Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.



Relevanta dokument
guide för goda levnadsvanor

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

guide för goda levnadsvanor

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

guide för goda levnadsvanor

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Goda levnadsvanor gör skillnad

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Testa dina levnadsvanor!

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Dina levnadsvanor din hälsa

o m m at och m otion?

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Goda levnadsvanor gör skillnad

Namn: Anders Andersson Datum:

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Vad påverkar vår hälsa?

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Tio steg till goda matvanor

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

Testa dina vanor Hälsotest

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

WHO = World Health Organization

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Goda vanor för att förebygga fallskador

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Testa dina vanor Hälsotest

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Mat och dryck för dig som har diabetes

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Råd för en god hälsa

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Levnadsvanor vid prediabetes

Maten under graviditeten

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Testa dina vanor Hälsotest

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Hälsosamma levnadsvanor

Värt att veta om alkohol och din hälsa

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Vad vinner du på att sluta röka?

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Levnadsvanor vid prediabetes

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Apotekets råd om. Sluta röka

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Pedagogik kring mat och hälsa

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Hälsokontroll allmän/utökad

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Älsklingsmat och spring i benen

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Råd om mat till dig som ammar

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Låt oss hållas starka!

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Transkript:

Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. I den här broschyren kan du läsa om sambanden mellan hälsa och livsstil och vad du själv kan göra för att påverka din hälsa i positiv riktning.

Mat och hälsa Hela kroppen fungerar bättre och det är lättare att äta lagom mycket om du äter regelbundet - frukost, lunch och middag samt något mellanmål gärna frukt.emellan. Enkla matråd för de allra flesta människor Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen Ät bröd till varje måltid, helst fullkornsbröd Om du ska få i dig alla näringsämnen som kroppen behöver finns det inte plats för särskilt mycket läsk, godis, bakverk, glass och snacks. Äter du också sådant är det stor risk att du får höga kolesterolvärden och går upp i vikt. I dag äter genomsnittssvensken ungefär dubbelt så mycket av dessa tomma kalorier som det egentligen finns plats för. Även din tandhälsa påverkas av dina matvanor.

POTATIS PASTA RIS GRÖNSAKER ROTFRUKTER FRUKT BÄR Lägg upp enligt tallriksmodellen Tallriksmodellen är en bra hjälp när du planerar dina måltider. På den kan du se hur stor plats olika delar av maten bör ta på tallriken. KÖTT FISK ÄGG LINSER BÖNOR Din vikt handlar oftast om intag och förbränning Din vikt avgörs väldigt mycket av vad du äter och hur mycket energi du gör av med. Om du har ett tungt arbetet eller rör dig mycket under dagen så förbrukar du förstås mera än om du rör dig lite. Hur ligger du till? Midjemåttet är ett sätt att mäta sin vikt ur hälsosynpunkt. Mät magens omkrets under nedersta revbenet. Hälsoriskerna ökar vid midjemått över 102 cm för män och över 88 cm för kvinnor. Om du vill ha råd och stöd Vill du ha råd om mat eller behöver stöd för att gå ner i vikt vänd dig till din vårdenhet.

Fysisk aktivitet och hälsa Fysisk aktivitet och motion - en friskfaktor för kropp och själ. När du rör på dig regelbundet förbättras din hälsa och du blir piggare. Fysisk aktivitet påverkar också ditt humör genom att kroppen bildar naturliga endorfiner. Då blir du gladare, tål stress och livets olika påfrestningar bättre. Exempel på vad som sker när du rör dig: Du blir starkare och smidigare Du blir gladare Hjärtat pumpar effektivare och du orkar mer Ditt blodtryck påverkas positivt Det goda kolesterolet ökar Möjligheten ökar att gå ner eller hålla vikten Med bra styrka och balans minskar risken för skador och benskörhet Sömnen förbättras Koncentrationsförmåga och inlärning förbättras Rör på dig varje dag Är du vuxen behöver du minst 30 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen. Förutom alla positiva effekter minskar det risken bland annat för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och diabetes. För ett barn är det viktigt med minst 60 minuter om dagen.

Vardagsmotion kan vara en bra början. Ta trapporna istället för hissen. Ta cykeln till jobbet eller skolan eller stig av bussen en hållplats tidigare och promenera en bit. Gå inte ut för hårt utan trappa upp efter hand. Skaffa dig en motionsvana som passar just dig och din vardag. Den bästa motionen är den som blir av! Fysisk aktivitet på recept (FaR) FaR innebär att hälso- och sjukvårdspersonal kan skriva ut ett recept till dig på fysisk aktivitet som komplement till, eller ersättning för, läkemedel eller annan behandling. Aktiviteterna genomför du på egen hand eller deltar i gruppverksamhet som vissa föreningar i ditt område erbjuder. Om du vill ha råd och stöd Vill du ha råd och stöd på vilket sätt du kan öka din fysiska aktivitet vänd dig till din vårdenhet.

Alkohol och hälsa Vi människor tål olika mycket alkohol och reagerar på olika sätt. De flesta av oss dricker i goda vänners lag, för att det är trevligt och gott. Vissa blir glada och upprymda andra blir trötta, aggressiva eller deppiga. De flesta känner på sig när det är dags att sluta dricka - andra har svårt att sätta gränser. Alla kan bli beroende av alkohol, och det redan som unga. I det långa loppet leder hög alkoholkonsumtion ofta till sociala problem, sömnstörningar, magproblem, högt blodtryck, huvudvärk, irritation och oro med mera. Oavsett hur ofta eller i vilka mängder du dricker är det viktigt att du är uppmärksam på varför du dricker. Om du till exempel gör det för att stressa ner efter jobbet, glömma problem eller för att kunna somna bättre använder du alkoholen på ett riskabelt sätt. Standardglas Du dricker med liten risk för hälsan om du aldrig dricker dig berusad, inte dricker för ofta och inte i för stora mängder. För att få en uppfattning om hur din alkoholkonsumtion ser ut kan du räkna ut hur många standardglas du dricker per vecka.

Ett standardglas ( motsvarande 4cl, alkoholhalt 40% ) = Starköl 33 cl Folköl 50 cl Vin 15 cl Starkvin 8 cl Sprit 4 cl Riskabel alkoholkonsumtion Veckokonsumtion som överstiger för män - 14 standardglas för kvinnor - 9 standardglas Berusningsdrickande för män - 5 standardglas vid ett och samma tillfälle för kvinnor - 4 standardglas vid ett som samma tillfälle Det här kan du vinna om du dricker mindre Bättre omdöme och koncentrationsförmåga Färre baksmällor, mindre huvudvärk och magproblem Bättre sömn Bättre sexliv Mindre risk för övervikt (4 starköl = 10 bullar) Om du vill ha råd och stöd Om du funderar på hur dina alkoholvanor påverkar din hälsa eller vill diskutera din alkoholkonsumtion så kan du vända dig till din vårdenhet.

Tobak eller hälsa Få saker är så bra för din hälsa som att sluta röka. Det lönar sig alltid eftersom riskerna ökar ju fler år du röker. Förändringarna till det bättre märks snabbt och varar länge. Ekonomiskt innebär rökstopp för den som rökt ett paket cigaretter om dagen en förbättring av privatekonomin med nästan 18 000 kronor per år. När du slutar röka startar kroppens reparationsarbete direkt och fortsätter sedan under många år. Efter rökstopp händer det här Risken minskar för att du ska få hjärtsjukdom. Efter två veckor till tre månader förbättras din blodcirkulation och lungkapacitet. Risken för tandlossning och andra problem i munnen minskar markant Flimmerhåren i dina luftrör återhämtar sig Efter en tid förbättras din sömn och din stressnivå sjunker Din puls och blodtryck normaliseras, blodkärlen vidgas och dina händer och fötter blir varmare. Koldioxiden minskar och syrehalten i ditt blod blir normal Du orkar mer För gravida minskar risken för graviditetskomplikationer Risken att få ett 40-tal olika sjukdomar minskar betydligt

Passiv rök ger samma hälsorisker som rökning Den som röker en cigarett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen. De personer som finns där och själva kanske aldrig rökt eller slutat röka blir passiva rökare. De drabbas av nikotinet och alla övriga kemikalier som den brinnande cigaretten producerar. Så inte bara du utan även andra människor i din omgivning inte minst barn mår bra av om du slutar röka. Snus är också tobak Snus är också beroendeframkallande. En enda prilla har en nikotinhalt motsvarande två starka cigaretter. Detta är ett av skälen till att snusare ofta har svårare att sluta än rökare. Om du vill ha hjälp med att sluta röka eller snusa Vänd dig till din vårdenhet.

Här är några frågor du kan fundera över Matvanor På vilket sätt skulle du kunna förbättra dina matvanor? Fysisk aktivitet - motion Brukar du motionera eller röra på dig? På vilket sätt, hur ofta och hur länge varje gång? Visste du att du kan få recept på fysisk aktivitet av din vårdenhet? Tobaksvanor Har du funderat på att förändra dina tobaksvanor? Har du försökt sluta tidigare? Alkoholvanor Tänker du ibland att du dricker för mycket alkohol och hur det kan påverka dig och din hälsa? Vill du ha råd och stöd för att förändra dina vanor när det gäller mat, fysisk aktivitet, alkohol eller tobak så kan du vända dig till din vårdenhet. Vad känns viktigt för dig just nu?

Hälsa Sjukvård Tandvård Vill du veta mera om livsstilsfrågorna Titta på Landstinget Hallands hemsida - www.lthalland.se under fliken livsstil. Där finns enkla självtester och länkar till mera information. Landstinget Halland Box 517, 301 80 Halmstad Tfn 035-13 48 00 landstinget.halland@lthalland.se Livsstilsguiden kan beställas via www.lthalland.se/broschyrer eller per telefon 035-13 48 00, begär broschyrbeställning. Produktion: Landstingets info-avd. Tryck: Kopieringsbolaget, mars 2008. Foto: Ola Jonasson. Foto framsida: Patrik Leonardsson.