Underlag för KOMPLETTERANDE SAMRÅD - Område/passage STARKEKLEV Maj 2016 Dnr 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Starkeklev, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.
2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterade samrådsunderlag studerat ytterligare ett korsningsalternativ för ledningssträckningen förbi Starkeklev. Under samrådsförfarandet har en synpunkt inkommit från närboende till den planerade ledningen. Svenska kraftnät har beaktat denna synpunkt och utrett ett nytt korsningsalternativ vid Starkeklev (alternativ 2). Alternativ 2 innebär att den planerade ledningen korsar den befintliga 400 kv-ledningen lite längre åt nordost än befintligt förslag, alternativ 1. De båda utredda alternativa ledningsdragningarna redovisas i Figur 1. Projektorganisation Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Organisationsnummer 202100-4284 Tel 010 475 80 00 Fax 010 475 89 50 www.svk.se Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D 903 27 Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist
3 Bakgrund Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat juni 2015, en utredningskorridor, liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. I det tidigare samrådsunderlaget föreslogs den planerade ledningen korsa den befintliga 400 kv-ledningen från sydöst till nordväst strax innan Starkeklev och korsningen av Mieån. Denna tidigare preliminära sträckning presenterades i det tidigare samrådsunderlaget, daterat i januari 2015, och benämns i detta kompletterande samråd som alternativ 1. I samband med samrådsförfarandet framkom ett nytt korsningsförslag, alternativ 2. Det innebär att korsningsplatsen förskjuts ca 500 meter åt nordost och förslaget motiverades av att minska påverkan för en byggnad där företagsverksamhet bedrivs. För att möjliggöra en objektiv jämförelse mellan de två korsningsalternativen har miljöna för vardera alternativ bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom området som omfattas av detta samråd (se figur 1).
4 Alternativa ledningssträckningar Starkeklev I Figur 1 redovisas utredningskorridoren vid Starkeklev med ursprungligt alternativ (alternativ 1) samt ett nytt korsningsalternativ (alternativ 2) som framkommit i samrådsprocessen. Alternativ 1: den planerade ledningen korsar den befintliga 400 kv-ledningen från sydöstra till nordvästra sidan strax nordöst om Mieån och fortsätter därefter på nordvästra sidan över ån. Alternativ 2: korsningen av den befintliga ledningen förskjuts ca 500 meter åt nordost, jämfört med placeringen av korsningen i alternativ 1. Figur 1. Området vid Starkeklev som detta samråd omfattar markerat med svart linje. Korsningsalternativ 1 strax nordöst om Mienån, är det ursprungliga alternativet som presenterades i samrådsunderlag 2015. Korsningsalternativ 2 är ett förslag som framkommit i samrådsprocessen
5 Nulägesbeskrivning och förväntade Se även karta, bilaga 3 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält samt påverkan på landskapsbilden genom utsiktsförsämring från fastigheten. Längs den utredda sträckan av den planerade ledningen (se avgränsning i figur 1) finns endast den ovan omnämnda byggnaden med företagsverksamhet. Denna ligger ca 215 meter söder om den befintliga ledningen. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och na i övrigt är rimliga. Där den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 85 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 85 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 125 meter från den planerade ledningens mitt. Inget av alternativen innebär magnetfältspåverkan på någon bostad och det är inte heller troligt att något av alternativen kommer ge någon direkt visuell påverkan vid företagsbyggnaden eftersom vegetationen torde skymma ledningarna. Alternativ 1 innebär dock att den planerade ledningen placeras på samma sida om den befintliga ledningen som verksamheten, vilket utifrån yttrandet anses mer negativt än om ledningen placeras på motsatt sida om den befintliga ledningen. Samlad bedömning boendemiljö och bebyggelse Utifrån bedömningsgrunderna bedöms båda alternativen medföra obetydlig påverkan på boendemiljöer och bebyggelse. Utifrån yttrande föreligger det dock en skillnad mellan de två alternativen, där alternativ 2 anges ge mindre påverkan än alternativ 1. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, d.v.s. att den nya ledningen läggs parallellt med befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring.
6 Samlad bedömning landskapsbild Värdet av det landskapsavsnitt som berörs av samrådsområdet bedöms vara litet eftersom det är ett icke välbesökt skogslandskap. Påverkan bedöms för båda alternativen bli liten utifrån att ledningen föreslås placeras parallellt med befintlig ledning och även i huvudsak kommer att döljas av skogen, bortsett från den temporära synbarhet som uppstår under hyggesfasen när skogen avverkas. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms utifrån detta bli obetydliga för båda alternativen. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Under våren/sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Samlad bedömning rekreation och friluftsliv Det område som berörs av de två alternativen är ett skogsområde utan utpekade värden för friluftsliv och bedöms ha ett litet värde för rekreation och friluftsliv. Den planerade ledningen, oavsett alternativ, bedöms inte påverka nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv och påverkan bedöms bli obetydlig. Båda alternativen bedöms därför medföra obetydliga för rekreation och friluftsliv längs den bedömda sträckan. Samlad bedömning naturmiljö Värdet av den naturmiljö som berörs av de båda alternativen bedöms vara litet utifrån att det inte innefattar några sedan tidigare utpekade naturvärden samt att stora delar av området består av hyggen eller ungskogar. Påverkan på naturmiljön bedöms bli liten för båda alternativen utifrån att inga områden med högre naturvärde bedöms påverkas. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli obetydliga för båda alternativen. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Inget av alternativen berör något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. Under våren/sommaren, eller efter beslut om
7 tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras med avseende på kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen Samlad bedömning kulturmiljö Kulturmiljövärdet av det område som påverkas bedöms vara litet och påverkan på kulturmiljön bedöms vara obetydlig för båda alternativen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Samlad bedömning naturresurser I båda alternativen går ledningen genom produktiv skogsmark parallellt med befintlig ledning och båda alternativen beräknas ta lika mycket skogsmark i anspråk. Skogsmark i detta område har i genomsnittligt bonitet C enligt Skatteverkets bonitetsklassning och enligt bedömningsgrunderna klassas värdet på naturresursen därför som måttlig. I och med att ledningen följer befintlig ledningsgata bedöms påverkan bli liten och na för naturresurserna bedöms således bli små för båda alternativen. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak ske i samband med underhållsarbeten. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Det föreligger inte någon skillnad alternativ 1 och 2 avseende påverkan på infrastruktur och ingen av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Samlad bedömning infrastruktur och planförhållanden Konsekvenserna på infrastruktur och planförhållanden bedöms bli obetydliga för båda alternativen.
8 Samlad bedömning I en jämförelse mellan de två alternativen bedömer Svenska kraftnät att båda alternativen medföra likvärdig miljöpåverkan. Inte heller när det gäller påverkan på boendemiljöer och bebyggelse bedömer vi att det föreligger någon skillnad mellan de båda alternativen, bortsett från närheten till fastigheten med företagsverksamheten, vilken påverkas mindre av alternativ 2 än av alternativ 1. Eftersom vi bedömer att det inte är några skillnader mellan alternativen kan Svenska kraftnät följa det föreslagna alternativ 2. Vi tar dock inte i dagsläget ställning för vilket av alternativen som vi kommer att förorda, utan önskar nu genom detta kompletterande samråd ge möjlighet till övriga berörda, allmänhet och andra att yttra sig i frågan innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. En sammanställning av bedömningarna ges i tabell 1 nedan. ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 Mycket stora Boendemiljö och bebyggelse LANDSKAPSBILD (men lägre än alt. 1) Stora Måttliga Små-måttliga Små NATURMILJÖ Rekreation och friluftsliv KULTURMILJÖ Konsekvenser NATURRESURSER Små Konsekvenser Små Konsekvenser INFRASTRUKTUR Konsekvenser Konsekvenser
9 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, 2014-05-22 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybro-hemsjo/dokument/samrad-1/ samradsunderlag-1-nybro-hemsjo_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 1, 2015-01-05 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybro-hemsjo/dokument/samradsredogorelse-1/15-07-16-rattad-samradsredogorelse-nybro-hemsjo.pdf Samrådsunderlag 2, 2015-01-26 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybro-hemsjo/dokument/samrad-2/ samrdsunderlag-samrad_2_nybro-hemsjo_150126_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 2, 2015-12-04 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/nybro-hemsjo/dokument/samradsredogorelse-2/samradsredogorelse-2-nybro---hemsjo.pdf Bilagor 1 Bedömningsgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, 2015-12-22 3 Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter
SvensKa Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se