KVALITATIV METOD Innehåll Vad menas med kvalitativ metod? Finns det en speciell kvalitativ vetenskapsteori? Vad kan man få fram med kvalitativ metod? Vilka ämnen kan studeras med kvalitativ metod? Vilka frågeställningar kan besvaras? Hur ser forskningsprocessen ut? Hur går urvalet till? Vilken typ av data används? Hur går analysen till? Hur bedömer man validiteten? Vilka olika inriktningar finns det? Hur gör man en tematisk analys? Hur skriver man en kvalitativ uppsats? 1
Definition av kvalitativ metod kan vara a) vetenskapsteoretisk (t ex forskning som bygger på hermeneutik, dvs förståelse genom tolkning av livsvärld) b) metodologisk (t ex kvalitativ analysmetod) eller c) ingen alls (distinktionen kvalitativ/kvantitativ ej meningsfull) Nackdelar med respektive: a skapar kopplingar mellan vetenskapsteori och metod som inte finns i realiteten och upprätthåller föreställning om antagonism mellan kvalitativ och kvantitativ metod b kan vara rörig eftersom olika aspekter (syfte, data, analys, inriktning) kan avses c förbiser metodologiska skillnader, skapar risk för dåligt metodval och att kvalitativ metod förbigås Fördelar med definitionen att kvalitativ metod innebär att analysen endast består av text är att den ser till helheten, utgår från den matematiska/språkliga skillnaden, är komplementär och empiriskt förankrad 2
Vetenskapsteori Undvik paketlösningar, falska dikotomier och slentrianmässiga kopplingar till olika metoder t ex när det gäller: studieobjekt ( upplevelser beteende) kunskapssyn ( relativism realism) verklighetssyn (dualism materialism) människosyn (fri vilja determinism) forskningssyn (idiografisk nomotetisk, subjektiv objektiv) Hermeneutiska begrepp som den hermeneutiska cirkeln passar bra att beskriva kvalitativ analys och forskningsprocess, dvs på metodteoretisk nivå Syfte är principiellt avgörande men även ämnesvalet har betydelse när det gäller metodvalet 3
Syfte/typ av undersökning kombineras och är överlappande Förståelse av mening, innebörd, avsikt (kvantitativ motsvarighet: förklaring av orsak och verkan) Tolkande studier Deskription av kvalitativa egenskaper och variationer (kvantitativ motsvarighet: deskription av frekvenser, mängder, kvantitativa samband och variationer) Kvalitativt deskriptiva studier Generering av begrepp och teorier (kvantitativ motsvarighet: testande av hypoteser och teorier) Teorigenererande studier Exploration av outforskade områden för att hitta frågeställningar (kvantitativ motsvarighet: ej hypotesprövande undersökningar) Kvalitativt explorativa studier 4
Ämnesval Kvalitativa syften är meningsfulla när ämnesvalet gäller komplexa relativa (kontext- och kulturberoende) nominellt definierade ämnen t ex upplevelser, processer, mönster, sammansatta fenomen, problem, strategier, implicita sociala strukturer humanvetenskapliga ämnen tvärvetenskap vardagspsykologi, tillämpad psykologi klinisk psykologi, organisationspsykologi Problemformulering (vad man vill veta om vad) Frågeställningen bör passa kvalitativa syften Ofta hur (upplevs, fungerar osv),vad (innebär osv) eller vilka (faktorer, egenskaper, osv) 5
Allmänt om metodprocessen Induktiv deduktiv metod beskrivs oftast utifrån kvantitativ metod och induktionsproblemet Induktionsproblemet gäller fr a vid teoritestande och kvantitativ deskription Den kvalitativa forskningsprocessen är ofta induktiv, dvs empiristyrd, mer empiristyrd än kvantitativ metod De olika momenten sker mer samtidigt och växelvis än i kvantitativ forskning (mer cirkulär process) Planeringen kan ändras och utvecklas under arbetets gång Processen kan vara delvis omvänd jämfört med den kvantitativa processen, t ex gällande litteraturstudier Tyngdpunkten i arbetet ligger mer på analysen än planeringen Mer eller mindre vida och öppna frågeställningar eller områden Problem att balansera mellan empiristyrning och förförståelse 6
Datainsamling Bör vara av kvalitativa, meningsfulla data som passar problemet Skilj mellan olika slags data som upplevelser (t ex känslor, erfarenheter, åsikter, behov, önskemål) och beteende (t ex grupprocesser, könsrollsmönster, föräldra/barninteraktion) Data transkriberas till text Observation - deltagande - icke deltagande - fältobservation - laboratorieobservation - olika grad av deltagarmedvetenhet om att observation äger rum och av vad - olika metoder t ex anteckningar, bandspelare, video Intervju - djupintervju (= kvalitativ intervju?) - gruppintervju - olika grad av strukturering - olika grad av fokusering Öppna enkätsvar - olika grad av fokusering 7
Urval Syftet är att ge täckande och rik information för att kunna ge en kvalitativ beskrivning av fenomenet i en viss population (kvalitativ representativitet), alltså inte att mäta frekvenser eller fastställa kvantitativa skillnader Oftast ett mindre antal (eftersom proportioner ej behöver vara representerade) Kan bestämmas efter hand Urvalet är handplockat (ej slumpmässigt) Urvalskriterier: Indirekta faktorer Direkta faktorer Lämplighet för datainsamlingsmetoden Tillgänglighetsurval bör undvikas 8
Analys Analysen sker med hjälp av en kombination av: tolkning (att vara medium för materialet) koncentration (att koka sås ) strukturering (att lägga pussel med eller utan förebild) Olika proportioner i olika metoder Metoder kan varieras och kombineras utifrån vad som passar bäst i den egna studien Analysen är ett hantverk beroende av motivation, analytisk förmåga, detaljseende, kunna se med nya ögon m m Kognitiva felkällor i analysen kan vara: Haloeffekten Fylla igen luckor Se mönster där inga finns Hemmablindhet Ta saker för givet Priming Konfirmation bias Hindsight bias 9
Validitet I huvudsak tillförlitlighet och meningsfullhet Empirisk förankring innebär representativ analys, representativ data och representativt urval Förankring i data (ej dra ifrån, ej lägga till, ej dra för långtgående slutsatser) Kvalitativ generaliserbarhet (data och urval) Meningsfullhet (struktur och innebördsrikedom) Koherens Användbarhet Perspektivmedvetenhet (Samstämmighet) (Instämmande) Bra för validiteten: öppenhet och bredd i syftet reflektion (loggbok) kompetens i datainsamlingsmetoden systematisk och tidskrävande analys inlevelse och distans triangulering 10
Kvalitativa inriktningar/metoder Hermeneutik - tolkning och argumentation - utgör filosofisk grund inom kvalitativ metod Fallstudier - av individer (t ex inom klinisk psykologi), grupper, familjer, organisationer, speciella situationer - används ofta inom hermeneutiken och i explorativt syfte - triangulering kan användas Fenomenologi - utgör filosofisk grund inom kvalitativ metod - studerar innebörden av upplevda fenomen, den generella meningen utifrån de konkreta upplevelserna - t ex EPP-metoden (Empirical Phenomenological Psychological), IPA (Interpretative Phenomenological Analysis) Fenomenografi - studerar hur människor uppfattar fenomen, människors uppfattning om själva begreppet 11
Etnometodologi - studerar hur sociala föreställningar och värderingar kommer till uttryck i vardagligt beteende - socialisationsprocessen (hur människor gör för att, oftast omedvetet, tillägna sig det sociala mönstret) Etnografi - studerar subkulturer och sociala fält inom samhället, kommunikativt beteende på gruppnivå - intervju + observation ger kunskap om sociala regler och värderingar Aktionsforskning - innebär forskning och förändring samtidigt (en form av deltagande observation) Konversationsanalys - analys av tal beträffande sociala strukturer och mekanismer 12
Diskursanalys - analyserar diskurser i tal, texter m m - underförstådda övergripande referensramar som gör att det vi upplever blir meningsfullt - analyserar delad mening och symboler, hur mening är socialt konstruerad Grounded Theory - studerar ofta sociala processer och mönster - metoder för att strukturera och analysera omfattande empiriskt material deskriptivt och/eller för att utveckla empiriskt grundad teori Tematisk analys allmän analysmetod som används inom olika inriktningar för alla slags kvalitativa frågeställningar tematisk analys innebär att strukturera materialet under olika teman och sammanfatta resultatet utifrån det 13
Empiristyrd tematisk analys utgår från det empiriska materialet för att finna teman att kategorisera och analysera utifrån Teoristyrd tematisk analys utgår från förutbestämda teman och eventuell teori Tematiska analyser kan vara både empiristyrda och teoristyrda på så sätt att man kombinerar datastyrda och förhandsstyrda teman i analysen I praktiken är det en gradskillnad mellan empiristyrd och teoristyrd tematisk metod Empiristyrd tematisk analys Procedur (kan göras både som linjär och cirkulär process) 1. Frågeställning 2. Intervjuguide, observationsguide, enkätformulär etc 3. Transkriberade intervjuer, observationsdata, öppna enkätsvar etc 4. Analys 14
Analysprocedur 1. Gå igenom hela texten (vågrät analys) och markera text som är relevant för frågeställningen. 2. Sortera citaten utifrån olika teman, dvs gruppera dem under olika övergripande begrepp. 3. Ta ett tema i taget och gå igenom hela texten och plocka ut allt som hör till just det temat. Gå alltså igenom hela texten lika många gånger som det finns teman. 4. Gör en slutgiltig a) benämning på och b) definition av varje tema. 5. Sammanfatta materialet under varje tema med egna ord. Ta med ett eller ett par belysande citat för varje, om det finns. 6. (Utveckla en teori genom att relatera dina teman till varandra så att det blir en sammanhängande helhet.) Det är de egna sammanfattningarna (punkt 5-6) som utgör resultatdelen i rapporten med temana som underrubriker. 15
Teoristyrd tematisk analys Teoristyrd kvalitativ metod som används när man utifrån teori och/eller empiri på förhand kan välja fokus och teman Planering frågeställning teori teman (operationaliseringar) t ex intervju- eller observationsguide, enkät (konkretiseringar) Data t ex transkriberade intervjuer observationsprotokoll Analys selektiv sortering utifrån teman svar på frågeställningen utifrån teorin 16
Kvalitativ rapportskrivning IMROD-strukturen och formalia ska följas Den egna studien är central, övrigt är relaterat Skillnader gentemot kvantitativa rapporter Längre resultatdel Andra metodrubriker Ej metod i resultatet Ev resultat och diskussion i samma avsnitt Den röda tråden Titel, syfte/frågeställning och resultat ska svara mot varandra gällande innehåll och avgränsning Språk, tempus Språket extra viktigt i resultatdelen Tempus bör vara imperfekt gällande själva undersökningen (syfte, alla delarna under Metod) kan ofta vara presens i resultat och diskussion (avgörs från fall till fall) 17
Metod Rubriker: Deltagare (ev Urval) Datainsamling Analys (Databearbetning) Under Deltagare beskrivs dessa samt urvalsprocessen Under Datainsamling beskrivs metoden och hur den gick till Under Analys beskrivs vad du gjorde med data, steg för steg Obs! Skriv inte hur man ska göra (som ett referat av en instruktionsbok) Skriv lagom konkret Tänk på vad som är relevant för läsaren 18
Resultat Struktur (integrera!) Innebördsrikedom (differentiera!) Klart och koncist Utförligt och inlevelsefullt Frekvenser av underordnat intresse Använd en konsekvent struktur (ofta det mest övergripande först) Citat endast som illustrativa uttrycksfulla exempel, kan ofta skrivas om till egen text för att exemplifiera Skriv flera gånger Skriv stolpar till diskussionen Inledning Trattmodellen ska användas (syftet sist) Övergripande teoretisk och empirisk bakgrund (även om empiristyrd metod) Glöm inte att referera primärlitteratur om empiriska studier (dvs litteratursökning görs alltid)! Bestäm vilka referenser som ska tas upp både i inledningen och diskussionen och vilka bara i diskussionen 19
Diskussion Metoddiskussion är viktigt! (Fr a gällande brister) Egna synpunkter som bygger på resultatet Sätt in i sitt sammanhang (omvänd tratt) Referera tillbaka till inledningen (övergripande frågor) och ta upp nya referenser (detaljfrågor) Övrig validitet (nytta m m) Bestäm om diskussionen ska stå ihop med resultatet eller ej Titel Rättvisande för resultatet Informativ Abstract Ofta svårt att skriva i kvalitativ metod Resultatet ska vara innehållsligt, ej i metodtermer Skriv gärna längre först och formulera och korta ner sen så att allt kommer med i rätt ordning 20