Nationella indikationer för obesitaskirurgi

Relevanta dokument
Prioriteringar av obesitaskirurgi

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012)

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Specialiserade överviktsmottagningar

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

Sena problem på mottagningen

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer

Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom?

Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi

Verksamhetsberättelse. 2011/2012 med ekonomisk redovisning för Revision av databasen. PROM (Patient reported outcome measurements)

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

NATIONELLA INDIKATIONER FÖR OBESITAS- KIRURGI

Workshop med nationella vårdenheter

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

NATIONELLA MEDICINSKA INDIKATIONER FÖR KVALITETSKRAV PÅ PRODUCENTER AV. Förslag från arbetsgrupp

NATIONELLA INDIKATIONER FÖR OBESITAS- KIRURGI

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Prevention och folkhälsoarbete

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

för ortopedisk behandling Lars Lidgren Seminarium om arbetet med nationella medicinska indikationer 6 mars 2008 Svenska Läkaresällskapet, Stockholm

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Verksamhetsberättelse 2012/2013 med ekonomisk redovisning för 2012

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning

Styrkortens relationer 2006

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV)

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Ny, öppen modell för prioriteringar. Prioriteringsprocess

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten

Hälsofrämjande sjukhus Östersund

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Dagkirurgi Gynekologisk Cancer Hysterektomi. Docent Henrik Falconer Patientflödeschef Gynekologisk Cancer Karolinska Universitetssjukhuset

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv


~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

rörelseorganens sjukdomar

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Prevention och behandling vid

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt


Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Transkript:

Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling 1

Indikationer vs prioriteringar Vad är prioriteringar? Vem ska gå före och vem ska stå tillbaka. Resurserna är begränsade Etik och rättvisa I II III IV V VI 2

Grunderna för prioriteringar Sjukdomens svårighetsgrad död symtom/lidande (hårda end points vs pseudomått/riskfaktorer) Behandlingens effekt nytta/risk Kostnadseffektivitet Evidens för effekt och kostnadseffektivitet Grunderna för prioriteringar och indikationer Sjukdomens svårighetsgrad död symtom/lidande (hårda end points vs pseudomått/riskfaktorer) Behandlingens effekt nytta/risk Kostnadseffektivitet Evidens för effekt och kostnadseffektivitet 3

Obesitas och diabetes Hälsotillstånd/åtgärd Svårighetsgrad Patientnytta Evidens för effekt Hälsoekonomisk effekt Obesitas med diabetes typ 2, duration >2 år Stor risk för diabeteskompl. Stor möjlighet till bot och alltid förbättring Sannolikt stor, skattad Obesitas med diabetes typ 2, duration <2 år Risk för diabeteskompl Stor möjlighet till bot Sannolikt stor, skattad Obesitas med prediabetes Risk utvckla diabetes Mycket stor möjlighet till bot Sannolikt stor, skattad Obesitas Ännu ingen diabetes Hög grad av riskreduktion Ej känt Obesitas med diabetes typ 1 Allvarlig Okänd Otillräcklig Ej känt Bot = utan farmakologisk behandling + euglyckaemi Prioriteringar Sjukdomens svårighetsgrad död symtom/lidande (hårda end points vs pseudomått/riskfaktorer) Behandlingens effekt nytta/risk Kostnadseffektivitet Evidens för effekt och kostnadseffektivitet Rangordning 4

Prioriteringar Gemensam svensk modell för vertikala prio principer för värdering 10-gradig gruppering SKL, SoS, SLS, Facken genom Prioriteringscentrum Prioriteringar Gemensam svensk modell för vertikala prio principer för värdering 10-gradig gruppering SKL, SoS, SLS, Facken genom Prioriteringscentrum Dålig horisontell kalibrering Evidens för kostnadseffektivitet ofta svaga 5

Horisontell prioritering inom gastrokirurgin 1 = livsnödvändigt indikationsgräns 10 = lägsta prioritet obesitas galla bråck cancer 1 = livsnödvändigt Horisontell prioritering inom gastrokirurgin Vad det finns resurs för 10 = lägsta prioritet obesitas galla bråck cancer 6

Obesitas och diabetes Hälsotillstånd/åtgärd Svårighetsgrad Patientnytta Evidens för effekt Hälsoekonomisk effekt Obesitas med diabetes typ 2, duration >2 år Stor risk för diabeteskompl. Stor möjlighet till bot och alltid förbättring Sannolikt stor, skattad Obesitas med diabetes typ 2, duration <2 år Risk för diabeteskompl Stor möjlighet till bot Sannolikt stor, skattad Obesitas med prediabetes Risk utvckla diabetes Mycket stor möjlighet till bot Sannolikt stor, skattad Obesitas Ännu ingen diabetes Hög grad av riskreduktion Ej känt Obesitas med diabetes typ 1 Allvarlig Okänd Otillräcklig Ej känt Bot = utan farmakologisk behandling + euglyckaemi NIOK Nationella Indikationer för Obesitas Kirurgi Nationella Medicinska Indikationer del av vårdgarantiprojektet 3 omgångar av arbetsgrupper Uppdrag gemensamt från SKL, SoS, SLS 7

Arbetsgrupp: NIOK Jan Hedenbro, SOReg, Lund Hans Lönroth, SOTEG, Gtb Torsten Olbers, Gtb Soffia Gudbjörnsdottir, NDR, Gtb Lars Sjöström, SOS-studien, Gtb Hans Krook, Norrköping Göran Ågren, Örebro Mikael Wirén, Huddinge Erik Näslund, SFO, Danderyd Lars Granstöm, Danderyd Magnus Sundbom, Uppsala Lars Boman, Lycksele Jan Gunnar Sjödin, SKL, Umeå Ingmar Näslund, Örebro (ordf) NIOK Avrapportering nov 1997 Beställarna vågade inte acceptera den utan krävde extern granskning Bearbetning och ny avrapportering jan 2009 Finns att hämta på www.sfoak.se = SFÖAK:s hemsida 8

Sjukdomstillstånd - comorbiditet Död Diabetes Sömnapné Hjärtkärlsjukdom Nedsatt fysisk rörlighet Infertilitet och graviditet Psykosociala besvär och nedsatt livskvalitet GERD Urininkontinens Cancer Inför annan kirurgi Andra aspekter på indikationer Komplikationer Kontraindikationer Språk och kommunikationsproblem eller intellektuella handicap Åldersapekter operation av barn och gamla Genusperspektiv 9

Sammanfattning av indikationer Förr: BMI >40 eller BMI >35 + comorbiditet 18 60 år (NIH 1991) Nu: BMI >35 >18 år Ingen skarp övre åldersgräns Krav (rekommendationer?) på patienten Aktiv egenmedverkan för att behandla risker för operationskomplikationer (tex rökstopp) Förstå vad behandlingen innebär Krav på preop bantning (?) 10

NIOK i samklang med NIH 1991 ASMBS 2004 Europeiska och en rad nationella guidelines Är de nationella indikationer nationella? Nja Beställarna till NIOK (SoS & SKL) vägrar att lägga ut NIOK med övriga nat.ind hänvisar istället till VG-regionens HTA maj -08 11

Vad är på gång som kan påverka indikationssättningen? Lägre BMI-gränser diabetes Äldre Ungdomar Långtidseffekter skellett viktsrecidivism alla livets problem beror inte på fetma Vad är på gång som kan påverka indikationssättningen? Lägre BMI-gränser diabetes Äldre Ungdomar Långtidseffekter Vårdgarantin 12

NIOK Utöver de medicinskt motiverade gränserna (=indikationerna) Volymsberäkningar (uppdrag!) Kvalitetsindikatorer (eget initiativ) Forsknings- utvecklingsområden Vår viktigaste uppgift är inte att strida för vidgade indikationer Säkra och utveckla kvalitén hårdare kamp om resurser medvind i media, befolkning och patienter indikationsglidning har vi för många centra? tar vi hand om alla vi opererar? 13

Vår viktigaste uppgift Säkra och utveckla kvalitén SOReg 14