ÅRSRED OVISNING 2011

ÅR SRED OV IS N I NG 2011

Omslag: Marknadsföringsåret 2011 handlade om att få människor att se möjligheter med att spara till det man drömmer om och vill köpa. Exempelvis körkort, tatueringar, bröllop, resor eller inredning. Vill ha - blev konceptet Wanted. Idén var helt enkelt att människor från Sölvesborg berättade vad de ville ha och vad de sparar till. I första kampanjen under konceptet Wanted såg vi tvillingarna Amanda och Matilda från Sölvesborg. De sparade till sina körkort - se omslagsbilden. Foto: Anna Ingesdotter

INNEHÅLL VD kommenterar... 2 Förvaltningsberättelse... 4 Fem år i sammandrag... 6 Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Rapport över förändringar i eget kapital...10 Kassaflödesanalys...11 Noter till de finansiella rapporterna...12 Revisionsberättelse...46 Företagsstyrning...47 Huvudmän, styrelse m m...48 SPARBANKSSTÄMMAN med huvudmännen äger rum fredagen den 11 maj 2012 med början kl 17.00 i Sparbankens lokaler på Södergatan 17 i Sölvesborg 1

VD kommenterar När man ska göra en tillbakablick över ett år som passerat så handlar det om att göra val. Val rörande vad man ska fokusera på och vad man vill lyfta fram. Sedan så gäller det att hitta ett perspektiv som är tilltalande för den som läser. Min ambition med denna kommentar är att dels förtydliga vad vi gör och varför vi gör som vi gör, men jag vill också lyfta fram sådant som jag tror många funderar kring. Banken går bra 2011 var ett bra år för Sölvesborg-Mjällby Sparbank. En vinst på över 30 miljoner kronor efter kreditförluster gör faktiskt 2011 till det bästa året sedan banken startade 1839, om vi ser till förmåga att generera vinst. Att banken tjänar pengar är viktigt. Dels behöver en bank en allt starkare balansräkning för att vara väl förberedd för framtida regelförändringar, som kan komma i spåren av de finanskriser som vi gått igenom eller till och med befinner oss i. Vidare så är lönsamhet ett sätt att garantera att vi ska kunna driva en bank som vilar på en hög ambition beträffande service, tillgänglighet samt lokal expertis. Utöver detta hoppas jag att ni vet, att vi använder en del av vår vinst för att stödja olika aktiviteter och föreningar här i kommunen och det vill vi fortsätta med. - Med andra ord, bra har blivit än bättre. Banken och finanskrisen Kriser kommer och kriser går. Så har det alltid varit. Det som verkar vara annorlunda nu, är att kriserna kommer oftare och det är säkert ett resultat av att världens ekonomier är mer sammanflätade nu än tidigare. På så vis påverkas t ex Sverige av vad som händer på andra ställen runt om i världen. Hur detta i sin tur påverkar vår bank varierar. Det allmänna ränteläget samt börsens utveckling är typiskt sådant som styrs av hur man bedömer konjunktur. Självklart så drabbar dessa förändringar även vår bank och våra kunder genom börsuppgångar eller börsfall. Likaså påverkas vår räntesättning av det allmänna ränteläget, där förändringen av Riksbankens styrränta är en parameter. Dock så tror jag inte någon kan säga att vi dramatiskt har ökat våra räntemarginaler under året, något som ofta hävdas att banker har gjort både i tidningar och i andra media. Men självklart är det som så att ju fler nya regler vi får beträffande vår likviditetsplanering, avgifter till olika myndigheter etc, så kommer fördyrningen delvis att slå igenom mot kund, precis som det alltid gör, oavsett bransch. Hur som helst, krismiljö eller inte krismiljö så är vi en starkare bank än på länge. Soliditeten är hög (13,65 %), kapitaltäckningskvoten är så hög som 1,9. Dess- utom så har vi ökat effektiviteten, så visst är vi en jättestark bank, både sett till varumärke, resultat samt balansräkning. - Med andra ord, vi är väl rustade inför framtiden. Banken syns Ett av målen under 2011 var att bli mer synlig, uppfattas som mer modern och dessutom ville vi tala om att vi inte bara är en lånebank, utan faktiskt ett riktigt bra alternativ när det gäller sparande. Vi investerade mycket tid och resurser i detta och hade olika kampanjer som löpte under året. Utöver detta så hade vi riktigt attraktiva inlåningserbjudanden. Kombinationen av bra erbjudande, internt fokus samt en stor portion marknadsföring bidrog starkt till att vi ökade vår inlåning och att sparande i fonder fortsatte, trots att börsen under året inte var en höjdare. Så för första gången på länge så är vi en bank i balans, där inlåningen är lika stor som utlåningen. Detta gör i sin tur att vi inte är beroende av finansiering via andra finansinstitut som exempelvis Swedbank. - Med andra ord, vi är än mer självständiga och oberoende. Banken ger råd Faktiskt så ger vi fler råd än någonsin. Detta, då det ligger i vår strategi att vara aktiva mot våra kunder och bjuda in dem, för att under en timme eller två diskutera ekonomi. Det kan vara frågor runt den egna pensionen, det kan vara hur man ska spara men det kan också vara att hitta vägar att finansiera exempelvis en bostad, nu när det finns något som heter bolånetak. Vad många inte vet, är att vi ibland också agerar som de gör i programmet Lyxfällan på TV. Det vill säga vi tar oss an människor som av olika anledningar har hamnat snett ekonomiskt och vi hjälper till med att strukturera upp ekonomin. Vi klipper dyra kreditkort och hjälper dem att sanera och därmed bidra till en nystart, innan det har gått för långt. Detta är inget vi tjänar pengar på, men vi hjälper någon vidare förhoppningsvis mot en framtid med ekonomisk balans och därmed ett ökat välbefinnande. - Med andra ord, vi är en bank för alla och vi försöker ta ett stort lokalt ansvar även för de som har hamnat lite fel. Banken rekryterar Precis som alla företag, så mår även vi bäst när vi har en heterogen besättning bland oss som jobbar i banken. Det jag avser med detta är att vi vill ha en laguppställning med en fin blandning mellan olika generationer och kön, men även personligheter och intressen. Detta har vi nu i åtanke då vi har 2

påbörjar en generationsväxling på banken. Att göra detta på ett bra sätt är självklart prioriterat då det är mycket personlighet och erfarenhet som ska ersättas. - Med andra ord, vi säkrar kontinuiteten genom att växla in bra människor när bra människor går hem. Banken och ungdomarna Ett av våra viktigaste mål de kommande åren är att etablera en relation med alla de ungdomar som finns i kommunen. De är den första generationen som är uppvuxna i en värld som verkligen präglas av internet. Detta gör att de är annorlunda. De umgås på ett nytt sätt, kommunicerar på ett nytt sätt och de skaffar information och kunskap på ett annat sätt än vad vi gör, som är uppvuxna i den gamla världen. Därför vill vi genom olika aktiviteter försöka få dem att veta vad vi står för som en fristående sparbank med sitt säte här i kommunen. Hur vi ska nå ut till dem är något som vi jobbar på. Men vi har ett par initiativ klara som vi nu ska bygga aktiviteter runt. Dessa är bland annat vår stora sponsring avseende skapandet av en skateboardpark i centrum. Vidare så kommer det i höst att rullas ut datorer till alla högstadieelever i kommunen. Datorer som till stor del finansieras av Sölvesborg-Mjällby Sparbank. - Med andra ord, de unga är vår framtid och dessa har vi fullt fokus på. Banken och allsvenskan Det finns säkert de som retar sig på att banken är så tätt kopplad till Mjällby AIF. Men allvarligt talat, vi måste vara väldigt stolta över att vi faktiskt är en av ca 10 kommuner, bland 290 i Sverige, där man kan beskåda allsvensk fotboll på riktigt. Jag personligen tycker att det är naturligt att vi är engagerade i Mjällby AIF av flera olika skäl. Dels för PR och att vår exponering på Strandvallen har ett reklamvärde. Men även för att vi faktiskt har spelare som jobbar på banken, fruar till spelare som jobbar på banken, mammor till spelare som jobbar på banken. Men den viktigaste faktorn är att Mjällby AIF är en väldigt lokal förening som trots små medel, trots att man jobbar med många lokala talanger i närområdet hävdar sig väl och är en förening som presterar i klass med andra mycket större föreningar, med mycket större resurser. Och vi ser oss själva lite som en spegelbild av detta tänk, denna anda, då vi också bedriver en lokal verksamhet, med talanger från vårt närområde. Och precis som Mjällby AIF så konkurrerar vi med mycket större aktörer, men vi presterar i topp och det vi gör, det uppskattas. Det vet vi även om vi inte mäter publiksnitt. Vi mäter istället antalet kunder, och de ökar år från år och det är ett riktigt bra betyg på det vi gör. - Med andra ord, även den lille kan hävda sig och uppfattas som stor, men bara om man uppfattas som tillräckligt bra. Banken och framtiden Vi kommer att gå en strålande framtid till mötes. Min tro är att närhet till kund och komponenter som tillgänglighet och service är den verkliga vägen mot fortsatt framgång i vår bransch och på vår marknad. Det finns förvisso en tro på teknik som ersättare till det personliga mötet men det tror jag är en övertro. I takt med att komplexiteten i samhället ökar, de individuella valen som alla måste göra blir fler och fler, så kommer man som kund att vilja ha tillgång till kompetens i form av bollplank rörande vad man ska göra eller inte göra. Så lagt kort ligger rörande vår syn på närhet till kund, generösa öppettider samt tillgång till kompetenta medarbetare. Om vi sedan kan fortsätta att kombinera detta genom att stödja lokala initiativ inom kultur och näringsliv och lyckas förmedla att vi gör detta och varför vi gör det, så tror jag att vi även fortsättningsvis kan vara det självklara valet när det gäller finansiell partner. Vi vill självklart medverka till att det ska vara lite mer kul och spännande att bo och verka i Sölvesborgs kommun. - Med andra ord, vi ska fortsätta på den inslagna linjen men vi ska göra det ännu lite bättre och framförallt, vi ska bli bättre att tala om vad vi gör och varför vi gör det. Men nu är det full fart framåt 2012, allt annat är historia, om än en trevlig historia. Sölvesborg i mars 2012 Richard Karlsson 3

Förvaltningsberättelse Redovisning för verksamhetsåret 2011 Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisationsnummer 536200-9457, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 173:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Sölvesborg-Mjällby Sparbank bildades 1839 och drivs som en traditionell sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 stycken. Sparbanken har två kontor ett i Sölvesborg och ett i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag. Marknadsandelen uppgår till drygt 50 procent inom båda dessa segment. Sparbankens sociala engagemang gör att vi är annorlunda än de andra bankerna och det är något vi är stolta över. Vi är bygdens bank och verkar under devisen Med hjärtat i bygden. Omvärlden Problemen i efterdyningarna av den finansiella krisen som inleddes under 2008 och kulminerade i samband med Lehman Brothers krasch har det senaste året spätts på av de sydeuropeiska ländernas statsfinansiella obalanser. Detta har sedan i sin tur satt fart på diskussionerna rörande Eurons framtida existens. Riksbanken höjde reporäntan vid tre tillfällen under perioden 1 januari 6 juli, från 1,25 % till 2,00 %. För att lugna marknaderna tog Riksbanken därefter en paus i reporäntehöjningarna och den 21 december sänktes reporäntan till 1,75 %. Reporäntan har sänkts ytterligare i februari 2012 och är för närvarande 1,50 %. Den politiska reaktionen på finanskris och ekonomisk tillbakagång har blivit ökade krav på kontroll och styrning av finanssektorn, vilket innebär att nya regelverk kommer att implementeras under de närmaste åren. De nya kraven kommer att innebära kostnader som troligtvis till stor del kommer att drabba kunderna. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Balansomslutning Balansomslutningen ökade under året med 2,2 % till 2 296,0 mkr. Medelomslutningen ökade med 7,1 %, vilket skall jämföras med 8,0 % som är genomsnittet för sparbanker anslutna till Sparbankernas Riksförbund. Förklaringen till att balansomslutningen endast har ökat med 2,2 %, beror på bankens förändrade utlåningsstrategi, vilken innebär att utlåningen i högre grad än tidigare placeras i Swedbank Hypotek. Den nya strategin började tillämpas 2009. Inlåning och fondsparande Inlåningen från allmänheten uppgick till 1 830,3 mkr, en ökning jämfört med föregående år med 145,1 mkr eller 8,6 %. Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring minskade med 95,1 mkr (-7,7 %) och uppgick till 1 147,9 mkr. Börsnedgången har påverkat marknadsvärdet på fond- och försäkringsvolymerna negativt. 1800 Inlåning och fondsparande, mkr 1600 2 000 1400 1 800 1 1200 600 1 1000 400 1 200 Inlåning och fondsparande, mkr 1 000 800 2800 000 600 1600 800 400 1400 600 1200 400 200 1 200 0 0 1 000 2007 2006 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 800 Försäkring 600 177 Försäkring 141 Fond 226 Egen 296 portfölj 294 Fond 400 909 652 866 947 854 200 Egen portf 0 1 338 1 406 1 568 1 685 1 830 Utlåning 2007 2008 2009 2010 2011 Försäkring Utlåningen 177 till allmänheten 141 uppgick 226 till 1 777,6 296 mkr, en 294 Fond minskning 909 jämfört med 652 föregående 866 år med 116,6 947 mkr eller 854 Egen -6,2 portf %. Den 1 338 förmedlade Utlåning, 1 406 lånestocken 1 mkr 568 till Swedbank 1 685 Hypotek 1 830 ökade under året med 205,0 mkr (+19,6 %) och uppgick till 2 200 21 000 252,5 mkr. 2200 1 800 2000 1 600 Utlåning, mkr 1 400 1800 1 2 200 200 1600 2 000 000 1 800 1400 1 800 600 1200 1600 400 400 1000 1 200 1200 000800 800 0600 600 2007 2008 2009 2010 2011 400 Hypotek 400 647 595 903 1 048 1 252 200 200 Egen portf 0 0 1 641 1 990 1 908 1 894 1 778 2007 2006 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 Hypotek 647 Hypotek 595 903 Egen portfölj 1 048 1 252 Egen portf 1 641 1 990 1 908 1 894 1 778 Obligationer m m Sparbankens värdepappersportfölj består av säkerställda obligationer (Covered Bonds) i Swedbank Hypotek på nominellt 60,0 mkr. Aktier Inga förändringar har skett i aktieinnehavet under året. 4

Likviditet Sparbanken har försäkrat sig om kreditlimit hos Swedbank AB och upplåning från sparbanker, vilket ger oss en god betalningsberedskap och utrymme för en fortsatt utveckling av verksamheten ( se även not 21 Skulder till Kreditinstitut ). Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 30,1 mkr (19,5 mkr), vilket är en ökning med 54,2 %. Räntenettot uppgick till 53,4 mkr (45,0 mkr) vilket är en ökning med 18,7 %. Stabilitetsavgiften har belastat årets räntenetto med 0,7 mkr (0,4 mkr) samt insättningsgarantin 1,5 mkr (1,3 mkr). Aktieutdelningen var 3,9 mkr och avser utdelning i Swedbank AB 3,8 mkr (0,0 mkr) och 1826 Försäkra AB 0,1 mkr (0,0 mkr). Provisioner (netto) ökade med 0,4 mkr till 19,0 mkr. Provisionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktie- och värdepappersfonder uppgick till 6,5 mkr (6,7 mkr), Swedbank Försäkring 2,3 mkr (2,3 mkr) och provisioner för förmedling av krediter till Swedbank Hypotek 5,0 mkr (4,1 mkr). De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 45,5 mkr, vilket är en ökning med 3,1 mkr. Personalkostnaderna uppgick till 23,2 mkr (23,4 mkr). Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter uppgår till 18,5 mkr, vilket är en ökning med 0,1 mkr från föregående år. Pensionskostnaderna minskade med 0,1 mkr. Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,1 mkr (1,4 mkr). Antalet arbetade timmar i banktjänst minskade med 2 187 och uppgick till 51 450 timmar. IT-kostnaderna ökade med 0,1 mkr och uppgår till 6,4 mkr och av dessa är 1,6 mkr (1,2 mkr) utvecklingskostnader. Fastighetskostnaderna ökade med 1,1 mkr och uppgick till 1,8 mkr. Ökningen beror på kostnader i samband med renovering av entrétrappa i Mjällby och renovering i sölvesborgsfastigheten. Årets kreditförluster ökade med 0,6 mkr och uppgår till 2,0 mkr. För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken Fem år i sammandrag som utgör en del av förvaltningsberättelsen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För år 2012 förväntas en mindre volymtillväxt, avseende både in- och utlåning. I resultatbudgeten för 2012 räknar sparbankens styrelse med ett resultat före utdelning och kreditförluster om 26,7 mkr. Förslaget på utdelning i Swedbank AB är 5,30 kr/aktie, vilket innebär 6,8 mkr för Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Om utdelningsförslaget antas, så kommer det budgeterade resultatet att bli 33,5 mkr. Principer för ersättning till personer i ledande ställning Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank är medveten om samtliga risker, men bedömer kreditrisken och ränterisken som de enskilt viktigaste riskerna. Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 5

Fem år i sammandrag Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007 Volym Affärsvolym ultimo, mkr 6 459,4 6 321,8 5 885,5 5 107,7 5 017,0 förändring under året, % 2,2 7,4 15,2 1,8 6,9 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet 13,6 13,2 12,2 9,7 14,7 Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 1,9 1,6 1,5 1,4 1,8 Kapitalbas/Kapitalkrav Primärkapitalrelation 3,0 2,7 2,3 1,8 2,4 Primärkapital/Kapitalkrav Resultat Placeringsmarginal 2,4 2,1 2,1 2,4 2,3 Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 1,2 1,0 1,3 0,8 1,3 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,5 0,3 0,4-0,1 0,4 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 7,3 5,2 6,9-2,0 6,6 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster 0,59 0,67 0,60 1,06 0,65 Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster 0,61 0,69 0,71 1,16 0,66 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 58,0 59,6 65,9 55,4 62,3 Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 0,5 0,5 0,5 0,6 0,4 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 0,1 0,1 0,4 0,3 0,0 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda 31 32 33 33 34 Antal kontor 2 2 2 2 2 6

Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkning, mkr 2011 2010 2009 2008 2007 Resultaträkning Räntenetto 53,4 45,0 44,6 47,5 40,7 Provisioner, netto 19,0 18,6 16,1 13,7 16,3 Nettoresultat av finansiella transaktioner 0,6-1,0 12,1-25,9 0,8 Övriga intäkter 4,6 0,7 0,5 5,9 5,2 Summa intäkter 77,6 63,3 73,3 41,2 63,0 Allmänna administrationskostnader -38,4-36,3-38,2-37,3-35,2 Övriga kostnader [1] -7,1-6,1-6,0-6,1-5,9 Kreditförluster -2,0-1,4-7,8-4,4-0,3 Summa kostnader -47,5-43,8-52,0-47,8-41,4 Rörelseresultat 30,1 19,5 21,3-6,6 21,6 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 3,9-3,9 0,1 Skatter -7,0-5,7-3,6-3,5-4,8 Årets resultat 23,1 13,8 21,5-14,0 16,9 Balansräkning Kassa 19,0 15,9 19,2 18,1 19,7 Utlåning till kreditinstitut 291,1 175,2 6,4 6,2 10,9 Utlåning till allmänheten 1 780,8 1 895,6 1 910,3 1 994,9 1 639,2 Räntebärande värdepapper 59,9 5,0 5,0 5,0 29,8 Aktier 115,8 122,6 93,1 48,8 107,7 Materiella tillgångar 25,5 25,8 27,3 24,7 26,2 Övrigt 4,0 6,1 9,6 10,5 16,5 Summa tillgångar 2 296,0 2 246,2 2 070,9 2 108,2 1 850,0 Skulder till kreditinstitut 130,7 250,8 236,0 473,5 223,0 Inlåning från allmänheten 1 830,3 1 685,2 1 568,5 1 406,1 1 338,4 Övrigt 20,2 11,9 12,2 17,5 11,8 Avsättningar för pensioner m m 1,8 1,6 1,7 5,4 4,6 Summa skulder och avsättningar 1 983,1 1 949,5 1 818,3 1 902,5 1 577,8 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 3,9 0,0 Eget kapital 312,9 296,7 252,6 201,8 272,2 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 296,0 2 246,2 2 070,9 2 108,2 1 850,0 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 23 087 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 23 087 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,87 (1,61). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 198,7 mkr (175,6 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 106,2 mkr (109,0 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 7

Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2011 2010 Ränteintäkter 90 094 60 496 Räntekostnader -36 682-15 501 Räntenetto 4 53 412 44 995 Erhållna utdelningar 5 3 933 88 Provisionsintäkter 6 23 200 22 562 Provisionskostnader 7-4 227-3 963 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 597-1 038 Övriga rörelseintäkter 9 678 659 Summa rörelseintäkter 77 593 63 303 Allmänna administrationskostnader 10-38 402-36 300 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 18-1 750-1 768 Övriga rörelsekostnader 11-5 323-4 289 Summa kostnader före kreditförluster -45 475-42 357 Resultat före kreditförluster 32 118 20 946 Kreditförluster, netto 12-2 013-1 417 Rörelseresultat 30 105 19 529 Skatt på årets resultat 13-7 018-5 693 Årets resultat 23 087 13 836 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr 2011 2010 Årets resultat 23 087 13 836 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -6 847 30 270 Årets övrigt totalresultat -6 847 30 270 Årets totalresultat 16 240 44 106 8

Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2011 2010 Tillgångar Kassa 18 952 15 856 Utlåning till kreditinstitut 14 291 134 175 208 Utlåning till allmänheten 15 1 777 594 1 894 241 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 3 172 1 349 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 59 921 5 000 Aktier 17 115 757 122 603 Derivat 3 868 3 602 Materiella tillgångar 18 - Inventarier 2 598 2 217 - Byggnader och mark 22 906 23 596 Övriga tillgångar 13, 19 309 114 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 2 809 2 431 Summa tillgångar 2 296 020 2 246 217 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 21 130 738 250 839 Inlåning från allmänheten 22 1 830 294 1 685 170 Derivat 3 245 0 Övriga skulder 23 6 960 3 705 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 13 024 8 206 Avsättningar - Avsättningar för pensioner 25 226 0 - Avsättningar för uppskjuten skatteskuld 13 1 605 1 609 Summa skulder och avsättningar 1 983 092 1 949 529 Eget kapital 26 Reservfond 238 425 224 589 Fond för verkligt värde 51 416 58 263 Årets resultat 23 087 13 836 Summa eget kapital 312 928 296 688 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 296 020 2 246 217 Poster inom linjen Ställda säkerheter 27 226 inga Ansvarsförbindelser 28 5 164 4 658 Åtaganden 29 217 686 216 514 9

Rapport över förändringar i eget kapital Fond för Reserv verkligt värde Årets Totalt eget tkr fond reserv resultat kapital Ingående eget kapital 2010-01-01 203 059 27 993 21 530 252 582 Årets resultat 0 0 13 836 13 836 Årets övrigt totalresultat 0 30 270 0 30 270 Årets totalresultat 0 30 270 13 836 44 106 Vinstdisposition 21 530 0-21 530 0 Utgående eget kapital 2010-12-31 224 589 58 263 13 836 296 688 Ingående eget kapital 2011-01-01 224 589 58 263 13 836 296 688 Årets resultat 0 0 23 087 23 087 Årets övrigt totalresultat 0-6 847 0-6 847 Årets totalresultat 0-6 847 23 087 16 240 Vinstdisposition 13 836 0-13 836 0 Utgående eget kapital 2011-12-31 238 425 51 416 23 087 312 928 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Affärsvolym 0 2007 2008 2009 2010 2011 7 000 Affärsvolym, mkr Affärsvolym 250 Affärsvolym/anställd Affärsvolym/anställd, mkr 6 000 200 5 000 4 000 150 3 000 100 2 000 1 000 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 0 2007 2008 2009 2010 2011 Affärsvolym/anställd 250 10 200 150 100

Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr 2011 2010 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 30 105 19 529 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 0 203 Av-/nedskrivningar (+) 1 750 1 768 Kreditförluster (+) 2 489 1 806 Betald inkomstskatt (-) -7 018-5 693 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 27 326 17 613 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) 112 335 12 891 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 145 124 116 693 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -120 101 14 866 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 2 161 3 457 Förändring av övriga skulder (+/-) 8 540-324 Kassaflöde från den löpande verksamheten 175 385 165 196 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 5 000 2 009 Investering i finansiella tillgångar (-) -59 921-1 400 Avyttring av materiella tillgångar (+) 21 7 Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 463-323 Kassaflöde från investeringsverksamheten -56 363 293 Årets kassaflöde -119 022 165 489 Likvida medel vid årets början 191 064 25 575 Likvida medel vid årets slut 310 086 191 064 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 18 952 15 856 Utlåning till kreditinstitut 291 134 175 208 Summa enligt balansräkningen 310 086 191 064 Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten 2011 2010 Erhållen utdelning 3 933 88 Erhållen ränta 90 094 60 496 Erlagd ränta 36 682 15 501 11

Noter till de finansiella rapporterna Angivna belopp är i tusental kronor (tkr) och bokfört värde om ej annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Sölvesborg-Mjällby Sparbank (org nr 536200-9457). Sparbanken bildades 1839 och drivs som en traditionell sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 stycken. Sparbanken har två kontor, ett på Södergatan 17 i Sölvesborg och ett på Centrumvägen 2 i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54, samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 11 maj 2012. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. 12

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån, samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument), i den mån det inte särredovisats på egen rad. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. - Valutakursförändringar. 13

Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt räntebärande värdepapper och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk- 14

ningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/ hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. 15

16 Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring). 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring). Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: - risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. - risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas - med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till

- framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 756 (1 756) tkr. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. - betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, - ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, - beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, - det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, - upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller - observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive - negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller - inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. 17

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken gör en individuell bedömning vid varje bokslut om det finns nedskrivningsbehov för egetkapitalinstrument som tillgång, som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Beloppet och den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad, vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/ kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir mar- 18