Qulturum Rapport Aneby Vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Kjell Lindström Brita Aldrin Christina Lannering Lisbeth Nyman Primärvårdens FoU-enhet 2005:1
Författare: Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet 551 85 JÖNKÖPING Tfn 036-32 52 02 kjell.lindstrom@lj.se Brita Aldrin, sjuksköterska Primärvårdens FoU-enhet 551 85 JÖNKÖPING Tfn 036-32 52 06 brita.aldrin@lj.se Christina Lannering, forskningssköterska Primärvårdens FoU-enhet 551 85 JÖNKÖPING Tfn 036-32 52 03 christina.lannering@lj.se Lisbeth Nyman, assistent Primärvårdens FoU-enhet 551 85 JÖNKÖPING Tfn 036-32 52 00 lisbeth.nyman@lj.se
Sammanfattning Entreprenaden vid Aneby vårdcentral startade sin verksamhet 2000-07-01 efter att avtal tecknats med Landstinget i Jönköpings län. En första utvärdering av verksamheten genomfördes 2001. Verksamheten vid Aneby vårdcentral jämfördes med vårdcentraler i Jönköpings sjukvårdsområde och med vårdcentraler i övriga delar av landet. Det sammanlagda intrycket var att personalen vid Aneby vårdcentral gjorde ett utmärkt arbete. Det fanns inget som talade för att verksamheten hade försämrats jämfört med tidigare år, snarare tvärtom. Utvärderingen finns redovisad i FoU-rapport 2002. I denna rapport presenteras en utvärdering av verksamheten 2003-2004. En utvald del av verksamheten vid Aneby vårdcentral har belysts med nedanstående kvalitetsindikatorer avseende kund-, verksamhets-, personal- och ekonomi-perspektiv. Kvalitetsindikatorerna är till stor del hämtade från SFAM:s MÅL&MÅTT i Allmänmedicin. KUND 1. Telefontillgänglighet 2. Information och delaktighet VERKSAMHET 3. Medicinsk kvalitet 4. Läkemedelsbehandling 5. Teambaserad verksamhet 6. Förebyggande verksamhet PERSONAL 7. Arbetsmiljö EKONOMI 8. Läkemedelskostnader 9. Kostnad per invånare Personal från FoU-enheten har tagit fram data via datakörningar, journalgranskning, enkäter, provringningar och intervjuer som sedan jämförts med data från andra vårdcentraler. Eftersom resultaten av i stort sett alla indikatorer pekar i samma riktning finns underlag för det generella omdömet att Aneby vårdcentral är en mycket välfungerande vårdcentral.
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Utvärderingens innehåll... 3 2.1 Telefontillgänglighet... 3 2.2 Information och delaktighet... 4 2.3 Medicinsk kvalitet... 7 2.4 Läkemedelsbehandling... 9 2.5 Teambaserad verksamhet...10 2.6 Förebyggande verksamhet...11 2.7 Arbetsmiljö...12 2.8 Läkemedelskostnader...14 2.9 Kostnad per invånare...15 3. Sammanfattande bedömning...16
1. Bakgrund Entreprenaden vid Aneby vårdcentral startade sin verksamhet 2000-07-01 efter att avtal tecknats med Landstinget i Jönköpings län. I avtalet regleras även att uppföljning och utvärdering av verksamheten skall göras. Planeringsdirektör Roger Hammarström har uppdragit åt Primärvårdens FoU-enhet att genomföra utvärderingen i samråd med verksamhetsansvariga vid Aneby vårdcentral. En första utvärdering genomfördes 2002 enligt balanserat styrkorts-modell. Verksamheten vid Aneby vårdcentral jämfördes med vårdcentraler i Jönköpings sjukvårdsområde och med vårdcentraler i övriga delar av landet. Det sammanlagda intrycket var att personalen vid Aneby vårdcentral gjorde ett utmärkt arbete. Det fanns inget som talade för att verksamheten hade försämrats 2001 jämfört med tidigare år, snarare tvärtom. Utvärderingen finns redovisad i FoU-rapport. Hösten 2003 beslutades att FoU-enheten skulle genomföra en ny utvärdering av verksamheten vid Aneby vårdcentral under 2004. I samråd med Planeringsdirektör Roger Hammarström och med verksamhetsansvariga vid Aneby vårdcentral beslutades att en metod (se nästa sida) som till stor del baserades på SFAM:s nya kvalitetsindikatorer skulle användas. Personal från FoU-enheten har tagit fram data via datakörningar, journalgranskning, enkäter, provringningar och intervjuer som sedan jämförts med data från andra vårdcentraler enligt tabell I. Tabell I. Underlag för bedömning av olika områden i utvärderingen Område Jämförd med 1.Telefontillgänglighet Länet (alla) och landet (många) 2.Information och delaktighet 12 våc Jönköpings sjv-område, 8 våc Gotland 3.Medicinsk kvalitet Angiven standard, 5-10 våc i landet 4.Läkemedelsbehandling Länet (alla) 5.Teambaserad verksamhet Länet (många) och landet (20-30) 6.Förebyggande verksamhet Länet (många) och landet (20-30) 7.Arbetsmiljö 50-60 våc i länet och landet 8.Läkemedelskostnad Länet (alla) 9.Totalkostnad Höglandets pvo Uppgifter om ekonomin har tagits fram av ekonom Maria Engmalm, Eksjö och utredare Anders Ivarsson, landstingets kansli. Uppgifter om läkemedelskostnader har tagits från data som redovisas på intranätet. 1
Utvärderingsmodell för vårdcentral enligt balanserat styrkort Patient/Kund 1. Telefontillgänglighet (provringningar) 2. Information och delaktighet (SFAM:s Kvalitetsindikator Nr 2; Europep-enkäten) Verksamhet 3. Medicinsk kvalitet (2 akuta och 3 kroniska sjukdomsgrupper av SFAM:s kvalitetsindikatorer) 4. Läkemedelsbehandling (följsamhet till läkemedelskommitténs kriterier) 5. Teambaserad verksamhet (antal och omfattning) 6. Förebyggande verksamhet (antal och omfattning) Personal 7. Arbetsmiljö (arbetsmiljöenkät) Ekonomi 8. Läkemedelskostnad (SEK per inv.) 9. Totalkostnad för primärvård (SEK per inv.) 2
2. Utvärderingens innehåll 2.1 Telefontillgänglighet Metod Under vecka 42 - vecka 46 2004 gjordes sammanlagt 29 provringningar till telefonrådgivnings-sköterska enligt en standardiserad metod. Provringningarna gjordes på angiven telefontid fm och em måndag, onsdag och fredag. Vid provringningen registrerades dels om man kom fram på första försöket och dels hur lång väntetiden var innan man fick tala med rätt person. Resultat Resultaten framgår av nedanstående tabell. Framkomlighet Telefonrådgivningssköterska Antal % Kom fram på 1:a försöket 24 83 2:a 4 14 3:e 4-7:e 1 3 Kom ej fram trots 8 försök Väntetid i telefon Mindre än 1 min 18 62 1-3 min 8 28 Mer än 3 min 3 10 Kommentar Sjukvårdsinformation, rådgivning och styrning via telefon är en naturlig uppgift för primärvården men många vårdcentraler har haft stora svårigheter att upprätthålla en acceptabel telefontillgänglighet. I Landstinget i Jönköpings län har stora ansträngningar gjorts för att förbättra telefontillgängligheten till vårdcentralerna. Verksamheten har enats om målet: 90 % ska komma fram vid första försöket och få tala med en rådgivningssköterska inom 3 min. Landstinget i Jönköpings län har i dag en acceptabel telefontillgänglighet till vårdcentralerna som i ett nationellt perspektiv är mycket god. Den telefontillgänglighet som uppmätts i Aneby hösten 2004 är också god, men något sämre än telefontillgängligheten vid förra utvärderingen våren 2001. 3
2.2 Information och delaktighet Metod Hösten 2004 utdelades enkäten Europep (se nästa sida) till 50 patienter som kom till planerat läkarbesök. Enkätsvaren sammanställdes på FoU-enheten och jämfördes bl.a. med resultat från 12 vårdcentraler i Jönköpings sjukvårdsområde där enkäten använts de tre senaste åren. Resultat Resultaten framgår på sidan 6 där Anebys resultat jämförs med medelvärdet, högsta och lägsta värde för 12 vårdcentraler i Jönköpings sjukvårdsområde. Kommentar Resultaten visar att patienterna i Aneby får god service på sin vårdcentral. Resultaten för information och delaktighet (fråga 9-11) är jämförbara med medelvärdet för 12 vårdcentraler i Jönköpings sjukvårdsområde. 4
HJÄLP OSS ATT BLI BÄTTRE TALA OM VAD DU TYCKER! Här nedan följer några frågor om det besök Du gjort idag vid vår mottagning. De svar vi får kommer att användas för att se hur vi på olika sätt kan förbättra vården. Ingen kommer att veta hur just Du har svarat, eftersom resultaten sammanställs för hela patientgruppen. Sätt ett kryss i den ruta som stämmer bäst med Din uppfattning. Lägg ditt ifyllda formulär i lådan vid receptionen. Jag är: Kvinna Man Födelseår: Dina åsikter om besöket idag: Hur betygsätter Du mottagningen när det gäller 1. - personalens (andra än läkaren) hjälpsamhet och vänlighet? 2. - att nå kontakt med mottagningen på telefon? Dåligt 1. 2. 3. 4. Mycket bra 5. Inte aktuellt 3. - att få en besökstid som passar Dig? 4. Hur länge har Du fått vänta i väntrummet efter överenskommen tid? minuter. Hur betygsätter Du läkaren när det gäller 5. - att lyssna på Dig? 6. - att känna att Du fått tillräckligt med tid vid dagens besök? 7. - intresse för Din livssituation? Dåligt 1. 2. 3. 4. Mycket bra 5. Inte aktuellt 8. - den allmänna noggrannheten? 9. - att berätta för Dig det Du vill veta om Din sjukdom eller Dina besvär? 10. - att förklara syftet med prover och behandlingar? 11. - att göra Dig delaktig i beslut om den medicinska behandlingen? 12. Om Du har andra synpunkter och kommentarer kan Du skriva på baksidan av bladet Ett varmt tack för att Du tagit Dig tid att svara på våra frågor! 5
Europep 2003 i Jönköpings sjukvårdsområde och i Aneby 2004 Medelvärde, högsta och lägsta värde för 12 våc i Jönköping och värdet för Aneby våc för dem som svarat Mycket bra (alt 5) på respektive fråga. De som ej svarat eller angivit Ej aktuellt är inte medräknade. 100 6 % 80 60 40 Hög Medel Aneby Låg 20 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Frågans nummer 6
2.3 Medicinsk kvalitet Metod 5 av SFAM:s 10 evidensbaserade kvalitetsindikatorer avseende medicinsk kvalitet (MÅL&MÅTT i ALLMÄNMEDICIN) har använts. Data för två akuta diagnosgrupper (urinvägsinfektion och öroninflammation) och tre kroniska diagnosgrupper (hjärtsvikt, KOL och förmaksflimmer) har tagits fram och analyserats. Sökning i datajournalsystemet och journalgranskning har gjorts av personal från FoUenheten. Resultaten har jämförts med fastställda mål och med resultaten från andra vårdcentraler. Resultat Resultat, rekommenderad standard och kommentarer framgår i tabell II. på nästa sida. Kommentar Flertalet vårdcentraler når inte de höga målvärden som anges i MÅL&MÅTT. Den medicinska kvaliteten på Aneby vårdcentral är genomgående mycket bra jämfört med aktuella resultat på andra vårdcentraler. 7
Tabell II. Medicinsk kvalitet vid Aneby vårdcentral 2004 mätt med 5 av SFAM:s kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikator Uppmätt värde Rek. standard Kommentar Akut sjukdom Urinvägsinfektion Andel kinolonbeh. 0% <10% mkt bra Andel av enskilt urinvägsantibiotika 55% <30% bra Rätt behandlingstid 28% 100% kan förbättras Öroninflammation Andel med pcv i 5d 71% >90% bra Andel som antibiotikabeh. 58% <50% mkt bra Kronisk sjukdom Hjärtsvikt Andel med diagnos av alla 2,0% >4% lika med andra 65-79 år Andel med diagnos 24% >80% svårbedömt baserad på UKG Andel med ACE-hämmare 71% >80% bra eller AII-blockerare Andel med betablockerare 76% >50% bra KOL Andel patienter >45 år med diagnos KOL Andel som genomgått spirometri Andel med uppgift om hur mycket patienten har rökt Andel som nu är rökfria Förmaksflimmer Andel med diagnos 65-79 år Andel utredda för etiologisk diagnos Andel med antitrombotisk behandling 0,7% bra 90% >90% bra 45% >25% mkt bra 60% >50% bra 2,0% >3,5% lika med andra 71% >90% svårbedömt 94% >80% mkt bra 8
2.4 Läkemedelsbehandling Metod Kriterier för god läkemedelsförskrivning har framtagits av Läkemedelskommittén. Man har 2004 fastställt mål för förskrivning inom tio läkemedelsgrupper. Resultat Vid den uppföljning som görs kontinuerligt, och som finns tillgänglig på intranätet, framkommer att Aneby hösten 2004 nått målet i sex av de tio kriterierna. Kommentar Aneby vårdcentral har tillsammans med någon ytterligare vårdcentral lyckats bättre än övriga vårdcentraler i Landstinget i Jönköpings län vad avser följsamhet till rekommenderad läkemedelslista. 9
2.5 Teambaserad verksamhet Teambaserad verksamhet finns avseende: diabetiker med diabetessköterska 11 timmar per vecka KOL/astma och rökslutarstöd med sköterskeresurs 4-6 timmar per vecka demens där samverkan sker med en kommunsköterska hemsjukvård där läkare-sköterska träffas dagligen sjukgymnastik där läkare-sjukgymnast träffas varje vecka vaccinationsmottagning Kurator/psykolog saknas. Kommentar Den teambaserade verksamheten som bedrivs vid Aneby vårdcentral är minst i nivå med genomsnittet för övriga vårdcentraler i länet. 10
2.6 Förebyggande verksamhet En stor del av det förebyggande arbetet sker integrerat. Man har god kompetens i personalgruppen. Dietist bistår 4 timmar var annan vecka. Sköterska har tid avsatt för att ge rökslutarstöd. En av läkarna har kost/hälsoinformation i grupp för föräldrar. Kommentar Det förebyggande arbete som bedrivs vid Aneby vårdcentral är minst i nivå med genomsnittet för övriga vårdcentraler i länet. 11
2.7 Arbetsmiljö Metod En enkel arbetsmiljöenkät, som använts på ett stort antal vårdcentraler i länet och landet, har använts. Enkäten utdelades till all personal utom läkarna och svaren skickades anonymt till FoU-enheten för sammanställning. Resultat Resultatet framgår i tabellen på följande sida. Kommentar Arbetsmiljön vid Aneby vårdcentral är god och klart bättre än genomsnittet för jämförbara vårdcentraler. 12
Arbetsmiljöenkät jämfört med andra vårdcentraler Medelvärden redovisas för de frågor som berör psykosocial arbetsmiljö Skala 1-6 där 1 = mycket dåligt och 6 = mycket bra Medelvärden beräknade på 21 vårdcentraler 13 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Aneby 16 17 Min Medel Max Kunskap om 3,6 3,1 4 3,4 3,9 3,6 3,4 4 3,8 3,9 3,7 4,2 4,1 4,3 4,4 4,4 5,1 3,1 3,9 5,1 varandra Arbetsglädje 2,7 3,7 4,2 3,7 4,3 4,1 4,1 4,4 4,4 4,7 4,5 4,4 4,5 5,1 5,2 4,8 6 2,7 4,3 6 Meningsfulla 4,1 4,2 4,9 4,6 4,7 4,7 5 4,7 4,2 5,2 4,8 4,6 4,9 5,1 5,2 5 5,4 3,9 4,7 5,4 arbetsuppgifter Uppfinningsrikedom 2,8 3 3,6 3,8 3,7 3,7 3,7 3,6 3,3 3,2 3,9 3,6 3,7 4,4 4,5 4,4 5,6 2,8 3,7 5,6 Öppen för känslor 3 2,9 3,8 3,3 3,1 3,4 3,4 3,9 3,7 4 4,1 3,9 4,3 4,6 4,4 4,7 5,5 2,3 3,8 5,5 Samarbete 2,4 2,8 3,9 3,9 4,1 3,8 3,7 4,4 4,5 4,4 4,2 4,3 4,3 4,8 4,8 5 6 2,4 4,1 6 Personligutveckling 2,3 2,7 3,2 3,7 3,6 3,9 4,7 3,7 3,8 3,4 4,2 3,8 4,3 4,1 4,7 4,4 5,3 2,3 3,8 5,3 Beredskap 2,4 2,5 2,8 3,8 3,6 3,4 3,7 3,2 3 3 3,8 3,9 4,2 4,3 4,5 4,1 5,6 2,4 3,6 5,6 förändring Problemlösning 1,8 2,9 3,2 4,5 3,8 3,8 3,6 3,9 3,8 4,1 4 4,4 4,6 4,5 5,2 4,9 5,7 1,8 3,9 5,7 Avundsjuka 3,4 3,2 3,6 3,8 3,7 3,5 3,5 4,1 4,4 4,7 4,1 4,1 4,4 4,9 5,2 5 5,5 3,2 4,1 5,5 Kritik pos/neg 2,9 2,4 3,3 3 2,8 3,3 3,2 3,4 3,5 3,5 3,6 3,4 4,1 3,7 4,1 4,2 4,9 2,4 3,4 4,9 Ansvar 4,6 4,3 4,9 5 5 4,9 4,7 4,9 4,8 5,2 5,1 4,7 5,1 5,7 5,7 5,4 5,9 4,1 5 5,9 Sammanhållning 2,8 2,8 3,9 3,8 4 3,7 3,5 4,4 4,8 4,8 4,2 4,9 4,3 4,8 5,1 5,1 6 2,8 4,2 6 Inflytande 2,6 3,4 3,9 3,2 3,5 3,9 4,1 3,7 3,6 4,1 3,9 4,1 4,2 4,3 4,3 4,1 5,7 2,6 3,8 5,7 Trivsel 2,4 3,7 4,3 4,3 4,5 4,3 4 4,5 4,6 5 4,8 5 4,6 5,3 5,2 5,2 6 2,4 4,5 6 Arbetsledning 2 2,6 2,9 4,2 4,3 4,3 4,1 3,4 3,5 3,8 4,9 4,5 4,5 4,5 4,6 5,4 5,7 2 4 5,7 Konflikthantering 1,8 2,6 2,8 3,4 3,1 3,2 3 3,5 3,4 3,9 4 4,1 4,1 4,2 4,4 4,7 5,3 1,8 3,5 5,3 Kunskap/färdighet 4,4 3,9 4,5 4,5 4,4 4,6 4,5 4,6 4,3 4,8 4,2 4,4 4,7 4,9 5,2 5 5,6 3,9 4,5 5,6 Revir 2,5 2,6 3 3,1 2,6 3 3,5 3,9 4,1 4,3 3,7 3,8 3,9 4,2 4,6 4,3 5,7 2,5 3,6 5,7 Rättvisa 2,4 2,9 3,2 3,8 3,7 3,5 3,5 3,9 4,3 4 4 4,1 4,2 4,3 4,6 4,7 5,7 2,4 3,9 5,7 Stöd/uppmuntran 2,5 2,6 3,2 3,2 3,4 3,9 3,4 3,9 4,2 3,1 3,9 4,2 4,1 4 4,5 5 5,3 2,5 3,7 5,3 Information 2,3 2,7 3,9 4,3 4,6 4,8 3,7 3,6 3,7 4,7 4,5 5,1 4,2 4,8 4,9 5,1 2,3 4,2 5,2 Medelvärde 2,8 3,1 3,7 3,8 3,8 3,9 3,9 4 4 4,1 4,2 4,2 4,4 4,5 4,8 4,8 5,6 4 13
2.8 Läkemedelskostnader Metod Kostnader för läkemedel i förhållande till budget följs via ekonomiavdelningen och läkemedelskommittén. Verksamhetscheferna får regelbundet information om utfall och helårsprognos. Informationen finns på intranätet. Resultat Efter oktober månads utfall beräknas att Aneby kommer att ha ett överskott i läkemedelsbudgeten på 800.000 kr under 2004. Kostnadsökningen för läkemedel 2004 jämfört med 2003 har varit större i Aneby än för andra vårdcentralsområden i länet. När det gäller läkemedelskostnad per invånare ligger Aneby vårdcentralsområde strax under länsgenomsnittet. Kommentar Aneby vårdcentral lyckades hantera kostnadsutvecklingen för läkemedel bättre än andra vårdcentraler i landstinget under de första åren med decentraliserad läkemedelsbudget. Fortfarande har man ett överskott jämfört med budget men detta minskar jämfört med tidigare år och i jämförelse med andra vårdcentraler är det inte längre någon påtaglig skillnad. 14
2.9 Kostnad per invånare Metod Alla kostnader för primärvård, fördelat per primärvårdsområde (pvo), som belastar budgeten i Höglandets sjukvårdsområde har medtagits liksom alla kostnader för privata allmänläkare som belastar landstingets budget. Uppgifterna har erhållits från ekonom Maria Engmalm, Eksjö och utredare Anders Ivarsson, landstingets kansli. Kostnader för privatläkare, barnmedicinska mottagningar och privata sjukgymnaster belastar det pvo där mottagningen finns. 370 personer i Flisbyområdet i Nässjö pvo har räknats till Aneby pvo eftersom de söker på vårdcentralen i Aneby. Kostnader för läkemedel har ej medräknats. Resultat Tabell III. Kostnader för primärvård i olika pvo i Höglandets sjukvårdsområde. PVO Ersättning privatläkare och sjukgymnaster tkr Kostnad i sjukvårdsområdet Totalkostnad Kostnad per invånare tkr tkr kr Aneby 13620 6207 19827 2820 Vetlanda 6497 83249 89419 3397 Tranås 4570 56631 61201 3454 Sävsjö 10494 19962 30456 2779 Eksjö 1993 45846 47839 2867 Nässjö 7707 78639 86346 2981 totalt 44881 290534 335088 3109 Kommentar Det är svårt att beräkna och jämföra kostnader för primärvård i olika kommuner. Avståndet till sjukhus, åldersfördelningen, kommunens andel av kostnaderna m.m. påverkar behovet av vårdinsatser. Vid denna enkla jämförelse kostar primärvården i Aneby kommun något mindre än genomsnittet i sjukvårdsområdet men i nivå med kostnaderna i Sävsjö, Eksjö och Nässjö. 15
3. Sammanfattande bedömning I denna rapport är en utvald del av verksamheten vid Aneby vårdcentral belyst med tillgängliga kvalitetsindikatorer avseende kundperspektiv, verksamhet, personal och ekonomiperspektiv. Eftersom i stort sett alla indikatorer pekar i samma riktning finns underlag för det generella omdömet att Aneby vårdcentral är en mycket välfungerande vårdcentral. Ett försök till schematisk sammanfattning av utvärderingen görs i nedanstående figur där? = mindre/sämre än genomsnittet, 0 = genomsnittlig, + =bättre än genomsnittet och ++ = mycket bättre än genomsnittet. Bedömningen baseras på jämförelser med länets vårdcentraler och ibland med vårdcentralerna i landet. KUND VERKSAMHET Telefontillgänglighet + Medicinsk kvalitet ++ Information och delaktighet 0 Läkemedelsbehandling ++ Teamverksamhet + Prevention + PERSONAL EKONOMI Arbetsmiljö ++ Läkemedelskostnader Kostnad per invånare + 0 16