Karolinska skolan Kvalitetsredovisning 2008/2009
2 Innehållsförteckning 1 GRUNDFAKTA OM SKOLAN 3 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 5 3 RESULTAT 6 3.1 Resultat av arbetet med lärandet och undervisningen 6 3.2 Resultat av arbetet med normer och värden 9 3.3 Resultat av arbetet med elevernas inflytande, delaktighet och ansvar 10 4 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN I VERKSAMHETEN SOM HELHET. 11 5 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 12 BILAGA 1 13 BILAGA 2 14
3 1 Grundfakta om skolan Karolinska Skolan är en anrik skola med rötter från 1300-talet. Den ligger i hjärtat av Örebro, med Slottet som närmaste granne. På nuvarande plats har skolan funnits sedan 1832. På Karro, som skolan kallas i dagligt tal, finns de tre studieförberedande nationella programmen, Estetiska programmet (ES), Naturvetenskapsprogrammet (NV) och Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) samt det Individuella programmet (IV). Skolans lokaler har genomgått omfattande moderniseringar och utgör en positiv miljö där nytänkande kombinerats med den ursprungliga arkitekturen. Skolan har också undervisningslokaler i Slottet och i Markurellshuset. Slottets lokaler är dock uppsagda och de kommer inte att användas från och med läsåret 09/10. NV-programmet har sedan 1999 ett samarbete med Universitetssjukhuset och Örebro universitet kring en orienterande kurs i medicin. NbaS är en anpassad poängplan på NV-programmet som gör en smidig övergång från NV1 till SP2 möjlig. S-programmet har inriktningarna språk, samhällsvetenskap och kultur. På skolan finns ett stort språkutbud, som gagnar eleverna på alla program. Kulturpaketet för NV- och SP-elever, innebär att elever på NV- och S-programmen kan välja att använda hela eller delar av ditt individuella val till estetiska kurser. ES-programmet har alla 4 nationella inriktningarna Bild och form, Dans, Musik och Teater. Skolans profiler är Kultur och Internationalisering. Karolinska skolan fick under 2006 utmärkelsen Grön Flagg för sitt starka miljöengagemang. Under våren 2008 förlängdes certifikatet för Grön Flagg när skolan fortsatt att visa på ett handlingsinriktat miljöarbete som bidrar till hållbar utveckling I maj 2008 blev det också klart att Svenska FN-förbundet beslutat att certifiera Karro till FN-skola från och med läsåret 2008/2009 med motivering att skolan har ett tydligt engagemang för internationella frågor och en ambition att utveckla sin profilering som ligger i linje med FN-förbundets verksamhet. Tyngdpunkten i vårt arbete är att jobba efter den verksamhetsplan som vi tillsammans utarbetat i ett treårsperspektiv, från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2010. Där finns gymnasienämndens prioriterade mål, överenskommelsen mellan gymnasienämnden och Karolinska skolan specifikt, samt ytterligare sju egna mål för Karolinska skolan. Under rubriken resultat redovisas processer för att nå målen och också analyser hur det gått. Karolinska skolan hade den 15 oktober 2008, 933 elever, 11 elever fler än 2007 vid samma tidpunkt. SP hade 304 elever, NV 222 elever, ES 327 elever och IV 80 elever. 70 % var kvinnor och 30 % var män ( se även tabell i bilaga 1 ). Antalet anställda på Karolinska skolan den 15/10 2008 var 108, varav 83,6 heltidstjänster. Lärartätheten var 9,0/100 elever, en ökning med 0,2 sedan 2007.
4 Organisationsskiss Karolinska skolan läsåret 2008-2009 Gymnasienämnd Förvaltningschef KAROLINSKA SKOLAN Gymnasieenhetschef Kansli Elevhälsan Specialpedagog, Resurspedagog, SYV, Kurator, Skolsköterska, Läkare Bibliotek Vaktmästeri Skolkonferens Ledningsgrupp Gymnasieenhetschef 4 Programrektorer Elevråd Estetiska programmet 304 elever Naturvetenskapliga programmet 222 elever Samhällsvetenskapliga programmet 304 elever Individuella programmet, IVIK 80 elever Arbets lag Åk 1 Arbets lag Åk 2 Arbets lag Åk 3 Arbets lag NV Arbets lag SP/NV Arbets lag Språk Arbets lag Kultur/Sam Arbetslag IV/IVIK 933 elever
2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Den ekonomiska redovisningen följer kalenderår medan kvalitetsredovisningen löper läsårsvis. Detta innebär att det är budgeten och bokslutet för 2008 som redovisas och analyseras. Årsbudgeten 2008 var 65 473 tkr, där intäkterna budgeterades till 737 tkr och utgifterna till 66 210 tkr. Jämfört med 2007 var budgeten 2000 tkr högre 2008. Ett ökat elevantal har inneburit en viss personalökning. Lokaler och övriga kostnaders utfall är i princip exakt som budgeterat. Intäkterna är högre än beräknat och det beror på extra intäkter för lokaluthyrning, ökade stipendiefondspengar och ett extra sökt entreprenörskapsbidrag. Vi såg detta redan under sommaren och därför behövdes inga åtgärder göras utifrån personalbemanning inför hösten. Vi höll istället igen på övriga kostnader. Jämfört med 2007 minskade vi övriga utgifter med 11 %, vilket innebar en budget i balans. Bokslutet visade ett överskott på 2 tkr. Det var ett mycket lyckat resultat. Vår gemensamma bedömning från arbetsgivarhåll och i samverkan är att det inte fanns några negativa ekonomiska faktorer som påverkade vår måluppfyllelse. Våra ekonomiska resurser är beroende av antalet elever och det är det vi har att förhålla oss till. 5
6 3 Resultat 3.1 Resultat av arbetet med lärandet och undervisningen I bilaga 2 redovisas den totala betygsstatistiken för Karolinska skolan läsåret 2008/2009. Det vi kan konstatera är att av de 239 elever som gick ut med slutbetyg hade 234 behörighet för universitet och högskolor. Det är 98 % och är en mycket bra och glädjande måluppfyllelse. Var fjärde elev fick inte något slutbetyg i juni, vilket är en för stor andel av alla elever. Hälften av dem som inte fick slutbetyg kommer dock att få det under hösten 2009 och då är Karolinska skolans resultat ungefär som på de flesta av våra gymnasieskolor, cirka 15 % får inte något slutbetyg. Under analys och bedömning redovisas ytterligare bakgrundsfaktorer och förklaringar till betygsstatistiken. I Karolinska skolans överenskommelse med Gymnasienämnden är ett av de överordnande målen arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Målet är att organisera undervisningen på ett sådant sätt att det finns tillräcklig beredskap för att varje elev i behov av särskilt stöd skall få den hjälp han/hon behöver för att nå de nationella kunskapsmålen. För att snabbt upptäcka stödbehov är arbetsgången: Undervisande lärare mentor arbetslag elevbeskrivning till rektor möte rektor elevhälsan varje vecka beslut om åtgärd. Ökad tid för studieteknik läggs in för alla årskurs 1 elever. Schemalagd stödtid i naturvetenskapliga ämnen för årskurserna 1 och 2 på NV-programmet. För elever i behov av särskilt stort stöd kan eleven skrivas in på individuella programmet Under det senaste året har vi prövat en delvis ny modell för stödverksamhet. Vi har sökt samla de tidigare rätt spridda och svårplanerade stödinsatserna under ett tak med pedagoger som varit intresserade av att pröva ett nytt sätt att arbeta. Stödverksamheten Lykeion har som mål att hjälpa alla elever som uttrycker en vilja till förbättring av studieresultaten, men fokus ligger givetvis på de elever som har stora behov. Arbetet har koncentrerats till ämnena svenska, engelska, matematik och historia. Vårt IV-program arbetar som tidigare nämnts med de elever som behöver göra större förändringar i sin studieplan, exempelvis en förlängning av studiegången. Från läsåret 09/10 är det årskursvisa arbetslag på samtliga program. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Detta bidrar till en samsyn och underlättar en professionell dialog om lärande och undervisning. Under 2009 genomfördes ingen större brukarenkät i Örebro kommun, men nedan redovisas några frågor om lärande och undervisning som eleverna i åk 2 besvarade under våren 2008. Det är ju dessa elever som slutade gymnasieskolan i juni 2009, så därför är frågorna och svaren relevanta även i kvalitetsredovisningen för 2008/2009. Instämmer helt Instämmer delvis Genomsnitt Örebro kommun 2008 30% 53% Jag stimuleras till utveckling och lärande. 2008 27% 53% Karolinska skolan tidigare år 2006 21% 54%
7 Genomsnitt Örebro kommun 2008 39% 40% Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen 2008 38% 41% Karolinska skolan tidigare år 2006 32% 41% Genomsnitt Örebro kommun 2008 11% 27% Jag känner sällan stress och olust inför skolarbetet. 2008 9% 17% Karolinska skolan tidigare år 2006 4% 14% Genomsnitt Örebro kommun 2008 21% 49% Mina lärare samverkar mellan ämnena. 2008 10% 55% Karolinska skolan tidigare år 2006 16% 41% Analys och bedömning Behörigheten till universitet och högskolor av de som fått slutbetyg är mycket hög, 98 %. En fjärdedel av eleverna av eleverna hade dock inte något slutbetyg i juni 2009. En del av förklaringen är att vi jobbar målstyrt och inte tidsstyrt, vilket innebär att i år fortsätter 30 elever ett fjärde år och en del övriga elever blir klara med kurserna i början av höstterminen. Innan årets slut 2009 räknar vi med att det i likhet med övriga gymnasieskolor är cirka 15 % som inte har fått slutbetyg. Det är fortfarande en för hög andel som ej får slutbetyg. Analysen är att vi inte har tillräckligt god kunskap om hur vi skall tillämpa förordningen. Det gäller till exempel förlängning av kurs, något som bara rektor kan godkänna. Det gäller hur vi sätter betyg, när tillämpas S = ej underlag för betygssättning och när tillämpas betyget IG. Hur genomförs våra prövningar? Öka andelen med slutbetyg är ett förbättringsområde inte bara för Karolinska skolan utan också för gymnasieförvaltningen i stort.
8 Vår bedömning av hur snabbt åtgärder kan sättas in för dem som behöver det mest är beroende av hur tydligt arbetsgången är kommunicerad med samtlig personal och att mentorerna tidigt tillsammans med arbetslaget uppmärksammar eventuella problem. När vi nu inrättat Lykeion och också satt in extra resurser för studieteknik till alla årskurs 1-elever är vi övertygade om att andelen elever med slutbetyg efter tre år kommer att höjas. En ökad samverkan mellan ämnena kommer att få ned stressnivån för våra elever. Nu när arbetslagsorganisationen är tydlig och ser ut på samma sätt på hela Karolinska skolan skapas ännu bättre förutsättningar för positiva studieresultat. Åtgärder för förbättring Utbildning för all personal i betyg och bedömning så att likvärdig och rättssäker bedömning sker. Den utbildningsinsatsen sker både på Karolinska skolan och i hela gymnasieförvaltningen. Med ledning av erfarenheter från och utvärdering av det första Lykeion-året, beslutades att öka bemanningen i verksamheten, så att dagligt öppethållande möjliggörs. Fler elever får på så sätt möjlighet att söka stöd och hjälp. Vidare inleds ett närmare samarbete mellan IV-programmet och Lykeion i syfte att ytterligare skapa beredskap för att möta olika elevers behov. Utveckla arbetslagsarbetet ytterligare och samverka mellan ämnena för att få en helhetssyn på lärandet.
9 3.2 Resultat av arbetet med normer och värden Under 2008/2009 har likabehandlingsplanen på Karolinska skolan reviderats. En likabehandlingsplan är dock aldrig huggen i sten. Den skall varje år ses över och revideras. Nästa stora översyn och revidering sker under vårterminen 2010 med valda deltagare från hela skolan; personal och elevrepresentanter. Enligt lag skall varje skola ha en plan. Det måste även finnas en likabehandlingsgrupp som kan hantera eventuella ärenden. Därför finns det i denna nya plan en sådan förebyggande organisation för likabehandlingsarbetet. Här skall både personal och elever bidra. Ett av målen med den nya planen är att den skall vara tydlig med fasta rutiner. Planen skall även med hjälp av den nya likabehandlingsorganisationen förebygga olika typer av kränkande behandling. Här måste vi ha mottot att vi alltid kan bli bättre för att fånga upp så mycket som möjligt. Planen har under 2008/2009 reviderats fram med en arbetsgrupp med representanter från samtliga program. Planen har även varit ute på remiss i elevrådet. Skolan har även informerat om detta revideringsarbete på vår hemsida så att föräldrar har kunnat känna sig inbjudna till detta arbete. I den brukarenkät som eleverna i åk 2 besvarade under våren 2008 redovisas här några aktuella frågor om normer och värden. Instämmer helt Instämmer delvis Genomsnitt Örebro kommun 2008 75% 21% Jag känner mig trygg på min skola. 2008 86% 13% Karolinska skolan tidigare år 2006 89% 9% Genomsnitt Örebro kommun 2008 23% 40% Mobbning eller annan kränkande behandling förekommer inte i vår skola. 2008 37% 38% Karolinska skolan tidigare år 2006 25% 48% Genomsnitt Örebro kommun 2008 47% 56% Jag känner till att skolan arbetar med att alla elever ska behandlas lika och inte diskrimineras av något skäl. 2008 56% 31% Genomsnitt Örebro kommun 2008 60% 24% Jag kan rekommendera min skola till andra elever. 2008 79% 12% Analys och bedömning Likabehandlingsarbetet har varit prioriterat detta läsår och vi känner att vi nu har en aktuell och reviderad likabehandlingsplan som är demokratiskt förankrad bland personal, elever och föräldrar. Brukarenkäten som vi fortfarande tycker är aktuell för våra elever som gick här förra läsåret visar att 99 % instämmer helt eller delvis i att man känner sig trygg på vår skola. 94 % instämmer också helt eller delvis med att lärare och vuxna bemöter elever positivt och att man ser och behandlar eleverna väl. Åtgärder för förbättring Från höstterminen sker nu terminsvis utbildningsinsatser för personal och elever i samtliga diskrimineringsområden som ligger till grund för likabehandlingsplanen.
3.3 Resultat av arbetet med elevernas inflytande, delaktighet och ansvar I den brukarenkät som eleverna i åk 2 besvarade under våren 2008 redovisas här några aktuella frågor om ansvar och inflytande. Instämmer helt Instämmer delvis 10 Genomsnitt Örebro kommun 2008 13% 50% Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen. 2008 11% 51% Karolinska skolan tidigare år 2006 8% 47% Genomsnitt Örebro kommun 2008 16% 49% Jag har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under lektionerna. 2008 14% 52% Karolinska skolan tidigare år 2006 13% 43% Genomsnitt Örebro kommun 2008 27% 47% Jag är nöjd med det inflytande jag har i skolan. 2008 26% 46% Karolinska skolan tidigare år 2006 23% 46% Analys och bedömning Det vi måste bedöma är var chansen till störst reellt inflytande är. Vi har klassråd, elevråd, arbetslag, skolkonferenser och flera andra forum för möten. Åtgärder för förbättring Ett elevdeltagande på arbetslagsmötena där man pratar lärande och pedagogik ökar möjligheterna för ett aktivt elevinflytande i kärnuppdraget. Det finns annars en risk att inflytandet mest handlar om kaffeautomater, fler papperskorgar eller lättdryck i matsalen. Det är givetvis också viktiga frågor, men inflytandet i lärandefrågor kan förbättras.
11 4 Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Gymnasienämnden har tre prioriterade mål 2007-2010 1. Verksamheten ska bedrivas inom tilldelad budgetram och enligt politiskt prioriterade mål. 2. Alla enheter har 2007 likabehandlingsplaner där elever, personal och föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens om värdegrundsfrågorna. 3. Alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att nå kunskapsmålen och andelen elever med slutbetyg och som uppnått grundläggande behörighet till högskolan ska år 2009 vara högre i Örebro än i jämförbara större städer. Vår bedömning är att måluppfyllelsen är mycket god när det gäller dessa tre prioriterade mål. Andelen elever som har slutbetyg efter tre år är dock för låg (se förbättringsområden). Karolinska skolan är en populär skola där elever och personal trivs. Det är lugn och ro, det är en god studiemiljö, lärarna har behörighet i de ämnen de undervisar i, det finns en väl fungerande ledningsgrupp. Detta sammantaget gör att förutsättningarna för att nå målen och också få bra betyg är goda på Karolinska skolan. Många sökande elever gör att vi kan ha en budget i balans. När det gäller våra egna mål, känner vi att arbetet med arbetslagsorganisationen, arbetet med att skapa en väl fungerande likabehandlingsplan och arbetet med frånvaro och närvaro är framgångsfaktorer för goda resultat. Det är glädjande att se att arbetslagen och arbetslagsorganisationen nu är en realitet, och vår bedömning är att arbetet kvalitativt koncentreras på att nå de mål som vi har satt på Karolinska skolan.
12 5 Förbättringsområden - Fler elever skall nå målen och få slutbetyg inom den reguljära verksamheten. En utbildning kring arbetet med betyg och bedömning kommer att genomföras under läsåret 09/10 - Utveckla mentorskapet - Utveckla arbetslagsledarrollen. En utbildning för arbetslagsledare genomförs under läsåret - En bättre kartläggning över stödverksamheten behövs, för att säkerställa att det stöd som ges ger en högre måluppfyllelse. - En ökad närvaro på lektionerna uppnås genom att mentorerna har stor uppmärksamhet på elevernas närvaro och att samarbetet i arbetslagen fungerar samt genom tät kontakt mentor och vårdnadshavare - Dokumentationen kring åtgärdsprogram säkerställs. Örebro 2009-08-26 Thomas Gustafsson, gymnasieenhetschef Annika Kronwall, rektor ES Johan Dietrichson, rektor SP Lars Hallmén, rektor NV Per Sundelius, rektor IV
13 Bilaga 1 Karolinska skolan PROGRAM ÅRSKURS 1 2 3 4 Totalt K M Estetiska programmet 113 83 111 8 315 232 83 Naturvetenskapsprogrammet 106 56 46 0 208 132 76 Samhällsvetenskapsprogrammet 80 106 94 4 284 210 74 Specialutformat program 1 8 33 4 46 31 15 Individuellt program 43 18 18 1 80 44 36 Totalt gymnasieskolan 343 271 302 17 933 649 284 Mer detaljer om Specialutformade program Specialutformade för individ Närliggande: Estetiska programmet 0 2 10 0 12 6 6 Naturvetenskapsprogrammet 0 1 12 1 14 10 4 Samhällsvetenskapsprogrammet 1 5 11 3 20 15 5 Totalt specialutformade program 1 8 33 4 46 31 15 Individuella program Programinriktat individuellt program, PRIV Närliggande: Estetiska programmet 5 11 9 1 26 21 5 Naturvetenskapsprogrammet 4 1 0 0 5 4 1 Samhällsvetenskapsprogrammet 10 6 9 0 25 11 14 Totalt PRIV 19 18 18 1 56 36 20 Introduktionskurs för invandrare, IVIK 24 0 0 0 24 8 16 Totalt individuella program 43 18 18 1 80 44 36 Totalt gymnasieskolan 343 271 302 17 933 649 284 Totalt Karolinska skolan 343 271 302 17 933 649 284
14 Bilaga 2 Betygsstatistik 1. Avgångselever med Slutbetyg från nationellt eller specialutformat program lå 2008/2009 Avgångselever = endast elever som under lå 08/09avslutat gymnasiestudierna på Nationella eller Specialutformade program, (exkl. RGD/RGH och Individuella program) Karolinska skolan Varav med slutbetyg: Antal avgångselever Antal Andel i % Jfr föreg lå K M Totalt K M Totalt K M Totalt Totalt Estetiska programmet 89 23 112 68 15 83 76% 65% 74% 69% Naturvetenskapsprogrammet 32 15 47 26 13 39 81% 87% 83% 91% Samhällsvetenskapsprogrammet 71 24 95 54 10 64 76% 42% 67% 81% Individuellt spec.utf.program ES 11 12 23 10 10 20 91% 83% 87% 100% Individuellt spec.utf.program NV 11 6 17 11 2 13 100% 33% 76% 100% Individuellt spec.utf.program SP 22 11 33 14 6 20 64% 55% 61% 100% Totalt 236 91 327 183 56 239 78% 62% 73% 83% 2. Elever med slutbetyg och grundläggande behörighet för universitet och högskolor Antal med slutbetyg Varav med grundläggande behörighet Jfr föreg lå Antal Andel i % K M Totalt K M Totalt K M Totalt Totalt Estetiska programmet 68 15 83 67 14 81 99% 93% 98% 98% Naturvetenskapsprogrammet 26 13 39 26 13 39 100% 100% 100% 100% Samhällsvetenskapsprogrammet 54 10 64 54 10 64 100% 100% 100% 99% Individuellt spec.utf.program ES 10 10 20 9 8 17 90% 80% 85% 100% Individuellt spec.utf.program NV 11 2 13 11 2 13 100% 100% 100% 100% Individuellt spec.utf.program SP 14 6 20 14 6 20 100% 100% 100% 95% Totalt 183 56 239 181 53 234 99% 95% 98% 99%