Martin Völcker, SLL & Suit

Relevanta dokument
Projektstyrning. Tor Fridell

Inspel till dagens diskussioner

HP ALM som stöd under implementationslivscykeln av standard applikationer Sarah Eriksson & Per Nordlander SAST

Metoder för Interaktionsdesign

CREATING VALUE BY SHARING KNOWLEDGE

Projektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget % misslyckades!

RUP - Rational Unified Process

SCRUM och mycket mer

Kurser och seminarier från AddQ Consulting

Martin Völcker SLL IT Projektledare Mentor för agila projekt

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt

Lyckade projekt - finns det?

Symptom på problemen vid programvaruutveckling

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

Agil Projektledning. En introduktion

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell

Agil Projektledning. En introduktion

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet

Agila Organisationer

Agil Projektledning. En introduktion

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

Övergripande granskning IT-driften

Säkra nyttan med förändringsarbetet!

Föreläsning 4: Designprocessen

SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell.

Digital strategi för Strängnäs kommun

Agil utveckling ställer nya krav på upphandling. Roland Bäcklin, Jaybis Konsult AB

Processinriktning i ISO 9001:2015

RUP Rational Unified Process. 17 november 2004

Framgångsfaktorer för slutanvändares engagemang för Office 365

Fastpris med Dynamic Systems Development Method (DSDM)

Chaos om datorprojekt..

Processbeskrivning Systemutveckling

Chaos om IT-projekt..

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

FÖRÄNDRINGSLEDNING, FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT UTVECKLA VERKSAMHETER. Jan Zakariasson 1

Tankar om e-arkiv VisAlfas användarträff, Stockholm, Olle Ebbinghaus, Dokumentinfo

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

PROJEKTLEDNING. Vad är ett PROJEKT? Ett projekt:

Change management effectiveness.

Användarcentrerad Systemutveckling

Projektstyrning. Tor Fridell

SAPSA 12 NOVEMBER 2014

Med kunden i fokus & ett Agilt mindset. för att navigera i komplexitet

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Effek%va(App+projekt(

Produkten ska vara enkel att förstå och använda. Viktigt är att produkten kan förvaras på ett säkert och praktiskt sätt.

Manager-100. A. Produktivitet B. Self Management. C. Kommunikation D. Gränsdragning. E. Kvalitet F. Initiativförmåga. G. Manage Up H.

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

IT-Projekt - Ingenting att skratta åt!

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Testbara krav. SAST Syd Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD MODELLBESKRIVNING

Projektmetodik. Översikt. Lektion 1: Metodiker. Metodiker.

DFC bild 1

Att arbeta agilt. En arbetsgång

Projektuppgift.

Dataföreningen Västra Kretsen - För dig som vill utvecklas inom IT

Diagnos och design av Verksamhet och IT, 7, 5 HP. Föreläsning 1 Sofie Pilemalm

Utvärdera din kommunikation

Systemförvaltningshandbok

Välj affärssystem & partner i 5 steg. En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Kravfångst Bra kravarbete handlar om att ställa rätt frågor och att ge rätt svar i rätt form

Ramverk för projekt och uppdrag

Det är lätt att vara modig om man inte är rädd

Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

Projektledning. Botniabanan

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

Elmarknadshubben: Kompetensbaserad upphandling

Citylab - What s in it for me?

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Nyttorealisering på 10-minuter ger

Projektledning: Kommunikation och Risk

Bilaga Från standard till komponent

Metodstöd för ISD-processen. Övergripande beskrivning

IT styrning- Från ett 1a, 2a och 3e linjeperspektiv

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

XFUN. Projektförslag. Förberett för: to Whom it may koncern Bearbetat av: Lars Lindmark, Konsult 23 juli 2014 Förslagsnummer:

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani

IT-strategi. För Vallentuna kommun Antagen i kommunfullmäktige Reviderad SID 1/5 BILAGA 1

Riktlinje för intern styrning och kontroll

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling

Certifierad. Avtalsstrateg

Linköpings universitet 1 TDP029. Systemutveckling. Systemutveckling. Vanliga faser. Fler faser. Systemutvecklingsmetod

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version:

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Transkript:

1 2009-02-03

DSDM Martin Völcker, SLL & Suit martin.volcker@suit.se Tel: 08-648 70 00 Mobil:0708-252424 Mentorskap - Projektledning - Utbildning- Workshops 2 2009-02-03

Oklara krav Oklara roller Försenade projekt Projektet levererade inte rätt system Användarna upplever byte av system som jobbigt Projektet blir dyrare än beräknat Kravspecifikationerna är svåra att förstå Ofta en restlista som måste åtgärdas Driften tycker det ofta är jobbigt att ta emot system Verksamheten tycker att IT-sidan inte levererar tillräckligt snabbt Dokumentationen är för dålig Tester är inte ordentligt genomförda Nya produkter håller inte vad de lovar 3 2009-02-03

Resultat av införande av DSDM Atern Mindre gnissel i organisationen Hålla budget Leverera stöd till verksamhet snabbare System som är bättre anpassade för sitt syfte Verksamheten deltar aktivt i projekt Mer effektiva projekt Höjer produktiviteten IT avdelningar genomför projekt på liknande sätt Varje projekt behöver inte uppfinna hjulet själv Låg kostnad för tillgång till metod Införa ett lärande i organisationen Minska risker med projekt Kan användas för annat än IT-projekt Gemensam dokumentation 4 2009-02-03

Angreppssätt 5 2009-02-03

Atern Livscykel Pre-Project Formaliserar ett förslag och prioritiserar det tidsmässigt. Feasibility Är ett projekt hållbart ur ett verksamhets samt tekniskt perspektiv? Foundations Etablerar en fast och varaktig grund för projektet. Exploration Används iterativt och inkrementiellt för att ta fram en detaljerad kravbild som översätts till en hållbar lösning. Engineering - Används iterativt och inkrementiellt för att utveckla lösningen från Exploration till en fullt operativ lösning. Deployment Fokus på att få lösningen i drift. Post-Project Inträffar efter den sista planerade deployment. Utvärdering av projektet och vad det åstadkommit. 6 2009-02-03

DSDM Aterns 8 principer 1) Fokusera på verksamhetsbehovet 2) Leverera i tid 3) Samarbeta 4) Gör aldrig avkall på kvalitet 5) Utveckla iterativt 6) Bygg inkrementellt på solida grunder 7) Kommunicera kontinuerligt och tydligt 8) Visa styrning och kontroll 7 2009-02-03

Fokusera på verksamhetsbehovet Etablera en förståelse för verksamhetsbehovet Förstå de verkliga verksamhetsprioriteringarna Använd 80:20 regeln Verka för kontinuerlig verksamhetssponsring och engagemang. 80:20 regeln 80% av följderna härleds från 20% av orsakerna 8 2009-02-03

Leverera i tid Använd timeboxar för arbetet Fokusera på verksamhetsnyttan Håll alltid deadlines 9 2009-02-03

Samarbeta Involvera de rätta intressenterna vid rätt tillfälle genom hela projektet. Säkra att deltagarna i teamet är berättigade att ta beslut för det dom representerar. Involvera aktivt verksamhetsrepresentanterna Bygg en kultur baserad på ett team. 10 2009-02-03

Gör aldrig avkall på kvalitet Sätt kvalitetnivån från början Försäkra att kvaliten inte blir variabel Designa, dokumentera och testa tillräckligt Bygg in kvalitet genom ständig utvärdering Testa tidigt och återkommande 11 2009-02-03

Utveckla iterativt Var kreativ, experimentera, lär och utvecklas. Värdera förändring, lösningen ger sig medan teamet lär sig mer om problemet. Använd ett iterativt angreppssätt till att bygga alla produkter Bekräfta hela tiden att rätt lösning byggs Samlas kring en rätt lösning 12 2009-02-03

Bygg inkrementellt på solida grunder Gör tillräckligt med design i början för att skapa en bra start Sträva efter tidig leverans av verksamhetsnytta där det är möjligt Acceptera att detaljnivån blir tydligare senare än tidigare Utveckla mer precisa tidsuppskattning allteftersom projektet fortgår. 13 2009-02-03

Kommunicera kontinuerligt och tydligt Använd Strukturerade workshops Använd rikligt med kommunikationstekniker så som modellering och prototyper. Presentera iterationer av den kommande lösningen tidigt och ofta Håll dokumentationen slimmad och tidsmässig Hantera intressenters förväntningar genom hela projektet Uppmuntra informell personlig kommunikation i alla nivåer 14 2009-02-03

Visa styrning och kontroll Använd en lagom nivå av formalitet Visa alltid styrning och kontroll Gör planer synliga för rätt intressenter Mät framsteg genom att fokusera på att leverera produkter istället för aktiviteter Styr proaktivt Utvärdera projektets rättfärdigande baserat på verksamhetsmålen. 15 2009-02-03

Atern Livscykel Pre-Project Formaliserar ett förslag och prioritiserar det tidsmässigt. Feasibility Är ett projekt hållbart ur ett verksamhets samt tekniskt perspektiv? Foundations Etablerar en fast och varaktig grund för projektet. Exploration Används iterativt och inkrementiellt för att ta fram en detaljerad kravbild som översätts till en hållbar lösning. Engineering - Används iterativt och inkrementiellt för att utveckla lösningen från Exploration till en fullt operativ lösning. Deployment Fokus på att få lösningen i drift. Post-Project Inträffar efter den sista planerade deployment. Utvärdering av projektet och vad det åstadkommit. 16 2009-02-03

Vattenfallsmetoden : Aktiviteter istället för produkter DSDM : Produkter istället för aktiviteter 17 2009-02-03

DSDM Atern Produkter DSDM Atern identifierar leverabler kopplade till varje fas i livscykeln, dessa kallas produkter som i sin tur kan bestå av ett flertal komponenter Många projekt kräver ytterligare produkter eller komponenter för att t.ex. mappa mot en företagsstandard. Dessa kallas plug-ins DSDM Atern identifierar 23 produkter, 15 komponenter och 2 plug-ins 18 2009-02-03

DSDM Atern Roller Verksamhet Utveckling Projekt 19 2009-02-03

Atern Tekniker Iterativ utveckling Timeboxing MoSCoW Prioritering Faciliterade workshops Modellering 20 2009-02-03

MoSCoW Prioritering Must Should Could Won t Minumum Useable SubseT Uppenbara fördelar, går att komma runt men till större kostnad Uppenbara fördelar, lätt att komma runt. Ej med i planen denna gång Jag garanterar detta Gör allt som är möjligt för att uppnå Bästa möjliga försök Vi omprioriterar nästa gång MoSCoW endast meningsfullt inom ett visst tidsperspektiv 21 2009-02-03

Utveckling sker alltid i en Timebox Utveckla iterativt Fokusera på verksamhetens behov Leverera i tid (alltid) Gör aldrig avkall på kvalitet Påvisa kontroll Iterativ cykel MoSCoW Timebox (10 30 dagar för utveckling) 22 2009-02-03

DSDM - Tekniker Strukturerade workshops En arbetsgruppsbaserad informationsinsamlings- och analysteknik för att påskynda systemutvecklingsprocessen 23 2009-02-03

DSDM - Tekniker Fördelar med strukturerade workshops Användarna tar till sig det nya systemet Identifierar verkliga behov Undersöker affärsnytta Prioriteringar kan göras lättare Täcker alla affärsområden Identifierar kritiska framgångsfaktorer Öppna sessioner Effektivt användande av resurser 24 2009-02-03

När skall man använda strukturerade workshops? DSDM - Tekniker Analysera affärsvisionen Planera affärssystemen Designa affärsprocesser Utreda nyttan med affärsprocessinformationssystem Definiera krav på informationssystem Designa informationssystem Utreda möjligheter med tekniska system Planera acceptanstester 25 2009-02-03

Workshop - roller Tekniker Beställare Ägare Sessionsledare Heltidsdeltagare Dokumentationsansvarig Observatör 26 2009-02-03

Tekniker Strukturerade workshops FAS 1 Definition Ledningshandledning Oftast mot chefsnivå Syftet med workshopen Mål resultat Omfattning Mötesplats, Datum, Vilka som skall närvara. Skall kunna besluta (kunna vara företrädare för andra) 27 2009-02-03

Tekniker FAS 2 Analys Samla ihop mer information om användarkrav (och andra krav) Skapa agenda Vad som behöver bestämmas under sessionen 28 2009-02-03

Tekniker FAS 3 Förberedelser Färdigställ allt du behöver i denna fas, tex material Förbered de tekniker du vill använda Arbetsdokument 29 2009-02-03

Tekniker FAS 4 Session Hjärtat i workshopen En till fem dagar Utred krav med hjälp av arbetsdokumentet Skriv ner beslut 30 2009-02-03

Tekniker Fas 5 Dokumentation Skapa slutiltigt dokument utifrån information från session Distribuera detta till deltagarna Ha ett utvärderingsmöte med alla deltagare Förändringar diskuteras och noteras Nyckeldetagare godkänner (skriftligt) Utvärdera resultat från Workshopen med beställaren 31 2009-02-03

Medlemskap i konsortiet Nätverk Använda metoden hos kunder Gratis seminarier Rabatt på konferenser etc. Rabatt på produkter Full tillgång till web 2 timmars gratis stöd Logga på web Rabatt på utbildning 32 2009-02-03