodin Guilherme Elcadi Eugene Lyskov Svend Erik Mathiassen Mats Djupsöbacka Divya Srinivasan Jennie Jackson Högskolan i Gävle Kungsbäcksvägen 47 801 76 Gävle 026-64 85 00 www.hig.se/cbf