Kvalitetsredovisning för Centralskolan Läsåret 2007/2008

Relevanta dokument
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Teamplan Ugglums skola F /2012

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Sid 1 (5) Dnr /05 Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Bandhagens skola

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling läsåret

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling LÅ

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Skolplan Med blick för lärande

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Skolplan för Tierps kommun

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÖSTERGÅRDSSKOLAN

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

skolan Målområde 1 Måluppfyllelse och resultat. Varför? Skolinspektionens granskade område 1, Q-rapporter samt efter diskussioner i arbetslagen.

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Skolan föräldrar

Arbetsplan förskoleklass

Arbetsplan för Vedeby särskola

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Sätra grundskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Vision Definitioner Vad är mobbning? Vad är kränkande behandling? Trakasserier Annan kränkande behandling Diskriminering:

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Samhälle, samverkan & övergång

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

2016 GyVUX elev Gymnasial

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

FERLINSKOLAN

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/ Normer och värden

ÅTAGANDE.2 ORGANISATION.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT..6 MOTIVATION.9 UTVECKLING...10 UTVÄRDERING 11

Kvalitetsredovisning Ht Vt 2010

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Marielunds plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box Gävle

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Transkript:

Kvalitetsredovisning för Centralskolan Läsåret 2007/2008 Inledning I denna kvalitetsredovisning använder vi BRUK för kvalitetsarbetet för skolan som är framtagit av skolverket. B = Bedömning R = Reflektion U = Utveckling K = Kvalitet Det är ett omfattande utvärderingsmaterial som innehåller tre huvudområden. Process = Måluppfyllelse = Bakgrundsfaktorer = indikatorerna på förhållningssättet till verksamheten hur utveckling och lärande går till. visar resultaten av verksamheten. Påverkar verksamheten i någon riktning. Det är första året som vi skriver kvalitetsredovisningen läsårsvis. I denna kvalitetsredovisning ingår följande: Elevens ansvar o inflytande: Det pedagogiska arbetet: A1.1 Samspel/Interaktion mellan personal och elever. A1.4 Elevinflytande-Vad och varför. A3.1 Det dagliga arbetet A3.3 Arbetsformer. Samverkan mellan hem och skola: A5.1 Föräldrainformation A5.2 Föräldrainflytande A5.3 Förhållningssätt till föräldrar. Som komplement till kvalitetsredovisning har föräldrarna besvarat en enkät som rör information och bemötande Metod: Utifrån de framtagna områden har varje arbetslag bedömt på en skola 1 6 följande: 1. Egenskapen kännetecknar inte alls skola. 2. Inledande diskussioner om hur man ska nå detta har inletts. 3. Personalen har enats om hur man ska arbeta för att nå detta. 4. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns. 5. Skolan kännetecknas till stor del av detta. 6. Denna egenskap kännetecknar skolan. Personalen: Arbetslaget diskuterade och enades om en gemensam bedömning.

A1.1 Samspel / Interaktion mellan personal och elever. Självskattning: 4,7 a) All personal arbetar för att skapa en naturlig och förtroende kontakt med eleverna. b) Ömsesidig respekt mellan elever och personal. c) Eleverna känner trygghet och gemenskap samt uppskattning. d) Vi stimulerar och utmanar eleverna i deras utveckling. Hur ska vi säkra detta i framtiden? Att all personal är överens och har samsyn på lärande samt fortsatta diskussioner på olika arbetslagskonferenser, studiedagar, kontinuerlighet. Följande behöver utvecklas: a) Värderingsfrågor b) Mera ansvarstagande av eleverna, hur kan vi åtgärda detta? Ja, genom värderingsövningar under mentorstid, oftare enskilda samtal med eleverna/föräldrar omkring elevens utveckling. När/Vem/Vilka som ansvarar för detta: Arbetslaget, mentorer, på mentorstid eller profiltid. Uppföljning Under studiedagar ht/vt, samt skriftlig rapport i slutet av läsåret. Ansvariga: Rektor och arbetslagssamordnare. A1.4 Elevinflytande- Vad och Varför Självskattning: 4,6 a) Ett mycket aktivt elevråd, som träffas en gång/månad och diskuterar olika frågor. b) Eleverna är engagerade i olika råd t ex matråd, biblioteksråd, AMOR(kamratstödjare) Skol IF, Bullenråd, osv. c) Eleverna utvärderar undervisningen en gång/termin. d) Är med vid profilplanering. e) Elevrepresentanter har fått information/utbildning av elevorganisationen SVEA. f) Vi har ett fungerande klassråd.

Hur kan detta säkras? a) Ja, genom mera utbildning till eleverna om vad elevinflytande är och hur det kan användas. b) Diskussion under mentors tid. c) Eventuellt tema dag under profiltid. Vem / Vilka som ansvarar för att detta genomförs? Rektor, al-samordnare, mentorer. Följande behöver utvecklas Öka elevernas förståelse för elevinflytande och det ansvar detta medför Hur kan vi lyckas? Ja, genom värdegrundsarbetet, livskunskap, diskussioner i arbetslagen. Vem eller vilka blir ansvariga? Rektor, arbetslagen samt elevråd. Uppföljning: Efter varje termin. A3.1 Det dagliga arbetet Självskattning 5,5 Personalen strävar medvetet att skapa en god lärande miljö, såväl kunskapsmässigt som socialt. Följande behöver utvecklas a) Samarbetet över ämnen b) Enskilda samtal mentor/elev. Hur kan vi lyckas? Ja, genom pedagogiska diskussioner/ämnes övergripande, olika intryck utifrån (studiebesök). När / vem / vilka som ansvarar? Ja, under ämneskonferenser, al-konferenser och eventuellt under studiedagar Ansvariga för genomförande? Rektor, arbetslagssamordnare, ämnesansvariga. Uppföljning: Efter varje termin.

A3.3 Arbetsformer Självskattning 5.7 Våra starka sidor är a) kompetent personal som lär eleverna att arbeta självständigt, samt att samarbeta med andra elever. b) eleverna är delaktiga till en del om innehåll och arbetsformer i skolarbetet. Hur kan detta bevaras? Ja, genom att bevara kompetensen och genom långsiktigt arbete att lära eleverna att delta i beslutsprocessen. Vem eller vilka gör vad? Arbetslag och vid ämneskonferens. Våra svaga sidor är: Arbetsformerna utvärderas inte regelbundet för att utveckla både formerna för individuellt arbete och formerna för samarbetet. Hur kan vi lyckas? Ja, genom systematisk och genomtänkta diskutioner om hur och när i början av ht och genomförs sedan regelbundet. Vem / vilka som ansvarar? Arbetslag, konferens samt via ämneskonferens. Uppföljning: I slutet av varje termin. A5.1 Föräldrainformation. Självskattning 5,4 a) Skolan tar snabbt kontakt med föräldrarnavid eventuellt problem. b) Vi har en mycket väl fungerande skolenhetskonferens ca 3 ggr/termin. c) Föräldrarna vet vem de kan vända sig till med frågor. Våra svaga sidor är: a) Vi behöver bli bättre att informera om skolans värdegrund, mål. b) Bättre information till föräldrarna som ej var närvarande vid olika föräldramöten.

Hur kan vi lyckas? Skicka brev/mail tätare till föräldrar. Olika blanketter skulle kunna finnas på hemsidan. En gång /månad, mail från rektor. Hemsida uppdaterad varje 2-3 veckor. Årskurskväll Möjlighet att komma och diskutera med undervisande lärare, inte enbart möte. Vem/vilka ansvarar för detta? Arbetslaget, mentorer och rektor. Tid bestäms i samråd med arbetslagssamordnare. Uppföljning: Efter varje termin. A5.2 Föräldrainflytande Självskattning 5,7 Nulägesbedömning a) Föräldrarna känner sig alltid välkomna till skolan. b) Vi har en väl fungerande kanal till föräldrar genom skolenhetskonferensen 2-3 ggr/termin där föräldrarepresentanter kan påverka skolarbetet. c) Vi har en nära och bra kontakt med föräldrarna genom mentorer, samt olika föräldramöten. Hur ska detta säkras? Genom information till ny personal om skolans attityd mot föräldrar. Eventuella synpunkter från föräldrar tas alltid på allvar och diskuteras i Arbetslagen. Vem / vilka gör detta? Arbetslagen och mentorer samt rektor. Våra svaga sidor De olika föräldramöten är inte välbesökta. Hur kan vi ändra på detta? Ändra form på föräldramötena t ex först klassmöte, därefter årskursvis möte och slutligen möte för hela skolan. Vem / vilka ansvarar för att detta skall genomföras. Arbetslagen, mentorer, rektor. Uppföljning: I slutet av varje termin.

A5.3 Förhållningssätt till föräldrar Självskattning 5,6 Nulägesbedömning a) Vi anser att föräldrarna är betydelsefulla och vi har ömsesidig respekt mellan oss. b) Vi tar föräldrarnas synpunkter på undervisning med stort ansvar. c) Eleverna vet att skolpersonal/föräldrar har bra kontakt med varandra. Hur kan detta säkras? Genom fortsatt öppenhet från personalens sida, samt att överföra detta till ny anställd personal. Vem/vilka som ansvarar för att detta genomförs? Arbetslaget, mentorer, rektor. Våra svaga sidor är: a) Mentorerna tar inte kontakt med alla föräldrar minst 1 gång/termin och inte endast vid utvecklingssamtal. b) Vi måste lära oss att ta kontakt med föräldrarna och ge en positiv förstärkning för de elever som går bra i skolan, annars är det lätt att man tar kontakten vid negativa anledningar. Hur kan vi ändra detta? Mentorerna måste ringa hem till föräldrarna oftare och ge både positiv och negativ information. Vem / vilka som ansvarar för att detta skall genomföras? Mentorer och eventuellt de undervisande ämneslärare. Uppföjning: Varje termin.

Kommentarer till uppdrag/sammanfattning Till Centralskolan går eleverna med glädje och lust att lära sig och de blir väl bemötta och respekterade av både kamrater och vuxna. Vi har en väl fungerande skolenhetskonferens 2-3 ggr/termin, där föräldrarnas representanter framför åsikter, synpunkter osv. Centralskolan har en mycket väl fungerande och aktivt elevråd som träffas 1 gång/månad. Eleverna är trygga på Centralskolan, vi har AMOR-grupp och kamratstödjande för att bekämpa mobbing. Föräldraenkät skickas varje år till föräldrarna, en del frågor som besvaras anonymt. Vi kan bli bättre på Att förstärka dom positiva tendenserna och inte endast dom negativa. Att ändra rutiner på föräldramöte så att de blir välbesökta. Tätare kontakt med föräldrar genom mail, brev samt telefon. Vi måste bli bättre att utvärdera våra arbetsformer. Att bli bättre att samarbeta över ämnena. Att öka elevernas förståelse för inflytande och värdegrunder. Theo Kritikos Rektor