Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Relevanta dokument
Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Produktivitetsforum 24 september 2012

Totalentreprenader Ett efterlängtat lyft för anläggningsbranschen Äntligen

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen?

När Trafikverket bildades i april 2010 var ett uttalat mål att öka produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen.

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Leverantörsstrategi och organisationsmodell. NVF möte OLSO

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen

BEDÖMNING AV UTLÄNDSKA ENTREPRENÖRER I SAMBAND MED BYGGANDET AV OSTLÄNKEN. Rapport Reviderad: Upprättad av: Ola Kromnow

SESSION 5-4, Silfurberg B. Nyckeltal inom vägbyggnad och kopplingar till marknadsstrukturen. Version 1.0. Jan-Olof Andersson Trafikverket Sverige

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER

Nyttan med BIM inom infrastruktur i praktiken

MARKNADSANALYS Gemensam upphandling DoU Väg och Järnväg

Funktionella krav med utgångspunkt från nationella mål. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER

Väg 50 Motala-Mjölby. en del av. BanaVäg Motala-Mjölby

Är ni klara snart? CMB Bygglunch Så byggs Västlänken, ett megaprojekt mitt i Göteborg med många intressenter

Välkommen till Anläggningsdagen 2014!

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar?

Vägen till framgång Rv 50

Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet)

Swecos kapitalmarknadsdag Per Sjöstrand Direktör VO Stora Projekt

Asfaltdagen Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

omfattar byggnader, kontor, bostäder, andra hus, industrianläggningar vägar, broar, järnvägar.

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER

Funktionsentreprenader

Västlänken. Ulf Angberg Kommunikationsansvarig Västlänken.

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

De statliga beställarfunktionerna och. anläggningsmarknaden. i möten den 18 februari 2009 Trafikverksutredningen. Trafikverksutredningen

Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser

Trafikverket 2013 PIA Produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen

Entreprenadupphandlingar hur kan byggherrar främja effektivitet och innovation genom lämpliga upphandlingsstrategier?

CIR-dagen Effektivare processer i anläggningsbranschen. Magnus Alfredsson Peter Knutsson

Klimatsmart infrastruktur. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Analys av Trafikverkets produktivitetsarbete med fokus på relationerna beställare- entreprenör- konsult

Trafik Väg Drift och underhåll

Rapport angående inköp och upphandling 2017

Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall

Region Väst Erik Lööv, distriktschef

Att beställa byggnadsarbeten. Kursledare. Kursinnehåll Peder Halling Per Lilliehorn

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Entreprenadstrategi och entreprenadindelning i projekt Hamnutveckling

Avtalshandlingar. AB 04 är avsedd att användas för sk. utförandeentreprenader ex: Delad entreprenad Generalentreprenad

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

TRAFIKKONTORET UTVÄRDERING RAMAVTAL GROSSIST,

Leveransprodukter vid upphandling och genomförande av projekteringsuppdrag Trafikverkets branschdagar 2015

Bra att veta. Vad menas med entreprenad? Vilka former finns? Hur uppkommer ett entreprenadavtal? Vilka regler gäller? Vad kan gå fel?

Entreprenadföreskrifter

Överföringsledningar mellan Lönsvik och Mellingeholm

GNA workshop Oct 3, 2007

Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Enhetlig modell för injektering Delprojekt: Karakterisering och Design

CIR dagen Åke Eriksson Projektchef Marieholmsförbindelsen

Upphandlingsstrategier

FIA:s modell Samverkan för ökad effektivitet. Seminarium den 26 maj 2008

Byggdagbok februari 2012

De 50 största bygg- och anläggningsföretagen 2015

Samverkansformer för lyckade projekt. Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier Birgitta Olofsson, Tyréns Rickard Rosenlund,Trafikverket

Föreskrifter för grävning på allmän plats i Motala kommun. Motala kommun

Masshantering. Sven Brodin

Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Hur påverkar valet av ansvarsform resultat

Entreprenadstrategi och entreprenadindelning i projekt Hamnutveckling

lång Stockholm pendeltågstunnel. Grunden för offentlig upphandling. Grundläggande principer för all offentlig upphandling

Cirka 8 km dubbelspårig järnväg, drygt 6 km i tunnel, genom centrala Göteborg. Tre nya stationer i staden vid Göteborg central, Haga och Korsvägen.

MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

Utökad Samverkan- Behövs det? Gatukontorsdagarna, Skövde 2013 Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier

Projekt Norrbotniabanan - entreprenadstrategi Umeå-Dåva

Miljökrav vid upphandling av entreprenader. Revidering

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Trafikverkets inköpsvolym

- upprätta anbudskalkyler, strukturplaner, tidplaner, maskinplaner, organisationsplaner och anbud

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

ID: BESIKTNING AV ASFALTBELÄGGNINGAR. Besiktningshandbok. Roger Lundberg (6)

26 Dnr 2016/ KS

Leverantörsmarknadsanalys. Rapport 2017

Produktivitetskommitténs arbete för ökad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen

LCC i investeringsprojekt Robert Karlsson Trafikverket, Investering Teknik, miljö & markförhandling 22 maj 2018

Det går åt mer material numera inom brobyggandet och förmodligen har det att. göra med högre ställda krav i våra normer,

Framtidens entreprenadform i Olskroken?

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm

Leveransprodukter vid upphandling och genomförande av projekteringsuppdrag. Mats Karlsson, IVt

rapport om Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar

Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef

Hur tydlig ska en beskrivning vara? Renare Mark - Upphandling inom förorenade områden , Gustaf Sjölund, Umeå

Gör din vardag enklare

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

Projektledare Norrortsleden

Transkript:

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Markbyggnad

Sammanfattning Produktivitetsprogram för markbyggnad Arbeten med markbyggnad har en årlig entreprenadkostnad på 6 000 MSEK Produktivitetsprogrammet för markbyggnad har tagits fram inom PIA av ett kategoriteam under ledning av Anna-Maria Erlandsson. Arbetet har bedrivits under december 2012 till maj 2013 genom bland annat workshops, faktainsamling och analyser Produktivitetsprogrammet fokuserar framförallt på kort- och medellång sikt och innehåller fem huvudinitiativ. Utifrån dessa huvudinitiativ ser vi möjligheter till en ökad produktivitet på över 2-4% som en engångseffekt och att det kommer att bidra till en långsiktig produktivitetsutveckling på 2-3% per år: 1. Förbättra upphandling: Förekom tvister med ledningsägare genom förbättrade rutiner för att teckna avtal, utnyttja mer fördelaktiga driftkontrakt för slitlager även vid investeringsprojekt och sätta entreprenadgränser utifrån arbetsmoment 2. Förbättra i utförandeentreprenad: Minska projekteringskostnader genom att ta fram fler typritningar och förenkla arbete med mängder genom tydligare och mer standardiserade underlag till mängdförteckningar 3. Förbättra i totalentreprenad: Optimera granskningsprocessen genom att avsätta tid för projektering av bygghandling i TE och minska behovet av mätare i TE genom att avveckla mängdförteckning av VA-delar 4. Ny teknik och metoder: Strategiskt underhåll av dräneringstrummor för minskade bortspolningar och undvika överpris för mängder genom noggrannare markmodell framtagen genom laserskanning,. Reviderade regelverk: Minska projekteringstiden genom att avveckla systemhandling för mindre projekt, undvika merarbete genom ökad användning av sprängsten utan ytterligare krossning i obundna lager och förbättra packning av obundna lager för tunnare överbyggnad med bibehållen kvalitet Förbättringspotentialen delas in i 4 områden (A D) och realiseras successivt A. Lägre kostnader för material genom ökad användning av sprängsten utan ytterligare krossning i obundna lager, förbättrad packning av obundna lager vilket möjliggör tunnare överbyggnad, strategiskt underhåll av dräneringstrummor och noggrannare markmodell framtagen genom laserskanning B. Minskade kostnader för ledningsomlägganden till följd av förbättrade rutiner för att teckna avtal med ledningsägare C. Minskade påslag i entreprenader genom att sätta entreprenadgränser utifrån arbetsmoment och utnyttja mer fördelaktiga driftkontrakt för slitlager även vid investeringsprojekt D. Minskade konsulttimmar uppnås genom att optimera granskningsprocessen, minska behovet av mätare i TE då mängdförteckning för VA-delar avvecklas, förenkla arbete med mängder genom tydligare och mer standardiserade underlag till mängdförteckningar, minskad projekteringstid genom avvecklad systemhandling och fler typritningar Inom kategoriteamets arbete har även nyckeltal tagits fram för markbyggnad, för att förstå förklaringar till produktivitetsförändring och för att kunna följa implementeringen Eventuella risker med de olika åtgärderna har sammanställts för att kunna få en helhetsbild kring de föreslagna åtgärderna Förslag till implementeringsplan finns framtaget för samtliga åtgärder 1

Om markbyggnad (1/2) Om produktkategorin Markbyggnad är en unik produkt beroende på att förutsättningarna varierar från projekt till projekt. Kategorin förekommer inom väg- och järnvägsprojekt och bedrivs inom Trafikverkets verksamhetsområde Investering och Stora projekt men även i viss mån inom Underhåll. I markbyggnad ingår röjnings- och rivningsarbeten, jord- och bergschakter, bankfyllningar med jord och berg, obunden överbyggnad (bergkrossmaterial), asfaltsbeläggningar, grönytor och planteringar, ledningar, brunnar och trummor. Om man jämför väg och järnväg är arbetena likartade men det finns också signifikanta skillnader. Under- och överbyggnader i järnvägar har robustare dimensioner, bl.a. pga. att spårtrafik är känsligare för tjällyftningar än vägtrafik. Den sammanlagda årliga volymen för markbyggnad är omkring 6 000 MSEK. I en typisk vägentreprenad står markbyggnad för 66% av den totala kontraktsumman. För järnvägsentreprenader är motsvarande siffra 26%. Att markbyggnads volymen inom järnväg är mindre än inom väg beror på att BEST-arbeten är ca 40% av kontraktssumman i järnvägsprojekt. Utav entreprenaderna är cirka 1-20% av den ekonomiska volymen totalentreprenader. Inom markbyggnad är ca 40 % materialkostnader, 30 % arbetskraft, 20 % maskiner och transporter och 10% kostnader för el och drivmedel. Dimensionerande livslängd för väg är normalt 40 år, medan det för järnväg är 100 år. Kostnad för material och arbete varierar och är beroende på konkurrenssituation, lokala omständigheter, tillgång på material och transporter, t.ex. är det dyrare att bygga i innerstad än på landsbygd. Det är även skillnader mellan regioner. Framtidsförutsättningar Markbyggnadsvolymerna väntas ligga kvar på ungefär nuvarande nivå, men andelen totalentreprenader kommer att öka successivt för att uppgå till 0% 2018. En ökad andel totalentreprenader kan ändra materialanvändningen då en större del av besluten hamnar hos entreprenören. Kostnadsbilden (enhetspriser) kommer sannolikt att öka i takt med att Trafikverket tar ökad hänsyn till trafikanter och närboende, att det ställs allt högre miljökrav och krav på kompensationsåtgärder. Detta ger en nettoeffekt på de presenterade potentialerna. 2

Om markbyggnad (2/2) Materialförsörjning Mycket av materialet jord och berg finns ofta inom entreprenaden. Insatsvaror är bergkrossmaterial, rör och brunnar samt asfalt. I vissa fall kan bergkrossmaterial framställas av det berg som finns i väglinjen. En entreprenör som har bergtäkt/asfaltverk/tipp i närområdet kan ofta lämna fördelaktigt anbud eftersom kostnaden för dessa arbeten är ca 30 % av kontraktssumman. Leverantörsmarknad Inom projektering finns i huvudsak 8 företag: Vectura, SWECO, Ramböll, WSP, ÅF, COWI, Tyréns, Atkins. Det finns många entreprenörer inom markbyggnad, de största är: Skanska, Peab, NCC, Svevia, Veidekke, STRABAG. På järnvägssidan utför InfraNord, Balfour Beatty Rail och VR-Track BESTarbeten och använder underentreprenörer för de markarbeten som ingår i entreprenaden. Förutom de stora företagen, finns ett antal lokala leverantörer som är starka i en region samt utländska aktörer som ibland kommer in på marknaden. Internationell jämförelse Sverige skiljer sig från många andra länder genom att man använder totalentreprenader med funktionskrav i större utsträckning, vissa av dem med åtagande på upp till 20 år. I Sverige dimensionerar konsulter och entreprenörer överbyggnaderna. I exempelvis USA är detta ovanligt. I flera delstater dimensionerar man överbyggnaden med interna resurser. I Sverige sker kontroll av utfört arbete oftast via entreprenörernas egenkontroll. Detta är inte lika utbrett i andra länder, t ex USA. Europa använder inte lätta bergbankar eftersom de till stora delar saknar bra bergmaterial. Detta innebär att de europeiska asfaltskonstruktionerna ofta är betydligt tjockare än de som används i Sverige. En vanlig teknik i Europa för att lösa både underbyggnad som överbyggnad är att man stabiliserar materialet med cement eller kalk, detta är fortfarande en relativt ovanlig teknik i Sverige. 3

Åtgärdsprogrammet innebär att fem initiativ genomförs för markbyggnad 1 2 Förbättra upphandling 3 Förbättringar i utförandeentreprenad Förbättringar i totalentreprenad 4 Ny teknik och metoder Reviderade regelverk 1 Förbättra upphandling a) Förekomma tvister med ledningsägare genom förbättrade rutiner för att teckna avtal b) Utnyttja mer fördelaktiga driftkontrakt för slitlager även vid investeringsprojekt c) Sätta entreprenadgränser utifrån arbetsmoment 4 Ny teknik och metoder a) Strategiskt underhåll av dräneringstrummor för minskade bortspolningar b) Undvika överpris för mängder genom noggrannare markmodell framtagen genom laserskanning 2 Förbättra i utförandeentreprenad Reviderade regelverk a) Minska projekteringskostnader genom att ta fram fler typritningar b) Förenkla arbete med mängder genom tydligare och mer standardiserade underlag till mängdförteckningar 3 Förbättra i totalentreprenad a) Optimera granskningsprocessen genom att avsätta tid för projektering av bygghandling i TE b) Minska behovet av mätare i TE genom att avveckla mängdförteckning av VA-delar a) Minska projekteringstiden genom att avveckla systemhandling för mindre projekt b) Undvika merarbete genom ökad användning av sprängsten utan ytterligare krossning i obundna lager c) Förbättra packning av obundna lager för tunnare överbyggnad med bibehållen kvalitet 4

Åtgärderna berör i olika grad utförande- respektive totalentreprenad samt väg- och järnvägsprojekt Entreprenadform Område Utförande Total Järnväg Väg Utnyttja mer fördelaktiga driftkontrakt för slitlager även vid investeringsprojekt Förekomma tvister med ledningsägare genom förbättrade rutiner för att teckna avtal Sätta entreprenadgränser utifrån arbetsmoment Strategiskt underhåll av dräneringstrummor för minskade bortspolningar Optimera granskningsprocessen genom att avsätta tid för projektering av bygghandling i TE Minska behovet av mätare i TE genom att avveckla mängdförteckning av VA-delar Minska projekteringskostnader genom att ta fram fler typritningar Förenkla arbete med mängder genom tydligare och mer standardiserade underlag till mängdförteckningar Undvika överpris för mängder genom noggrannare markmodell framtagen genom laserskanning Undvika merarbete genom ökad användning av sprängsten utan ytterligare krossning i obundna lager Förbättra packning av obundna lager för tunnare överbyggnad med bibehållen kvalitet Minska projekteringstiden genom att avveckla systemhandling för mindre projekt Helt applicerbar Till viss del applicerbar

Effekterna antas uppstå på 4 olika områden (A D) Resulterande effektivisering Hur uppstår effekten A. Lägre kostnader för material Undvika merarbete genom ökad användning av sprängsten utan ytterligare krossning i obundna lager Förbättra packning av obundna lager för tunnare överbyggnad med bibehållen kvalitet Strategiskt underhåll av dräneringstrummor för minskade bortspolningar Undvika överpris för mängder genom noggrannare markmodell framtagen genom laserskanning B. Minskade kostnader för ledningsomlägganden Förekomma tvister med ledningsägare genom förbättrade rutiner för att teckna avtal C. Minskade påslag i entreprenader Sätta entreprenadgränser utifrån arbetsmoment Utnyttja mer fördelaktiga driftkontrakt för slitlager även vid investeringsprojekt D. Minskade konsulttimmar Optimera granskningsprocessen genom att avsätta tid för projektering av bygghandling i TE Minska behovet av mätare i TE genom att avveckla mängdförteckning av VA-delar Förenkla arbete med mängder genom tydligare och mer standardiserade underlag till mängdförteckningar Minska projekteringstiden genom att avveckla systemhandling för mindre projekt Minska projekteringskostnader genom att ta fram fler typritningar 6