Dockemåla. Maj Dnr 2016/692. Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Dockemåla, inför upprättande av

Transkript

1 Underlag för KOMPLETTERANDE SAMRÅD - Område/passage Dockemåla Maj 2016 Dnr 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Dockemåla, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

2 2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag förtydligat påverkan och kring miljöaspekter och andra betydande aspekter för tre alternativa ledningssträckningar förbi byn Dockemåla. Den första alternativa sträckningen (alternativ 1) är den sträckning som presenterades som preliminär sträckning i det tidigare samrådsunderlaget, daterat januari Detta alternativ innebär att den planerade ledningen korsar den befintliga 400 kv-ledningen öster om Dockemåla och passerar genom byn parallellt, på sydöstra sidan om den befintliga ledningen. Den andra alternativa ledningssträckningen (alternativ 2) korsar inte den befintliga ledningen öster om Dockemåla utan passerar genom byn parallellt med befintlig ledning på dess norra sida (alternativ 2). Det tredje alternativet korsar inte heller den befintliga ledningen utan går i en båge norr om byn Dockemåla (alternativ 3). I samrådsunderlaget beskrivs miljöna för de utredda ledningssträckningarna. De utredda alternativa ledningsdragningarna redovisas i Figur 1. Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

3 3 Bakgrund Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat januari 2015, en utredningskorridor, liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. Förbi byn Dockemåla föreslogs då ledningen placeras parallellt, på södra sidan om den befintliga 400 kv-ledningen, genom byn (alternativ 1). Under samrådsförfarandet har ett yttrande förespråkat en alternativ sträckning parallellt med befintlig ledning på dess norra sida (alternativ 2) och ett par yttranden har förespråkat den alternativa sträckningen i en båge norr om Dockemåla (alternativ 3). Det har även inkommit flera yttranden som motsätter sig den alternativa sträckningen i en båge norr om Dockemåla. Utifrån detta ger Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag en fördjupad beskrivning och konsekvensbedömning av dessa tre alternativa sträckningar. För att möjliggöra en objektiv beskrivning och bedömning av de olika sträckningsalternativen har miljöna för vardera av alternativen bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1) liksom utifrån andra betydande faktorer. Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom området som omfattas av detta samråd (se figur 1).

4 4 Alternativa ledningssträckningar Dockemåla Alternativ 1 (tidigare preliminär sträckning) Detta alternativ utgörs av den preliminära placering av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari Ledningen föreslås i detta alternativ korsa den befintliga 400 kv-ledningen öster om Dockemåla för att sedan placeras parallellt, på södra sidan om befintlig 400 kv-ledning genom byn. Alternativ 2 Alternativet innebär att ledningen placeras parallellt med befintlig 400 kv-ledning på dess norra sida genom Dockemåla. Alternativ 3 Detta alternativ innebär att ledningen placeras i en båge i ny skogsgata norr om Dockemåla. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (svart linje), de utredda alterantiven (blå linjer) samt befintlig 400 kv-ledning (röd/prickad linje).

5 5 Nulägesbeskrivning och förväntade Se även karta, bilaga 3 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden som medför utsiktsförsämring från boendemiljöerna. I Dockemåla är fem fritidshus belägna inom 200 meter från den befintliga ledningen och således även från alternativ 1 och 2. För alternativ 3 finns inga bostäder inom 200 meter från alternativets sträckning. Alternativ 3 innebär dock att tretton boendemiljöer blir omringade av stamnätsledningar, de flesta dock inom längre avstånd än 200 meter. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och na i övrigt är rimliga. Vilka närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av de olika utredda alternativen för den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. Om den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen förbi Dockemåla understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 85 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 85 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 125 meter från den planerade ledningens mitt. Om den planerade ledningen placeras i ny ledningsgata understiger magnetfältet 0,4 µt ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt båda hållen. För de permanentbostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/del av fastigheten. Samtliga alternativ innebär att boendemiljöer kommer att påverkas visuellt av ledningen, dock i olika utsträckning. I alternativ 1 och 2 kommer ledningen att vara lika hög som den befintliga ledningen och den befintliga skogsgatan kommer att behöva breddas med ca 40 meter. Bebyggelsen i Dockemåla är spridd och till stor del belägen i små öppna områden i skogslandskapet. För de flesta boendemiljöer skyms därför utblickarna mot den befintliga kraftledningen och de olika sträckningsalternativen helt eller delvis av skog. Om ledningen byggs enligt alternativ 1, parallellt med den befintliga ledningen på dess sydöstra sida, kommer troligen två fritidshus att hamna inom område där policyvärdet överskrids. Policyn gäller dock där människor varaktigt vistas och innefattar därför inte fritidsboende. För ett av husen kommer ledningen att placeras på tomten, så nära huset att det av säkerhetsskäl kommer att behöva rivas. Alternativet kommer även att innebära en visuell påverkan på boendemiljöerna i närheten av ledningarna och då främst för boendemiljöerna på ledningarnas södra sida. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms den sammantagna påverkan på boendemiljöerna av alternativ 1 bli måttlig, baserat på att ledningen gör intrång i tomtmark. Om ledningen byggs enligt alternativ 2, parallellt med den befintliga ledningen på dess nordvästra sida, bedöms två fritidsboenden beröras av magnetfältsnivåer som överstiger 0,4 mikrotesla, varav ett kommer att få den planerade ledningen så nära att skogsgatan kommer att överlappa tomten. Alternativ 2 kommer även innebära en visuell påverkan på boendemiljöerna i närheten av ledningarna och då främst för boendemiljöerna på ledningarnas norra sida. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms den sammantagna påverkan på boendemiljöerna av alternativ 1 bli måttlig baserat på att ledningen gör intrång i tomtmark. Om ledningen byggs enligt alternativ 3, i ny skogsgata i en båge norr om Dockemåla by, kommer

6 6 ingen boendemiljö beröras av magnetfält som överstiger policyvärdet. Byn kommer däremot att ringas in av två 400 kv-kraftledningar, vilket ger möjliga utblickar mot kraftledningar i alla väderstreck. Utblickarna mot kraftledningen bedöms dock till stor del skymmas av mellanliggande skog, förutsatt att träden inte avverkas. Om sikten mot den planerade kraftledningen skyms av mellanliggande skog bedöms den visuella påverkan bli något lägre för alternativ 3 än för alternativ 1 och 2. Om den mellanliggande skogen avverkas bedöms den visuella påverkan däremot bli högre för alternativ 3 än för alternativ 1 och 2, då det medför nya utblickar mot kraftledningar där sådana inte har funnits tidigare och att boendemiljöer kan få utblickar mot kraftledningar i alla väderstreck. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms den sammantagna påverkan på boendemiljöerna av alternativ 3 bli liten, eftersom enstaka boendemiljöer blir visuellt påverkade men ingen boendemiljö berörs av magnetfält som överstiger policyvärdet. Samlad bedömning Boendemiljö och bebyggelse Alternativ 1 och 2 bedöms medföra måttliga på boendemiljöer. Båda alternativen innebär att tomtmark kommer få intrång från den planerade ledningen. De båda alternativen innebär även en viss visuell påverkan för boendemiljöerna i byn. Alternativ 1 innebär att ett fritidshus kommer behöva rivas medan alternativ 2 innebär en något större påverkan på boendemiljöer längs sträckan från Dockemåla ner till strax norr om Mieån, främst i Långasjömåla (se mer under rubrik infrastruktur). Alternativ 3 bedöms medföra små på boendemiljöer. Inga boendemiljöer kommer att påverkas av magnetfältsnivåer enligt magnetfältspolicyn. Alternativet innebär dock att merparten av byn omringas av kraftledningar och den visuella påverkan bedöms bli större än i alternativ 1 och 2. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre om den nya ledningen placeras parallellt, bredvid en befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. I Dockemåla kommer den nya ledningen att exponeras för bebyggelse i samtliga alternativ. Alternativ 1 och 2, som innebär att ledningen byggs parallellt med befintlig ledning, innebär att förändringen av landskapsbilden blir begränsad. Alternativ 3 innebär att ledningen byggs i en ny skogsgata och att merparten av byn Dockemåla blir omringad av kraftledningar. Det innebär att förändringen av landskapsbilden bedöms bli betydligt mer påtaglig än vid de övriga alternativen. För alla alternativ kommer ledningen till stor del att skymmas från boendemiljöer och vägar av mellanliggande skog. Om skogen avverkas kommer ledningen dock att bli exponerad. Alternativ 1 och 2 passerar Dockemåla i ett småskaligt jordbrukslandskap omgivet av skogsmarker vilket bedöms ha ett måttligt landskapsbildsvärde utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1). Förbi byn föreslås ledningen placeras parallellt med en befintlig ledning. Påverkan på landskapsbilden av alternativ 1 och 2 bedöms utifrån detta bli liten och na således små utifrån bedömningsgrunderna. Alternativ 3 löper genom skogslandskapet utan-

7 7 för byarna vilket bedöms ha ett litet värde för landskapsbilden. Alternativet innebär att stora delar av byn Dockemåla blir omringad av kraftledningar. Den nya ledningen placeras även i ett landskapsavsnitt som förut inte varit påverkat av ledningar. Ledningen bedöms till stor del döljas av skog, men vid framtida avverkningar kommer ledningen att bli ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms påverkan på landskapsbilden vara liten till måttlig. Den högre klassen motiveras av att boendemiljöerna potentiellt får utblickar mot kraftledningar i alla väderstreck. Konsekvenserna bedöms därmed bli små. Samlad bedömning Landskapsbild Alternativ 1 och 2 innebär en förändring av landskapsbilden i ett småskaligt landskapsrum. Förändringen begränsas dock genom att ledningen placeras parallellt med en befintlig ledning. Alternativ 3 innebär att ledningen byggs i ny ledningsgata i skogslandskapet och att stora delar av byn omringas av ledningar. Konsekvenserna för alla alternativen bedöms bli små. Av alternativen bedöms dock alternativ 3 innebära en något större konsekvens än för alternativ 1 och 2. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Inget av alternativen kommer att påverka skyddade naturmiljöer. Alternativ 1 och 2 berör ett tidigare hävdat område under den befintliga ledningen som uppmärksammats vid den regionala ängs- och betesmarksinventeringen. Detta område var i behov av restaurering vid det senaste inventeringstillfället. Även en svagt hävdad betesmark berörs av korridoren. Alternativ 3 passerar nära dels en nyckelbiotop med ädellövskog och värdefull kryptogamflora, dels ett av skogsstyrelsen utpekat naturvärdesområde med ädellövskog och berör även helt eller delvis två betesmarker med bra eller svag hävd. De värden som är kopplade till betade och hävdade ängsmarker bedöms inte påverkas av den planerade ledningen. Om skogen i de utpekade skogliga naturvärdesområdena måste avverkas för ledningsgatan bli påverkan på skogsområdena bli stor, men med detaljjusteringar i ledningens och stolparnas placering bedöms detta kunna undvikas. Samlad bedömning Naturmiljö Utifrån bedömningsgrunderna bedöms värdet av den berörda naturmiljön vara måttligt för alla alternativ. Påverkan bedöms bli liten för samtliga alternativ, under förutsättning att de skogliga naturvärdena kan undvikas i alternativ 3. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli obetydliga för samtliga alternativ. Inventering av naturvärden kommer att ske när vi har tillträde till marken. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Naturresurshushållning Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde, t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom längden vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hän-

8 8 syn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Vid bedömningarna av påverkan på naturresurshushållningen har ytan ianspråktagen mark beräknats utifrån att om ledningen går i ny ledningsgata behöver skogsgatans bredd vara ca 50 meter. Där ledningen går parallellt med en annan 400 kv-ledning behöver den befintliga skogsgatan breddas med ca 40 meter. Här beskrivs skillnaderna mellan alternativen utifrån den punkt där alternativ 3 avviker från och återkommer till befintlig ledning. Alternativ 1 och 2 är ca 2,7 km långt varav ca 90 % utgörs av skogsmark, resterande del utgörs av öppen jordbruksmark. Hela alternativens sträckning utgörs av parallellbyggnad med befintlig ledning. Alternativet beräknas uppta ca 10 ha ny skogsmark längs den bedömda sträckan. Alternativ 3 är ca 3,5 km långt varav ca 90 % utgörs av skogsmark, resterande del av öppen jordbruksmark och en sjö. Hela alternativet utgörs av ledning i ny skogsgata. Alternativet beräknas uppta ca 18 ha ny skogsmark längs den bedömda sträckan. Befintliga skogsbestånd kan komma att splittras. Skogsmarken bedöms ha en genomsnittlig bonitet (bonitetsklass C i Skatteverkets indelning i bonitetsklasser), vilket bedöms som ett måttligt värde, se bilaga 1. I alternativ 1 och 2 bedöms påverkan vara liten eftersom ledningen föreslås placeras parallellt med befintlig ledning. Konsekvenserna bedöms därför bli små för alternativ 1 och 2. För alternativ 3 bedöms påverkan bli måttlig eftersom ledningen till största delen föreslås gå i ny ledningsgata och na bedöms således bli små till måttliga. Samlad bedömning Naturresurser Alternativ 1 och 2 bedöms ge små för hushållningen av naturresurser, baserat bl.a. på att den planerade ledningen till största delen föreslås placeras parallellt med en befintlig ledning. Alternativ 3 bedöms ge små till måttliga vilket innebär att alternativ 3 är det som ger störst för naturresurshushållningen av de tre bedömda alternativen. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Samtliga alternativ berör ett så kallat hinderfritt område kring Ronneby flottiljflygplats som utpekats som riksintresse enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Inom detta område krävs tillstånd av försvarsmakten för att uppföra nya objekt över 20 meter höjd vilket innebär komplikationer om den planerade ledningen ska korsa den befintliga ledningen inom detta område. Just öster om Dockemåla finns dock ett kilformat område som inte inkluderas i stoppområdet. Inom detta område är den föreslagna korsningen för alternativ 1 placerad. Norr om den befintliga ledningen finns även ett område som Luftfartsverket i sitt yttrande avråder ifrån, med hänvisning till den civila luftfarten. Alternativ 3 innebär en placering inom detta avrådda område. På grund av att det inte är lämpligt att korsa den befintliga ledningen inom stoppområdet innebär alternativ 2 och 3 att ledningen skulle måste fortsätta på nordvästra sidan om den befintliga ledningen ända ner till Mieån. Längs denna sträcka, vid Bastön, finns en befintlig telemast ca 110 m norr om den befintliga ledningen. Av säkerhetsskäl får den planerade ledningen inte placeras mellan den befintliga ledningen och telemasten, eftersom telemasten då skulle hamna för nära ledningen. För att ledningen skulle kunna byggas enligt alternativ 2 skulle masten behöva rivas, och på grund av restriktionerna i försvarets stoppområde bedöms den inte kunna byggas upp inom stoppområdet vilket bedöms innebära stor påverkan på infrastrukturen. Inget av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område.

9 9 Samlad bedömning Infrastruktur och planförhållanden Värdet av den riksintressanta infrastruktur som berörs av samrådsområdet bedöms vara mycket högt. Alternativ 3 bedöms medföra störst för infrastrukturen av de bedömda alternativen. Dels berörs det området som Luftfartsverket avrått från och dels innebär det att den planerade ledningen kommer för nära telemasten i Bastön. Alternativ 2 berör inte det avrådda området men alternativet innebär samma påverkan på masten i Bastön som alternativ 3. Alternativ 1 bedöms medföra minst för infrastrukturen eftersom alternativet inte berör det avrådda området och att telemasten vid Bastön inte påverkas eftersom den planerade ledningen placeras på sydöstra sidan om den befintliga ledningen förbi masten. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Alternativ 1 tangerar en kulturhistorisk lämning av ett gammalt torp och även alternativ 3 berör en samling av torplämningar som noterats som kulturhistoriska lämningar. Alternativ 2 berör inte något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. Under våren/sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Samlad bedömning kulturmiljö Värdet av den kulturmiljö som berörs av de tre alternativen bedöms vara litet för samtliga alternativ. Visserligen berör alternativ 3 en samling av torplämningar, men denna gruppering bedöms inte vara av särskild kulturhistorisk betydelse. Påverkan på de berörda kulturhistoriska lämningarna bedöms bli obetydlig för samtliga alternativ och na bedöms således bli obetydliga för kulturmiljön. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utsikt mot kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Samlad bedömning rekreation och friluftsliv Inget av alternativen berör något område med utpekade värden för friluftsliv eller rekreation och värdet för friluftsliv av de berörda områdena bedöms vara litet. Bedömningen är att upplevelsevärdet av de berörda områdena försämras något för samtliga alternativ, och mer när det gäller alternativ 3 än alternativ 1 och 2. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms påverkan på rekreation och friluftsliv bli liten. Konsekvenserna för samtliga alternativ bedöms utifrån detta bli obetydliga.

10 10 Samlad bedömning Nedan görs först en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö, därefter görs en samlad bedömning där även påverkan på infrastruktur beaktas. Vi tar dock inte i dagsläget ställning för vilket av alternativen ska förordas, utan önskar nu berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. för människor och miljö Alternativ 1 och 2 bedöms ge likvärdiga för faktorerna landskapsbild, naturmiljö, naturresurser, kulturmiljö och rekreation och friluftsliv. Även faktorn boendemiljö och bebyggelse bedöms na av alternativ 1 och 2 vara likvärdiga, men olika eftersom alternativ 1 innebär att ett fritidshus behöver rivas i Dockemåla, medan alternativ 2 bedöms medföra något högre påverkan på boendemiljöer närmare Hemsjö. Alternativ 1 och 2 bedöms således vara de alternativ som medför störst på boendemiljöer eftersom båda alternativen påverkar tomtmark, alternativ 1 medför att ett fritidshus behöver rivas medan alternativ 2 längs sträckan ner till Mieån innebär att ledningen totalt sett hamnar närmare fler boendemiljöer. Alternativ 3 bedöms ge något större för de flesta andra bedömda miljöaspekterna. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att alternativ 3 medför minst påverkan för människa och miljö. Samlad bedömning Sammantaget bedöms alternativ 3 medföra minst påverkan på människor och miljö eftersom de övriga två alternativen bedöms ge större påverkan på boendemiljö och bebyggelse i form av påverkan på tomtmark och fritidsboenden. Alternativ 3 medför dock även stora för infrastrukturen eftersom det berör det område som Luftfartsverket avrått ifrån med hänvisning till den civila luftfarten, samt det medför stora för telemasten i Bastön. I en jämförelse mellan alternativ 1 och 2 bedöms båda alternativen innebära likvärdiga för både människor och miljö. Alternativ två innebär dock även en stor påverkan på telemasten vid Bastön. I arbetet med att hitta den mest lämpliga sträckningen för ledningen är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt och påverkan på boendemiljöer väger därför tungt vid val av alternativa sträckningar. I detta fall bedömer Svenska kraftnät dock att den påverkan på infrastrukturen som alternativ 2 och 3 medför väger tyngre än den påverkan på fritidshusbebyggelse och tomtmark som alternativ 1 bedöms ge. Ovanstående motiverar att Svenska kraftnät planerar att bygga ledningen så som tidigare föreslaget, enligt alternativ 1, på sydöstra sidan om den befintliga ledningen genom Dockemåla by. En sammanställning av bedömningarna ges i tabellen på motstående sida.

11 11 ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 ALTERNATIV 3 Boendemiljö och bebyggelse Måttlig påverkan Måttlig påverkan Liten påverkan LANDSKAPSBILD (dock större än alt 1 & 2) NATURMILJÖ NATURRESURSER - måttliga Infrastruktur och Planförh. Stora Mycket stora KULTURMILJÖ Konsekvenser Rekreation och friluftsliv (Dock ngt större än alt 1 & 2) Mycket stora Stora Måttliga -måttliga

12 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, samradsunderlag-1-nybro-hemsjo_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2, samrdsunderlag-samrad_2_nybro-hemsjo_150126_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 2, Bilagor 1 Bedömningsgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax