Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok?



Relevanta dokument
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel

Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi

Seminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Vad är afasi? Swedish

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Kommunikation, AKK och kommunikationsböcker vid afasi

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

DIGITALA BERÄTTELSER. En handbok för digitalt berättande

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Hålla igång ett samtal

Hösten Våren 2016

Handledning till Lätta tips barn

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

NOKflex. Smartare matematikundervisning

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik Konduktiv pedagogik Konduktiv pedagogik 3...

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Klipp ut denna del. system för icke-verbal kommunikation. Klipp ut denna del. Klipp ut denna del.

Taggad på Insta. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Arbetsplan - turkiska.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Särskild utbildning för vuxna

Studieguide Hej skolan!

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Rätten till kommunikation

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Kursplan A. Svenska kursenheten

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

IT-plan för Förskolan Äventyret

Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm tillsammans med Afasiföreningen i Stockholms län

Viktigt att veta innan du börjar

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Cirkelledaren Din egen berättelse

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

LUPP med fokus Osbeck

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

5 I vilken utsträckning har kurslitteraturen varit till hjälp för ditt lärande?

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70:

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

Transkript:

Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok? 2010 Leg.logoped Joana Kristensson Neurologopedi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Leg. logoped Ann Ander Stroke Forum Göteborg

Ett 2-årigt projekt som drivs av DART och Afasiföreningen i Göteborg med stöd från Allmänna Arvsfonden

Bakgrund: afasi och AKK i ett historiskt perspektiv samt tidigare examensarbete Vårt projekt: mål och arbetssätt Kommunikationsbok: vad ska man tänka på när man tillverkar en bok Kommunikationsbok: hur ska man få den att användas. Att tillverka en bok i grupp/studiecirkel

Tidigare har rehabilitering av personer med afasi nästan bara varit inriktad på att träna/återerövra språk Ökat fokus på funktionell kommunikation delaktighet

Därmed ökat intresse för hjälpmedel och AKK = Alternativ och Kompletterande Kommunikation tidigare förutfattad mening att AKK ej funkar men den forskning som finns är positiv!

Många tappar kontakt med logoped innan motivationen finns att använda AKK. Är det möjligt att göra kommunikations-böcker inom afasiföreningarnas cirkelverksamhet? (Att använda dator, internet och digitalkamera har blivit vanligt. Det gör det lättare att rent praktiskt forma en individuell bok: på mottagningen, på föreningen eller i hemmet. Det är också lättare att hålla en bok aktuell.)

Utomstående tillverkare Generellt innehåll Kort introduktion Mest till personen med afasi Otydligt syfte Tidsbrist Teknik/Datorkrångel

svårt att ta initiativ till kommunikation svårt att kunna byta strategi svårt att använda kroppskommunikation och annan alternativ kommunikation svårt att generalisera svårt att kombinera delar till ett nytt sammanhang + + =?

Man måste bygga mer på den friska samtalspartnern den måste ha huvudansvaret för det nya sättet att kommunicera och använda hjälpmedlen! Att man har bra material och metoder. Hjälpmedlen måste vara lätta att använda och kunna anpassas till personen och till de situationer de skall användas i.

*Komm-A:s modell här = 5 träffar, noga kartläggning av vad man vill ha med i boken, engagera närstående så man får en personanpassad bok, sätta mål för användning av boken, paren får egen mall/bok från början samt hemuppgifter. Logopederna hade fått utbildning i AKK, Komm-A:s metod och praktisk dataträning

Utvärdering (Hens& Nyberg, 2009) visade att närstående var mycket nöjda, logopederna relativt nöjda. Tendens till förändrad/ förbättrad kommunikation hos personerna med afasi och mellan parterna.

Afasiföreningarna i Borås och Göteborg samt PPR-rummet i Jönköping testade. Fick en dags utbildning samt uppföljning på hemmaplan. Varierande förutsättningar och varierande sätt att lägga upp cirklarna. De deltagare som deltagit i utvärdering var positiva. Även ledarna, men de hade många synpunkter på hur cirklarna kan genomföras

Gunilla Thunberg, DART i Göteborg gunilla.thunberg@vgregion.se Ann Ander, Strokeforum och Afasiföreningen i Göteborg ann.ander@vgregion.se Anneli Schwarz, Rehabiliteringskliniken i Borås anneli.schwarz@vgregion.se

1. Rätten att fråga 2. Rätten att välja 3. Rätten att säga nej 4. Rätten att ropa på och inleda samspel 5. Rätten att få svar 6. Rätten till hjälp och stöd 7. Rätten att bli bekräftad 8. Rätten till AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) 9. Rätt till en kommunikativ miljö 10.Rätten att veta vad som händer 11.Rätten att tilltalas på ett värdigt sätt 12.Rätten att föra vettiga samtal

Svårt att ta initiativ till kommunikation Svårt att kunna byta strategi Svårt att använda kroppskommunikation Det är du som samtalspartner utan kommunikationsnedsättning som har möjlighet att förbättra kommunikationen mellan er

Handledning för närstående Handledning för yrkesutövare Text och film

Afasi och kommunikation AKK - alternativ och kompletterande kommunikation Kommunikationsbok Självständiga och partnerberoende kommunikatörer Innehåll i och tillverkning av kommunikationsbok Användning av kommunikationsboken

hållbar pålitlig lätt att använda lätt att individanpassa lätt att uppdatera lätt att ha med sig kan ha ett tilltalande utseende

kan ge goda strategier för kommunikation överlag kan göra det lättare att förmedla och ta emot information kan vara starthjälp när orden inte kommer kan hjälpa till att ringa in samtalsämnet

kan underlätta kommunikation och samspel för båda parter kan användas för att förhindra eller reda ut missförstånd kan fungera som samtalsöppnare kan ge förslag på samtalsämnen kan öka delaktighet i samtal och sociala sammanhang

Många har upplevt kommunikationsboken som ett värdefullt stöd. Personer med afasi som har använt en kommunikationsbok har upplevt att de har blivit mer delaktiga i samtal och i sociala sammanhang. Boken har underlättat för personen med afasi att förmedla och ta emot information. Boken har gjort att personen med afasi har kunnat kommunicera i situationer som han eller hon tidigare har undvikit

Boken har fungerat som en samtalsöppnare. Personer som har känt osäkerhet kring hur man kan samtala med någon som har afasi har upplevt att boken har underlättat och gett förslag på samtalsämnen.

För att boken ska användas är det viktigt att den på rätt sätt svarar mot de behov som finns. Innehållet måste vara personligt och relevant. Det är viktigt att förändra boken samtidigt som behoven förändras så att boken alltid är aktuell.

Det tar tid att vänja sig vid nya saker. Afasin kan göra det svårt att ta initiativ och detta innefattar även att ta fram sin kommunikationsbok. Det är samtalspartnern som behöver plocka fram boken för att den ska användas.

Det som är lätt att förmedla utan bokens hjälp ska inte finnas med i boken. Det gäller att begränsa sig så kommunikationsboken blir hanterbar och lätt att använda. Placera boken bra och gör det lätt att uppfatta bokens innehåll. Boken ska vara lätt att hantera, bläddra i och hitta i. Sätt upp mål.

Personligt innehåll Börja tidigt Stressa inte Innehållet i boken är till för kommunikation För båda samtalsparter Samarbete, engagerade närstående Den som inte har en kommunikationsnedsättning behöver ta större ansvar och vara mer aktiv

Använd egna foton på släkt och vänner, på miljöer där ni brukar vistas och annat material som är relevant och aktuellt för er Använd annat personligt material som biljetter, urklipp från broschyrer eller tidningar, en tygbit från ett pågående handarbete, en färgklick från renoveringsprojektet eller en torkad blomma som minner om någonting speciellt. Skriv stödord eller annan kortfattad information som komplement till övrigt material.

Det är bra att börja tänka på kommunikationsbok som stöd tidigt Det är viktigt med ett komplement till övrig kommunikation, använd allt som går Börja med enstaka sidor Det är oftast för mycket begärt att personen med afasi spontant ska ta till alternativ Det är omgivningen som måste börja använda boken till personen med afasi

Låt det ta tid. Kommunikationsboken får ses som ett livslångt projekt. Logopeden eller cirkelledaren kan hjälpa er att komma igång. Den/de närstående arbetar med boken tillsammans med personen som har afasi. Kom ihåg att uppdatera boken och hålla den aktuell.

Innehållet i boken är till för kommunikation innehållet ska komplettera och underlätta övrig kommunikation, undvik onödigt innehåll design och utseende är viktigt men sekundärt Det är inte ett fotoalbum eller ett kommunikationspass Kommunikationsboken är ett kommunikationshjälpmedel

Boken bör användas i samspel Boken underlättar både förståelse och uttryck Visa och välja Förtydliga och avgränsa Båda behöver träna och vänja sig vid en ny vana

Kommunikation utvecklas i samspel med andra och genom samspel i vardagen. Genom att vara en god kommunikationspartner och skapa en god kommunikativ miljö ger man personen med afasi goda möjligheter att komma till tals. Det är vi tillsammans som kan få det att fungera

Om vi vill att personen med kommunikationssvårigheter skall börja kommunicera på andra sätt så är det helt nödvändigt att vi som kommunikationspartner visar vägen. Om vi vill att en person ska kunna kommunicera bättre genom att peka på bilder/symboler på papper, i böcker eller på en dator så måste vi göra det till personen och i de aktiviteter och miljöer där personen med afasi behöver kommunicera.

Färdiga mallar att ha som utgångspunkt Skriven handledning för den som i sitt yrke arbetar med personer med afasi och deras närstående Skriven handledning till närstående till personer med afasi Film Studiecirkel

Närstående tillverkar, i samarbete med personen med afasi Personligt innehåll Lång inträningstid Till båda kommunikationspartners Tydligt syfte Effektivare tidsanvändning Förebygga teknik- /datorkrångel Istället för Utomstående tillverkare Generellt innehåll Kort introduktion Mest till personen med afasi Otydligt syfte Tidsbrist Teknik- /Datorkrångel

På DARTs hemsida www.dart-gbg.org finns förslag på olika mallar som kan fungera som utgångspunkt för er kommunikationsbok. Mallarna är tänkta som inspiration. Det är väldigt viktigt att förändra och byta ut bilder och annat material så innehållet är relevant för just er.

Det går också utmärkt att tillverka en kommunikationsbok utan dator. Sax, tejp, klister, papper och penna fungerar lika bra som ett alternativ eller komplement till det datorbaserade materialet.

Ta foton på släkt och vänner, på miljöer där ni brukar vistas och ta fram annat material som är relevant och aktuellt för just er.

Ordna gärna foton och annat material i kategorier så det är lättare att hitta Personlig information Personer Aktiviteter Adress och karta Minnen/händelser Kalender, tid Hushåll Mat och dryck Tv-program Intressen Sport Känslor Alfabetet och siffror Användbara fraser Aktuellt När det blir fel

Här kan man skriva en liten presentation av personen med afasi, så som han eller hon vill presentera sig för andra. Skriv i jag-form. Hej! Jag heter Linda Svensson. Jag tycker om djur och natur. Jag har arbetat som lärare och försäljare Denna text kan fungera som en samtalsöppnare och väcker förhoppningsvis intresse att kommunicera mera.

Skriva namnet på personen under fotot och gärna även relation till personen. Glöm inte foton på eventuella husdjur. Dotter Anna Granne Emil Arbetskamrater Lena och Sofie Missan

Här kan man göra en veckoplanering med inbokade aktiviteter eller en samling av de aktiviteter som personen brukar ägna sig åt. simma lösa korsord gitarrkurs

Sin egen adress kan vara bra att ha nedskriven, om den skulle bli besvärlig att uppge vid exempelvis taxiresor eller liknande. Kartor kan underlätta när man pratar om olika platser. Man kan ha en världskarta, en karta över Sverige och en över närområdet.

Här kan man samla information om vad som hänt tidigare, i form av text och/eller foton och andra bilder. Man kan även rita upp en tidslinje och placera in viktiga händelser såsom födslar, giftermål, flyttar, arbeten, resor etc. Petter född 1/3 2005 Bröllop 1959 Malin -79 Patrik -76 1960 1970 1980 1990 1990 2000 2010

Mat, dryck och ingredienser kan användas för planering av inköp och matsedel, val från alternativ, kunna förmedla ja tack eller nej tack mm.

Nyheter Antikrundan Matlagningsprogram Naturprogram Filmer Sport När&Fjärran

Hobbyaktiviteter och andra intressen är också vanligt förekommande samtalsämnen och är intressant när man ska lära känna varandra eller om man delar ett intresse. Är intresset väldigt stort kanske det ska ha en helt egen sida, så man kan fördjupa sig i det ämnet.

Det är också bra att tillverka särskilda sidor om det är något speciellt som ska hända. Inför t.ex. ett läkarbesök kan det vara bra att ha en ny sida med detaljerad hälsorelaterad information som sedan plockas bort om där står känsliga uppgifter. Ska ni gå på kalas kan man komplettera med en sida som gör det lättare att uttrycka saker som grattis, det var länge sedan, vilken god tårta etc. som kanske inte används varje dag.

När boken är tillverkad är det viktigt att komma igång att använda den. Förslag på situationer där man kan använda boken är * Inköp och shopping * Val av mat/dryck * Restaurangbesök * Dagens aktiviteter * Veckoplanering * Resor

Den som pratar pekar samtidigt på symboler/bilder/ord eller annan information i boken. Förtydliga eller efterfråga förtydligande genom att peka ut alternativ i boken. Uppmuntra till val genom att visa alternativ i boken. Klargör tidsaspekter genom att visa i boken (igår/nu/i morgon/nästa år etc.). Peka ut område/kategori för att ringa in samtalsämnet. Red ut missförstånd genom att peka ut alternativ i boken. Efterfråga behov och önskemål genom att peka ut alternativ i boken.

Det kan vara bra att bestämma sig för en situation varje dag där ni ska använda boken så att man lättare kan göra det till en vana. Sätt gärna upp mål att sträva mot. I vilka sammanhang behövs extra stöd för att kommunikationen ska fungera bra? Vad är viktigt att kunna kommunicera, med vem, var och i vilket sammanhang? Anteckna hur mycket och i vilka sammanhang ni har använt boken. Hur ska ni göra för att arbeta vidare mot målet? När målet är uppfyllt får ni sätta nya mål. Detta hjälper er också att se framsteg och att uppdatera och förändra boken allt eftersom.

Tänk på att placera boken bra. Detta är extra viktigt om personen med afasi har synnedsättning, synfältsbortfall, koncentrationssvårigheter eller om andra omständigheter gör det svårt att uppfatta bokens innehåll. Boken ska vara lätt att hantera, bläddra i och hitta i även om man har förlamningar eller känselnedsättningar. Prova att sätta gem eller flikar på sidorna för att det ska gå lättare att bläddra. Gör boken i olika storlekar. Pröva att ha fler eller färre bilder och annat material på sidorna.

Gör boken i olika storlekar. Pröva att ha fler eller färre bilder och annat material på sidorna. Ha olika färger för olika ämnen eller rama in bilderna för att göra dem tydligare. Laminera sidorna eller använd styvare papper. Sätt in tomma sidor och tomma plastfickor för att kunna fylla på med material vid behov. Pröva er fram!

Här hittar du projektinfo och en del material kring AKK-afasi: kommunikationsbok, samtalsmatta, kommunikationspass

Kommunikationen i naturligt sammanhang Få idéer från andra Understödja överföring En ny chans när man inte (längre) har kontakt med logoped

7 tillfällen + ett första informationstillfälle Man anmäler sig till gruppen som par: person med afasi och en nära samtalspartner. Man gör klart förutsättningar kring teknikkunnade, tillgång till digital kamera, usb-minne (som ev delas ut under kursen). Optimal grupp: 4 par och 2 kursledare varav en mer tekniskt kunnig

Plats för samvaro (utan datorer) Datorer (helst en per par) Färgskrivare Scanner PowerPoint Internet (ladda ner mallar, hämta bilder) Kommunikationspärmar (ev Nilbilds) Gärna bildbehandlingsprogram (kunna beskära bilder mm)

FÖRSLAG TILL PLAN FÖR CIRKEL, enligt Komm-A

Innehåll Presentation Genomgång av målsättning Se på mallar Film Välja mall Datorarbete Öppna olika mallar Hemuppgift Prova mall Ta med bilder

Innehåll Uppföljning användning av kommunikationsbok Demo: Lägga in egna bilder Demo: Lägga till/ta bort blad Datorarbete Lägga till eller ta bort blad Infoga bilder Hemuppgift: Använda personlig bok

Innehåll Återkoppling Diskussion samt demo: veckoscheman Datorarbete Infoga tabeller Ändra tabeller Textruta Göra schema Hemuppgift Har jag rätt bilder/text

Innehåll Återkoppling hemuppgift Bildbyte; ta hjälp av varandra Använda boken tillsammans med andra Demo; tidslinje Datorarbete Göra en tidslinje Hemuppgift Utveckla tidslinjen Fler/Andra bilder?

Innehåll Använda tidslinjen Datorarbete Göra en temakarta Datorarbete: Närstående Praktisk tillämpning; Personer med afasi Hemuppgift Tilläggssida speciella intressen

Tillfälle 6 Återkoppling hemuppgift Partnerbyte: Använda med ovan partner Hemuppgift Ovan samtalspartner Tillfälle 7 Återkoppling hemuppgift Finslipa böckerna Diskutera böcker och kurs

Tre föreningar provade: Jönköping, Borås och Göteborg Borås: stor grupp, 3 ledare, eget upplägg Göteborg: sjukdomsfall bland ledare och deltagare. Följde delvis planen Jönköpings PPR: skulle ha varit 2 par, blev ett

Deltagare och ledare positiva. Rapporter att det stödjer kommunikationen. Paren mycket engagerade i tillverkningen av boken (inte minst personerna med afasi) Efter färdigställande är man stolt över boken.

Datorvanan varierar. Svårt för ledarna att hinna med att ge ovana tillräcklig hjälp. Ingen tid att använda boken, alla sitter hela passet vid datorerna Ofta trycktes boken ut först sista tillfället, man har då ingen möjlighet att ändra det som inte blev bra. Svårt att hitta bra och billiga fotoböcker Svårt för paren att hinna ta fram material (foton etc) om man träffas varje vecka.

Borde man ordna två kurser: tillverkning resp. användning? Vore det bättre med workshops än cirkel? Ska man följa Borås och göra hembesök? Måste man använda mallarna? Vad gör man om bara närstående styr innehållet?

Pröva att använda kursplanen men anpassa efter gruppen. Första informationstillfället mycket viktigt Spara boken på USB och i datorn (eller 2 USB) Lås er inte vid mallarna Jäkta inte, bygg ut boken successivt Ledarna måste hjälpa personerna med afasi att hävda sig.