Regionstyrelsen Charlotte Karbassi Stabschef ekonomi 040-675 36 41 Charlotte.Karbassi@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-03 Dnr 1501626 1 (16) Regionstyrelsen Ekonomiskt läge och åtgärder Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom strategi för kostnadskontroll av läkemedelskostnader. 2. Regiondirektören får i uppdrag att, med utgångspunkt i Budget och verksamhetsplan 2016-2018, innan årets slut återkomma till regionstyrelsens med förslag till strategisk plan för förbättringsarbete i. 3. Djupare översyn av kostnader och intäkter ska regelbundet i samband med månadsuppföljning återrapportera till regionstyrelsens arbetsutskott. Vidare ska åtgärder och uppdrag preciseras i samband med budget och verksamhetsplan 2016. Sammanfattning Prognosen efter april visade på en fortsatt hög kostnadsutveckling. Mot denna bakgrund beslutade regionstyrelsen om åtgärder samt uppdrag till regiondirektören. I följande ärende redovisas en uppföljning av regionstyrelsens beslut. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bakgrund Uppföljningen i april innebar en hög kostnadsutveckling och prognosen pekade på ett stort budgetunderskott. Regionstyrelsen beslutade därför vid sammanträdet i juni 2015 ( 100 och 101) om ekonomiska åtgärder, fördjupade analyser samt utveckling av strategier angående läkemedel och bemanningsföretag. Nedan redovisas nuläget i utredningar och resultat av de uppdrag som regiondirektören fick med anledning av det ekonomiska läget. Fortsatta analyser och åtgärder krävs på kort och lång sikt. C:\pactdok\Regionstyrelsen\2015-09-03\Ekonomiskt läge och åtgärder\1501626-u2 RS_Beslutsförslag.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2015-09-03 2 (16) Uppdraget att utreda framtida finansieringsmöjligheter vid större investeringar så som bussar återkommer i ett separat ärende. 1. Konsekvenser av regionstyrelsen beslut om senareläggning av reformer Regionstyrelsen beslut i juni 2015 angående senareläggning av reformer innehöll bland annat förslag till reformpaus avseende nämnders verksamheter. Vid de nämndsmöten som genomförts sedan regionstyrelsen i juni har inga beslut fattats som strider mot regionstyrelsen förslag. 2. Analys av kostnadsökningar Uppföljningen efter första halvåret visar på ett bekymmersamt ekonomiskt läge för. Resultatet efter första halvåret är 56 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Prognosen för helåret 2015 pekar på ett resultat, som är 743 miljoner kronor sämre än budget. I tertialuppföljningen prognostiserades ett resultat på knappt 700 miljoner kronor sämre än budget. Juniuppföljningen visar på fortsatta kostnadsökningarna där läkemedel och personalkostnader står för drygt hälften av den totala bruttokostnadsökningen. Kostnaden för inhyrd personal inom sjukvården fortsätter att öka. Kostnadsutvecklingen för omkostnaderna (se tabell nedan) motsvarar 56 % av den totala bruttokostnadsutvecklingen. Av denna kostnadsutveckling står läkemedel för 16%. Tabell: Omkostnader, jan-jun. (Mkr)
Datum 2015-09-03 3 (16) Mot denna bakgrund har en fördjupad uppföljning gjorts inom följande områden: Personalkostnader Hälso-och sjukvård Kostnader för bemanningsföretag vilket är en delmängd i kostnaden för verksamhetsanknutna tjänster (se tabell omkostnader) Läkemedelskostnader Analyser och uppföljning av ovan angivna områden kommer att fortsätta och ytterligare områden för djupare översyn ska identifieras. Igångsatta effektiviseringsåtgärder i förvaltningarna kommer att rapporteras regelbundet till regionstyrelens arbetsutskott med start i samband med augusti månadsuppföljning. I. Personalkostnadsutvecklingen vid sjukvårdsförvaltningar Kostnadsutveckling för personal uppgår efter juni månads uppföljning till 566 miljoner kronor, vilket är 44 % av den totala bruttokostnadsökningen mellan åren. Tabell: Personalkostnader - totalt, jan-juni. (Mkr) Kostnadsutvecklingen för sjukvårdsförvaltningarna var 5,1 % efter perioden januari-april och 5,5 % efter uppföljningen i juni. En mer djupgående analys har gjorts avseende utvecklingen av personalkostnaden för sjukvårdsförvaltningarna. För övriga förvaltningar uppgår kostnadsökningen efter juni till sammanlagt 15,1 % motsvarande 120 miljoner kronor, se nedanstående tabell. Den största avvikelsen återfinns på förvaltningen Finans och avser pensionskostnad. Inom Personalnämnden finns ingen anställd personal utan kostnaden avser studentmedarbetare, jobbpaket och måltidsvärdar som återfinns inom s olika verksamheter. Regionstyrelsens kostnadsökning avser framförallt en ökning av antalet anställda inom området Strategisk fastighetsutveckling och inom Regionarkivet (en ingång) samt projektanställningar inom Regionala utvecklingsnämnden. Ökningen
Datum 2015-09-03 4 (16) inom Regionservice avser framförallt en ökning av servicemedarbetare, utökat uppdrag samt övertag av verksamheter. Tabell: Utveckling av personalkostnad per förvaltning perioden jan-juni. (Mkr) Förvaltning jan-jun 2014 jan-jun 2015 Förändring 14/15 Skånevård Kryh -1 585,6-1 681,5-95,9 6,0% Skånevård Sund -2 287,7-2 375,8-88,1 3,9% Medicinsk service -434,9-446,7-11,8 2,7% Skånes Universitetssjukhus -3 719,0-3 951,7-232,7 6,3% Hälsostaden -150,2-166,7-16,5 11,0% Kultur Skåne -12,9-12,2 0,7-5,5% Skånetrafiken -89,4-95,3-5,9 6,6% Regionservice -378,4-401,6-23,1 6,1% Regionstyrelsen -275,1-295,0-19,9 7,2% Södra regionvårdsnämnden -2,6-3,1-0,4 17,0% Personalnämnden 0,0-21,8-21,8-100,0% Regionala tillväxtnämnden -12,9-14,6-1,7 13,3% Patientnämndens kansli -5,5-5,6-0,1 2,6% Revision -4,0-2,6 1,4-34,6% Finans -16,0-65,1-49,1 305,8% Total -8 974,3-9 539,4-565,1 6,3% En fördjupad analys har gjorts över sjukvårdsförvaltningarnas personalkostnadsutveckling perioden jan-april 2015. Jämförelse har gjorts med motsvarande period föregående år. Under perioden jan-april har den totala personalkostnaden för sjukvårdsförvaltningarna ökat med 277 miljoner kronor eller 5,1 %. Ökningstakten från maj till och med juni har varit något högre vilket innebär en ackumulerad ökning efter juni månad med 5,5 % (451 miljoner kronor).
Datum 2015-09-03 5 (16) Procentuell förändring av personalkostnad jan-apr 2015 jämfört med 2014 "Prisförändringar" Lönerevision 2014 2,5% Lönesatsning sjuksköterskor 0,5% Avtalsförändring OB-ersättning 0,3% Förändring av sociala avgifter -0,8% Delsumma "prisförändringar" 2,5% "Volym- och mixförändringar inklusive övertid och mertid" Utökning av antalet AT och ST 0,4% Ökning av personal inom Hälsovalet (inkl ökn övertid/mertid) 0,7% Ökning av personal ASIH/palliativ vård (inkl ökn övertid/mertid) 0,3% Ökning av personal inom psykiatri (inkl ökn övertid/mertid) 0,3% Ökning av personal sjukhusvård (inkl ökn övertid/mertid) 0,6% Delsumma "volym- mixförändringar" inkl kostnad mer- /övertid 2,3% Övriga personalkostnader (utbildning, rekrytering mm) 0,3% TOTAL KOSTNADSÖKNING 5,1% Prisförändringar Ökningen efter april månad beror på dels på så kallade prisförändringar på sammanlagt 2,5%. I prisförändringarna inkluderas den årliga lönerevisionen vilken motsvarar 2,5 % för löneåret 2014. Denna ökning uppgår till närmare hälften av den totala kostnadsökningen. En ytterligare prisökning vid jämförelse mot 2014 är lönesatsningen som har gjorts på sjuksköterskor med 1 500 kronor vilket innebär en ökning av den totala personalkostnaden med 0,5 %. Under hösten 2014 trädde en avtalsförändring av OBersättningen i kraft vilket medför en kostnadsökning med 0,3 %. Inför 2015 har arbetsgivaravgiften enligt huvudregeln, gällande födda mellan 1950-1988, sänkts med 0,8 %. Förändring av övriga personalkostnader Övriga personalkostnader, vilket avser bland annat kostnad för utbildning och rekrytering, har ökat med 0,3 %. Volym- och mixförändringar Resterande kostnadsökning på 2,3 % beror till största delen på en ökning av antalet anställda, volymen, med 2,7% och en förändring av mix med - 0,4 %. Mixförändringen återfinns dels genom en förändring mellan olika personalkategorier och dels förändring av vilken orsak som ersätts, se
Datum 2015-09-03 6 (16) nedanstående tabell. Anledning till förändringen är komplex och beror på många olika faktorer. Förändring av använda timmar jan-apr 2015 per orsak och förvaltning jämfört med 2014 Orsak Totalt Kryh SUS Sund Hstad Med serv Anst timmar 3,1% 4,4% 4,4% 0,2% 6,5% 1,1% Sjukledighet 15,1% 12,9% 16,5% 14,4% 27,9% 10,7% Tjl med lön 16,3% 17,8% 19,2% 14,7% 7,6% -11,1% Tjl u lön 0,9% 3,2% 1,6% -1,7% 5,0% -5,4% Kompled -2,0% -1,3% -1,3% -5,2% 29,6% -7,5% Semesterled 5,2% 6,4% 7,1% 0,7% 21,6% 4,0% Timlön 9,6% -0,6% 9,7% 13,3% 5,6% 34,3% Mer/övertid 26,4% 19,3% 26,9% 24,3% 93,3% 71,1% Arb jour/bered -0,7% -4,2% -0,8% 0,6% 5,3% -1,8% Anv timmar 2,7% 3,6% 4,0% 0,1% 5,0% 2,0% En anledning till volym- och mixförändringen är exempelvis att det har skett en markant ökning av sjukfrånvaron vilket bland annat dels kan kopplas till ökade kostnader för mer- och övertid, ett ökat antal anställda och en ökning av timtid och dels till en ökning av kostnaden för bemanningsföretag. För vissa yrkeskategorier har frånvaro ersatts av andra yrkeskategorier. Satsningar har också bidragit till förändring av volymen och mixen som exempelvis utökning av antalet AT och ST, utökning inom psykiatri och inom ASiH/palliativ vård. Förskjutning mot en lägre mix beror bland annat på svårigheter med att rekrytera vissa yrkeskategorier. Antalet timmar för jour och beredskap har minskat medan kostnaden har ökat vilket bland annat beror på en mixförskjutning av ersatt jour och beredskap. Ökning av använda timmar jan-apr 2015 per kategori och förvaltningar jämfört med 2014 Yrkeskategori Totalt Kryh SUS Sund Hstad Med serv Ledning / Administration 2,9% 5,3% -3,2% 7,9% 18,7% 9,4% Läkare 3,4% 1,1% 5,1% 0,5% 29,6% 2,6% Medicinsk sekreterare -1,0% -0,5% -0,5% -1,1% -3,1% -10,3% Sjuksköterska 1,8% 3,9% 4,4% -3,1% 2,5% -1,0% - - Tandvårdsarbete -3,9% 72,1% 42,2% 75,5% Undersköterska / Skötare 4,7% 7,8% 7,5% 0,0% -1,0% 7,2% Övrig personal 4,2% 6,3% 0,6% 8,5% 5,6% Övrig Vård / Rehab / Social 4,0% 2,5% 6,4% 4,4% -5,6% 0,9% Totalt 2,7% 3,6% 4,0% 0,1% 5,0% 2,0% Den största procentuella ökningen av använda timmar har skett inom personalkategorierna undersköterskor, övrig vårdpersonal och läkare. Inom kategorin läkare är det framförallt andelen AT och ST som har ökat. Observera att en exakt jämförelse inte kan göras mot föregående år på grund av viss omkodifiering har gjorts mellan personalkategorier. Emellertid kan konstateras att det har skett en mixförskjutning mot fler undersköterskor och att andelen övertid har ökat mest inom gruppen undersköterskor.
Datum 2015-09-03 7 (16) Andel av total kostnadsökning och kostnadsökning per verksamhet och per förvaltning januari-april 2015 jämfört med 2014. Nedanstående tabeller visar andelen av den totala kostnadsökningen på 277 miljoner kronor per verksamhet. Andel av totalkostnadsökning per verksamhetsområde (sjukvårdsförvaltningar) Verksamhet Totalt Kryh SUS Sund Hstad Med serv Sjukhusvård 57% 12% 38% 3% 3% Psykiatri 13% 13% HAB 1% 1% Hälsoval 21% 3% 14% 3% 0% ASIH/pall 5% 5% 0% 0% 0% Övrigt (inkl övr PV) 2% 1% 0% 0% 0% 2% Total 100% 23% 52% 20% 3% 2% Nedanstående tabell visar kostnadsökningen per förvaltning samt andelen av sjukvårds- förvaltningarnas totala kostnadsökning. Andel av Utveckling av kostn Förvaltning personalkostn ökn Skånevård Kryh 6,2% 23,6% Skånevård Sund 3,6% 19,7% Medicinsk service 1,4% 1,5% Skånes Universitetssjukvård 5,8% 51,8% Projekt Hälsostaden* 9,0% 3,3% Totalt 5,1% 100,0% *) Projekt Hälsostaden har under perioden minskat kostnaden för bemanningsföretag med ca 2,0 mkr, -71 % jämfört med föregående år. I kommande analys ska bland annat samband mellan personalkostnad och produktion, tillgängligheten, utveckling av vårdplatser samt utvecklingen av s samordning och köpt vård belysas. II. Bemanningsföretag/inhyrd personal Under året har det skett ökning av kostnaderna för inhyrd personal med 70% första halvåret jämfört med samma period 2014. Det är något högre ökningstakt jämfört med efter april. Det råder nationell brist på vissa specialiteter inom både yrkeskategorin läkare och sjuksköterskor. Störst ökning är inom personalgruppen sjuksköterskor, som ökat med 238 %. Kostnaden för inhyrda läkare har ökat
Datum 2015-09-03 8 (16) med 46% medan ökningarna för gruppen övrig vårdpersonal uppgick till 27%. Tabell: Kostnader för bemanningsföretag, jan-juni. (Mkr) En fördjupad analys över sjukvårdsförvaltningarnas kostnadsutveckling avseende inhyrd personal/bemanningsföreta perioden jan-april 2015 har påbörjats. Jämförelse har gjorts med motsvarande period föregående år. I samband med presentation av förslag till strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag rapporteras mer information om nuläget. Kostnaden för bemanningsföretag ökade för perioden jan-apr med 36 mkr, 63 %, vid jämförelse mot föregående år. Det råder en personalbrist inom vissa yrkeskategorier och specialiteter. Inom Primärvården är det framför allt inhyrning av läkare som har ökat och inom sjukhusvården är det inhyrning av sjuksköterskor med som har ökat mest. Förändring kostnad bemanningsföretag/inhyrd personal jan-apr 2015 jämfört med 2014 (miljoner kronor) Kategori Sjukhusvård Psykiatri HAB Hälsoval Med.serv Totalt Bemanningsföretag Läkare 6,0-1,2 0,1 15,8-0,3 21,0 SSK 12,0 1,5-0,1 0,9 14,3 Övrig personal 0,0 0,1 0,2 0,5 0,8 TOTALT 18,0 0,4 0,2 17,2 36,1 Vid en omräkning av kostnaden för inhyrd personal till timmar innebär det en ungefärlig ökning av det totala antalet använda timmar, för egen inklusive inhyrd personal, med cirka 3,2 % för perioden jan-apr 2015 jämfört med 2014.
Datum 2015-09-03 9 (16) Tabellen nedan visar kostnadsutveckling per förvaltning för bemanningsföretag Kostnadsutv bemannings företag Förvaltning jan-apr 2015 Skånevård Kryh 159,0% Skånevård Sund 36,2% Medicinsk service -63,0% Skånes Universitetssjukvård 94,0% Projekt Hälsostaden -70,8% Totalt 64,2% Personalnämnden bereder strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag och återkommer till regionstyrelsen 2015-10-08 med beslutsförslag. III. Utvecklingen av läkemedelskostnader i Bakgrund Det finns flera orsaker till att läkemedelskostnaderna i under de senaste fem åren har uppvisat minskningar eller ytterst blygsamma ökningar. Några faktorer, som att ett antal storsäljande läkemedel förlorat patent och utsatts för konkurrens samt att den myndighet som analyserar hälsoekonomi för läkemedel kunnat intensifiera sitt arbete, är nationella och har påverkat alla landsting. I Skåne har dock det regionala läkemedelsarbetet med kunskapsstyrning i kombination med ekonomisk styrning lett till att de skånska kostnaderna för läkemedel som tidigare låg högt i jämförelse med andra landsting nu i princip ser ut som för riksgenomsnittet, se figur 1 och 2. En trovärdig läkemedelsorganisation med väl underbyggda och förankrade rekommendationer har lett till en ökad följsamhet till och medvetenhet om rationella val inom läkemedelsområdet.
Datum 2015-09-03 10 (16) Figur 1. Utveckling av förmånskostnad läkemedel per 1000 invånare och dag Figur 2 Förmånskostnad för läkemedel per 1000 invånare jan-juni 2015 jämfört med 2014 Prognos för läkemedelskostnader I görs årligen ett omfattande arbete för att prognostisera läkemedelskostnaderna under innevarande samt kommande år. Arbetet
Datum 2015-09-03 11 (16) bedrivs i samarbete med skånska expertgrupperingar och i samarbete med andra landsting och med Socialstyrelsen när det gäller omvärldsbevakning. Prognosresultatet är en nettoökning baserad på en sammanvägning av förändringar på läkemedelsområdet, innehållande både ökningar och minskningar. Prognosens resultat för innevarande år är en total ökning med drygt 231 miljoner kronor eller 6,2 procent jämfört med utfall 2014, som var drygt 3,7 miljarder kronor. Det skånska resultatet är väl i överensstämmelse med vad andra landsting och Socialstyrelsen kommer fram till i sina prognosarbeten. http://vardgivare.skane.se/siteassets/5.-uppfoljning/lakemedel-i- siffror/prognoser---fillistning/kostnadsutvecklingen-for-lakemedel-2015-2016-2.pdf Kostnadsanalys för läkemedel jan-juni 2015 (förmån, rekvisition och smittskydd) Under första halvåret 2015 har ökningstakten stigit märkbart, såväl i Skåne som i andra landsting. I Socialstyrelsens rapport Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos beräknas enbart den underliggande värdeutvecklingen i befintligt sortiment under 2015 leda till en kostnadsökning för riket med 3,25 procent jämfört med 2014. Beräkningen baseras på retrospektiv utfallsanalys, förväntad volymutveckling (inklusive befolkningsökning) och förskjutningseffekter kring årsskiftet. (http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-11). För s del motsvarar denna kostnadsökning 42 miljoner kronor under första halvåret 2015. s kostnad för smittskyddsläkemedel var under första halvåret 2015 drygt 90 miljoner kronor högre än första halvåret 2014. Ökningen beror på ökad användning av nya och botande behandlingar vid hepatit C. Nationella beslut om att det är medicinskt och ekonomiskt väl motiverat att erbjuda behandling till en större patientgrupp har fattats under sommaren. Det kommer att innebära att fler skånska patienter bör erbjudas behandling under 2015-2016. Kostnaderna för cancerläkemedel ökar brutto med knappt 40 miljoner kronor. Ett antal nyare cancerläkemedel omfattas av nationellt överenskomna protokoll för ordnat införande. I den nationella processen tecknas ofta sidoöverenskommelser med sekretessbelagda i efterhand inkommande rabatter. Med hänsyn till kommande rabattåterbetalningar för cancerläkemedel kan kostnadsökningen korrigeras till 30 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökningstakt på 16 procent. Nya läkemedel och indikationer introduceras inom t ex prostata- och bröstcancer, malignt
Datum 2015-09-03 12 (16) melanom och blodcancer. Vissa läkemedel ersätter befintlig terapi medan andra erbjuder nya behandlingsmöjligheter eller är tilläggsbehandling. Biologisk behandling vid inflammatorisk sjukdom (reumatisk sjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom och psoriasis) ökar i volym och har länge varit starkt kostnadsdrivande. För första gången börjar kostnadsökningen för TNF-hämmare plana ut och en av orsakerna är introduktion av biosimilarer. har som första landsting genomfört en upphandling med syfte att underlätta introduktion av biosimilar. För helåret 2015 förväntas därmed en kostnadsinbromsning för TNF-hämmare. Inom området tillkommer dock ett antal nya läkemedel som används vid svikt på eller som alternativ till TNF-hämmare. Vid en jämförelse med andra landsting ligger Skåne relativt högt i användning av TNF-hämmare men når fortfarande inte upp till den behandlingsintensititet som rekommenderas enligt nationella riktlinjer. Under första halvåret har kostnaderna för biologisk behandling ökat med 21 miljoner kronor. Strokeprofylax vid förmaksflimmer uppmärksammas i nationella riktlinjer och regionala satsningar för att öka behandlingsgraden hos patienter med strokerisk. Under senare år har tre nya perorala antikoagulantia (NOAK) tillkommit som alternativ till Waran. Fördelen med NOAK är ett bredare terapeutiskt intervall utan krav på monitorering, vilket möjliggör att fler patienter kan behandlas. Ökad användning av NOAK har medfört en kostnadsökning med 12 miljoner kronor under första halvåret 2015. Nya läkemedelsalternativ för immunmodulerande behandling vid multipel skleros (MS) har fått genomslag och kostnaden ökar med 8,6 miljoner kronor. Fler behandlingsalternativ har tillkommit under de senaste åren och det innebär att fler patienter kan få en behandling som de tolererar. MSpatienter insjuknar i ung ålder och årsvis bedöms cirka 100 nytillkommande patienter i Skåne bli aktuella för immunmodulerande behandling. Kostnad för läkemedel vid behandling av förändringar i ögats gula fläck har ökat med 10 miljoner kronor. Främsta orsaker till ökningen bedöms vara ökad tillgänglighet på grund av vårdvalet samt tillkommande indikationer. Kostnaden för diabetesläkemedel har ökat med 5 miljoner kronor och det beror främst på ökad användning av nyare läkemedel. Läkemedelsbehandling vid ADHD har ökat med 3 miljoner kronor. Indikationer för vuxenbehandling, ökad geografisk jämlikhet i behandlingen samt nytillkommande preparat bidrar till ökningen. Jämfört med andra landsting ligger Skåne fortfarande lågt i användning av ADHD-läkemedel.
Datum 2015-09-03 13 (16) Få områden uppvisar en kostnadsminskning under perioden men ett undantag är läkemedel vid astma och KOL. Tack vare generisk konkurrens och prissänkningar ses här en minskning med 18 miljoner kronor. Sammanvägd bedömning av kostnadsanalysen: Analysen bekräftar att den kostnadsökning som ses jan-juni 2015 jämfört med samma period föregående år följer den prognos som gjorts och har välmotiverade orsaker. Ökade läkemedelskostnader på grund av introduktion av nya och effektiva läkemedel leder till minskade kostnader för samhället. I ovanstående kostnadsanalys finns till exempel läkemedel som botar patienter med hepatit C, förlänger livet på cancerpatienter, minskar sjukskrivningar för MS-patienter och reumatiker samt ger patienter synen tillbaka. För att minimera risker för onödiga läkemedelskostnader kommer Region Skåne att ytterligare intensifiera det aktiva läkemedelsarbetet. Målet är att uppnå en rationell läkemedelsanvändning i samtliga skånska verksamheter. Om avser att minska läkemedelskostnader framöver måste behandlingsmöjligheter prioriteras bort, det vill säga prognosen måste delas upp i beståndsdelar. Ytterligare prioritering innebär avsteg från nationella riktlinjer och riskerar att leda till ojämlik vård där risken är störst för resurssvaga och sköra patientgrupper. Risken vid en sådan prioritering är att andra kostnader i sjukvården kommer att öka på grund av utebliven behandling. Patienter kan också komma att söka vård i andra landsting genom patientlagen, vilket resulterar i ett betalningsansvar för Region Skåne. Myndigheter kan komma att granska då avsteg görs från gällande behandlingsrekommendationer. 3. Strategi för kostnadskontroll läkemedel s systematiska läkemedelsarbete med strategin kunskapsstyrning i kombination med ekonomisk styrning har lett till att de skånska kostnaderna för läkemedel som tidigare låg högt i jämförelse med andra landsting nu i princip ser ut som för riksgenomsnittet. En trovärdig läkemedelsorganisation med väl underbyggda och förankrade rekommendationer har lett till en ökad följsamhet till och medvetenhet om rationella val inom läkemedelsområdet. Den fortsatta strategin innebär att arbeta vidare på inslagen väg, men kan också innebära intensifiering inom några områden.
Datum 2015-09-03 14 (16) I Bibehållet arbete - Fortsatt framgångsrikt arbete i enlighet med Läkemedelsrådets strategi. (http://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och- utveckling/sakkunniggrupper/lakemedelsradet/styrdokument--- fillistning/lakemedelsradets-strategi.pdf): - Bevara Läkemedelsrådets och dess terapigruppers höga förtroende som producentoberoende kunskapsorgan inom läkemedelsområdet. - Fortsatt arbete med väl underbyggda och trovärdiga rekommendationer. - Framgångsrikt upphandlingsarbete som kommer att utvecklas ytterligare inom ramen för den nationella samverkansmodellen. TLV tillsammans med landstingen arbetar för att åstadkomma prispress genom bland annat trepartsöverläggningar. - Fortsatt regelbunden uppsökande verksamhet hos skånska förskrivare (volym 2014 750 besök). Dessa besök är avgörande för att åstadkomma dialog och genomslag för rekommendationer. En professionell dialog där medicinsk evidens diskuteras integrerat med aktuell enhets förskrivningsmönster är ett viktigt verktyg för att åstadkomma en påverkan på den enskilde förskrivarens val av läkemedel. Det finns flera studier som visar att återkoppling till den egna förskrivningen i kombination med fortbildning i farmakoterapi medför signifikanta effekter för rationella läkemedelsval. Det är dock inte en fristående lösning utan ingår som en del av arbetet mot en bättre och säkrare förskrivning ur både kostnads- och kvalitetsperspektiv. - Fortsatt arbete med prognos för läkemedelskostnaderna samt uppföljning av dessa. Vid avvikelser sker fördjupade analyser för att upptäcka såväl under- som överförskrivning. - ska fortsattvara en drivande aktör på den nationella läkemedelsarenan. II Intensifierat arbete inom följande områden (kräver resurser): - Utöka insatserna avseende läkemedelssäkerhetsfrågor i form av läkemedelsgenomgångar och utskrivningsinformation. En rapport från Socialstyrelsen anger att drygt 8 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus orsakas av läkemedelsbiverkningar, och att ca 60 procent av dem bedöms vara, möjliga att förebygga. - För att minimera risken för icke-rationella läkemedelsval behövs effektiva stöd i journalsystemen (mallar). - Införa NOD (en samlad läkemedelslista) så fort möjlighet ges för att undvika onödig och riskabel läkemedelsförskrivning. - bör inleda ett rationellt arbete inom området läkemedelsnära produkter (livsmedel för särskilda näringsändamål, stomi, inkontinens och diabeteshjälpmedel) där potential för kvalitetsvinster och kostnadsbesparingar finns. Omsättningen inom detta område uppskattas idag till ca 275-300 mkr årligen.
Datum 2015-09-03 15 (16) 4. Ytterligare kostnadsreducerande och intäktsförstärkande åtgärder Regionstyrselsens beslut om att senarelägga reformer bidrar till att hålla igen kostnadsutvecklingen. Vidare ska förvaltningarna kontinuerligt identifiera och återkomma till sin nämnd med förslag till ytterligare kostnadsreduceringar och intäktsförstärkningar. Vid förvaltningarna arbetar man med att identifiera aktiviteter och åtgärder. Igångsatta effektiviseringsåtgärder vid förvaltningarna kommer att rapporteras regelbundet till regionstyrelens arbetsutskott med start per augusti månadsuppföljning. Inom ramen för regionstyrelsens budget finns 52 miljoner kronor avsatt som förvaltningarna kan avropa för satsningar för effektiviseringar som långsiktigt minskar driftskostnader. I samband med budget och verksamhetplan 2016-2018 ska förslag till ytterligare åtgärder och uppdrag fastställs i syfte att minska kostnadsutvecklingen samt öka tillgängligheten och medicinsk kvalitet. För att nå en hållbar god ekonomisk hushållning och nöjda kunder/patienter krävs ett mer långsiktigt angreppssätt. Det finns en stor potential till att frigöra tid och eliminera kvalitetsbristkostnader när förbättringsarbete är en integrerad del av allas arbete i alla delar av systemet. Det fortsatta arbetet för att nå en ekonomi i balans ska därför innebära ett ökat fokus på systematiskt arbete med ständiga förbättringar. En strategisk plan för förbättringsarbete i ska tas fram. Den ska leda till frigörande av tid och resultat som gör skillnad för skåningarna avseende tillgänglighet, omvårdnad, medicinsk kvalitet och upplevt bemötande/service. En strategi för kvalitetsutveckling utformas med syfte att på bredden och djupet skapa förutsättningar för en skånsk hälso- och sjukvård präglad av god kvalitet till rätt kostnad. Grundfundamentet i strategin för kvalitetsutveckling vilar på förbättringskunskapens fyra hörnstenar: förståelse för variation, systemperspektiv, kunskapsteori och förändringspsykologi. Alla medarbetare och chefer har två arbetsuppgifter att sköta: att göra sitt jobb och förbättra. Ledningspersoner har ett särskilt stort ansvar för att skapa förutsättningar för medarbetare att delta i för patienterna och verksamheten nödvändiga förbättringsarbeten. Det finns många goda initiativ som bland annat syftar till att minska administrationen, så som förenklingskommissionens arbete och arbetet med vårddokumentation, rätt kompetens samt kompetensväxling. Vidare ska översyn av administrativt stöd och kringliggande kostnader ske, bland annat utifrån ett stärkt koncernperspektiv. För att uppnå full effekt av initiativen är det viktigt att dessa samordnas och ytterligare steg i denna riktning kommer att tas under 2016.
Datum 2015-09-03 16 (16) Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet syftar till att minska takten på kostnadsutvecklingen, begränsa underskotten 2015 samt att uppnå god ekonomisk hushållning. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig. Miljökonsekvenser Beslutet bedöms inte ha några miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan/MBL-förhandling slutförs på regional nivå. Uppföljning s olika verksamheters resultat och prognos följs upp månatligen. En mer omfattande uppföljning sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Ytterligare analyser samt effektiviseringsåtgärder ska regelbundet återrapporteras till regionstyrelsens arbetskutskott. Henrik Fritzon Ordförande Alf Jönsson Regiondirektör