Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2016-2019 med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016
Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se 036-10 57 30 www.jonkoping.se/statistik 2
SAMMANFATTNING Årets befolkningsprognos för Jönköpings kommun innebär att folkmängden under prognosperioden 2016 2019 ökar med 6 690 personer från 133 310 år 2015 till 140 000 år 2019. Befolkningsförändringarna under de närmaste åren är något högre än i jämförelse med föregående års prognos. I en utblick tio år framåt antas folkmängden i kommunen uppgå till 149 000 invånare. Prognosen för perioden 2016 2019 innebär följande: Folkmängden ökar med 6 690 personer från 133 331 till 140 000. Antalet barn i åldern 0 5 år ökar med 390. Antalet barn i grundskoleåldern, 6 15 år, ökar med 1 780. Åldersgruppen 16 18 år, det vill säga ungdomar i gymnasieåldern, ökar i antal med 370. Invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar, 19 64 år, ökar med 2 770. Antalet yngre pensionärer, 65 79 år, ökar med 950. De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, ökar i antal med 450. Prognosen bygger på den faktiska folkmängden 2015-12-31, antaganden om fruktsamhet och dödsrisker samt det av kommunfullmäktige (2016-03-31 69) beslutade antagandet för flyttnettot. 3
4
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 KOMMUNPROGNOS 7 DELOMRÅDESPROGNOS 11 FÖRUTSÄTTNINGAR 14 Sid 5
6
KOMMUNPROGNOS Folkmängden i Jönköpings kommun beräknas öka med 6 690 personer till 2019. År 2015 var invånarantalet 133 310 och beräknas för år 2019 uppgå till 140 000 (samtliga uppgifter avser den 31 december respektive år). I en utblick mot år 2025 förväntas folkmängden uppgå till 149 000. Ökningen för de närmaste tio åren beror både på att det förväntas födas fler än det dör och att inflyttningen till kommunen antas vara högre än utflyttningen från kommunen. Diagram A Antal Faktisk folkmängd 1990 2015, prognos 2016 2019 och utblick mot 2025 Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen åren 2016 2019 för olika åldersgrupper. Utvecklingen visas även i diagram under respektive rubrik för prognosåren och med en utblick för åren 2019 2025. Tabell 1 Faktisk folkmängd 2015 och prognos 2016 2019 År Folkmängd efter åldersklasser Summa 0 5 6 15 16 18 19 64 65 79 80+ 2015 10 032 15 041 4 266 78 494 18 452 7 025 133 310 2016 10 050 15 560 4 340 79 220 18 670 7 150 135 000 2017 10 150 16 080 4 360 80 160 18 930 7 250 136 930 2018 10 250 16 510 4 500 80 760 19 160 7 380 138 550 2019 10 420 16 820 4 640 81 260 19 400 7 470 140 000 Anmärkning: Avrundade uppgifter för prognosåren. 7
Yngre åldrar Åldersklasserna 0 5, 6 15 och 16 18 år Under de närmaste fyra åren beräknas antalet barn i åldersgruppen 0 5 år att öka med cirka 390, från 10 032 barn år 2015 till 10 420 barn år 2019. I utblicken mot 2025 förväntas antalet 0 5 åringar öka ytterligare till 10 970. Ökningen under perioden beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar, vilket får till följd att fler barn föds. Antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökade under 2015, men sett över en längre period har antalet minskat. Vid senaste årsskiftet var antalet barn i grundskoleåldern 15 041. Till år 2019 beräknas antalet öka och då uppgå till 16 820. År 2025 förväntas antalet barn i grundskoleåldern vara cirka 18 290. Åldersgruppen 16 18 år, det vill säga befolkningen i gymnasieåldern, beräknas öka under prognosperioden 2016 2019 med cirka 370 ungdomar, från 4 266 till 4 640. I utblicken mot 2025 förväntas antalet ungdomar i åldern 16 18 år att öka i en högre takt och beräknas i slutet av perioden att vara 5 600. Diagram B Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 0 5, 6 15 och 16 18 år Antal 8
Förvärvsarbetande Åldersklassen 19 64 år Antalet personer i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år) beräknas öka från 78 494 år 2015 till 81 260 år 2019, en ökning med 2 770. I utblicken mot 2025 antas gruppen öka med ytterligare 4 000 personer. Andelen i förvärvsarbetande åldrar uppgick år 2015 till 58,9 procent av den totala folkmängden. Andelen förväntas minska under prognosperioden och uppgå till 58,0 procent år 2019. I utblicken mot 2025 antas andelen minska ytterligare till 57,2 procent. Åldersgruppens andel i förhållande till den totala folkmängden minskar alltså trots att åldersgruppen ökar i antal. Detta beror på att ökningen av antalet personer i övriga åldrar är större än ökningen av antalet personer i förvärvsarbetande åldrar. Antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar, det vill säga yngre än 19 år och äldre än 64 år, antas öka med 3 930 till år 2019 och därefter med ytterligare 5 070 till år 2025. Tillsammans utgör dessa åldersgrupper 41,1 procent av befolkningen 2015 och 42,0 procent år 2019. Till 2025 förväntas andelen att öka till 42,8 procent. Ökningen av antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar beror på såväl fler barn som fler äldre. Att andelen personer i förvärvsarbetande åldrar minskar innebär att försörjningskvoten ökar något. Med försörjningskvot avses befolkningen i åldersgrupperna 0 18 och 65+ år i förhållande till befolkningen i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år). Det blir alltså fler att försörja för varje förvärvsarbetande. I dag är det 70 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar, år 2025 förväntas det vara 75 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar. Diagram C Faktisk utveckling, prognos och utblick för befolkning i förvärvsarbetande och icke-förvärvsarbetande åldrar Antal 9
Äldre åldrar Åldersklasserna 65 79 och 80+ år Åldersgruppen 65 79 år, de yngre pensionärerna, minskade under hela 1990-talet och i inledningen av 2000-talet. Sedan 2003 har dock antalet ökat och förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. I prognosen beräknas antalet yngre pensionärer öka med cirka 950 personer, från 18 452 år 2015 till cirka 19 400 år 2019. I utblicken till år 2025 förväntas gruppen 65 79 år öka till cirka 19 660 personer. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000-talet. Under de senaste åren har antalet inte ökat i samma takt. År 1990 fanns 4 865 personer i kommunen som var 80 år och äldre och i slutet av 2015 var antalet 7 025, vilket är en ökning med 44 procent. Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka de närmaste åren. Fram till 2019 förväntas åldersgruppen att öka med cirka 450 personer, vilket innebär att det då finns cirka 7 470 personer i kommunen som är 80 år och äldre. I utblicken mot 2025 förväntas gruppen 80 år och äldre att öka till 9 280 personer, varav den stora ökningen sker bland 80 89-åringarna. Diagram D Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 65 79 och 80 år eller äldre Antal 10
DELOMRÅDESPROGNOS Befolkningsutvecklingen i olika delområden påverkas av det befintliga fastighetsbeståndets karaktär och av nyproduktionen av bostäder. I områden med nybyggnation görs antaganden om inflyttarnas antal och åldersfördelning beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen har som utgångspunkt den nybyggnation som redovisas i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Osäkerhet inom byggbranschen medför dock svårigheter att förutse vilka projekt som verkligen påbörjas och i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. Delområdesprognosen ska därför tolkas med stor försiktighet. Under 2015 påbörjades byggandet av 751 bostäder. Antalet färdigställda bostäder under året uppgick till 331. Av dessa var 152 hyresrätter, 91 bostadsrätter och 88 äganderätter (småhus). Vid senaste årsskiftet pågick bostadsproduktionen av 933 bostäder, varav 425 hyresrätter, 442 bostadsrätter och 66 äganderätter. Ungefär 500 bostäder förväntas bli inflyttningsfärdiga under 2016. Det är svårt att bedöma antalet påbörjade bostäder under prognosperioden med anledning av den osäkerhet som råder kring många bostadsprojekt. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet görs dock en bedömning att byggandet av cirka 1 200 bostäder per år möjligtvis kan påbörjas under perioden 2016 2020. Befolkningsutvecklingen för stadsdelar, andra tätorter och landsbygdsområden (statistikområden på tresiffernivå) för åren 2016 2019 redovisas på följande sidor. Inom några områden ökar folkmängden kraftigt beroende på en stor förväntad nyproduktion av bostäder. Det handlar framför allt om den nya stadsdelen Munksjöstaden där det beräknas bo 1 520 personer år 2019. Andra områden i centrala Jönköping som förväntas öka mycket beroende på omfattande nybyggnation av flerbostadshus är Centrum Öster (+350 personer) och Kålgården (+300 personer). Områden utanför stadskärnan som förväntas öka mycket under prognosperioden gör det främst beroende på en stor planerad nybyggnation av både småhus och flerbostadshus. Exempel på sådana områden är Ekhagen (+930 personer), Samset- Åsen (+640 personer), Kortebo (+480 personer) och Egna Hem (+390 personer). Stadskontorets utredningsenhet kan hjälpa till med befolkningsprognoser på andra geografiska nivåer, till exempel församlingar, skolupptagningsområden samt äldreomsorgsområden. Kontaktuppgifter finns i inledningen av rapporten. 11
Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2015 och prognos för 2016 2019 Område Folkmängd Beräknad folkmängd 2015 2016 2017 2018 2019 111 Centrum Öster 3 472 3 510 3 540 3 700 3 820 112 Liljeholmen 3 334 3 360 3 390 3 550 3 520 114 Rosenlund 2 862 2 930 2 940 2 930 2 900 115 Ekhagen 5 101 5 260 5 550 5 740 6 030 116 Österängen 3 508 3 570 3 610 3 620 3 610 117 Vättersnäs 1 656 1 660 1 650 1 630 1 610 118 Kålgården 2 303 2 480 2 480 2 540 2 600 121 Huskvarna Centrum 3 383 3 380 3 380 3 370 3 330 122 Norrängen 1 863 1 870 1 860 1 850 1 830 123 Brunstorp 272 270 270 350 410 124 Gråbo-Tormenås 3 576 3 590 3 590 3 580 3 540 125 Huskvarna Söder 2 668 2 720 2 750 2 770 2 770 126 Öxnehaga 5 408 5 460 5 500 5 500 5 690 127 Bråneryd 440 440 440 440 430 131 Egna Hem 1 810 1 810 1 860 2 070 2 200 132 Jutaholm 590 590 590 590 580 133 Stensh-Jöransberg 2 868 2 950 2 980 2 960 2 920 134 Hakarps landsbygd 396 390 390 380 380 211 Centrum Väster 4 088 4 070 4 060 4 010 4 070 212 Jönköping Söder 5 897 5 910 5 950 5 900 5 820 213 Bäckalyckan 1 722 1 810 1 800 1 790 1 760 214 Torpa 3 112 3 140 3 170 3 170 3 150 215 Mariebo 1 806 1 810 1 810 1 800 1 780 216 Gräshagen 1 990 2 100 2 110 2 090 2 070 217 Tokarp 850 850 860 850 850 218 Munksjöstaden 0 310 730 1 110 1 520 221 Bymarken 6 745 6 720 6 790 6 970 6 860 222 Dalvik 1 690 1 710 1 720 1 720 1 780 223 Skänkeberg 995 990 990 990 980 224 Järstorp 935 940 930 930 910 225 Kortebo 1 142 1 150 1 400 1 470 1 620 226 Samset-Åsen 339 530 640 800 980 231 Attarp-Backamo 3 148 3 160 3 250 3 270 3 300 232 Nyarp-Torp 3 832 3 830 3 820 3 850 3 920 233 Trånghalla 1 291 1 290 1 280 1 270 1 270 234 Bankeryds landsbygd 830 830 830 820 810 313 Ljungarum kyrkby 2 101 2 100 2 100 2 080 2 100 315 Haga 532 540 540 540 540 316 Gamla Råslätt 844 850 850 850 840 317 Kettilstorp 727 720 720 710 700 forts. nästa sida 12
Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2015 och prognos för 2016 2019, forts. Område Folkmängd Beräknad folkmängd 2015 2016 2017 2018 2019 321 Råslätt 5 099 5 160 5 220 5 230 5 280 322 Grästorp 1 094 1 090 1 090 1 080 1 070 324 Lockebo 372 370 370 360 360 325 Hovslätt Norr 1 037 1 070 1 100 1 120 1 110 326 Hovslätt Söder 2 066 2 070 2 210 2 260 2 310 331 Barnarp-Odensjö 2 587 2 600 2 640 2 740 2 780 332 Barnarps landsbygd 768 790 840 830 820 341 Norrahammar Norr 2 093 2 100 2 090 2 070 2 120 342 Norrahammar Söder 1 751 1 760 1 760 1 750 1 730 343 Flahult 894 920 940 930 910 344 Norrahammars landsbygd 256 260 250 250 250 351 Taberg 3 250 3 260 3 260 3 380 3 450 352 Månsarp 1 226 1 220 1 240 1 260 1 290 353 Månsarps landsbygd 357 360 350 350 340 411 Bottnaryd 713 720 730 740 750 412 Bottnaryds landsbygd 451 450 440 430 430 421 Mulseryd 454 450 450 440 440 431 Angerdshestra 394 390 390 380 380 441 Norra Unnaryd 283 280 270 270 260 511 Tenhult 3 127 3 150 3 160 3 150 3 150 512 Tenhults landsbygd 1 493 1 490 1 530 1 510 1 490 521 Ödestugu 504 500 500 490 480 611 Lekeryd 785 780 780 800 850 612 Lekeryds landsbygd 922 920 920 910 890 621 Svarttorp 561 560 560 550 540 631 Järsnäs 621 620 620 610 600 711 Kaxholmen 1 518 1 560 1 550 1 540 1 520 712 Skärstad 1 891 1 900 1 970 2 000 2 040 811 Gränna 2 725 2 720 2 710 2 700 2 750 812 Gränna landsbygd 1 443 1 430 1 420 1 400 1 370 821 Visingsö 731 720 720 710 700 831 Ölmstad 1 500 1 500 1 500 1 530 1 510 Restförda samt övriga omr. 218 220 220 220 210 Summa 133 310 135 000 136 930 138 560 140 000 13
FÖRUTSÄTTNINGAR Prognosen tas fram med hjälp av antaganden om inflyttningens och utflyttningens storlek, fruktsamhetstal 1 och dödsrisker. Flyttnettot, det vill säga inflyttning minus utflyttning, antas vara positivt under såväl prognosperioden som i utblicken mot 2025. I denna prognos uppgår överskottet till i medeltal 1 120 personer per år för prognosåren 2016 2019. Under åren 2020 2025 förväntas ett något lägre flyttnetto på i genomsnitt 930 personer per år. Både in- och utflyttningen har trendmässigt ökat sedan början av 1980-talet. Antalet inflyttare uppgick under 2015 till 6 655 personer, vilket var 41 personer fler än under 2014. Utflyttningen från kommunen uppgick till 5 955, vilket var 173 personer fler än året innan. Majoriteten av de som flyttar till och från Jönköping är i åldern 19 29 år. Av det totala antalet inflyttare under perioden 2013 2015 var 54 procent i denna åldersgrupp. Motsvarande uppgift för perioden 1990 1992 var 41 procent. Samma utveckling gäller även för utflyttare. Den ökade flyttningen i åldersgruppen 19 29 år under denna period kan främst förklaras av det ökade antalet studenter i Jönköping. Födelsenettot beräknas med hjälp av riksgemensamma fruktsamhetstal (antal födda barn per kvinna) och dödsrisker för olika åldrar som är utarbetade av Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa korrigeras sedan efter Jönköpings lokala förhållanden. Jönköping hade fram till slutet av 1990-talet ett högre fruktsamhetstal än riket. Sedan andra delen av 1990-talet har den summerade fruktsamheten i Jönköping närmat sig nivån i riket och under vissa år har fruktsamhetstalet varit lägre än i riket. Bakom denna utveckling är en ökad inflyttning av kvinnliga studenter, vilka har en lägre fruktsamhet än jämnåriga kvinnor som har en starkare koppling till arbetsmarknaden. Under åren 2011 2013 minskade antalet födda barn per kvinna i kommunen. Denna trend vändes 2014 då fruktsamhetstalet för Jönköping var 1,93 barn per kvinna. Till 2015 minskade dock återigen fruktsamhetstalet något i Jönköping och var 1,89 barn per kvinna. I riket föddes 1,85 barn per kvinna 2015, vilket även det är en minskning från 2014. Medellivslängden i Jönköpings kommun är 84,2 år för kvinnor och 80,3 år för män. Det är något högre än i riket som helhet för kvinnorna och samma nivå som för männen i riket. Medellivslängden har ökat under lång tid både i Jönköping och i riket. 1 Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs. (Källa: SCB) 14
STADSKONTORET Utredningsenheten