Arbetsmarknadens blå täcke

Arbetsmarknadens blå täcke - En analys av kvoteringsdebatten utifrån feministiska teorier B uppsats Statsvetenskap 2, Självständigt arbete, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet, vt 2014 Martin Nyman Engelsk titel: The Blue Blanket of The Labour Marker An analysis of the Swedish debate on positive action, based on feminist theories Linköpings universitet Linköping University Ekonomiska institutionen Department of Management and Engineering 581 83 LINKÖPING S- 581 83, LINKÖPING, SWEDEN

Sammanfattning Kvoteringsdebatten har ända sedan introducerades blivit central inom svensk jämställdhets och arbetsmarknadspolitik, men kvoteringsdebatten är också en del av en intern debatt mellan olika grenar inom feminismen. Den svenska politiken är ofta präglad av ett konsensus, att komma överens. När det kommer till ämnet positiv särbehandling är det emellertid svårt att se att vi någonsin kommer komma till ett konsensus i frågan. I den här uppsatsen diskuteras och analyseras de vanligaste argumenten inom kvoteringsdebatten med hjälp av feministisk teori. Vilken feministisk uppfattning man har och vilken i övrigt ideologisk uppfattning man har är central när det kommer till svaret på om positiv särbehandling är rätt väg att gå. Den här uppsatsen plockar fram de vanligaste argumenten i debatten om positiv särbehandling för att sedan diskutera dem och deras hållbarhet utifrån olika teorier om feminism. Feminismen ses ofta som en ideologi men i själva verket finns det en relativt stor teoretisk och ideologisk spridning inom den. En ideologi rotar sig i värderingar och uppfattningar om hur man ska se på världen och är ofta svår att falsifiera, teorier handlar istället om observationer och hur man tolkar olika fenomen i världen. Uppsatsen behandlar de två största grenarna inom feministisk teori, särartsfeminism och likhetsfeminism. Den gör klart för oss de väsentliga skillnaderna mellan de två och hur deras olika syn även påverkar deras syn på kvotering. Martin Nyman 2014-05-24 1

Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Introduktion 3 1.2 Problemformulering 3 1.3 Syfte och avgränsningar 3 1.4 Frågeställning 4 1.5 Strategi och forskningsdesign 4 1.6 Metod 5 1.7 Källmaterial och källkritik 6 1.8 Validitet och reliabilitet 6 1.9 Kritisk analys av källor och val av metod 7 2. Det rosa täcket 8 2.1 Likhetsfeminism och särartsfeminism 8 2.2 Likhetsfeminism 8 2.2.1 Under det rosa täcket 9 2.3 Särartsfeminism 10 2.3.1 Hon & Han 11 3 Kvoteringsdebatten 12 3.1 Argument för positiv särbehandling 18 3.1.1. Brytandet av ett diskriminerande mönster 18 3.1.2. En kritik mot en informell struktur 19 3.2 Argument emot positiv särbehandling 19 3.1.1. Männens arbetsmarknad 20 3.2.2. Kvotering reducerar individer och dess kompetens till ett kön 20 3.3.3- Kvotering förpassar kvinnor till ett B- lag 21 4. Slutsatser 21 4.1 Slutsatser och diskussion kring kvoteringsdebatten 21 4.2 Analys 22 4.3 Reflektion kring resultat 25 4.4 Personliga reflektioner gällande kvoteringsdebatten 26 4.5 Fortsatt forskning 27 Referenser 28 Bilaga 1 29 2

1. Inledning 1.1 Introduktion Det finns få saker som har debatterats så flitigt som kvotering inom svensk jämställdhetspolitik. I vissa fall kan tyckas att debatten har blivit större än själva syftet med den, att skapa ett mer jämställt samhälle. Tanken med kvotering är just den, att skapa ett mer jämställt klimat på våra arbetsplatser, men även i samhället i stort. Om kvotering är lösningen för att få ett mer jämställt samhälle råder det dock delade meningar om. Idén med den här uppsatsen är att diskutera kring hur olika grenar inom feminismen ser på positiv särbehandling som metod. 1.2 Problemformulering De svenska bolagsstyrelserna är kraftigt överrepresenterade av män enligt den Statistiska Centralbyråns senaste (2013) rapport om könsfördelning inom styrelser och ledning i börsföretag (SCB, 2013). Med detta som bakgrund och med anledning av den senaste tidens debatter, angående om man bör kvotera in kvinnor i svenska bolagsstyrelser blir frågan återigen högaktuell. 1.3 Syfte och avgränsningar I detta arbete vill jag diskutera kring problematiken med den låga representationen av kvinnor inom svenska bolagsstyrelser och kvotering som metod för att komma till rätta med problematiken. Jag vill alltså diskutera kring huruvida kvotering är det mest effektiva sättet att hantera den ojämna fördelningen av kvinnor inom bolagsstyrelser genom att föra fram, främst olika feministiska argument för och emot kvotering. Syftet med den här uppsatsen är att analysera debatten om kvotering med hjälp av feministiskt orienterad litteratur. Detta för att skildra de olika ideologiska strömningar som finns runt ämnet kvotering inom feminismen. Jag har när det kommer till litteratur valt att avgränsa mig till två böcker, Under det rosa täcket av Nina Björk och Hon och Han - födda olika av Rigmor Robèrt och Kerstin Uvnäs Moberg. Jag har också valt att avgränsa mig när det kommer till antal argument att analysera. 3

1.4 Frågeställning Min huvudfråga i den här uppsatsen är; Hur diskuteras kvoteringsfrågan i olika sammanhang, och vilken koppling har argumenten till olika teorier inom feminismen? Jag kommer också att behandla frågan; Är kvotering den bästa lösningen för att komma till rätta med en mer jämställd arbetsmarknadspolitik, vad säger olika feministiska teorier om detta? 1.5 Strategi och forskningsdesign Jag kommer i denna uppsats att försöka vara så objektiv som möjligt när det kommer till ämnet kvotering. Med detta sagt så kommer jag samtidigt att försöka att ta reda på hur pass effektiv kvotering är för att frambringa mer jämställdhet inom svenska bolagsstyrelser enligt olika feministiska argument vilket i slutändan kommer att mynna ut i en diskussion om de olika argumentens hållbarhet. Jag kommer med hjälp av litteraturen som jag valt framförallt att analysera ett antal argument för och emot kvotering utifrån dess teori. Detta betyder att även om litteraturen inte specifikt tar upp ämnet kvotering så kommer jag att diskutera argument utifrån litteraturen. Jag kommer utöver detta även att använda mig av en intervju av en sakkunnig person inom ämnet jämställdhet som stöd för att angripa argumenten och ämnet positiv särbehandling. Jag kommer även ta hjälp av intervjun och av den teoretiska analysen för att besvara den senare frågan; Är kvotering det bästa sättet att komma till rätta med en mer jämställd arbetsmarknadspolitik. Jag har valt att använda mig av framförallt dokumentsanalayser av litteratur från de två största feministiska teorierna, likhetsfeminsm och särartsfeminism. Jag har valt att använda intervjun som en balanserande faktor i sammanhanget men framförallt för att få ett forskningsperspektiv kring ämnet. På det sättet tror jag att många av de frågor som eventuellt kan dyka upp i periferin kan bli besvarade. Frågan om kvotering är väldigt laddad och det är lätt att man hamnar i en skyttegrav av åsikter istället för att söka forskningsmässigt stöd för sin åsikt, även detta är en anledning till att ta med en intervju med en sakkunnig inom ämnet. Fokus i den här uppsatsen ligger på det teoretiska planet, detta betyder att fokus ligger på hur de olika feministiska teorierna resonerar kring positiv särbehandling, vilka problem de ser och vilka fördelar de ser. 4

1.6 Metod I den här uppsatsen har jag framförallt använt mig av dokumentsanalayser av böckerna Under det rosa täcket av Nina Björk och boken Han och Hon - Födda olika av Rigmor Robèrt och Kerstin Uvnäs Moberg detta för att besvara frågeställningarna och syftet. Med hjälp av dessa böcker som teoretisk referensram och som representanter för de olika feministiska teorierna; likhetsfeminism och särartsfeminism kommer jag att diskutera kring de olika argumentens hållbarhet inom kvoteringsdebatten. Jag har även använt mig av en så kallad informantintervju (Esaiasson m.fl. 2012) med Roger Klinth forskare och prefekt vid institutionen för tema med inriktning på genusrelationer inom svenska familje - och jämställdhetspolitiken, detta främst av två anledningar. Den första anledningen är att jag tror att det finns en risk att uppsatsen blir alldeles för polariserad om jag bara använder mig av dokumentsanalayser, jag tror också att det finns risk att uppsatsen misslyckas med att uppfylla sitt syfte och svara på de frågeställningar som lagts fram utan en sådan. Intervjun är upplagd enligt de förslag som läggs fram i Metodpraktikan (Esaiasson m.fl. 2012) och inleds med frågor kring objektets profession, behandlar sedan frågor om positiv särbehandling och vilken relation kvotering har inom svensk jämställdhetspolitik, samt vilken betydelse det kan komma att ha i framtiden. Det andra är att jag bedömer att det finns en risk att bli alldeles för ensidig i mitt resonemang. Jag vill framförallt att den här uppsatsen ska hantera frågan om jämställdhet på ett ytterst seriöst och objektivt sätt och vill således inte heller riskera att bli för enkelspårig. I uppsatsen kommer jag alltså att använda mig av kvalitativa metoder för att besvara frågeställningarna. Jag anser att detta är den bästa metoden för att uppfylla syftet som jag valt pågrund av att jag framförallt vill diskutera kring ämnet på ett opartiskt sätt. Det är också därför jag valt att använda mig av relativt öppna frågor i intervjun och inte använt mig av t ex enkätundersökningar med svarsalternativ. I slutet av uppsatsen kommer jag att med teori och empiriavsnitten som bakgrund, göra en analys av de argument som presenterats i empiriavsnittet. 5

1.7 Källmaterial och källkritik I den här uppsatsen har jag framförallt använt mig av olika feministiska teorier för att diskutera kring ämnet kvotering. Jag har använt mig av litteratur, framförallt för att det är lätt att återge i text vad som sagts i olika debattsammanhang. Det förekommer dock att jag använder mig av källmaterial från både tv och tidningar för att presentera vanliga argument för och emot positiv särbehandling. Jag misstänker att debatten om kvotering är mer polariserad inom olika medier än vad den är i forskningssammanhang, om den är det tål att prövas. Av den anledningen har jag valt att använda mig av en intervju med genusforskaren Roger Klinth för att få perspektiv på hur diskussionen inom den akademiska världen förs. Intervjuns huvudsakliga roll är emellertid att bistå med olika argument och reflektioner kring dem. 1.8 Validitet och reliabilitet Validitet inom ett arbete handlar om giltighet, och om den mätmetod man använder sig av verkligen mäter det man vill ska mätas. En god begrepssvaliditet handlar om att det som sägs i teorin också stämmer överens med de mätningar som gjorts. Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i de mätningar som gjorts. En god begrepssvaliditet tillsammans med god reliabilitet innebär att man med hjälp av samma metoder ska kunna uppnå samma sak som i den tidigare mätningen validitet och reliabilitet hänger på det sättet ihop (Esaiasson m.fl. 2012). Eftersom jag har valt ut litteratur och även argument kan jag även ha påverkat validiteten i studien. För att motverka en låg begrepssvaliditet har jag därför försökt att använda mig av olika bredd i argument för att spegla debatten om kvotering. Min avsikt är att spegla debatten inom ämnesområdet på ett så objektivt sätt som möjligt, vilket i sin tur innebär att jag kommer att försöka att använda mig av lika många argument för kvotering som mot kvotering, detta i sin tur stärker begreppsvaliditeten i min undersökning och hjälper mig att spegla debatten på ett korrekt sätt. När det kommer till reliabiliteten skulle man kunna vända sig mot att jag enbart använder mig av en informantintervju med en sakkunnig när jag istället borde ha använt mig av fler intervjuobjekt. Ett enda intervjuobjekt ger sällan hela sanningen om hur debatten förs inom genusvetenskapliga kretsar. 6

Man kan också vända sig mot att jag enbart använt mig av en bok vardera från de olika feministiska teorierna istället för fler detta var dock en avgränsning som var tvungen att dras pågrund av ämnets omfattande karaktär. För att bredda arbetet ytterligare kunde jag också ha använt mig mer av respondentintervjuer och kanske något enklare intervjuer och med hjälp av även kvantitativa studier lyfta fram fler röster i debatten. Det finns många faktorer som spelar in när det kommer till intervjuobjekt men jag har gjort bedömningen att en forskare inom ämnet genusvetenskap behandlar frågan med största objektivitet, det går dock inte att bortse ifrån att människor inte kan bli helt objektiva oavsett profession. Eftersom jag använt mig av relativt öppna frågor i intervjun öppnar de även helt oundvikligt upp för personliga åsikter i ämnet. Jag skulle för att balansera upp detta kanske även använt mig av slutna frågor också men jag bedömer att detta skulle kunna leda till ett mer subjektivt och inte lika objektiv resultat. Jag bedömer att jag har en god reliabilitet i min undersökning trots att jag enbart använt mig av ett intervjuobjekt och huvudsakligen två böcker. 1.9 Kritisk analys av källor och val av metod Det finns inte ett rätt sätt när det kommer till att göra ett arbete som detta. Det finns ett antal metoder jag skulle kunna använt mig av istället eller lagt till för att bredda arbetet. Till att börja med hade jag som omnämnt tidigare kunnat välja ett större urval av litteratur och argument för att försöka spegla alla delar av debatten, det finns en uppsjö av idéer och tankar inom de olika teorierna som kanske skiljer sig åt. Detta hade förstås förändrat arbetets omfång drastiskt och kanske hade det heller inte förändrat mitt resultat så mycket. En annan metod jag också skulle kunnat använda mig av är att jag även hade kunnat använda mig av fler intervjuer inom forskningsområdet genusvetenskap. Jag bedömer att den litteratur jag valt återspeglar debatten på ett korrekt sätt, det finns många olika intervjuer jag kunnat komplettera med men syftet är att skriva en teoretisk uppsats och syna argumenten inom ramarna för en B-uppsats. 7

2. Det rosa täcket 2.1 Likhetsfeminism och särartsfeminism Det är näst intill omöjligt att analysera argumenten i kvoteringsdebatten utan att stöta på de olika teorierna om feminism. I den här uppsatsen kommer jag att hålla fokus på de två teorier inom feminismen som jag tror har störst inflytande på debatten, likhetsfeminism och särartsfeminism. Trots att de båda skolorna delar uppfattningen om att all diskriminering på grund av kön ska bekämpas eller förändras finns det väsentliga skillnader mellan dessa olika teorier om feminism. 2.2 Likhetsfeminism Likhetsfeminismen betonar att även om vi är födda till man och kvinna biologiskt sett så finns det något som går att beskriva som det sociala könet. Detta kan också beskrivas som manligt och kvinnligt. Att födas som man eller kvinna rent biologiskt är en sak jämfört med att betraktas som manlig eller kvinnligt (Peter & Sutch, 2007). Likhetsfeminismen riktar skarp kritik mot tidigare politiska filosofier och även sociala institutioner som verkar göra antagandet att det finns någon där hemma som har huvudansvaret för exempelvis barnuppfostran medan mannen är på arbetet, man antar också att denna någon är en kvinna, detta antagande är mycket märkligt menar likhetsfeminister och är något som präglar hela vårt samhälle och vår kultur (Roberts & Sutch, 2007). Likhetsfeminismen understryker att medan den biologiska skillnaden är tydlig, kvinnan har en livmoder och har därför också möjligheten att föda barn, är inte arbetsfördelningen någonting naturligt. Att män generellt sätt tjänar mer i lön än kvinnor är inte ett axiom, det är heller inte naturligt att göra antagandet att kvinnan ska göra större delen av arbetet i hemmet. Detta, menar likhetsfeminister är en social konstruktion och något som vi uppfostras till av vår kultur (Peter & Sutch, 2007). Susan Moller Okin, en av likhetsfeminismens starkaste röster betonar att feminismen inte bara är en teoretisk analys av ett patriarkalt samhälle. Feminismen ger också konkreta förslag på hur vi ska uppnå ett samhälle som inte är präglat av sociala konstruktioner (Okin, 1989). I detta arbete har staten en betydande roll. Okin menar att staten inte ska göra några antaganden när det kommer till kön inom lagstiftning och att delat föräldraansvar ska uppmuntras till att bli normen i samhället. Att kvinnan föder barnen är som tidigare nämnt någonting som är naturligt men antagandet att kvinnan är den som ska ha huvudansvaret för barnuppfostran är det inte (Peter & Sutch, 2007). 8

Det finns många olika förslag som feminismen lägger fram och positiv särbehandling som den här uppsatsen handlar om är en. Vilket jag kommer att återkomma till senare. 2.2.1 Under det rosa täcket 1996 skrev Nina Björk (en svensk frilansjournalist och litteraturvetare) boken Under det rosa täcket i vilken hon går till starkt angrepp mot särartsfeminismen, eller livmodersfeminismen som hon kallar den. Björk menar att en sådan typ av feminism gör mer skada än nytta när det kommer till att göra upp med de stereotypa könsrollerna. Nina Björk tillhör det som vi kallar det likhetsfeministiska lägret därför är det heller inte förvånande att hon går till starkt angrepp mot livmodersfeminismen (det som vi kallar särartsfeminismen). Björks analys är att den särartsfeministiska riktningen är direkt ofarlig för ett patriarkalt samhälle eftersom den önskar lyfta fram de strukturella skillnaderna, varför den också accepteras mer i exempelvis mediala sammanhang under framförallt tidigt 90-tal. På detta ger hon även exempel som hon härleder till särartsfeminismen som hon själv kallar för livmodersfeminismen (Björk, 1996). Ett av de exempel hon lägger fram i sin bok är från en artikel skriven av Ann-Marie Pålsson (lektor i nationalekonomi) som skriver i Svenska Dagbladet Ny jämställdhetspolitik måste formuleras om, 12/6 1994:... Från kvinnlig synpunkt borde det vara enklare att uppnå jämställdhet om hemarbetet (d.v.s. 70 % av kvinnors arbete) uppvärderas och likställs med annat arbete avseende lön, trygghet etc än att som nu definiera jämställdhet utifrån den manliga normen och med hjälp av kraftfulla ekonomiska instrument styra kvinnor till att arbeta på männens arbetsmarknad och på männens villkor. Björks analys av detta uttalande är helt enkelt att retoriken går att spåra till den livmodersfeminism eller särartsfeminism som hon menar motarbetar feminismen grunder. Med denna typ av retorik, menar hon, vill man istället behålla de stereotypa könsroller som finns snarare än bekämpa dem, Friheten ligger i att kvinnor ska göra det kvinnor alltid har gjort, och män göra det män alltid har gjort - men nu ska kvinnorna få betalt (Björk, 1996). 9

Björks åsikt är till skillnad från den särartsfeministiska riktningen, att definitionen av vad som är manligt och kvinnligt till än större del än det biologiska, präglas av kulturen. Boken diskuterar flitigt om hur vi i dagens samhällen ser mannen som norm och hur detta påverkar både män och kvinnor negativt (Björk, 1996). Hon tar bland annat upp hur man tillskriver Simone de Beauvoir (feministisk filosof) manliga drag eftersom hon var intresserad av vetenskap och filosofi. Detta är något som hon kritiserar. Att matematik, filosofi och vetenskap i allmänhet skulle vara något manligt är en föreställning, menar hon som är kulturellt betingad och inte något som kommer med modersmjölken (Björk, 1996). Björk diskuterar även kring den infekterade kvoteringsdebatten 1995 och hur liknande reformer har bemötts när förslagen kommit upp på bordet. I det här avsnittet av boken är det emellertid inte för att ta ställning i debatten utan mer för att skildra hur debattklimatet sett ut, med detta sagt innebär det inte att det inte går att finna hur ett teoretiskt resonemang skulle kunna föras utifrån hennes tankar. I kapitlet Mannen utan kön ger Björk utrymme att diskutera kvoteringsförslaget inom svenska universitet som socialdemokraten Carl Thams lade fram 1995, jag kommer bland annat att återkomma till det här avsnittet när jag i empiriavsnittet resonerar kring de olika argument som florerar i kvoteringsdebatten. Kritiken, menar Björk som Carl Thams förslag framförallt mötte var att förslaget nu satte kön före kompetens ett argument som inte sällan kommer upp när det gäller kvotering och som kommer bemötas senare. Ett annat exempel som Björk tar upp är folkpartisten Bengt Westerbergs förslag om en obligatorisk pappamånad. I det fallet blev kritiken att staten ska inskränka på individens frihet och en pappas rätt att själv välja (Björk, 1996). 2.3 Särartsfeminism Till skillnad från likhetsfeminismen som betonar de sociala konstruktioner om manligt och kvinnligt som samhället/kulturen har byggt upp över tid, förnekar särartsfeminismen detta. Istället, menar särartsfeminismen att det finns viktiga psykologiska och mentala skillnader mellan män och kvinnor som bör lyftas fram, inte minst när det kommer till frågor som moral. Moralfrågan har i sig haft en väldigt central roll när det kommer till de olika politiska filosofierna (Peter & Sutch, 2007). 10

Särartsfeminismen är noga med att poängtera att det finns både medfödda och sociala skillnader det som framförallt skiljer de två huvudgrenarna åt är att likhetsfeminismen menar att de biologiska skillnaderna är marginella. Särartsfeminismen menar att kvinnor och män är olika bra på olika saker vilket också gör att man inte håller med om kvinnligt och manligt som en social konstruktion. Dessa medfödda och formade kvaliteter ska till skillnad från inom likhetsfeminismen betonas. Detta gör att särartsfeminismen kritiseras för att uppehålla negativa skillnader mellan könen (se, Björk, 1996). Feminismens roll är enligt särartsfeminister en helt annan än den som likhetsfeminister presenterar. För särartsfeminister handlar det inte om att göra en statusskillnad mellan könen utan att kvinnliga och manliga värden bör anses ha samma status. Den betonar att vår kultur har nedvärderat de kvinnliga värdena och därför bör lyftas fram (Peter & Sutch, 2007). Båda teorierna inom feminismen understryker att vi lever i en patriarkal struktur men de har olika syn på hur vi ska åtgärda problemet. Likhetsfeminismen menar att vi måste förändra kulturen och sättet vi uppfostrar våra barn, särartsfeminismen menar att det finns psykologiska, fysiska och mentala skillnader mellan könen som är givna av naturen, dessa bör värderas lika av kulturen. Särartsfeminismen menar att de kvinnliga värdena har haft kulturellt låg status och menar således att feminismens uppdrag är att lyfta fram dessa värden till samma nivå som manliga värden. 2.3.1 Hon & Han Till skillnad från Nina Björk presenterar Rigmor Robèrt och Kerstin Uvnäs Moberg helt andra slutsatser om manligt och kvinnligt som istället påminner om mer särartsfeministiska drag. I boken Hon och Han- födda olika resonerar de framförallt ur en biologisk men också kulturell sfär. Robèrt och Moberg resonerar inte jättemycket kring den feministiska politiken, om kvotering och olika reformer. I Hon & Han rör sig diskussionen framförallt runt de skillnader som går att finna biologiskt mellan könen. Robèrt och Moberg menar att könen delvis är determinerade, eller förutbestämda och att det mesta när det kommer till könen är hormonellt styrda. De resonerar att testosteronet ger mannen vissa egenskaper och att östrogenet ger kvinnan andra (Robèrt och Moberg, 1995). I boken presenterar Robèrt och Moberg till exempel att mannen skulle ha en högre spatial förmåga än kvinnor och att kvinnor är bättre på att hålla koll på flera saker samtidigt, vilket man hänvisar till evolutionärt. 11

Det är precis denna generalisering som Björk vänder sig mot i sin bok Under det rosa täcket och menar att dessa egenskaper framförallt är präglade av kultur. Robèrt och Moberg menar istället att genom att acceptera könens olika egenskaper gör det att vi lättare kan uppnå det som de ser som ett mer jämställt samhälle. Medan Björk menar Robèrt och Moberg placerar män och kvinnor i olika fack, menar Robèrt och Moberg att det är farligt att rucka på könsrollerna alltför mycket eftersom de menar att de är biologiskt betingade. Björk resonerar därför att denna typ av feminism påstår att kvinnor är konstruerade till att bli dagmammor och fröknar, medan män är konstruerade till att bli militärer och brandmän. På detta sätt hamnar Robèrt och Moberg i polemik med Nina Björk. Utöver de biologiska skillnaderna som presenteras i boken så presenteras även en rad olika kulturella skillnader och psykologiska skillnader. Boken innehåller bland annat drömtydningar och annat som sägs gå att koppla biologiskt eller kulturellt till manligt och kvinnligt. 3. Kvoteringsdebatten Kvoteringsdebatten är något som ända sedan den introducerades varit en viktig del i debatten om svensk jämställdhetspolitik. För många feminister är just kvotering ett viktigt instrument för att få ett mer jämställt samhälle. Att kvotera in kvinnor i till exempel bolagsstyrelser är emellertid inte helt okontroversiellt och det finns många argument både för och emot en sådan. I boken Under det rosa täcket diskuterar Nina Björk kring kvoteringsdebatten som den såg ut under mitten av 90-talet och de argument som lades fram i debatten. Då handlade debatten framförallt om att kvotera in kvinnor mellan universitetets väggar. Björk visar på att över 90 % av landets professurer tillhörde män tillsammans med en rad olika befattningar där mansdominansen också ligger på runt 90 % (Björk, 1996). För att komma med rätta med den här skeva fördelningen mellan könen lade politikern Carl Thams från socialdemokraterna fram ett förslag om att kvotera in kvinnor i universiteten vilket ledde till en proposition från den socialdemokratiska regeringen i februari 1995 (Björk, 1996). Förslaget mötte stark kritik från olika håll och Nina Björk lägger fram i huvudsak två anledningar till varför hon tror att förslaget mötte så stark kritik i både riksdagen och media: 12

Vår politiska demokrati vilar på principen att rättigheter knyts till medborgaren som individ Denna politiska demokrati är samtidigt ett patriarkat, där män som grupp har vissa fördelar gentemot kvinnor som grupp. Björk menar att för att vi ska kunna se vår patriarkala demokrati som någonting rättvist måste vi blunda för mannen som ett kön. Vi ska istället se på individen som når höga positioner i samhället till följd av objektiva meriter (Björk, 1996). Förslaget om kvotering, menar hon, kränker dessa principer. Istället, för att man ska få olika positioner i samhället räcker det nu med att vara kvinna, detta i sin tur kränker den heliga (individuella) fri och - rättighetsprincipen som vår demokrati sägs bygga på. Utöver detta så tänds även lampan som synar att vi lever i en patriarkal struktur med att ge individen som får fördelar ett kön, det visar sig alltså att den individen som når höga positioner är en man, här menar Björk att det patriarkala kontraktet i en demokrati kränks (Björk, 1996). För Björk handlar det alltså om att man synar föreställningen att männen fått alla dessa positioner enbart pågrund av sin kompetens. Kvoteringsdebatten är alltså infekterad av olika anledningar. En del av kärnan i den liberala demokratin och ideologin ligger i att människor ska bedömas lika som individer och inneha samma rättigheter och inte tilldelas fördelar pågrund av etnisk härkomst, kön eller någonting annat. Inom social liberala tankegångar kan man som Rawls uttrycka det med ett resonemang om okunnighetens slöja, att också inkludera kvinnor i detta, där okunnighetens slöja även döljer kön är något av en kritik som feminister som Susan Moller Okin lagt fram tidigare (Roberts & Sutch, 2007). Positiv särbehandling bryter alltså här, menar man, mot en grundprincip inom liberala demokratier, den innebär att en grupp (kvinnor) ska få företräde pågrund av sitt kön. Björk beskriver i sin bok ungefär som, att om det inte finns formella strukturer som diskriminerar människor pågrund av etnicitet eller kön så bör det finnas informella strukturer som man måste behandla (Björk, 1996). Detta är förmodligen anledningen till att kvoteringsfrågan blir intressant i första taget: 1. Det finns inga formella strukturer eller något i vår (moderna) demokratiska konstitution som diskriminerar kvinnor. Formellt sätt ska kvinnor följas utav samma rättviseprincip som män. 2. Kvinnor diskrimineras i samhället och är i mindre grad representerade vid landets högskolor och universitet samt inom näringslivet. 13

Hur går den här ekvationen ihop? En möjlighet är att det ligger i de informella strukturerna i samhället, vilket leder oss in på den andra punkten att vår moderna demokrati samtidigt är ett patriarkat där män som grupp har fördelar gentemot kvinnor, kanske inte nödvändigtvis i form av formella fördelar men likväl i fördelar fast på ett mer informellt plan. Om det finns osynliga eller informella skäl till att vissa grupper diskrimineras i samhället (i det här fallet på grund av kön) anser helt enkelt kvoteringsförespråkare att det enda rimliga i ett demokratiskt samhälle är att tända lampan och syna dessa informella strukturer, och detta handlar i sin tur om en nödvändighet för att uppnå idealet i en liberal demokrati där, som vi tidigare nämnde, kärnan eller grundbulten ligger i att individer ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnicitet eller andra attribut (Björk, 1996). Det räcker helt enkelt inte i ett demokratiskt samhälle att åtgärda de formella strukturerna för att uppnå en rättviseprincip som gäller alla, detta är bara ett första steg. Nästa steg är alltså att börja behandla de informella strukturer som finns i samhället. För kvoteringsförespråkare är positiv särbehandling en del av den resan. De som vänder sig mot kvotering som medel för att komma till rätta med en mer jämställd arbetsmarknadspolitik resonerar ofta kring huruvida positiv särbehandling är legitimt med argument som att den istället för att bryta ett diskriminerande mönster använder sig av en metod som aktivt diskriminerar den majoritet som finns i ett sammanhang. Ibland bemöts sådana argument från kvoteringsförespråkares håll som ett något nonchalant resonemang eftersom den riskerar att helt förminska minoriteten som redan är diskriminerad. Det är inte heller helt sällan så att man som kvoteringsmotståndare använder sig av argument av typen att kvotering handlar om att förpassa kvinnor i ett form av B-lag och att det på det sättet är förminskande för kvinnor (Björk, 1996). Det är heller inte helt ovanligt att argument som rör sig kring det faktum att man reducerar människor till kön istället för att se till deras kompetens. Kvoteringsdebatten är (som vi nämnt tidigare) också väldigt känslig efter som den utmanar den självaste konstitutionen som en liberal demokrati bygger på speciellt när det kommer till positiv särbehandling inom näringslivet. 14

Förutom att liberala ideologin bygger på individers fri - och rättigheter så bygger den lika mycket på äganderätten. Inom näringslivet kränks den privata äganderätten med ett medel som kvotering, varför denna fråga blir otroligt känslig. I en debatt med Peter Eriksson (tidigare språkrör för miljöpartiet) utmanar Ebba Busch Thor (kommunalråd i Uppsala för kristdemokraterna) just dessa känsliga områden. I debatten framgår det tydligt att hon tycker att kvotering i bolagsstyrelser utmanar själva stommen i liberala värderingar men också att hon menar att det är problematiskt att tala om positiv särbehandling som ett medel för att uppnå en mer jämställd arbetsmarknad efter som metoden i sig reducerar kvinnor till ett kön dvs kvinnor förpassas till ett B-lag (se länkar i källor SVT, 2014). Busch är tydlig med att poängtera i inledningen av debatten att hon inte anser att det inte finns tillräckligt med kompetenta kvinnor vilket kan tolkas som att hon inte vill hamna i ett antifeministiskt dike. Vidare poängterar hon att hon är kraftigt emot kvotering eftersom det är något som hon anser cementerar den typen av könstillhörighet och kön som vi säger oss vilja komma ifrån (se länkar i källor SVT, 2014). Busch verkar inse att det finns en risk att hennes starka ståndpunkt mot kvotering på ytan kan tolkas som att hon inte delar den jämställdhetstanke som är central inom svensk politik. Hon försöker även innan det senaste uttalandet ge ett form av förslag på ett alternativ till kvotering. Med eftertryck betonar hon också att kvotering i sin självaste konstitution är ojämställd och odemokratiskt eftersom den typen av medel cementerar den typen av könstillhörighet som vi säger oss vilja komma ifrån detta är också ett sätt att bekräfta att hon är väldigt mån om en jämställd arbetsmarknad men att hon inte är beredd att offra (vilket hon menar kvotering gör) den sanna jämställdheten. Senare understryker hon detta genom argumentet att kvotering bara leder till något som ser snyggt ut i statistiken. Poängen menar hon är att uppnå sann jämställdhet, det gör man inte genom att förbättra statistiken lite utan genom att ta tag i de verkliga problemen (se länkar i källor SVT, 2014). Uppenbarligen håller inte Peter Eriksson (Miljöpartiet) med. Men han har redan inledningsvis mött otroligt starka argument och resonemang som han kanske inte hade väntat sig. Han verkar därför bli rätt överrumplad av hennes skickliga retoriska grepp. 15

Han kontrar med att han är så gammal att han minns när Margareta Winberg hotade börsbolagen med lagstiftning om det inte kom till rätta med det här han ser till den manlige programledaren som att han söker ett slags samförstånd. Han vet uppenbarligen inte hur han ska kontra Ebba Busch Thor och tappar därför något av sitt grepp. Han hänvisar till att han är så gammal och söker samförstånd hos den jämnårige mannen som är programledare. Efteråt gör han tillägget att det måste varit 25 år sedan... eller någonting sådant återigen söker han kontakt med programledaren, detta är i sin tur så pass länge sedan att Busch (som är 27) knappt hunnit börja reflektera kring politik och jämställdhetsfrågor. Detta verkar förstås inte vara något medvetet utan något som blir en omedveten härskarteknik. Busch kontrar senare med att understryka det faktum att hon är så ung som att markera att hon uppmärksammat det som kan tolkas som ett maktspråk (Edvards m.fl., 2008). Peter Eriksson beklagar sig sedan över att Jens Spendrup (som är en del av målet i den här debatten, och som i ett uttalande har antytt att det inte finns tillräckligt med kompetenta kvinnor att anställa) uttryckt sig på det viset han har gjort gällande kvinnors kompetens inom näringslivet. Eriksson förklarar senare att sanning är att, när det gäller kompetens så handlar det väldigt mycket om att det är bekvämast att välja de som man känner, som är ungefär som en själv, samma ålder, samma gubbar, samma gäng (se länkar i källor SVT, 2014). Han understryker (inte bara verbalt utan även med kroppsspråket) att det här kommer man inte ifrån om man inte har tydliga regler som säger någonting annat. Eriksson är här inne på ett av kärnargumenten för kvotering. För de allra flesta kvoteringsförespråkare handlar det om att bryta ett mönster som man ser som näst intill omöjligt att bryta, varför man behöver kvotering som metod för att komma tillrätta med en jämställd arbetsmarknadspolitik (se länkar i källor SVT, 2014). Debatten är en spegelbild av hur debatter om kvotering ofta blir. Men det finns en twist, det har blivit mycket vanligare att man nu tar upp jämställdhetsargument mot kvotering, något som man kan se i även liknande debatter. För Roger Klinth (prefekt för institutionen vid tema och genusforskare vid Linköpings universitet) är debatten om kvotering något som har kommit att bli centralt inom svensk jämställdhets- och arbetsmarknadspolitik ända sedan den introducerades. Detta betonar han inte minst med att i vår intervju resonera kring bland annat det förslaget som vi känner igen från Björk, den före detta socialministern Bengt Westerbergs (FP) förslag om en obligatorisk pappamånad. 16

Detta tillsammans med liknande åtgärder har varit viktiga reformer i jämställdhetsarbetet och kan ses som en form av kvotering. Klinth ger under intervjun fram ytterligare förslag som påminner om det som Bengt Westerberg lade fram. Förslag som ligger nära hans forskning om faderskap kopplat till föräldraförsäkringen (Klinth, 2014). Det verkar som att det när det kommer till kvotering inom föräldraförsäkringen inte finns särskilt tydliga politiska läger. Under 1970 - talet var det emellertid något som var en central och viktig fråga för framförallt för liberaler och folkpartiets ungdomsförbund. Vi ser också att det är en borgerlig regering som genom folkpartiet och Bengt Westerberg lägger fram propositionen om en obligatorisk pappamånad. Något som kanske kan ses som en följd av 70-talets liberala ungdomsförbund (Klinth, 2014). Vi kan dock se att genom historien har de flesta kvoteringsförslag under början av 90-talet kommit från vänster. Vi har redan presenterat ett exempel, Carl Thams förslag om kvotering inom universiteten. Det har förvisso kommit förslag ifrån höger men inte alls i lika stor utsträckning som det kommit från vänster. På senare år har Socialdemokraterna varit betydligt mer försiktiga med kvoteringsförslag (kanske till följd av förslagets bemötande på 90-talet) och de flesta förslag som har lagts fram om kvotering har kommit från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Klinth menar att de partier och den ideologi som främst har motsatt säg förslag i form av kvotering ligger i de socialkonservativa lägren. Kristdemokraterna har motsatt sig förslag om kvotering ända sedan de kom in i riksdagen på 90-talet och Sverigedemokraterna har sedan deras inträde konsekvent motsatt sig förslag om förlängda pappamånader samt de som redan finns (Klinth, 2014). Vi har redan tagit upp att ett kvoteringsförslag på ett väldigt konkret sätt hotar dem som håller i den befintliga makten. I Under det rosa täcket beskriver Nina Björk att man genom ett förslag om positiv särbehandling helt plötsligt definierar mannen som också ett kön vilket är en norm i en patriarkal struktur att inte göra (Björk, 1996). Klinth resonerar kring det här som ett av kvoteringsförslagens positiva aspekter, han menar likt Björk att kvoteringsförslaget drar fram i ljuset, de informella maktstrukturer som finns i samhället (Klinth, 2014). Precis som vi tidigare har resonerat är det i ett patriarkat rimligt att resonera kring att det redan pågår en kvotering i samhället, men denna kvotering är dold för insyn (Klinth, 2014). 17

I intervjun med Roger Klinth blir det också bekräftat att synen på privat ägande är ett känsligt ämne från borgerligt håll. Kvotering, som vi tidigare har konstaterat utmanar ju självaste äganderätten som ju ligger till grund för liberalismen och synen på hur mycket man är villig att överlåta staten (Klinth, 2014). Klinth gör även i vår intervju analysen att kvoteringsdebatten antagligen kommer se ut ungefär på samma sätt i framtiden. De argument som används i dagens debatt skiljer sig inte nämnvärt från de argument som fördes fram under 70-talet. Klinth gör här tolkningen att det förmodligen handlar om att frågan berör så pass grundläggande värderingar inom de olika ideologierna (Klinth, 2014) något som skulle kunna bekräfta även feminismen och Susan Moller Okin tanke om att de politiska ideologierna i sin konstitution bygger på föreställningar, präglade av ett patriarkat. 3.1 Argument för positiv särbehandling Vi har redan belyst några av de vanligaste argumenten för kvotering i allmänhet och för positiv särbehandling inom svenska bolagsstyrelser. I det här avsnittet är tanken att sätta ett lite mer tydligt ljus på de argument som finns för kvotering. Positiv särbehandling inom svenska bolagsstyrelser Argument för positiv särbehandling Likhetsfeminism Särartsfeminism Liberalism 1. Bryter den odemokratiska kvotering som redan sker. Av män och för män och ersätter den med en demokratiskt ordnad kvotering. Kvotering är ett alternativ för att föra in kvinnliga värden på den mansdominerande arbetsmarknaden. Individer bör ses som jämlikar. Informella odemokratiska strukturer bör bekämpas för demokratin och individens bästa. Positiv särbehandling kan vara ett alternativ. 2. En kritik mot den informella struktur som är odemokratisk I tabellen ovan ligger ett urval av argument för en positiv särbehandling från olika ideologier. 3.1.1. Brytandet av ett diskriminerande mönster Ett vanligt argument i debatten om kvotering handlar om att kvotering bryter ett mönster. Precis som Peter Eriksson uttrycker i sin argumentation med Ebba Busch Thor så handlar kvotering väldigt mycket om att bryta den redan pågående kvotering som finns i samhället. 18

Som Roger Klinth betonar i vår intervju möts kvotering av stark kritik från många håll eftersom man menar att den bryter mot många av de liberala värderingar som vi byggt vår demokrati på. Vi får emellertid inte glömma att man även kan hämta stöd för kvotering från samma liberala värderingar där man lägger fokus på individens rättigheter och skyldigheter (Klinth, 2014). Kvoteringsförespråkare menar att kritiken blir stark då det handlar om en formell kvotering medan nej-sidan ofta glömmer i debatten att det redan pågår en kvotering av män, denna kvotering i sin tur är informell (Klinth, 2014). Hur kommer det sig att kvotering i en informellstruktur är mer mottaglig men inte när förslag på formella-strukturer betonar problem med den redan existerande informella-strukturen? - Björks svar på detta är att man genom förslaget utmanar föreställningen om mannen utan kön något som är problematiskt i en patriarkal struktur/kultur. 3.1.2. En kritik mot en informell struktur Kvoteringsförespråkare menar inte att förslaget om positiv särbehandling är något som vänder sig mot den självaste konstitutionen i en liberal demokrati som exempelvis kvoteringsmotståndare kan tycka. Tvärtom menar förespråkare, att det finns en informell-struktur och maktbalans som är antidemokratisk. Argument som att det handlar om kompetensen eller att det är den fria marknaden köper inte många kvoteringsförespråkare. Precis som Björk beskriver är vår demokrati samtidigt ett patriarkat, patriarkatets informella-struktur utmanar den formellastrukturen. Kvoteringsmotståndare menar ofta att det inte finns formella eller juridiska skillnader mellan könen att det inom vår moderna demokrati inte finns skäl för kvotering på grund av den anledningen. Förespråkare menar istället att den informella ordningen upprätthåller skillnader mellan könen som går emot liberala värderingar och principer (Björk, 1996). 3.2 Argument emot positiv särbehandling Precis som det finns starka argument för kvotering, finns det också ett flertal starka argument emot en sådan. I den här delen tänkte jag belysa några av de argument som kommit fram tidigare i empiri-avsnittet och beskriva dess innebörd. 19

Positiv särbehandling inom svenska bolagsstyrelser Argument emot en positiv särbehandling Likhetsfeminism Särartsfeminism Liberalism 1. Positiv särbehandling riskerar att förpassa kvinnor till ett B - lag och inte se dem för deras kompetens (framförallt liberal kritik men delvis likhetsfeministisk) 2. 3. Annan kritik som påminner om liberala argument Kvotering är ett alternativ för att föra in kvinnliga värden på den mansdominerande arbetsmarknaden. 1. Kompetens går alltid före kön 2. Positiv särbehandling bryter mot den individuella rättviseprincipen 3. Kvinnan förpassas till ett B-lag 4. Ingriper i äganderätten. Statens inblandning i privatägda bolag. Tabellen ovan visar ett urval av argument mot en positiv särbehandling. 3.2.1. Männens arbetsmarknad Argument mot kvotering grundar inte helt sällan på principen att män och kvinnor i sin självaste konstitution är olika. Man menar att detta självklart också påverkar hur det ser ut på arbetsmarknaden. Många kvoteringsförespråkare kritiserar givetvis detta och i mångas ögon (även i kvoteringsmotståndares ögon) ses detta som någonting förlegat. I teoriavsnittet presenterade vi några av dessa tankar genom boken Hon & Han -födda olika av Rigmor Robèrt och Kerstin Uvnäs Moberg. Deras idé är att det finns tydliga och konkreta skillnader biologiskt mellan könen och att detta i sin tur påverkar män och kvinnors grundläggande konstitution. Detta i sin tur kan leda till varför det ser ut som det gör inom svenska bolagsstyrelser. Män är helt enkelt (i sin konstitution) mer intresserad av makt än kvinnor tycks vara (Robèrt & Moberg, 1994). Även Björk presenterar i sin bok en väldigt tydlig hänvisning till ett liknande argument mot kvotering av nationalekonomen Ann-Marie Pålsson (se teorikapitlet) som konstaterar att det är orimligt att tvinga in kvinnor på männens arbetsmarknad istället är hennes förslag att man ska uppvärdera det arbetet som görs i hemmet. Detta kan ses som ett klassiskt särartsfeministiskt argument (Björk, 1996). 3.2.2. Kvotering reducerar individer och dess kompetens till ett kön För många kvoteringsmotståndare oavsett om de är feminister (från ett likhetsfeministiskt håll, särartsfeministiskt) eller inte alls är feminister så dyker ofta detta upp som argument. Precis som Ebba Busch Thor argumenterar i debatten med Peter Eriksson, debatterar många andra kvoteringskritiker i olika sammanhang. 20

På den fria marknaden som är präglat av ett privat ägande bör endast kompetensen sättas i första rummet inte kön. Detta är en klassisk ståndpunkt. Man menar också vidare att det är problematiskt om staten ska gå in och reglera det som den fria marknaden råder över (staten skulle då inskränka på det privata ägandet). Detta argument förutsätter i någon mening att den fria marknaden är allt igenom rättvis eller så accepterar man att den inte är rättvis. 3.2.3- Kvotering förpassar kvinnor till ett B- lag Ett argument som på många sätt är besläktat med det argument som vi precis gick igenom är att kvotering skulle handla om en förminskning av kvinnors kompetens. Kvoteringsmotståndare menar på att man genom en positiv särbehandling, indirekt indikerar att kvinnor inte klarar av att komma in i de olika sammanhangen enbart på sin kompetens utan att de måste kvoteras in, detta gör att kvinnor genom kvotering förpassas till ett slags B-lag (Björk, 1996). Detta argument förutsätter också att en liberal demokrati är absolut jämställd, att det inte finns osynliga strukturer som hindrar en grupp att slå sig in på arbetsmarknaden. Ett vanligt kontraargument bland kvoteringsförespråkare här är att kvinnor redan (i den patriarkala ordningen) är förpassat till ett B-lag, man menar också att den rimligaste lösningen på detta problem är genom kvotering (Björk, 1996). 4. Slutsatser 4.1 Slutsatser och diskussion kring kvoteringsdebatten Kvoteringsdebatten har ända sedan 1995 haft en central betydelse inom svensk jämställdhetspolitik. Debatten om kvotering är något som diskuteras än idag. Något som kanske förvånar vissa och kanske förvånar andra mindre är det faktum att argumenten som används idag på ett väldigt centralt sätt påminner om de argument som använts tidigare. Kvoteringsdebatten präglas också av den inre debatt som man finner inom feminismen mellan likhets - och särartsfeminister. När särartsfeminister menar att man inte ska trotsa naturen utan betona skillnaderna mellan könen menar likhetsfeminister att detta motsätter själva syftet med feminismen. 21

Det kanske mest naturliga är att likhetsfeminister ställer sig positiva till kvotering eftersom det i grund och botten handlar om en tro på att kvinnor precis som män klarar av att göra samma arbete. I kontrast till detta borde det alltså vara mer naturligt att särartsfeminister ställer sig kritiska till positiv särbehandling? Många särartsfeminister ställer sig förmodligen kritiska till kvotering av kvinnor i bolagsstyrelser med argumentet att det handlar om att kvotera in kvinnor i sammanhang som inte är deras naturliga domäner. På samma sätt skulle man i så fall resonera att man är emot kvotering inom exempelvis vården. Man kan samtidigt argumentera utifrån ett särartsfeministiskt synsätt att det, tvärtom skulle vara något positivt att kvotera in kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Detta eftersom man menar att det vore positivt att föra in mer kvinnliga värden inom dessa domäner. 4.2 Analys Det finns ett antal både goda och dåliga argument för och emot positiv särbehandling som vi tidigare presenterat i den här uppsatsen. Precis som med andra debatter är kvoteringsdebatten full av argument som presenteras i olika kläder i olika tider och sammanhang. I det här avsnittet är syftet att med hjälp av den teori som presenterats, göra en analys av de olika argumenten som presenterats i empiriavsnittet. Positiv särbehandling inom svenska bolagsstyrelser Argument för positiv särbehandling Likhetsfeminism Särartsfeminism Liberalism 3. Bryter den odemokratiska kvotering som redan sker. Av män och för män och ersätter den med en demokratiskt ordnad kvotering. Kvotering är ett alternativ för att föra in kvinnliga värden på den mansdominerande arbetsmarknaden. Individer bör ses som jämlikar. Informella odemokratiska strukturer bör bekämpas för demokratin och individens bästa. Positiv särbehandling kan vara ett alternativ. Argument emot en positiv särbehandling 4. En kritik mot den informella struktur som är odemokratisk 4. Positiv särbehandling riskerar att förpassa kvinnor till ett B - lag och inte se dem för deras kompetens (framförallt liberal kritik men delvis likhetsfeministisk) 5. Annan kritik som påminner om liberala argument Kvotering är ett alternativ för att föra in kvinnliga värden på den mansdominerande arbetsmarknaden. 5. Kompetens går alltid före kön 6. Positiv särbehandling bryter mot den individuella rättviseprincipen 7. Kvinnan förpassas till ett B- lag 8. Ingriper i äganderätten. Statens inblandning i privatägda bolag. Tabellen ovan visar ett urval av de för och motargument som uppsatsen gått igenom. 22

Ett av de vanligaste argumenten som förs fram som ett argument för kvotering, kanske framförallt av likhetsfeminister är att kvinnor är lågrepresenterade inom olika sektorer i samhället däribland svenska bolagsstyrelser. Detta har att göra med problematiken att män väljer män i 9 fall av 10. Detta argument vill leda oss till att kvotering är lösningen på problematiken eftersom män i 9 fall av 10 väljer män. Detta argument går givetvis som alltid att bemöta på olika sätt. En del skulle inte acceptera att en lågrepresentation av kvinnor är ett problem och därför skulle de heller inte ha några problem att avfärda den senare delen av argumentet. Särartsfeminister skulle här kunna hävda att det är ett dåligt argument eftersom de inte anser att det är ett problem att det finns för få kvinnor (kvinnliga värden) inom de sektorer som domineras av män (eller manliga värden). Andra särartsfeminister, de som förespråkar en kvotering av kvinnor i dessa sektorer, hade förmodligen istället menat att det här argumentet sätter fingret på varför kvotering är nödvändigt. Att män väljer män i 9 fall av 10 gör att de kvinnliga värdena inte kommer fram, varför kvotering behövs. Likhetsfeminister skulle här dra helt andra slutsatser eftersom problematiken för dem inte handlar om att det behövs kvoteras in kvinnliga värden det handlar för likhetsfeminister snarare om en grundläggande rättighet att bedömas på samma sätt som män av just den anledningen finns det förmodligen också likhetsfeminister som skulle ställa sig kritiska till kvotering och mena att deras kön får företräde över deras kompetens. Detta leder oss till en replik på det tidigare argumentet och blir också ett argument mot kvotering: att kvotera in kvinnor kan ses som antifeministiskt eftersom man sätter fokus på könet istället för deras kompetens. Även här går det att bemöta argumentet på olika sätt, det är inte helt lätt att se vad som döljer sig under ytan av ett argument men det här argumentet säger framförallt två saker; 1. Kompetens bör alltid sättas i första rummet 2. Fokus på kön motarbetar feminismen, nedvärderar kvinnors kompetens Grundbulten i argumentet ligger på den första punkten som kretsar kring kompetensen. Att det skulle vara lågrepresenterat med kvinnor i en sektor, menar argumentet, är inget problem. Detta är en följd av det naturliga urvalet. Anledningen att det ser ut som det gör är kort och gott 23