Sabina Lehtinen Personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare Differences in personality between high school teachers and future high school teachers Psykologi Examensarbete Datum/Termin: 2011/01/21 HT 2010 Handledare: Roger Donaldson Examinator: Torsten Norlander Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att se om det finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare som undervisar i teoretiska och både teoretiska och praktiska ämnen i skolan. 4 stycken icke-parametriska test (Mann-Whitney test) genomfördes. Resultatet visar att det inte finns några personlighetsskillnader mellan de deltagarna som undervisar i/kommer att undervisa i teoretiska och både teoretiska och praktiska ämnen, mellan de kvinnliga och manliga deltagarna och mellan de yngre och äldre deltagarna i samplet. Inget uttalande om att det finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare kunde göras på grund av ett lågt deltagarantal i samplet. Nyckelord: personlighetsskillnader, gymnasielärare, teoretiska och praktiska ämnen. Abstract The aim of this paper was to see if there are any differences in personality between high school teachers and future high school teachers who teach theoretical and both theoretical and practical subjects in school. Four non-parametric tests (Mann-Whitney tests) were carried out. The results show that there are no differences in personality between the participants who teach/will be teaching in theoretical and both theoretical and practical subjects, between the female and male participants and between the younger and older participants in the sample. No statement about there being any differences in personality between high school teachers and future high school teachers could be made because of a low number of participants in the sample. Keywords: differences in personality, high school teachers, theoretical and practical subjects.
Förord Jag ville genomföra en undersökning bland lärare och kombinerade det med det jag är mest intresserad av inom psykologi. Jag skulle genomföra undersökningen bland enbart teoretiska och praktiska lärare från början men insåg senare att det finns de som undervisar i både teoretiska och praktiska ämnen. Processen som ledde fram till denna uppsats hade inte varit möjlig utan några viktiga personer som jag vill ta möjligheten att tacka: Ett stort tack till min handledare Roger Donaldson och ett speciellt tack till Sven-Åke Bood för all hjälp. Ett stort tack till alla rektorer, gymnasielärare och blivande gymnasielärare som bidragit till min undersökning. Tack till Mikael Kolmodin, Saga Efraimsson, Åsa Svensson, Simon Lindh, Hanna Dahlström och Dennis Nilsson för all hjälp och allt stöd. Inledning The Big Five John och Srivastava (1999) beskriver att föreställningen om personlighet härstammar från många olika teoretiska perspektiv och från många olika abstrakta eller breda nivåer. Varenda en av dessa nivåer har bidragit till vår förståelse för individuella skillnader i beteenden och upplevelser. Men personlighetsdragen och skalorna som mätte dem var för många och dessutom mätte skalor med samma namn olika saker och skalor med olika namn mätte samma saker. Vad personlighetspsykologin behövde var ett system som var enkelt att förstå och förmedla till andra och som gjorde att forskare kunde studera specifika domäner istället för tusentals olika nivåer av personlighetsdrag. Idag har vi 5 stycken domäner som kallas för The Big Five. Big Five har ett lexikalt ursprung och Femfaktormodellen har ett ursprung i personlighetstest men båda har kommit fram till samma sak om personlighet (Costa & McCrae, 1991). I denna uppsats kommer jag att använda benämningen Big Five för båda dessa modeller och behålla de engelska benämningarna för alla 5 domäner. Paul Costa och Robert McCrae är de huvudsakliga upphovsmännen till Big Five. Den första domänen i Big
Five är Neuroticism. Det innebär generellt att man har en tendens att känna negativa affekter som tillexempel rädsla, ledsamhet, pinsamhet, ilska, skuld och avsky. Personer med låga N-poäng är emotionellt stabila, vanligtvis lugna, avslappnade, har ett jämt humör och kan hantera stressiga situationer utan att bli upprörda. Personer med höga N-poäng kan ha psykiska problem men alla 5 domäner mäter normala personligheter och Big Five ska inte blandas ihop med psykiatri. Den andra domänen är Extraversion och personer med höga E- poäng är sociala, bestämda, aktiva, pratsamma, glada, energiska och optimistiska. I dagens samhälle har försäljare oftast höga E-poäng. I vissa fall är personer med låga E-poäng inte motpoler till personer med höga E-poäng, utan saknar de personlighetsdrag som personer med höga E-poäng har. Personer med låga E-poäng är alltså reserverade och inte ovänliga, är självständiga och inte följeslagare, har ett jämt tempo och är inte lata. De kanske säger att de är blyga när de menar att de föredrar att vara ensamma och lider inte nödvändigtvis utav social ångest. De är heller inte olyckliga eller pessimistiska. Den tredje domänen är Openness och personer med höga O-poäng har aktiv fantasi, estetisk känslighet, är uppmärksamma till inre känslor, intellektuellt nyfikna, oberoende av kritik och föredrar variation. Personer med låga O-poäng har traditionsbundna beteenden, konservativa inställningar, föredrar det bekanta istället för det nya och deras emotionella gensvar är dämpade. Beroende på situation, kan personer med höga O-poäng dock bete sig likadant som personer med låga O-poäng. Openness är speciellt relaterat till aspekter av intelligens, som tillexempel avvikande tänkande. Avvikande tänkande bidrar i sin tur till kreativitet. Den fjärde domänen är Agreeableness och personer med höga A-poäng är altruistiska, sympatiska mot andra och angelägna att hjälpa dem och tror att alla andra kommer att vara lika hjälpsamma tillbaka. Personer med låga A-poäng är egocentriska, skeptiska mot andra människors intentioner och tävlingslystna istället för samarbetsvilliga. Den femte och sista domänen är Conscientiousness. Personer med höga C-poäng är målmedvetna, viljestarka och beslutsamma. Musiker, idrottare, akademiker och företagare har oftast höga C-poäng. Planera, organisera och genomföra uppgifter är något personer med höga C-poäng är bra på, medan personer med låga C-poäng är dåliga på att arbeta mot sina mål. Personer med låga C- poäng kan vara irriterat kräsna, tvångsmässigt prydliga och arbetsnarkomaner. Alla personer ska alltså kunna placera sin personlighet på alla 5 domäner, ibland lite lägre och ibland lite högre på skalan.
Costa och McCrae har också utvecklat personlighetstestet NEO PI-R som innehåller 240 stycken påståenden och personlighetstestet NEO-FFI som innehåller 60 stycken påståenden (John & Srivastava, 1999). TIPI (Ten Item Personality Inventory) Gosling, Rentfrow och Swann (2003) menar på att i en idealistisk värld skulle personlighetsforskare ha tillräckligt med tid och tillräckliga resurser att använda sig utav fullständiga mätinstrument istället för kortfattade mätinstrument. Forskare får alltså oftast välja mellan att använda sig utav kortfattade mätinstrument eller inga alls. Två studier genomfördes i artikeln, en om mätinstrumentet med 5 påståenden och en om mätinstrumentet med 10 påståenden. TIPI (Ten Item Personality Inventory) kallas mätinstrumentet med 10 påståenden. FIPI (Five Item Personality Inventory) är inte relevant för min uppsats och kommer därför inte att nämnas mer. Målet med Goslings studie nummer 2 var att utveckla och utvärdera, utav Big Five domänerna, ett mätinstrument med 10 påståenden. Flera test jämförde TIPI med ett fullständigt mätinstrument, BFI (Big Five Inventory), och resultatet visar att även fast TIPI är underlägsen BFI så är det ändå ett adekvat mätinstrument. Extraversion klarade sig bäst genom kriterierna och Openness och Agreeableness klarade sig sämst. Att författarna rekommenderar TIPI beror också på att det är lättare för forskare att hitta deltagare som vill ställa upp i undersökningar som inte är för utförliga och tar för lång tid. TIPI ska ta 1 minut att fylla i. Big Five och Organisationer Big Five har blivit betydelsefull för forskning inom organisationer (Johns & Raja, 2010). Tidigare forskning har visat att självbestämmanderätt har en betydande roll för relationen mellan Conscientiousness, Extraversion och arbetsprestation. Belöningsstruktur och Extraversion har också tillsammans effekt på säljprestation. Vad personlighet och organisationskultur har för effekt på individuella beteenden och attityder har också forskats kring. All denna forskning har bidragit till vår förståelse för människor i arbetssammanhang. Författarna anser dock att den tidigare forskningen har begränsningar som lett dem till att fokusera på arbetsomfattning som en potentiell moderator. Arbetsomfattning definieras av ett arbetes grad av riklighet, utmaning och komplexitet. De menar också på att för att bättre förstå personlighetseffekter, måste alla element av personlighet, situation och beteende tas med i beräkningen. Studien i artikeln koncentrerade sig på detta genom att undersöka de gemensamma effekterna av personlighet och arbetsomfattning på rollprestation,
medborgarbeteenden och kreativitet. Författarna koncentrerade sig på rollprestation för att det är vitalt för ett företags överlevnad när en anställd är pålitlig och överträffar sig själv i sin rollprestation och engagerar sig i kreativa eller innovativa aktiviteter. Tillgängliga metaanalyser avslöjar också svaga till blygsamma samband mellan personlighet och arbetsprestation, medborgarbeteenden och kreativitet, vilket indikerar att något annat påverkar dem. Att även använda sig utav åtskilliga beroendevariabler är viktigt för att belysa sammanhängande effekter. Medborgarbeteenden är inte relevant för min uppsats och kommer därför inte att nämnas mer. Conscientiousness eller Målmedvetenhet betraktas som en av de mest konsekventa personlighetsprediktorna av prestation så första hypotesen lyder: H1: Relationen mellan målmedvetenhet och arbetsprestation blir mer positiv under högre nivåer av arbetsomfattning. Målmedvetna människors vilja att planera och kontrollera kan stå i vägen för det abstrakta i kreativiteten så andra hypotesen lyder: H2: Relationen mellan målmedvetenhet och kreativitet blir mer negativ när arbetsomfattningen är högre. Människor som har höga E-poäng (Extraversion) eller utåtriktade människor förväntas uppfatta berikade arbeten som tillfällen till utveckling och ekonomisk vinst, vilket resulterar i förbättrad prestation, så tredje hypotesen lyder: H3: Arbetsomfattningen kommer att påverka relationen mellan utåtriktning och arbetsprestation så att relationen blir positivt starkare när arbetsomfattningen är hög. Utåtriktade människor förväntas visa mer kreativt beteende när arbetsomfattningen är hög så fjärde hypotesen lyder: H4: Arbetsomfattningen kommer att påverka relationen mellan utåtriktning och kreativitet så att den kommer att vara positivt starkare när arbetsomfattningen är hög. Den negativa relationen mellan Neuroticism eller Känslomässig instabilitet och prestation förväntas vara som tydligast när arbetet kräver kontroll, beslutsfattande och initiativ så femte hypotesen lyder: H5: Relationen mellan känslomässig instabilitet och prestation blir negativt starkare för arbeten med hög omfattning. Artikelns resultat visar dock bara att relationen mellan känslomässig instabilitet och prestation blir negativt starkare för arbeten med hög omfattning och att den höga arbetsomfattningen snarare hämmar än underlättar sambandet mellan utåtriktning och kreativitet.
Big Five och Lärare Lärare arbetar också i organisationer men det var svårt att hitta artiklar specifikt om Big Five och lärare. Jag hittade dock en artikel där man använt sig av testet KAI. Kirton har gjort anspråk på ett adaption-innovation continuum (KAI), där individer som står på ena sidan av kontinuumet är anpassare och individer som står på andra sidan av kontinuumet är innovatörer (Kwang & Rodrigues, 2002). Anpassare och innovatörer är lika kreativa men skiljer sig i sättet de uttrycker sin kreativitet på. Anpassare gör saker bättre medan innovatörer gör saker annorlunda. Anpassare föredrar alltså att arbeta med en eller två praktiska idéer samtidigt medan innovatörer föredrar att komma på många nya och opraktiska idéer samtidigt, också känt som att tänka utanför ramarna. Anpassare arbetar i grupp för att det är det mest acceptabla att göra medan innovatörer föredrar att arbeta ensamma. En studie om relationen mellan KAI och Big Five genomfördes i artikeln. Målet med studien var att få en bättre förståelse för personlighetsdragen som ligger bakom anpassares och innovatörers kreativa problemlösningsstilar. Anpassare är målmedvetna eftersom de beter sig systematiskt och disciplinerat så första hypotesen lyder: H1: Anpassare är mer målmedvetna än innovatörer. Innovatörer kommer på många nya idéer för att de är öppna för erfarenhet så andra hypotesen lyder: H2: Innovatörer är mer öppna för erfarenhet än anpassare. Innovatörer upprör med stor sannolikhet anpassare med opraktiska idéer och måste därför stå upp för dem så tredje hypotesen lyder: H3: Innovatörer är mer utåtriktade än anpassare. Höga poäng i känslomässig instabilitet betraktas som dåligt och vice versa men enligt Kirton betraktas att vara anpassare eller innovatör som ett sätt att hantera situationer så författarna vill inte förutse någon association mellan anpassare och innovatörer och känslomässig instabilitet. Fjärde hypotesen lyder alltså: H4: Anpassare och innovatörer skiljer sig inte i känslomässig instabilitet. Anpassare är bättre på att arbeta i grupp än innovatörer men ingen association mellan anpassare och innovatörer och Agreeableness eller Vänlighet förutses heller eftersom vänlighet anses vara en aspekt av att antingen vara en varm eller en kall människa. Femte hypotesen lyder alltså: H5: Anpassare och innovatörer skiljer sig inte i vänlighet. Undersökningen genomfördes bland 164 lärare och artikelns resultat visar att alla hypoteser stämmer. Anpassare är mer målmedvetna än innovatörer, innovatörer är mer öppna för
erfarenhet och mer utåtriktade än anpassare och ingen association mellan anpassare och innovatörer och känslomässig instabilitet och vänlighet finns. Författarna vill poängtera att anpassare och innovatörer borde lära sig av varandra eftersom de uttrycker sin kreativitet på olika sätt. Lärare som är anpassare borde lära sig att tänka mer utanför ramarna och lärare som är innovatörer borde lära sig att ta mer hänsyn till anpassare när de står upp för sina idéer. Både anpassare och innovatörer bidrar till organisationen. Vi blir alltså känslomässigt instabilare och får svårare att prestera när arbetsomfattningen är hög och blir mindre utåtriktade och kreativa när arbetsomfattningen är hög. Det låter vettigt att när man som till exempel lärare inte kan hantera för mycket stress och en för stor arbetsbörda, får svårt att prestera och inte blir lika glad och påhittig. Anpassare är alltså mer målmedvetna än innovatörer och innovatörer är mer öppna för erfarenhet och mer utåtriktade än anpassare. Det är mycket möjligt att det går till så att de lärare som är mer innovatörer än anpassare kommer på en massa idéer och delar med sig utav dem medan de lärare som är mer anpassare än innovatörer förkastar idéerna eller gör verklighet utav dem. Syfte Syftet med uppsatsen blev att se om det finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare som undervisar i teoretiska och både teoretiska och praktiska ämnen. Frågeställningen är: Finns det några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare som undervisar i teoretiska och både teoretiska och praktiska ämnen i skolan? Metod Deltagare 15 stycken gymnasielärare och 6 stycken blivande gymnasielärare från olika delar av Sverige svarade på TIPI (Ten Item Personality Inventory) enkäten. Det var svårt att få enbart gymnasielärare att svara på enkäten så jag blev tvungen att be blivande gymnasielärare att svara på den också för att kunna göra analyser. 14 deltagare var kvinnor och 7 deltagare var män. Åldern på deltagarna varierade från 20 till 65 år.
Design Eftersom jag mäter skillnader mellan olika grupper, är undersökningen en mellangruppsdesign. Jag använde mig utav ett tillfällighetsurval då jag valde ut lärare och blivande lärare att fylla i min enkät. Instrument TIPI (Ten Item Personality Inventory). TIPI-enkäten (Gosling, S. D.) användes. Enkätpåståendena är framtagna ur instrumentet Big Five som handlar om olika personlighetsdrag. Den 7-gradiga TIPI-skalan innehåller enbart tio påståenden om olika personlighetsdrag för att forskare som har minimalt med tid ändå ska kunna genomföra en tillförlitlig undersökning. Det upptäcktes dock att tre stycken påståenden lagts till i den svenska översättningen av TIPI som inte hör hemma där. Gosling tog tacksamt emot informationen angående detta. Jag tog alltså bort de tre sista påståendena i den svenska översättningen av TIPI när jag använde mig utav enkäten. Ordningen i den svenska översättningen stämmer heller inte överens med det engelska originalet men det faktumet kunde jag inte göra någonting åt när jag använde mig utav enkäten. Datainsamlingsmetod Deltagarna fick fylla i TIPI-enkäten om vilka personlighetsdrag de tyckte bäst passade in på dem. TIPI-skalan är 7-gradig, där "1" betyder att du inte alls håller med, "4" betyder att du varken håller med eller inte håller med och "7" betyder att du fullständigt håller med. Skulle ett av två påståenden passa bättre in så utgår man ifrån det påstående som passar bäst in. Se Bilagor för fullständig information om de olika personlighetsdragen. Genomförande Jag skrev enkätens bakgrundsdata och instruktionerna till den själv. Jag skrev vad jag heter, att jag är blivande gymnasielärare i Engelska och Psykologi, vad jag för tillfället arbetar med, vad jag skulle undersöka och att jag behövde deltagarnas hjälp med att fylla i enkäten. I enkätens bakgrundsdata bad jag deltagarna att uppge kön, ålder och vilka ämnen de undervisar i/kommer att undervisa i. Instruktionerna till att fylla i enkäten står i den svenska
översättningen av TIPI så det behövde jag inte skriva. Vissa deltagare hade jag möjlighet att träffa personligen men de flesta deltagare svarade på enkäten via e-mail. Jag ringde till flera rektorer på 3 olika skolor i mellersta Väst-Sverige. Några gymnasielärare på 2 av de 3 skolorna svarade på enkäten, både personligen och via e-mail. Jag träffade enbart gymnasielärare personligen, vid två olika tillfällen, på deras arbetsplats. Jag fick tag på resten av deltagarna, både gymnasielärare och blivande gymnasielärare, via e-mail från olika delar av Sverige. De flesta deltagare jag träffade tog några minuter på sig att fylla i enkäten men några deltagare tog närmare 45 minuter på sig. Databearbetning Även fast deltagarantalet var för lågt så genomfördes icke-parametriska tester, 4 stycken Mann-Whitney tester. Bortfall Målet var att få gymnasielärare och blivande gymnasielärare att fylla i så jag skulle få ihop 30 stycken enkäter. Bortfallet blev 9 stycken enkäter. Totalt fick jag ihop 21 stycken enkäter. Det blev i alla fall inga interna bortfall, alla deltagare svarade på alla påståendena och inga särskilda påståenden lämnades obesvarade. Reliabilitet och validitet Ett set av TIPI-resultat jämfördes med ett annat set av TIPI-resultat sex veckor senare för att försäkra reliabiliteten. Att som forskare till exempel använda sig utav NEO PI-R, som innehåller 240 stycken påståenden, ger mer data och att använda sig utav TIPI ger mindre data men tillåter forskaren att koncentrera sig på de analyser som är mest relevanta för forskarens frågeställningar. Validiteten och reliabiliteten är god eftersom instrumentet använts och utvärderats i andra undersökningar (Gosling, Rentfrow & Swann, 2003). Etiska överväganden Deltagarna uppgav inte deras namn i enkätens bakgrundsdata och jag uppger heller inte i denna uppsats vilka skolor vars lärare ställt upp i undersökningen eller vart i Sverige de andra
deltagarna kommer ifrån. Jag skrev även med i enkätens bakgrundsdata till de deltagare som jag träffade personligen att deltagarnas medverkan i undersökningen är frivillig, får avbrytas närsomhelst och är helt konfidentiell. Jag skrev också med i enkätens bakgrundsdata till de deltagare som svarade på enkäten via e-mail att deltagarnas medverkan i undersökningen är frivillig. Jag kunde dock inte skriva med att deltagarnas medverkan i undersökningen är helt konfidentiell eftersom jag kan se vad de heter i deras e-mail. Resultat Ett Mann-Whitney test har genomförts mellan teoretiska och både teoretiska och praktiska ämnen deltagare undervisar i/kommer att undervisa i och Big Five för att se om ämnena gör någon skillnad i personlighetsdragen neuroticism, extraversion, openness, agreeableness och conscientiousness, i enlighet med tabellerna. P-värdena är >.05, vilket innebär att det inte finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare som undervisar i/kommer att undervisa i teoretiska och både teoretiska och praktiska ämnen. Infoga Tabell 1 här Ett Mann-Whitney test har genomförts mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare och Big Five för att se om lärartyper skiljer sig i personlighetsdrag. P-värdena är >.05 men det är för få deltagare, vilket innebär att jag inte kan uttala mig om att det finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare. Infoga Tabell 2 här
Ett Mann-Whitney test har genomförts mellan kvinnliga och manliga deltagare och Big Five för att se om kvinnor och män skiljer sig i personlighetsdrag. P-värdena är >.05, vilket innebär att det inte finns några personlighetsskillnader mellan de kvinnliga och manliga deltagarna. Infoga Tabell 3 här Ett Mann-Whitney test har genomförts mellan yngre och äldre deltagare (cut-point vid 45 år) och Big Five för att se om åldern gör någon skillnad i personlighetsdrag. P-värdena är >.05, vilket innebär att det inte finns några personlighetsskillnader mellan de yngre och äldre deltagarna. Infoga Tabell 4 här Diskussion Rent generellt kan jag inte uttala mig om resultatet av min undersökning på grund av det låga deltagarantalet eller om att det finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare på grund av det låga deltagarantalet i samplet. Men jag kan däremot påstå att det inte finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare som undervisar i/kommer att undervisa i teoretiska och både teoretiska och praktiska ämnen, mellan de kvinnliga och manliga deltagarna och mellan de yngre och äldre deltagarna i samplet eftersom p-värdena är >.05 och deltagarantalet var tillräckligt. Uppsatsen och frågeställningen handlar inte om kreativitet men efter att jag hade valt att skriva om lärare och Big Five så kunde jag inte släppa tanken om ifall praktiska lärare är mer kreativa än teoretiska lärare. När jag läste igenom de artiklar jag ville använda mig utav, såg jag att även författarna Costa och McCrae, Johns och Raja och Kwang och Rodrigues belyst
kreativitet. Costa och McCrae (1991) skriver bland annat att Openness är speciellt relaterat till aspekter av intelligens, som tillexempel avvikande tänkande, och att avvikande tänkande i sin tur bidrar till kreativitet. Johns och Raja (2010) skriver bland annat att för att bättre förstå personlighetseffekter, måste alla element av personlighet, situation och beteende tas med i beräkningen. Studien i artikeln koncentrerade sig på detta genom att undersöka de gemensamma effekterna av personlighet och arbetsomfattning på rollprestation, medborgarbeteenden och kreativitet. Resultatet av deras undersökning visar dock att den höga arbetsomfattningen snarare hämmar än underlättar sambandet mellan utåtriktning och kreativitet. Kwang och Rodrigues (2002) skriver bland annat att det varken är bättre eller sämre att vara anpassare eller innovatör och att de borde lära sig av varandra eftersom de uttrycker sin kreativitet på olika sätt. Lärare som är anpassare borde lära sig att tänka mer utanför ramarna och lärare som är innovatörer borde lära sig att ta mer hänsyn till anpassare när de står upp för sina idéer. Tyvärr bidrog inte min undersökning med några signifikanta resultat och därför kan jag varken bekräfta eller dementera att praktiska lärare skulle vara mer kreativa än teoretiska lärare. Det är mycket arbete med att skriva en C-uppsats. Att skriva klart den på 9 veckor, speciellt när jul och nyår infinner sig mitt upp i allt, är stressigt. Det blir dessutom extra stressigt då någonting går fel, som det gjorde för mig. De rektorer jag fick möjlighet att prata med talade om för mig att deras lärare får för många enkäter och att de är trötta på att fylla i dem. En rektor lät mig skicka ut enkäten via e-mail till sina lärare och en rektor lät mig träffa några av sina lärare. De lärarna verkade tycka att det var roligt att fylla i enkäten så jag var välkommen tillbaka och själv be de andra lärarna som inte var där den dagen att svara på den. Tyvärr fick jag ändå inte ihop tillräckligt många enkäter och blev tvungen att be blivande gymnasielärare att svara på den också. Jag hade inte så många möjligheter att träffa så många lärare heller eftersom jul och nyår närmade sig. Hade jag vetat att lärare får för många enkäter och att de är trötta på att fylla i dem så hade jag förmodligen gjort en annan undersökning bland studenter istället, de är ju mer lättillgängliga för mig. Det var även ett nybörjarmisstag att inte genomföra undersökningen mycket tidigare då jag hade tillgång till instrumentet TIPI redan från början och jul och nyår otacksamt närmade sig. Några saker kan ha påverkat undersökningen också. Jag och mina studentkolleger missade att ordningen i den svenska översättningen inte stämmer överens med det engelska originalet av TIPI, vi skulle ha varit uppmärksamma på det och jämfört den svenska översättningen med
det engelska originalet. De flesta deltagare jag träffade sa inte så mycket om TIPI men några överanalyserade påståendena. Kritiken några deltagare hade mot TIPI var instruktionen om att ifall ett av två påståenden passar bättre in så utgår man ifrån det påståendet som passar bäst in. De tyckte att det var svårt att välja då påståendena de skulle välja emellan var så olika varandra, till exempel öppen för nya erfarenheter, komplex. Jag vet heller ingenting om de deltagare som svarade på enkäten via e-mail, hur de fyllde i den eller vad de tyckte om den. I enkätens bakgrundsdata skulle jag även kanske ha skrivit Vilka ämnen undervisar Du i, teoretiska, praktiska eller både teoretiska och praktiska? istället för Vilka ämnen undervisar Du i? för det var svårt att göra en bedömning på vissa ämnen, till exempel vårdämnen. Sedan ska det tilläggas att jag inte är något proffs i statistik. Jag rekommenderar att göra om undersökningen i tid eftersom TIPI redan finns och är lättillgängligt, bland blivande gymnasielärare istället och med minst 8 stycken deltagare i varje grupp. Det borde finnas minst 8 stycken deltagare som kommer att undervisa i teoretiska ämnen, minst 8 stycken deltagare som kommer att undervisa i praktiska ämnen och minst 8 stycken deltagare som kommer att undervisa i både teoretiska och praktiska ämnen för att se om eventuell normalfördelad data och parametriska test kan ge signifikanta resultat. Instruktionen om att ifall ett av två påståenden passar bättre in så utgår man ifrån det påståendet som passar bäst in borde också belysas mer innan enkäten delas/skickas ut. Jag rekommenderar också att genomföra en undersökning för att se om praktiska blivande gymnasielärare är mer kreativa än teoretiska blivande gymnasielärare. Slutsats Jag har i alla fall kommit fram till att det inte finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare och blivande gymnasielärare som undervisar i/kommer att undervisa i teoretiska och både teoretiska och praktiska ämnen, mellan de kvinnliga och manliga deltagarna och mellan de yngre och äldre deltagarna i samplet, även fast min undersökning har brister. Jag ska också försöka komma ihåg att bli bättre på att tänka utanför ramarna, inte stressa för mycket och ta på mig för stor arbetsbörda i mitt kommande yrke som lärare.
Referenser Costa, P. T., & McCrae, R. R. (1991). NEO PI-R Professional Manual. Psychological Assessment Resources, Inc. Gosling, S. D., Rentfrow, P. J., & Swann, W. B. (2003). A very brief measure of the Big-Five personality domains. Journal of Research in Personality, 37, 504-528. John, O. P., & Srivastava, S. (1999). The Big-Five Trait Taxonomy: History, Measurement, and Theoretical Perspectives. Handbook of Personality: Theory and Research (2 nd ed.). New York: Guilford (in press). Johns, G. & Raja, U. (2010). The joint effects of personality and job scope on in-role performance, citizenship behaviors, and creativity. Human Relations, 63, 981-1005. Hämtad 28 oktober, 2010, från databasen PsycINFO. Kwang, N. A., & Rodrigues, D. (2002). A Big Five personality profile of the adaptor and innovator. Journal of Creative Behavior, 36, 254-267.
Tabeller Tabell 1. Medelvärden (M) och Standardavvikelser (SD) för Big Five och gymnasielärare och blivande gymnasielärare som undervisar i/kommer att undervisa i teoretiska och både teoretiska och praktiska ämnen. 19 stycken deltagare, varav 12 stycken undervisar i teoretiska ämnen och 7 stycken undervisar i både teoretiska och praktiska ämnen, ingick i studien. Teoretiska ämnen Teoretiska och praktiska ämnen Alla M SD M SD M SD Neuroticism 6,00 0,64 5,67 1,21 5,79 1,03 Extraversion 5,07 1,59 5,29 1,03 5,21 1,23 Openness 6,07 0,67 5,58 1,00 5,76 0,90 Agreeableness 5,50 0,71 5,54 0,94 5,53 0,84 Conscientiousness 4,50 1,22 5,54 1,25 5,16 1,31
Tabell 2. Medelvärden (M) och Standardavvikelser (SD) för Big Five och gymnasielärare och blivande gymnasielärare. 21 stycken deltagare, varav 15 stycken är gymnasielärare och 6 stycken är blivande gymnasielärare, ingick i studien. Gymnasielärare Blivande gymnasielärare Alla M SD M SD M SD Neuroticism 6,10 0,99 5,42 1,11 5,90 1,04 Extraversion 5,50 1,03 4,58 1,46 5,24 1,21 Openness 5,97 1,04 5,67 0,60 5,88 0,93 Agreeableness 5,67 0,96 5,50 0,63 5,62 0,86 Conscientiousness 5,40 1,26 4,83 1,47 5,24 1,31
Tabell 3. Medelvärden (M) och Standardavvikelser (SD) för Big Five och kvinnliga och manliga deltagare. 21 stycken deltagare, varav 14 stycken är kvinnor och 7 stycken är män, ingick i studien. Kvinnliga deltagare Manliga deltagare Alla M SD M SD M SD Neuroticism 5,68 1,12 6,36 0,75 5,90 1,04 Extraversion 5,54 1,06 4,64 1,34 5,24 1,21 Openness 5,79 1,01 6,07 0,79 5,88 0,93 Agreeableness 5,68 0,97 5,50 0,64 5,62 0,86 Conscientiousness 5,36 1,23 5,00 1,53 5,24 1,31
Tabell 4. Medelvärden (M) och Standardavvikelser (SD) för Big Five och yngre och äldre deltagare, cut-point vid 45 år. 21 stycken deltagare, varav 11 stycken är yngre och 10 stycken är äldre, ingick i studien. Yngre deltagare Äldre deltagare Alla M SD M SD M SD Neuroticism 5,73 0,96 6,10 1,15 5,90 1,04 Extraversion 5,14 1,45 5,35 0,94 5,24 1,21 Openness 5,86 0,64 5,90 1,22 5,88 0,93 Agreeableness 5,68 0,56 5,55 1,14 5,62 0,86 Conscientiousness 4,95 1,33 5,55 1,28 5,24 1,31
Bilagor Hej! Jag heter Sabina Lehtinen och är blivande gymnasielärare i Engelska och Psykologi. Jag arbetar för tillfället med min C-uppsats i Psykologi. Jag ska undersöka om det finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare som undervisar i teoretiska, praktiska och både teoretiska och praktiska ämnen i skolan och skulle behöva Din hjälp med min undersökning! Var vänlig och fyll i bakgrundsfakta om Dig själv, samt följ instruktionerna och fyll i enkäten. Tack så mycket på förhand! Din medverkan i undersökningen är frivillig, får avbrytas närsomhelst och är helt konfidentiell. Bakgrundsfakta Kön: Ålder: Vilka ämnen undervisar du i? (Förtydliga gärna om något ämne är praktiskt!)
Hej! Jag heter Sabina Lehtinen och är blivande gymnasielärare i Engelska och Psykologi. Jag arbetar för tillfället med min C-uppsats i Psykologi. Jag ska undersöka om det finns några personlighetsskillnader mellan gymnasielärare som undervisar i teoretiska, praktiska och både teoretiska och praktiska ämnen i skolan och skulle behöva Din hjälp med min undersökning! Var vänlig och fyll i bakgrundsfakta om Dig själv, samt följ instruktionerna och fyll i enkäten. Tack så mycket på förhand! Din medverkan i undersökningen är frivillig. Bakgrundsfakta Kön: Ålder: Vilka ämnen kommer du att undervisa i? (Förtydliga gärna om något ämne är praktiskt!)
Swedish Translation of the TIPI Provided by Dr. Erica Carlisle (ECarlisle@rmsg.com) of Rosetta Marketing Strategies Group, Princeton, NJ. According to Dr. Carlisle, The translations were done by a very large and reputable global market research company and double checked by a second set of native speakers. Nedan anges ett antal personlighetsdrag som kanske eller kanske inte passar in på dig. Var snäll och ange i hur hög grad du håller med eller inte håller med om att påståendet passar in på dig. Du ska ange i hur hög grad de båda orden passar in på dig, även om ett av orden passar in bättre än det andra på dig. Var snäll och använd en skala från 1 till 7, där "1" betyder att du inte alls håller med, "4" betyder att du varken håller med eller inte håller med och "7" betyder att du håller med fullständigt. Var snäll och välj vilket nummer som helst mellan 1 och 7 för att visa i hur hög grad du håller med. Håller inte alls med Varken håller med eller inte håller med Håller med fullständigt Jag ser mig själv som: 1 2 3 4 5 6 7 Ängslig, lätt upprörd Reserverad, tyst Utåtriktad, entusiastisk Kritisk, grälsjuk Pålitlig, självdisciplinerad Öppen för nya erfarenheter, komplex Sympatisk, varm Rörig, slarvig Lugn, emotionellt stabil Konventionell, okreativ