Tema: Arbetarhistoria. Klass, kultur och rörelse under den industriella epoken Lärare: Lars Berggren och Hans Wallengren

Temakurs HIS K01 Valblankett lämnas senast fredagen den 14 september klockan 14. Kursperiod 17 december 18 januari Teman att välja mellan: Arbetarhistoria Den tidigmoderna människan Motståndets historia

Tema: Arbetarhistoria. Klass, kultur och rörelse under den industriella epoken Lärare: Lars Berggren och Hans Wallengren Undervisning sker på dels på Centrum för Arbetarhistoria, Eriksgatan 66 i Landskrona, dels i form av två exkursioner, till Malmö respektive Köpenhamn. Inför tema I III förbereder sig studenterna genom att läsa anvisad litteratur, vilken tas upp till diskussion i samband med föreläsningarna och därmed anses tenterad. Denna litteratur (ca 700 s) är därför obligatorisk. Dessutom tillkommer valbar litteratur (ca 200 s 400 s) som väljs i samråd med examinator och som diskuteras och redovisas muntligt och i form av ett paper på slutseminariet. Litteratur Berggren, Lars: Ångvisslans och brickornas värld. Om arbete och facklig organisering vid Kockums mekaniska verkstad och Carl Lunds fabrik i Malmö 1840-1950. Malmö 1991. Kap 2 och 7 (58 s) Edgren, Lars: Varför finns det ingen socialism i USA? Felställd fråga i ny belysning. I Arbetarhistoria, nr 63-65 (1993) (8 s). Olsson, Lars: Den europeiska arbetarrörelsen. Opubl paper, historiska institutionen LU 1997, s 1-10 (10 s). Thompson, E.P: The Making of the English Working Class. Middlesex 1991. Preface (6 s). Wikander, Ulla: Kvinnoarbete i Europa 1789-1950. Genus, makt och arbetsdelning. Uddevalla 1999. Inledning plus del 2-4 (153 s). Ambjörnsson, Ronny: Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930. Malmö 1998 (1988). (260 s). Berggren, Lars: Ångvisslans och brickornas värld. Om arbete och facklig organisering vid Kockums mekaniska verkstad och Carl Lunds fabrik i Malmö 1840-1950. Malmö 1991. Kap 10 (28 s) Billing, Peter & Stigendal, Mikael: Hegemonins decennier. Malmö 1994. Kap 5.(30 s) Edgren, Monika: Tradition och förändring. Könsrelationer, omsorgsarbete och försörjning inom Norrköpings underklass under 1800-talet. Lund 1994. Kap 5. (43 s). Franzén, Mats: Egensinne och skötsamhet i svensk arbetarkultur. I Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, nr 48-49. (18 s). Carlsson, Christina: Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati 1880-1910. Lund 1986. S 77-123 (46 s). Olsson, Lars: Den europeiska arbetarrörelsen. Opubl. paper, historiska institutionen LU 1997, s 10-25. (15 s). Thullberg, Per & Östberg, Kjell (red): Den svenska modellen. Lund 1994 (urval ca 50 s).

Schema Introduktionsföreläsning & kursplanering Tisd 18/12, kl 13.00 15.00 Tema I: Arbete och klassformering Torsd 20/12, kl 13.00 15.00 Tema II: Arbetarkultur och levnadsförhållanden Tisd 8/1, kl 13.00 15.00 Tema III: Arbetarrörelse och politik Torsd 10/1, 13.00 15.00 Tema IV: Arbetarstaden Malmö Tisd 15/1, samling kl 09.00 på plats enligt senare överenskommelse. Exkursionen slut ca.13. Tema V: Att gestalta arbetarhistoria Arbejdermuseet i Köpenhamn Tors 17/1, samling Malmö Central 09.00. Exkursionen slut ca.14. Slutseminarium & examination Fred 18/1, kl 13.00 16.00

Tema: Den tidigmoderna människan Lärare: Anna Nilsson Den tidigmoderna perioden anses vanligen sträcka sig från början av 1500-talet fram till sekelskiftet 1800. Det är en tid som präglades av stora omvälvningar både politisk, religiöst och kulturellt. Reformationen, statsmaktens konsolidering och boktryckarkonsten brukar framhållas vid sidan av förändringar i världsbild och människosyn. De vetenskapliga landvinningarna och upplysningen utgör viktiga hållpunkter. Men vad vet vi egentligen om den människa som levde under denna turbulenta tidsperiod? Hur uppfattade hon sig själv och sina medmänniskor? Hur kan vi förstå tidigmoderna uppfattningar om individualitet, kroppslighet och känsloliv? Målsättningen med denna temakurs är att ge en djupare förståelse för den tidigmoderna människosynen och för de idéer och praktiker som definierade jaget och individen. Skillnader och likheter mellan medeltida, tidigmodern och modern individualitet kommer att diskuteras, så även synen på kropp, sexualitet, begär och känslor. Föreställningar om hur det goda livet skulle levas och hur människan kunde hantera tillvarons utmaningar kommer också att vara en del av fördjupningen. Kursen delas upp i fyra övergripande teman och kommer att innehålla såväl föreläsningar och litteraturdiskussioner som övningar i att tolka ett tidigmodernt källmaterial utifrån de teorier och perspektiv som presenteras. Litteratur Bedford, Ronald, Davies, Lloyd & Kelly, Philippa, Early Modern English Lives. Autobiography and self-representation, 1500-1660. Aldershot 2007, s. 97-124. (Kompendium) 27 s. Birge Vitz, Evelyn, Medieval Narratives and Modern Narratology: Subject and Objects of Desire. New York 1989. (Kompendium) ca 40 s. Dixon, Thomas, From Passions to Emotions. The Creation of a Secular Psychological Category. Cambridge 2003, s. 1-25, 62-97. (Kompendium) 60 s. Dunér, David, Dygdernas entomologi, I: Lindstedt Cronberg, Marie & Stenqvist, Catharina (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 284-305. 21 s. Ekenstam, Claes, Kroppens idéhistoria. Disciplinering och karaktärsdaning i Sverige 1700-1950. Hedemora 1993. (Finns i flera ex på ub) ca 50 s. Häll, Mikael, Den övernaturliga älskarinnan. Erotiska naturväsen och äktenskapet i 1600-talets Sverige I: Lindstedt Cronberg, Marie & Stenqvist, Catharina (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 135-156. 21 s. Kelly, Philippa, Seeking Early Modern Selves, I: AUMLA: Journal of the Australasian University of Modern Language Association; Nov 2006, Issue 106, s. 1-10. (Summon) 10 s. Laqueur, Thomas W., Om könens uppkomst. Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. Stockholm/Stehag 1994. Urval, ca 150 s. Lennartsson, Malin, Hävdande och hustrubröst. Sexualitet, kropp och identitet i det tidigmoderna Sverige I: Historisk Tidskrift, 129:3, 2009, s. 361-380. (Online) 19 s. Lindstedt Cronberg, Marie, Guds folk och Djävulens anhängare. Onda praktiker och kampen mot magi i reformationens tidevarv I: Lindstedt Cronberg, Marie & Stenqvist, Catharina (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 115-134. 19 s.

Nordbäck, Carola, Samvetets röst. Om mötet mellan luthersk ortodoxi och konservativ pietism i 1720-talets Sverige. Umeå 2004, s. 190-228. (www.umu.divaportal.org/smash/get/diva2:142869/fulltext01) 38 s. Outram, Dorinda, Essay Review: Body and Paradox I: Isis. Vol 84, no 2, 1993, s. 347-352. (Summon) 6 s. Reddy, William M., Sentimentalism and Its Erasure: The Role of Emotions in the Era of the French Revolution I: The Journal of Modern History, vol 72, no 1, 2000. (Summon) 45 s. Runefelt, Leif, Hushållningens dygder. Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid. Stockholm 2001, s. 61-89. (Kompendium) 28 s. Runefelt, Leif, Aristoteles på kaffehus. Dygdelära och umgänge i Dalins Argus I: Lindstedt Cronberg, Marie & Stenqvist, Catharina (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 341-358. 17 s. Sandén, Annika & Östlund, Joachim, Medkänslans makt och gränser. Nyalinjer i känslornas historia, I: HT, 130:4 2010, s. 593-613. (Online) 20 s. Savin, Kristiina, Blyghet en affekt mellan dygd och odygd I: Lindstedt Cronberg, Marie & Stenqvist, Catharina (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 359-380. 21 s. Stadin, Kekke, Stånd och genus i stormaktstidens Sverige. Lund 2004, s. 15-32. (Kompendium) 17 s. Taylor, Charles, Sources of the Self. The Making of the Modern Identity. Cambridge 1989, s. 3-24, 111-115. (Kompendium) 26 s. Wahrman, Dror, Change and the Corporeal in Seventeenth- and Eighteenth-Century Gender History: Or, Can Cultural History Be Rigorous? I: Shepard, Alexandra & Walker, Garthine (ed.), Gender and Change. Agency, Chronology and Periodisation. Chichester 2009, s. 166-190. (Kompendium) 24 s. Totalt: 659 s. Lektionsplanering Kursen kommer att vara uppdelad i fyra övergripande teman med följande litteraturfördelning: Introduktion till det tidigmoderna jaget Ronald Bedford, Lloyd Davies & Philippa Kelly, Early Modern English Lives. Autobiography and self-representation, 1500-1660. Aldershot 2007. (Kompendium) 27 s. Evelyn Birge Vitz, Medieval Narratives and Modern Narratology: Subject and Objects of Desire. New York 1989. (Kompendium) ca 40 s. Philippa Kelly, Seeking Early Modern Selves, I: AUMLA: Journal of the Australasian University of Modern Language Association; Nov 2006, Issue 106, s. 1-10. (Summon) 10 s. Charles Taylor, Sources of the Self. The Making of the Modern Identity. Cambridge 1989, s. 3-24, 111-115. (Kompendium) 26 s.

Kroppen som metafor och realitet Claes Ekenstam, Kroppens idéhistoria. Disciplinering och karaktärsdaning i Sverige 1700-1950. Hedemora 1993. (Köpa/låna) ca 50 s. Thomas W. Laqueur, Om könens uppkomst. Hur kroppen blev kvinnlig och manlig. Stockholm/Stehag 1994. (Köpa/låna) Urval, ca 150 s. Malin Lennartsson, Hävdande och hustrubröst. Sexualitet, kropp och identitet i det tidigmoderna Sverige I: Historisk Tidskrift, 129:3, 2009, s. 361-380. (Online) 19 s. Dorinda Outram, Essay Review: Body and Paradox I: Isis. Vol 84, no 2, 1993, s. 347-352. (Summon) 6 s. Kekke Stadin, Stånd och genus i stormatstidens Sverige. Lund 2004, s. 15-32. (Kompendium) 17 s. Dror Wahrman, Change and the Corporeal in Seveneenth- and Eighteenth-Century Gender History: Or, Can Cultural History Be Rigorous? I: Alexandra Shepard & Garthine Walker (ed.), Gender and Change. Agency, Chronology and Periodisation. Chichester 2009, s. 166-190. (Kompendium) 24 s. Begär, affekter och passioner om det tidigmoderna känslolivet Thomas Dixon, From Passions to Emotions. The Creation of a Secular Psychological Category. Cambridge 2003, s. 1-25, 62-97. (Kompendium) 60 s. Carola Nordbäck, Samvetets röst. Om mötet mellan luthersk ortodoxi och konservativ pietism i 1720- talets Sverige. Umeå 2004, s. 190-228. (www.umu.divaportal.org/smash/get/diva2:142869/fulltext01) 38 s. William M. Reddy, The Navigation of Feeling. A Framework for the History of Emotion. Cambridge 2001, s. 63-111. (Kompendium) 48 s. Leif Runefelt, Hushållningens dygder. Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid. Stockholm 2001, s. 61-89. (Kompendium) 28 s. Sandén, Annika & Östlund, Joachim, Medkänslans makt och gränser. Nyalinjer i känslornas historia, I: HT, 130:4 2010, s. 593-613. (Online) 20 s. Att kontrollera jaget dygd och odygd David Dunér. Dygdernas entomologi, I: Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 284-305. 21 s. Mikael Häll, Den övernaturliga älskarinnan. Erotiska naturväsen och äktenskapet i 1600-talets Sverige I: Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 135-156. 21 s. Marie Lindstedt Cronberg, Guds folk och Djävulens anhängare. Onda praktiker och kampen mot magi i reformationens tidevarv I: Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 115-134. 19 s. Leif Runefelt, Aristoteles på kaffehus. Dygdelära och umgänge i Dalins Argus I: Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 341-358. 17 s. Kristiina Savin, Blyghet en affekt mellan dygd och odygd I: Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist (red.), Dygder och laster. Förmoderna perspektiv på tillvaron. Lund 2010, s. 359-380. 21 s.

Schema 17 dec 10.15-12 Introduktion 18 dec 10.15-12 Introduktion till det tidigmoderna jaget, del 1 20 dec 10.15-12 Introduktion till det tidigmoderna jaget, del 2 21 dec 10.15-12 Kroppen som metafor och realitet, del 1 2 jan 10.15-12 Kroppen som metafor och realitet, del 2 3 jan 10.15-12 Känslor, begär och affekter om det tidigmoderna känslolivet, del 1 7 jan 10.15-12 Känslor, begär och affekter om det tidigmoderna känslolivet, del 2 8 jan 10.15-12 Att kontrollera jaget dygd och odygd, del 1 10 jan 10.15-12 Att kontrollera jaget dygd och odygd, del 2 (11-16 jan arbete med hemtenta, inlämning senast 16/1) 18 jan 10.15-12 Avslutning

Tema: Motståndets historia Lärare: Stefan Nyzell Kursen är en översikt över motståndets historia med betoning på maktrelationer och dess förändrade former och uttryck över tid och rum. Tonvikten ligger på det historiska förändringsperspektivet och dess betydelse för människors förmåga att utöva motstånd mot maktutövning från antiken fram till våra dagar. I kursen beaktas även hur olika inflytelserika forskningstraditioner historiografiskt, teoretiskt och metodologiskt har förhållit sig till och bedrivit studier av motstånd. Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, gruppdiskussioner, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samarbete mellan studerande och kursledare. Schema Kursen bygger på tanken om aktivt deltagande, med stort utrymme för kritiska och reflekterande diskussioner samt föreläsningar av forskare inom fältet, som är tänkt att ge fördjupning och inspiration på vägen till att uppnå kursmålen. Till varje seminarietillfälle introduceras litteraturen och dess sammanhang kortfattat och ett antal frågor ger ingångar till diskussion av texterna. Till seminariet uppmanas deltagarna att komma med egna frågekomplex till den lästa litteraturen allt för att skapa en livaktig och givande diskussion. Seminarietillfällena är obligatoriska! Vid frånvaro krävs skriftlig komplettering, ca 2 s text utifrån seminariefrågorna. Det är mycket viktigt att komma så väl förberedd som möjligt till seminarierna, annars faller hela tanken på reflekterande diskussionen som kursens bärande pedagogiska grund. Tors 20/12, kl. 9.15 12, Kursintroduktion: Motståndets historia Tis 8/1, kl. 10.15 12, Seminarium I: Moralisk ekonomi då och nu? Dagens seminarium handlar om klassiska frågor inom forsknings kring sociala protester folkmassan och den moraliska ekonomin. De två första texterna till seminariet är klassiker. George Rudé och E. P. Thompson var två framstående namn inom den brittiska historiematerialistiska skolbildning som på 1960-talet och framåt kom att ägna mycket fokus på folkligt motstånd/folkliga protester. De ville lyfta vanliga människor som historiska aktörer, skriva historia underifrån. Rudé fokuserade på att hitta ansiktena i mängden i ett försök att undkomma den officiella diskursens tal om pöbelns blinda raseri. Thompson lyfte med sin diskussion om moralisk ekonomi på samma sätt upp en förståelse grundad i folklig kultur som en motvikt mot den officiella diskursen om hungerupplopp. Den sista texten är skriven utifrån dagens forskningshorisont, och visar på att Rudés och kanske framför allt Thompsons texter fortfarande är aktuella inom forskningsfältet. Frågor: Vad menar Rudé med sin idé om att finna ansiktena i mängden? Är han övertygande? Är hans diskussion kring folkmassan fortfarande aktuell eller är det ett barn av sin tid i kritiken av Le Bon? Vad kan Rudés text sägas ha för betydelse i diskussioner av sociala protester idag? Vad menar Thompson med moralisk ekonomi? Är hans argument övertygande? Saknas någonting i hans diskussion? Finns det någonting i tanken om den moraliska ekonomin som kan sägas vara någonting aktuellt idag t ex i diskussioner av sociala protester i Köpenhamn, Paris, London eller Athen?

George Rudé, Introduction, George Rudé, The Crowd in History: Study of popular Disturbances in France and England, 1730-1848, 1995 (1964) E. P. Thompson, The Moral Economy of the English Crowd in the Eighteenth Century, Past and Present 1971 Brink Pinto, Andres, Nyzell, Stefan & Olofsson, Magnus, Sveriges bråkiga 1800-tal, Brink Pinto, Andres & Olofsson, Magnus (red), Det stora elefantupploppet och andra berättelser från Sveriges bråkiga 1800-tal, 2011 Tis 8/1, kl. 13.15 15, Föreläsning: Det är bättre att sitta på fästning än att svälta ihjäl Tor 10/1, kl 10.15 12, Seminarium II: Samförståndets Sverige en modell med långa rötter? Dagens seminarium handlar om en numera klassisk debatt inom svensk historisk forskning kring folkligt motstånd och sociala protester. I en artikel från 1989 lyfter Eva Österberg fram en intressant hypotes där hon menar att det som senare skulle komma att kallas den svenska modellen har långa historiska rötter och kan förklaras genom en analys av relationen mellan stat och befolkning, inte minst på lokal nivå. Börje Harnesk lyfte i en artikel från 2002 fram skarp kritik gentemot Österbergs hypotes, eller kanske än mer hur denna hypotes hade kommit att användas. Denna debatt var en viktig inspiration till historiskt forskning i det tidiga 2000-talet och finns med som en diskussion i flera antologier och monografier de senaste åren. Introduktionen av Lars Edgren och Magnus Olofsson i och artikeln av Stefan Nyzell i Political Outsiders-boken är exempel på detta. Frågor: Vad menar Eva Österberg med hennes hypotes om de långa historiska rötterna bakom den svenska samförståndsandan? Är hennes argument övertygande och/eller inspirerande? På vilket sätt kritiserar Börje Harnesk denna hypotes och hur den har kommit att användas? Är han övertygande? På vilket sätt kan denna debatt skönjas i artiklarna av Edgren & Olofsson samt Nyzell? Vad menar Nyzell när han talar om en historisk teleologi? Vad menar han att denna har fått för konsekvenser? Är hans argument övertygande? Eva Österberg, Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige: Konflikt kompromiss politisk kultur, Scandia 1989:1 Börje Harnesk, Den svenska modellens tidigmoderna rötter?, Historisk tidskrift 2002:1 Lars Edgren & Magnus Olofsson, Introduction & Stefan Nyzell, Sweden, Country of Consensus A Teleological History?, Lars Edgren & Magnus Olofsson, Political Outsiders in Swedish History 1848-1932, 2009 Tor 10/1, kl 13.15 15, Föreläsning: Striden ägde rum i Malmö Tis 15/1, kl. 10.15 12, Seminarium III: Maktutövning och motstånd Scott och tanken på publicand hidden transcripts. (Stefan Nyzell) Dagens seminarium tar sin utgångspunkt i ett klassiskt verk om motstånd. James C Scott talar i sin bok om relationer av makt och motstånd och lägger i denna diskussion ett tydligt fokus på de kulturanalytiska aspekterna av detta det talade och outtalade språkets betydelse för motstånd. Han diskuterar ingående relationerna mellan begrepp som makt, hegemoni, motstånd och underkastelse. En bärande tes hos Scott är tanken på public transcipts and hidden transcripts i relationer av makt och motstånd, samt i analysen av detta med exempel från antiken och framåt.

Frågor: Vad menar Scott med public- and hidden transcripts? Är hans argument övertygande? Kan ni applicera Scotts teoribildning på någon dagsaktuell casestudy. Scott, James C., Domination and the Arts of Resistance: Hidden Transcripts, 1990 Fre 18/1, kl 23.59, senast inlämning av tentamen till Stefans e-post: stefan.nyzell@mah.se