Skao ban äe Denna eovisning bygge p statistik patientegistet. Det ä oycko som mefö att pesonen ifga bi inag vi sjkhs. Det innebä att en enast omfatta en e av en häso- och sjkv ee omsog som behövs fö att ta han om skaae pesone. Besök hos vcenta ee tanven ti föj av skaa ing inte. Inte hee ing e mest avaiga skaona som gö att pesonen avie p gn av oycksfa. Uppateing: Seketaiatet/2008-06-23
Anta äe ( 65 ee äe) i Nobotten som vait inag vi sjkhs p gn av skaa ee fögiftning, 1998-2006 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Män 574 582 567 561 520 533 578 571 678 Kvinno 1084 1054 1002 956 1001 1003 966 969 1000 Ba 1658 1636 1569 1517 1521 1536 1544 1540 1678 Käa: Sociastyesen, Fokhäsan i siffo
S j k h s v Patiente 65 ee äe som vait inag vi sjkhs i Nobotten p gn av skaa. Reovisas som anta pe 100 000 inv (3-s meeväen) 1990-2006 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 Anta pe 100 000 inv (3 smeeväen) 2 000 1 000 0 1990-1992 1991-1993 1992-1994 1993-1995 1994-1996 1995-1997 1996-1998 1997-1999 1998-2000 1999-2001 2000-2002 2001-2003 2002-2004 2003-2005 2004-2006 Män, 65-79 Män, 80+ Kvinno, 65-79 Kvinno, 80+ Käa: EpC, Skaestatistik 1987-2006
Jämföese av vtifäen vi sjkhs p gn av skaa ee fögiftning i Nobotten och iket. Åesgppen 65 ee äe. Reovisas som anta vtifäen pe 100 000 invnae, 1998-2006 S j k h s v Anta vtifäen/100 000 inv 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Riket, män Riket, kvinno Nobotten, män Nobotten, kvinno V t i f ä e n 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Käa: Sociastyesen, Fokhäsan i siffo
Jämföese av vtifäen vi sjkhs p gn av skaa ee fögiftning i Nobotten och iket. Åesgppen 80 ee äe Reovisas som anta vtifäen pe 100 000 invnae, 1998-2006 S j k h s v Anta vtifäen pe 100 000 inv 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Riket, män Riket, kvinno Nobotten, män Nobotten, kvinno V t i f ä e n 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Käa: Sociastyesen, Fokhäsan i siffo
Patiente 65 ee äe som vait inag vi sjkhs i Nobotten p gn av faoycka. Reovisas som anta 100 000 inv (3-s meeväen) 1990-2006 S j k h s v F A L L O L Y C K A 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 Anta pe 100 000 inv (3 smeeväen) 2 000 1 000 0 1990-1992 1991-1993 1992-1994 1993-1995 1994-1996 1995-1997 1996-1998 1997-1999 1998-2000 1999-2001 2000-2002 2001-2003 2002-2004 2003-2005 2004-2006 Män, 65-79 Män, 80+ Kvinno, 65-79 Kvinno, 80+ Käa: EpC, Skaestatistik 1987-2006
Jämföese av patiente, 80 ee äe, som vats vi sjkhs p gn av faskaa Nobotten och iket. Reovisas som anta pe 100 000 inv, 3-s meeväen, 1990-2006 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Anta pe (3 smeeväen) S j k h s v F A L L O L Y C K A 1000 Nobotten, män Nobotten, kvinno Riket, män Riket, kvinno 0 1990-1992 1991-1993 1992-1994 1993-1995 1994-1996 1995-1997 1996-1998 1997-1999 1998-2000 1999-2001 2000-2002 2001-2003 2002-2004 2003-2005 2004-2006 Käa: EpC, Skaestatistik 1987-2006
Bien istea vika koppsea som skaats ban e pesone som ha vait inag vi sjkhs i Nobotten p gn av oycksfa. Uneaget ä män och kvinno 65 ee äe, 2006. Anta pesone Skao p hvet: 223 Skao p has: 20 Skao o böstegionen: 117 Skao p ska öveam: 117 Skao i bken nee een av ygg: 152 Skao p ambge neam: 60 Skao p höft och : 599 Skao p knä och neben: 120 Skao p hane han: 21 Skao som engagea fe koppsea: 41 Skao ej specifiea koppse: 13 Obs! Samma peson kan föekomma fe gnge. Skao p fote och fot: 11 Fögiftning av oge, äkemee o y: 37 Ej eovisae: bännskao, fätskao fämmane kopp
Fakta om oycko Oycko kosta samhäet vaje 40 mijae kono Äes oycko kosta cika 8 mijae vaje. Enbat faoycko beäknas iag ti 4,8 mijae igen. Äe ä öveepesenteae i s gott som aa oyckskategoie. Öve 40 000 äe pesone i Sveige skaas svt vaje p gn av en faoycka. De iekta kostnaena fö en höftfakt ha väeats ti 155 000 (2002 s pisniv). Denna föeas ika mean ansting och kommn fö v och eftev.
Va betye en? syn och höse fösämas enegipptagane fett- och mskevävna minska minska vattenhat i vävnaena kakning av skeettet (osteopeos) minska easticitet i h, bosk och binväv baansen fösämas eaktionsfömgan minska sjkoma av oika sag Käa: NCO, Räningstjänst
Skao och äkemee ban äe Den genomsnittige höftespatienten äte sex oika meicine föe opeationen och tta fe efte. Typiska meicine som anses öka fabenägenheten ä: -neoeptika - bensoiazepine - anagetika - axemee -ietika - antiepesseva mee (typ SSR) Käa: NCO, Räningstjänst
Ana exempe p osake ti fa bostastfomning, tstning och inening beysning bistane hanikappanpassning tappo, avsakna av estng öesefömga hakiske inne och te (ösa matto ee saa, inga boa osv) göom i hastigheten Käa: NCO, Räningstjänst