KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N
KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå
EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer för äldre arbetstagare ur FHV-personals perspektiv 2. Beskriva hur svenska FK-handläggare upplever sin arbetssituation när de handlägger sjukpensioneringsärenden
KVALITATIV DESIGN Fenomenologi Fenomenografi Grounded theory Livshistoria/narrative Aktionsforskning Critical incident Etnografi Innehållsanalys
VETENSKAPSTEORETISK BAS FÖR KVALITATIV FORSKNING Mänskliga erfarenheter är komplexa (holistiska) & kan inte förstås genom att analysera delar Människor befinner sig i sociala sammanhang mening Multipla verkligheter existerar verkligheten är subjektiv Den som har erfarenhet har mest kunskap
VAD STUDERAS? Dokument Mänskligt handlande/samvaro, i naturliga sammanhang Människors livsvärld upplevelser, uppfattningar
URVALSMETODER Lämplighetsurval Inklusions- och exklusionskriterier Tillgängliga individer tillfrågas Målinriktat urval (strategiskt urval) Styrt urval av informanter på basis av klart definierade kriterier som t ex civilstånd, utbildning, hemmaboende barn, ålder, viss diagnos, viss yrkesgrupp Nätverksurval (snöbollsurval) Informanter ger tips på fler individer
HUR SAMLA IN DATA? Dagböcker, essäer, journaler m m Observationer Fokusgrupper Intervjuer
EXEMPEL 1. Temaessäer 2. Intervjuer
OLIKA TYPER AV INTERVJUER Strukturerade intervjuer bygger på ett frågeschema, där i princip alla frågor ska besvaras. Strukturerade intervjuer motsvarar i princip skriftliga enkätundersökningar Semistrukturerade intervjuer bygger på att man ställer likartade frågor i olika intervjuer. De är mer flexibla än helt strukturerade intervjuer. Intervjuaren har möjlighet att styra diskussionen med sina specifika frågor Ostrukturerade intervjuer bygger på fri konversation, där man upptäcker frågor och svar genom fria samtal
ANALYS/BEARBETNING Transkribering Helhetsbild genomläsning Systematisk analys utifrån vald analysmetod Textkonstruktion
ANALYS STUDIE 1 The data were analyzed qualitatively by content analysis Forskaren läste igenom essäerna för att få en helhetsbild Meningsbärande enheter I relation till de i förväg bestämda kategorier na (aging worker & health promotion) plockades ut Meningsbärande enheter med likartat innehåll grupperades och namngavs i relation till sitt innehåll/sin innnebörd (subkategorier) En annan forskare granskade analysen Citat användes för att belysa de olika subkategorierna
ANALYS STUDIE 2 The transcribed texts were analysed by inductive strategy for content analysis, in order to obtain meaning and understanding about the SIOs working conditions when handling application for DPs. The analysis focused on the content of the informants answers.
ANALYS STUDIE 2 FORTS. Utskrifterna lästes igenom grundligt, med studiens syfte I fokus, för att få en helhetsbild Ord och meningar som svarade mot syftet (meningsbärande enheter) plockades ut I nästa steg grupperades meningsbärande enheter efter sitt innehåll och gavs preliminära benämningar Analysen fortsatte med att dessa grupperingar jämfördes med varandra tills varje gruppering bara handlade om en sak. In this process,questions were asked about the text; for example, What represents this statement? or Are there any differences between statements? Forskarna blev slutligen överens om innehållet i teman och subteman Varje subtema illustreras med citat
TEXTKONSTRUKTION en beskrivande text som är lättillgänglig och läsvärd samt som utgör en version av det undersökta fenomenet Gärna figur/tabell som ger helhetsbild Citat
RESULTATFIGUR STUDIE 1
RESULTAT STUDIE 2 Regelverkets betydelse Ständiga förändringar Saknar utvärdering av föregående arbetssätt Förändringar leder till ökad specialisering Ett ökat antal klienter Tvingas hantera förändringarna i regelverket
RESULTAT STUDIE 2 FORTS. Betydelsen av handläggarens kompetens Gammal kompetens är otillräcklig Gap mellan teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap
KVALITATIV DESIGN Förförståelse Ger underlag för hypotes eller teori Kan inte generaliseras
TROVÄRDIGHET Triangulering Mättnad Granskning utförd av kollegor Deltagarkontroller Reflekterande självgranskning Audit trail spår av det egna resonerandet