ÅRSRAPPORT 2015 & kvalitetsberättelse för Omsorgsnämnden 2015 1 (51)
Årsrapport 2015 Omsorgsnämnden Innehåll Innehåll... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Ekonomisk redovisning... 5 3. Personalredovisning... 10 4. Arbete och företag... 14 5. Barn och utbildning... 16 6. Bygga och bo... 17 7. Demokrati och mångfald... 19 8. Miljö, energi och trafik... 21 9. Stöd och omsorg... 23 10. Trygghet och säkerhet... 28 11. Uppleva och göra... 30 12. Verksamhetsuppföljning... 33 Bilaga 1: Intern kontroll... 35 Bilaga 2: Hyres- leasingavtal... 41 Bilaga 3: Inventarieförteckning... 45 Bilaga 4: Återrapportering beslut i KF... 45 Bilaga 5: Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen... 45 Bilaga 6: Redovisning av övriga uppdrag och prioriteringar givna i verksamhetsplanen... 46 Bilaga 7: Styrkort... 49 2 (51)
1. Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för året är ett överskott på 37,9 mkr vilket motsvarar 2,8 % av nettobudget. Två huvudorsaker till överskottet finns, dels har förvaltningen inte behövt ta i bruk alla medel avsatta för demografiska/ behovsmässiga ökningar. Dels har inte utdelat förvaltningsbidrag nyttjats fullt ut, enheterna har utfört sina uppdrag men med något mindre resurser än vad som tilldelats. Totalt har 77 % av enheterna en ekonomi i balans. Sammantaget bedöms verksamhetens effektivitet, d.v.s. i kvalitet och resursutnyttjande, vara god. Sjukfrånvaron har ökat från 22,1 dagar 2014 till 25,9 dagar per snittanställd 2015. Målnivån på högst 17 sjukdagar per snittanställd nås inte. Under året har en omfattande analys av sjukfrånvaron gjorts. Omsorgsförvaltningen följer det nationella mönstret för aktuella yrkeskategorier. Underliggande strukturella faktorer som kön, åldersstruktur, arbete i kontaktyrken, utbildningsnivå/socialgrupp och sjukförsäkringssystem, är betydelsefulla men svårpåverkbara. Omsorgen har beslutat sig för att satsa på följande fyra områden: stärkta medarbetare via olika satsningar, processtöd för chefer vid sjukfrånvaro, ny arbetsmodell för otydlig ohälsa och fördjupad statistikkoll med anpassad styrning. Resultatet i årets medarbetarenkät visade för omsorgsnämnden ett HME (hållbart medarbetarengagemang) på 75 vilket är samma nivå som 2013 och 2014. Undersökningen visar goda resultat inom flera områden. Exempelvis tycker majoriteten att de har lagom arbetsmängd och upplever i hög grad att arbetet är meningsfullt. Förbättringsområden finns gällande möjligheten att lära nytt och utvecklas i det dagliga arbetet. Två nya ansökningar om att starta upp verksamhet inom hemtjänst i form av serviceinsatser har godkänts. Andelen som väljer privat utförare av hemtjänst ökar. En första ansökan om att driva särskilt boende inom ramen för LOV (lagen om valfrihetssystem) i särskilt boende har godkänts. Verksamheten startade i oktober av Attendo på Vikaholmsområdet. LOV i särskilt boende innebär en möjlighet i skapandet av nya bostäder för personer med stora vård- och omsorgsbehov. I ett läge med flera nya intressenter och en relativt stillastående behovsnivå finns en risk för överutbud av särskilda bostäder med spridda, tomma och kostsamma platser som följd. Totalt sett under året har det varit balans mellan behov och tillgång av särskilda boenden för äldre och funktionsnedsatta. Inga viten har behövt betalas på grund av för långa väntetider. Framåt kan ytterligare boende inom omsorg funktionsnedsättning behövas. Registreringen av avvikelser, klagomål och synpunkter i verksamhetssystemet har ökat, vilket är en förutsättning för att kunna arbeta förebyggande samt vidta förbättringsåtgärder för ökad kvalitet i verksamheten. SKL gör en årlig mätning av e-post och telefonservice i landets kommuner. Mätningen 2015 visar ett särskilt gott resultat för omsorgsnämnden när det gäller området information. Förvaltningens koldioxidutsläpp under 2014 låg långt över målnivån på 320 ton för 2015, och utsläppen har de senaste åren konsekvent ökat. Därför är det osannolikt att årets utfall kommer innebära en så markant förbättring att målet uppnås. Hemtjänstenheternas arbete med att införa cykelrundor och att välja det mest miljövänliga bränslet för sina fordon kan dock ha medfört en minskning av utsläppen jämfört med 2014. Sammantagen nöjdhet hos omsorgstagarna inom hemtjänst ligger, med 91 %, på samma nivå som föregående år. Målnivån (80%) och rikssnittet överträffas. Inom särskilt boende nås målnivån, med 81 %, men med en smärre försämring, där män är mindre nöjda än kvinnor. Brukarundersökningar av personlig assistans, ledsagarservice vuxna och privata utförare av bostad med särskild service visar överlag på goda värden. 3 (51)
Det samlade resultatet gällande personalkontinuitet för omsorgstagarna når målnivån, både i äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Fortfarande har vissa hemtjänstenheter ett förbättringsarbete att göra innan likvärdig omsorg ges i detta kvalitetsområde. Andelen aktuella genomförandeplaner upprättade med delaktighet har ökat, framför allt i hemtjänsten. Sammantaget når omsorgen målnivån. Direkta brukartiden ökar i mätningar men än kvarstår en bit innan det förvaltningsinterna målet om 60 % nås. Av omsorgstagare med bedömd fallrisk har 75 % en åtgärdsplan i kvalitetsregistret Senior Alert. Motsvarande siffror för trycksår är 77 % och undernäring 76 %. Resultatet gäller både för offentliga och privata utförare. Resultatet är nära målnivån. Vad gäller faktisk och erbjuden lagom lång nattfasta är resultatet förbättrat jämfört med ifjol. Framsteg har gjorts såväl i offentligt som privat driven verksamhet. Det samlade resultatet ligger strax under målnivån. Införandet av digitala, säkrare larm är i stort sett klart (99%), helt enligt plan. Sex anmälningar enligt lex Sarah har gjorts till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) under året, varav fem från kommunal verksamhet. Fyra avvikelser har lett till anmälan enligt lex Maria, varav tre från kommunal verksamhet. Statliga prestationsmedel har möjliggjort satsningar på bland annat nya möblemang i matrum och gemensamma utrymmen, aktiveringsmaterial för olika sinnen, gungstol speciellt anpassad för oroliga dementa och utbildning till medarbetarna. Matupplevelsen når inte önskvärda nivåer. Variationen mellan enheter är relativt stor, trots att maten emellanåt är densamma. Detta indikerar att förutom matkvaliteten, så spelar enhetens förmåga att skapa trivsel och ro kring måltiden stor roll. Ett förbättringsprojekt tillsamammas med måltidsenheten är igångsatt. Erbjuden utevistelse i äldreomsorgen ligger på en hög och jämn nivå vilket tyder på att frågan är inarbetad och prioriterad hos såväl ledning som medarbetare. Trots det är en hel del omsorgstagare inte nöjda med tillgången till utevistelse i brukarundersökningen. God kommunikation med både omsorgstagare och anhöriga om förutsättningar och önskemål är en framgångsfaktor. Det finns många insatser inom äldreomsorgen och omsorg funktionsnedsättning som ger möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro, både individuellt och i grupp. Samtidigt finns det brukarundersökningar som visar att behovet för äldre inte uppfylls som önskat. Det är viktigt att i alla delar av verksamheten fortsätta att fånga upp behov och önskemål för området samt utveckla innehållet vidare. --------------- Undertecknande av förvaltningschef 4 (51)
2. Ekonomisk redovisning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (nöjd kund index samt kostnad per/brukare). Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål 1. Förvaltningen, i helhet såväl som i delar, uppvisar ekonomisk balans. 2. Omsorgen om äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska vara effektiv. 2.1 MÅLUPPFÖLJNING EFFEKTIVITET Förvaltningen i helhet såväl som i delar uppvisar ekonomisk balans Utfall Utfall Utfall Ekonomisk balans - avvikelse från budget 2015 2014 2013 Vid positivt tal är avvikelsen ett överskott 37 921 28 907 28 310 Analys och kommentarer: Omsorgsförvaltningen tillämpar en mix av rörlig och fast resursfördelning. Varje månad görs nya beräkningar och förvaltningsbidrag delas ut. Förvaltningsbidraget styrs av omsorgstagarnas behov och ändras efter antal omsorgstagare och deras behov. Enheternas förmåga att följa de utdelade förvaltningsbidragen blir ett mått på hur bra förvaltningen är i helhet och delar på att bemanna efter omsorgstagarnas behov. Om övriga kvalitetsmått såsom brukarundersökningar och kostnad per brukare följer liknande kommuner samtidigt som verksamheten drivs inom ramen för utdelat förvaltningsbidrag tyder det på en kostnadseffektiv organisation. 5 (51)
Ekonomistyrning med täta periodbokslut samt tydlig redovisning av ekonomiskt läge nio gånger per år har lett till allt fler enheter når en ekonomi i balans. Om inga eller få enheter överskrider givna resurser kan i högre grad riktade förstärkningar göras för att möta kvalitetsbrister. Ett sådant exempel är satsningen på måltidsmiljön inom särskilt boende i äldreomsorgen under hösten 2015. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Omsorgen om äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska vara effektiv Under målområde Stöd och omsorg, kan mer om brukarundersökningar inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning läsas. Samlat är omsorgstagarna nöjda. Resursutnyttjandet visar på en sammantaget relativt likvärdig effektivitet jämfört med landet. Analys och kommentarer: Beräkningar finns ännu inte tillgängliga för 2015. De tal som redovisas gäller för 2014 med en jämförelse mot 2013. TABELL 2:1.2 NYCKELTAL Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Bokslut Bokslut Rikets Bokslut Bokslut Bokslut genomsnitt 2015 2014 2014 2013 2012 2011 Kostnad per dygn i särskilt boende (KPB) 1 683 1 750 1 611 1 548 1 633 Kostnad per timme i hemtjänst (KPB) 321 445 309 301 316 Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst (RS)* 281 241 264 044 284 162 183 487 233 477 Kostnader per årsplats i särskilt boende (KPB) 614 295 606 068 587 893 566 568 595 680 Kostnader per årsplats i daglig verksamhet inkl. resor (KPB) 197 830 179 215 189 800 180 072 177 671 Kostnader per årsplats i gruppbostad (KPB) 912 727 936 135 894 980 908 778 899 725 Kostnader per omsorgstagare och år inom personlig assistans (RS) 438 227 443 123 415 065 424 083 - Ytterfall ordinärt boende enligt KPB, andel brukare (%) 1,4% 2,5% 2,5% 2,1% 1,6% *talet justerat med -2% efter rättning av kommunens overheadkostnader Kostnad per dygn i särskilt boende motsvarar 1683 kr. En ökning med 72 kr per dygn jämfört med föregående år. Växjö ligger 67 kr lägre än rikets genomsnitt. Kostnad per timme i hemtjänst motsvarar 321 kr. Kostnaden har ökat med 12 kr från föregående år (3,9 %). Växjö ökade resursfördelningen i ordinärt boende med 5 kr/timme fr.o.m. 2014-01-01 (1,6 %) så det finns en logik i kostnadsutvecklingen. Jämfört med riket är kostnaden i Växjö ändå 124 kr lägre (28 %). Den låga kostnaden kan inte enbart ses som positiv utan ger en indikation på att det kan finnas strukturella skevheter bland annat i resursfördelningssystemet. Kostnad per årsplats i särskilt boende (KPB) motsvarar 614 295 kr, det innebär en ökning med 26 402 kr sedan föregående mätning och att nivån är 8 227 kr högre än rikets genomsnitt. Det ologiska förhållandet att kostnaden per dygn är lägre än genomsnittet, men kostnad per omsorgstagare och år är högre beror bland annat på att man i Växjö kommun tillbringar fler dygn per omsorgstagare och år på särskilt boende än i riket som genomsnitt. Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst motsvarar 282 241 kr. Detta är en minskning med 1 % jämfört med föregående år. Nyckeltalet är inte hämtat från KBP-analys utan från Vad kostar verksamheten i din kommun. Rikets genomsnitt har ökat med 6,4 %. Växjös kostnad per omsorgstagare 6 (51)
och år i hemtjänst är 7 % högre än rikets trots låg timkostnad. Detta tyder på att antalet beslutade timmar enligt schablon i Växjö är högt relativt andra kommuner, även om antalet hemtjänsttimmar i Växjö har minskat 2015. Kostnad per årsplats i daglig verksamhet inklusive resor (KPB) motsvarar 197 830 kr inklusive kostnader för resor med färdtjänst. Det genomsnittliga snittet för riket ligger på 179 215 kr. Ett justerat tal där kostnaden är exklusive resor uppgår till 179 595 kr per omsorgstagare och år. Analys visar att flertalet kommuner även 2014 valt att inte redovisa resor i sina kostnader. Detta innebär att Växjö kommun nu ligger på rikets genomsnitt. Kostnad per årsplats i gruppbostad motsvarar 912 727 kr. En ökning med 17 747 kr (2 %) från föregående år, och under rikets genomsnitt med 70 948 kr. Kostnad per omsorgstagare och år inom personlig assistans motsvarar 438 227 kr. Växjö kommuns kostnad ligger under rikets genomsnitt som 2014 var 443 123 kr. Ytterfall ordinärt boende enligt KPB har minskat till 1,4 %. Rikets genomsnitt ligger på 2,5 %. Växjös tal kan bero på att relativt få omsorgstagare med stora omvårdnadsbehov bor kvar hemma. Tillgången på platser i särskilda boende är väl tillgodosedd. De flesta nyckeltalen visar på att målen är uppfyllda och ligger på en rimlig effektivitetsnivå. 2.2 ANALYS AV UTFALL 201512 Driftredovisning, tkr Omsorgsförvaltningen Budget 2015 Utfall 201512 Netto Intäkt Kostnad Netto Budget avvikelse 2015 Budget avvikelse 2014 Övergripande -41 005 187 891 127 469-60 422 19 417 17 020 Centralförvaltningen 75 926 4 845 76 051 71 206 4 720 4 937 Avdelning sjuksköterskor 70 828 1 484 72 911 71 427-599 1 909 Avdelning rehab 50 477 1 770 50 817 49 047 1 430-514 Äldreomsorg och hemvård kommunal regi 531 426 54 712 578 726 524 014 7 412 4 511 Äldreomsorg och hemvård privat regi 142 491 19 475 162 303 142 828-337 509 Omsorg funktionsnedsättning kommunal regi 434 764 18 028 447 154 429 126 5 638 1 898 Omsorg funktionsnedsättning privat regi 79 423 10 370 89 553 79 183 240-1 363 Summa 1 344 330 298 575 1 604 984 1 306 409 37 921 28 907 Omsorgsnämndens nettobudget uppgår till 1 344,3 mkr. Under året har 1 306,4 mkr förbrukats, nämnden visar ett överskott om 37,9 mkr, motsvarande 2,8 %. Överskottet innehåller inga poster av engångskaraktär. Två huvudorsaker till överskottet finns, dels har förvaltningen inte behövt ta i bruk alla medel avsatta för demografiska/ behovsmässiga ökningar. Dels har inte utdelat förvaltningsbidrag nyttjats fullt, enheter och avdelningar har utfört sina uppdrag men något mindre resurser än vad som tilldelats. Under andra halvåret 2015 har statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen sökts och erhållits om 7,8 mkr. För 5,2 mkr kan aktiviteter som dokumentationshandledare, omvårdnadshandledare, vardagsrehab samt generell ökad bemanning för exempelvis individuell aktivering redovisas. Statsbidraget är inte resultatpåverkande. Den överskjutande delen, 2,5 mkr kommer att återbetalas. 7 (51)
Under sista kvartalet har förvaltningen beslutat om extra förstärkningar ut till verksamheten. Det handlar exempelvis om snabba diskmaskiner för att skapa en trivsammare måltidsmiljö på särskilda boende, dubbel-cyklar till omsorg funktionsnedsättning och google-cyklar till dagverksamhet. Centralförvaltning redovisar ett överskott om 5,2 mkr som är kopplat till vakanta tjänster samt att ITrelaterad verksamhetsutveckling har försenats på grund av att säkerhetslösningarna inte bedömdes som tillräckliga, vilket nu åtgärdats. Sjuksköterskeorganisationen redovisar ett smärre underskott, -0,6 mkr. Underskottet är kopplat till något hög förbrukning av förbrukningsmaterial samt att organisationen behövt lägga en del extra resurser på att introducera ny personal då personalomsättningen varit hög under 2015. Rehaborganisationen redovisar ett överskott om ca en 1,4 mkr. Detta förklaras av lägre kostnader för inköp av hjälpmedel samt att kostnaderna för bostadsanpassning ryms inom budget. Äldreomsorgen i kommunal regi visar på ett minskat behov av förvaltningsbidrag, trots att timpriset i hemtjänst ökades med 5 kronor i timmen från och med 1 juli. Volymerna (beslutade timmar) visar på en minskande trend. Många enheter inom äldreomsorgen har en ekonomi i balans. De enheter som fortfarande har en obalans arbetar med tydliga uppdrag. Verksamheten redovisar totalt ett överskott om ca 7,4 mkr, vilket motsvarar 1,4% av tilldelade medel. Äldreomsorg privata utförare visar ett underskott om 0,3 mkr. Det utgör 0,2% av utdelat förvaltningsbidrag och förklaras av ett par eftersläpande poster från 2014. Över året har förvaltningsbidraget hela tiden ökat. Under årets sista två månader blev det extra tydligt i och med öppnandet av Attendos särskilda boende Vikaholmsallén. Boendet erhöll 2,5 mkr i förvaltningsbidrag för 2015. Vid full beläggning med omsorgstagare som har genomsnittliga behov kan Vikaholmsallén ta emot 54 omsorgstagare till en kostnad om ca 33-35 mkr/år. Området omsorg funktionsnedsättning kommunal regi prognosticerar ett överskott om 5,6 mkr. Förvaltningsbidraget har ökats med drygt 8 mkr kopplat till demografiökningar samt några riktade förstärkningar inom bostad med särskild service. Överskottet har förklaring i att några enheter inom området personlig assistans visar överskott. Omsorg funktionsnedsättning entreprenad har under första halvåret haft några omsorgstagare med stora omvårdnadsbehov men som nu har nått mer normala nivåer. Området prognosticerar ett överskott om 0,2 mkr. De budgeterade investeringarna för IT och administration gällande digital hemtjänst har inte startat under 2015 på grund av att förvaltningen krävde en djupare analys av systemleverantören avseende säkerhet och informationsöverföring innan projektet kunde starta. Under första kvartalet 2016 testas nu programmet i två pilotgrupper. 2.2.1 Osäkra fordringar och tvister I helåret finns inga större resultatförda poster som bedöms vara osäkra fordringar eller tvister. 8 (51)
2.3 KOMMUNAL SÄLJVERKSAMHET Enligt kartläggningen om kommunal säljverksamhet definieras inga av omsorgsnämndens intäkter som kommunal säljverksamhet. 2.4 FRAMTID Under sista kvartalet 2015 öppnades det första särskilda boendet inom LOV av Attendo. Omsorgsnämnden har fått information om att flera andra företag planerar att bygga nya särskilda boende och att tillgången på platser kommer att öka betydligt mer än vad de demografiska behoven tyder på. Detta kan medföra risk för låga beläggningsgrader på olika särskilda boende. Låg beläggningsgrad på särskilda boende medför lägre resursutnyttjande av fasta kostnader för till exempel nattbemanning och hyror för verksamhetslokaler. Dessutom tillkommer kostnader för tomhyror. En anpassning som genomförts är gradvis avveckling av 20 platser på Hovslunds särskilda boende. Framtiden för Hovslund som helhet hanteras av en kommungemensam arbetsgrupp. Analys av kostnad per timme i hemtjänsten tyder på att de timschabloner som används i Växjö kommun är för höga. Mobil hemtjänst som går igång med pilotprojekt under 2016 bör kunna ge en fingervisning om hur schablonerna ska kunna korrigeras för att ge en mer rättvisande bild. Med de nya regler som tillämpas för hyressättning av de lokaler som omsorgsnämnden hyr av kommunala bolag blir kostnaderna mer känsliga för förändringar av ränteläget. Inför budget 2016 hade detta en för nämnden gynnsam effekt, men vid en räntehöjning kommer hyrorna att höjas lika snabbt. Utan kompensation kan en räntehöjning tvinga fram besparingar på andra kostnadsposter än hyror. Omsorgsnämnden köper en del enstaka platser för att tillgodose enskilda omsorgstagares behov. Om nämnden istället tillskapade fler egna platser inom psykisk funktionsnedsättning skulle behoven delvis kunna bli mer kostnadseffektiva. Tvärgrupp barn och ungas uppdrag att möjliggöra gemensamma lösningar i länet i form av mobilt team eller lokalt boende kan också underlätta. Framtida kostnader kan påverkas av förändringar i rättspraxis exempelvis i kriterier för särskilt boende. Effektivitetskrav för omsorgsnämnden 2016 motsvarar 7,9 mkr. Eftersom nämnden har en budget väl i balans och god kostnadskontroll, behöver inga riktade besparingar göras. Däremot arbetar förvaltningen ständigt med kloka effektiviseringar för god hushållning av resurser. Exempel på åtgärder 2016 är ökad direkt brukartid, aktivt användande av leancoacher och fortsättning med analysteam. Införande av olika tekniska hjälpmedel kommer på sikt kunna leda till effektiviseringar, men på kort sikt innebär det vissa merkostnader. 9 (51)
3. Personalredovisning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen med en kvalitetssäkrad rekrytering, utvecklade karriärvägar och god ledarförsörjning. Växjö kommun ska ha en samlad personalpolitik som med mångfaldsperspektiv främjar delaktighet och hälsa. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME). Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål 1. Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 17 sjukdagar/snittanställd. 2. Resultatet för hållbart medarbetarengagemang, HME, ska vara 78. 3.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 17 sjukdagar/snittanställd. Den totala sjukfrånvaron för 2015 var 25,9 dagar, den har ökat med 3,9 dagar från 2014. Analys och kommentar: Sjukfrånvaron har ökat under 2015, särskilt inom långtidssjukskrivningarna. För den äldre gruppen medarbetare (50 år eller äldre) utgör långtidsfrånvaron 50 %, för 2014 var motsvarande tal cirka 45 %. För medarbetare 29 år eller yngre ökar också totalsjukfrånvaron, framför allt i form av långtidssjukskrivning. Detta är allvarligt med tanke på att stommen för de närmaste 30 årens medarbetare finns här. Under året har en omfattande analys av sjukfrånvaron gjorts. Omsorgsförvaltningen följer det nationella mönstret för aktuella yrkeskategorier, vilket ger klarhet i det högre sjuktalet jämfört med övriga delar i kommunen. Underliggande faktorer som kön, åldersstruktur, arbete i kontaktyrken, utbildningsnivå/socialgrupp och sjukförsäkringssystem, är betydelsefulla men svåra att påverka på lokal nivå. Systemfaktorernas inverkan indikeras i diagrammet Sjukfrånvarodagar per snittanställd samt jämförelsen över en längre tidsperiod i omsorgen och Växjö kommun. 10 (51)
Tester av samband mellan hög sjukfrånvaro och enhetens ekonomi, medarbetare per chef, HME-tal, kvalitetsvärden gav däremot inget utslag för omsorgsförvaltningen. Arbetsmiljö, motivation, tidiga insatser, uppföljning och rehabilitering är områden som den samlade forskningen lyfter fram som viktiga i arbetet med att sänka sjukfrånvaron och där påverkansmöjlighet finns. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Resultatet för hållbart medarbetarengagemang, HME, ska vara 78 Medarbetarundersökningen 2015 visar ett HME på 75, samma tal som för 2014. Analys och kommentar: Analysen av medarbetarenkäten visar att Motivation (73) och Ledarskap (74) är de frågeområden där förvaltningen behöver öka sina aktiviteter för att nå målet. Inom Hållbart arbetsliv är resultatet högre. Äldreomsorgen har ett HME (74) och omsorg funktionsnedsättning ett högre HME (77). Jämfört med kommunen är resultatet likvärdigt. Medarbetarna i omsorgsförvaltningen tycker i hög grad att arbetet är meningsfullt och vet vad som förväntas av dem. Medarbetarenkäten identifierar en negativ avvikelse kopplat till personalgruppen sjuksköterskor. Under 2015 har det varit vakanser bland sjuksköterskor och deras chefer. Sjuksköterskor är svårrekryterade men många lösningar har kommit på plats under årets senare del. En utvärdering har genomförts av sjuksköterskeorganisationen för att se hur ett antal tidigare beslutade åtgärder har implementerats. I rapporten konstateras att det fortfarande finns flera delar för organisationen att arbeta vidare med, såsom målarbete och ett närvarande ledarskap. Samtidigt visar avdelning sjuksköterskor ett högt tal för Motivation (81). Under 2015 har sjukfrånvaron hos sjuksköterskor minskat jämfört med 2014. Inför 2016 har sjuksköterskeorganisationen med utökad och fullbemannat ledarskap bättre förutsättningar att ta ytterligare steg framåt. En kartläggning har genomförts av förekomst av delade turer hos omsorgspersonalen. Kartläggningen är ett led i arbetet att tillsammans med fackförbundet Kommunal se hur delade turer kan minskas. En grupp har under hösten arbetat med alternativa scheman för att se i vilken omfattning det är möjligt att minska antalet delade turer ytterligare. Resultatet visar på svårigheter att minska delade turer, även om extra ekonomiska medel skulle tilldelas i viss omfattning. Vidare framkommer en några oönskade konsekvenser, som fler arbetspass på helger och fler långa arbetspass (över 10 timmar). Omvärldsanalys i andra kommuner kommer ske under 2016. 11 (51)
3.2 FÖRDJUPAD OM MEDARBETARENKÄTEN Omsorgsförvaltningen 2015 Omsorgsförvaltningen 2014 Växjö kommun exkl. Omsorgsförvaltningen 2015 Jag upplever stress på jobbet som påverkar mig negativt Aldrig 4% 4% 3% Någon gång/år 21% 21% 14% Någon gång/månad 36% 34% 29% Någon gång/vecka 29% 30% 37% Dagligen 10% 12% 17% Inom området stress är värdena för omsorgen 2015 och 2014 något förbättrade. För Växjö kommun som helhet upplevs i högre utsträckning stress mer frekvent. 72 % av omsorgsförvaltningens personal upplever att man har en lagom arbetsmängd, en liten förbättring jämfört året innan. I övriga delar av Växjö kommun skattar 53 % att man har en lagom arbetsmängd 2015. För att stärka ledarskap och motivationen samt minska stress har följande strategier och aktiviteter prioriterats: Strategi God introduktion av nyanställda med information om omsorgens mål uppdrag Chefen visar uppskattning och förtroende för sina medarbetare Kontinuerlig kompetensutveckling ges för både chefer och medarbetare Marknadsföra vård och omsorgsyrket för både män och kvinnor. Samverkan inom Vård- och Omsorgscollege. Dialog om hur man kan öka möjligheterna till återhämtning efter perioder av stress. Utveckla arbetsplatsträffarna Genomförd aktivitet Under 2015 har omsorgsförvaltningen tagit fram en checklista vid nyanställning för att underlätta och säkerställa en god introduktion av nyanställda. Alla chefer inom förvaltningen har påbörjat coachande ledarskap, där en del av utbildningen ägnas åt betydelsen och kraften av positiv återkoppling till medarbetare. Under 2015 har förvaltningen genomfört ledarskapsutbildning. Bas och fördjupningsutbildningar har hållits i ett stort antal områden under året med särskilda satsningar på demens, palliativ vård, neuropsykiatri och kvalitetsregister. Samtliga medarbetare i hemvården har utbildats i ÄBIC (äldres behov i centrum). Omsorgens dag besöktes under två dagar av cirka 1600 medarbetare som lyssnade till föreläsare och besökte utvalda utställningar kring bl.a. välfärdsteknik, kvalitetsregister och vårdhygien. Under 2015 har förvaltningen arbetat med annonsering i radio, TV, bio samt på offentliga storskärmar. Förvaltningen medverkar aktivt inom Vård- och omsorgscollege både på regional och lokal nivå. Enhetscheferna har under 2015 arbetat med frågan på arbetsplatsträffar. Medarbetareundersökningen visar på ett bättre värde (72 %) för omsorgsförvaltningens personal jämfört med övriga delar av Växjö kommun (53 %). Övrigt vad gäller stress, se ovan. Arbetsplatsträffarna inom omsorgsförvaltningen fungerar enligt medarbetarundersökningen lika bra som för övriga delar av kommunen. På arbetsplatsträffarna arbetas bland annat med olika teman samt redovisning av arbetsplatsens måluppfyllelse i olika mätningar. Fortsatt arbete behövs. 12 (51)
3.3 FRAMTID Under hösten 2015 har förvaltningen generellt haft större svårighet än tidigare att rekrytera utbildad personal. Under första kvartalet 2016 ska en kompetensförsörjningsstrategi arbetas fram. Under december 2015 gick startskottet för en marknadsföringskampanj för sommarrekrytering. Fortsatt arbete i Vård- och omsorgscollege sker för bättre marknadsföring och kvalitetssäkring i vård- och omsorgsyrken. Utveckling av chefsintroduktionen samt utbildning i Växjö kommunkoncerns nya värdegrund är planerad. Olika bas- och fördjupningsutbildningar till personalen utifrån identifierade behov av förvaltningen centralt och enhetscheferna. Omsorgsförvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att minska sjukfrånvaron och har med hjälp av analysen bestämt sig för följande strategier: Stärkta medarbetare i omsorgen - stimulera professionalitet och yrkesstolthet samt utveckla arbetssätt för ökad påverkansmöjlighet. Processtöd med följsamhet vid sjukfrånvaro - checklista för chef i rehabiliteringsarbetet, anpassad efter ny författning. Ny arbetsmodell för otydlig ohälsa - ett behovsbedömt, systematiskt och aktivt rehabiliteringsarbete där man tidigt identifierar osäker ohälsa Kontroll på läget med anpassad styrning - lokalt anpassade målnivåer samt mer heltäckande nyckeltal för kontroll och styrning per enhet. Återkommande handledning/uppföljning för chefer i fastställda arbetssätt. 3.4 NYCKELTAL Oms Totalt Kvinnor Män Boksl 14 Boksl 15 D Boksl 14 Boksl 15 D Boksl 14 Boksl 15 D Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda 2 320 2 242-78 2 059 1 987-72 261 255-6 omräknade heltider 2 271 2 195-76 2 011 1 942-69 260 253-7 Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% 92,8% 92,9% 0,1% 92,1% 92,3% 0,2% 98,1% 97,3% -0,8% Genomsnittlig ssgr 97,9% 97,9% 0,0% 97,7% 97,7% 0,1% 99,5% 99,2% -0,3% Nyckeltal 3 Åldersstruktur -29 227 222-5 207 198-9 20 24 4 30-39 459 449-10 388 385-3 71 64-7 40-49 650 613-37 584 541-43 66 72 6 50-59 685 662-23 614 598-16 71 64-7 60-299 296-3 266 265-1 33 31-2 Medelålder 46,0 45,9-0,1 46,1 46,1 0,0 45,3 44,6-0,7 Nyckeltal 4 Personalomsättning Personalomsättning 5,7% 4,7% -1,1% 5,8% 4,6% -1,2% 5,1% 5,4% 0,3% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro -14 dgr 11 519 11 846 327 10 454 10 849 395 1 065 997-68 -59 dgr 8 129 7 101-1 028 7 680 6 686-994 448 414-34 60- dgr 31 596 39 177 7 581 30 573 36 883 6 310 1 023 2 294 1 271 Totalt antal dagar 51 244 58 124 6 880 48 708 54 419 5 711 2 536 3 705 1 169 Sjukdagar/snittanställd 22,1 25,9 3,9 23,6 27,4 3,8 9,8 14,6 4,8 Ej sjukfrånvarande 33,7% 32,5% -1,1% 32,2% 30,6% -1,6% 45,1% 47,6% 2,5% Nyckeltal 6 Övertid Timmar 10 182 8 906-1 276 8 316 7 567-749 1 866 1 339-527 Belopp 2 881 145 2 745 792-135 353 2 326 673 2 289 525-37 148 554 472 456 267-98 205 Antalet tillsvidareanställda har sjunkit med cirka 80 medarbetare omräknat till heltidsanställda jämfört med årsskiftet 2014. Minskningen kan härledas till att en särskild måltidsorganisation skapats. Bland förvaltningarna har omsorgsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen högst relativ andel personal med utländsk bakgrund (18,6 %). Totalt för koncernen har 14,7% av personalen utländsk bakgrund. 13 (51)
4. Arbete och företag Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. 4.1 MÅLOMRÅDESBESKRIVNING Under 2015 har tre ansökningar om att bedriva verksamhet inom ramen för kundval i hemtjänsten inkommit. Samtliga ansökningar avser hemtjänst i form av serviceinsatser. Två av företagen, Liljans hemtjänst & städfirma och Ligea Hemsjukvård, har godkänts och startat verksamhet. Den tredje ansökan är under utredning. En första ansökan om att driva särskilt boende inom ramen för LOV i särskilt boende har inkommit och godkänts. Ansökan avser det särskilda boende som Attendo byggt på Vikaholmsområdet. Verksamheten startade i oktober. Till en början erbjöds Växjö kommun 36 av de 54 lägenheterna. Detta har sedan utökats till 45 lägenheter från december och samtliga lägenheter från och med mars. Vid årsskiftet hade 30 personer flyttat in och planering pågår för fler omsorgstagare. Information om förfrågningsunderlag och upphandlingsprocess har getts till ett flertal företag avseende både hemtjänst och särskilt boende. Omsorgsnämnden har under 2015 beslutat att upphandlingar ska genomföras för Kultur i daglig verksamhet och för de tre bostäderna med särskild service och daglig verksamhet i Ingelstad. Anbudsutvärderingen sker i upphandlingarna både utifrån kvalitet (60 %) och pris (40 %). Nytida AB vann under 2014 en upphandling om driften av tre bostäder med särskild service på Öster och Teleborg (Gamla vägen, Fredrik Bondes väg och Backagårdsvägen) med start 2015-02-01. Företaget driver sedan tidigare verksamheten. Efter lång handläggningstid från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gavs avslag på tillståndsansökan. Ett avtal upprättades mellan Växjö kommun och Nytida där kommunen gick in som huvudman för verksamheten i avvaktan på tillstånd. Nytida gjorde en ny ansökan som godkändes i november och tog över verksamheten från 1 december. Omsorgsnämnden har också drivit verksamheten vid bostaden med särskild service med adress Evedal 9 i avvaktan på tillstånd för Attendo från IVO Tillståndet blev klart i december 2014 och Attendo tog över driften av verksamheten från 1 mars 2015. Under 2015 har en ökning skett av antalet omsorgstagare som väljer en privat utförare av hemtjänst. Den 1 februari infördes en ny rutin för hur omsorgstagare som inte gjort ett aktivt val tilldelas en utförare. Tidigare var kommunen ickevalsalternativ, men nu tilldelas omsorgstagaren utförare utifrån en turordningslista. Det är för tidigt att säga om den ändrade rutinen runt ickevalet ligger till grund för ökningen. Företagen upplever inte att de fått fler nya omsorgstagare under de månader de varit ickevalsalternativ, men att omsorgstagarna fått en utförligare information inför sitt val. De företag som står för största ökningen har profilerade verksamheter, där personal med olika språkkunskaper och ålder erbjuds. Inom hemtjänsten säger sig 58 % ha fått välja utförare. I vissa delar av kommunen finns fortfarande bara kommunen att välja som utförare av hemtjänst och hemsjukvård. För serviceinsatser finns en valmöjlighet i hela kommunen. 14 (51)
Antal omsorgstagare inom hemtjänst som valt privat utförare Augusti 2014 December 2014 Augusti 2015 December 2015 109 118 143 145 I februari infördes också möjligheten att välja särskilt boende för de som fått beslut om insatsen. Andel som upplever att de fått plats på önskat särskilt boende är 92 %, det vill säga i princip samma nivå som 2014. Resultaten visar att möjligheten att välja särskilt boende varit hög även tidigare. 4.2 ENTREPRENADER OCH KONKURRENSUTSÄTTNING Verksamhet MKR MKR MKR 2013 2014 2015 Särskilt boende för äldre LOU 112,4 102,6 95,3 Särskilt boende för äldre LOV 2,3 Särskilt boende med inriktning tillfällig placering 16,6 17,3 17,4 Särskilt boende enligt LSS 36,4 36,8 39,2 Daglig verksamhet enligt LSS 1,6 1,6 1,6 Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning 8,6 9,2 10,9 Hemtjänst/Hemsjukvård (LOV) 17,6 18,8 23,6 Hemtjänst/Serviceinsatser (LOV) 2,8 2,6 5,0 SUMMA: 196 188,9 195,3 4.3 FRAMTID Intresset för att starta nya verksamheter inom ramen för LOV i hemtjänst och särskilt boende fortsätter. Ökningen av antalet personer som väljer en privat utförare inom hemtjänst bedöms bestå. De hemtjänstföretag som fått flest nya omsorgstagare har en tydlig profilering i sin verksamhet. En motsvarande profilering saknas i kommunala verksamheter och kan behöva utvecklas. Med allt fler olika utförare att välja mellan för omsorgstagare/närstående ställs högre krav på informativa och jämförande verktyg. Nya förfrågningsunderlag kommer att tas fram för LOV i hemtjänst som bedöms underlätta ansökningsförfarandet för nya företag. 15 (51)
5. Barn och utbildning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling 5.1 MÅLOMRÅDESBESKRIVNING Omsorgsförvaltningen verkställer för närvarande två beslut avseende bostad med särskild service för barn (LSS 9 8). I denna insats gör IVO årligen två tillsyner, en föranmäld och en oanmäld. IVO har vid tillsynerna under 2015 inte funnit några brister. Antalet insatser till barn och unga, i form av ledsagning och avlösning men också i form av korttidsvistelse, har fortsatt att öka under året. Detta har bitvis under året medfört stora ansträngningar för att kunna verkställa alla beviljade insatser. Ett antal ärenden som ställt mycket stora krav på samverkan mellan olika aktörer har varit aktuella under året. Aktuella aktörer har, förutom omsorgsförvaltningen, bl. a. varit förvaltningen arbete och välfärd, utbildningsförvaltningen, regionens barnpsykiatri och barnhabilitering. En konferens med länets kommuner och region Kronoberg har hållits av SKL. Syftet var att diskutera samverkan kring stödet till barn och unga med stora behov. Konferensen resulterade i att tvärgrupp barn och unga fick i uppdrag att ta fram underlag för en länsgemensam organisation för insatser till barn och unga. En avstämning av tvärgruppens arbete lämnades till länets ledningsgrupp i november 2015 och ett förnyat uppdrag har givits. En brukarundersökning gällande korttidsvistelse, korttidstillsyn och ledsagarservice barn har påbörjats under senhösten 2015. I början av året avvecklades korttidsvistelsen Träffis. Kontakt togs med Funkibator för att diskutera deras möjligheter att fortsätta verksamheten, vilket skett med vissa förändringar. 5.2 FRAMTID Tvärgrupp barn och ungas arbete med att ta fram underlag för en länsgemensam organisation för insatser till barn och unga fortsätter under 2016. Frågeställningar som ingår i uppdraget är bland annat målgruppsbestämning, hur externa placeringar kan påverkas samt gemensamma utbildnings- och uppföljningsinsatser. Ett förslag beräknas vara klart under 2016 med avstämning i maj.. 16 (51)
6. Bygga och bo Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. 6.1 MÅLOMRÅDESBESKRIVNING Ett särskilt boende inom ramen för LOV har öppnat på Vikaholm med sammanlagt 54 platser. Hovslund har minskat med 20 platser, samtidigt som hela byggnaden är under översyn för framtida verksamhetsinriktning. Det är 74 % av omsorgstagarna i särskilt boende för äldre som trivs med sin lägenhet och 60 % med gemensamhetsutrymmena. Utvecklingen är negativ och ligger strax under rikets värden. För bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning som drivs av privata utförare upplever 90 % av omsorgstagarna att de tycker om sin lägenhet. Omsorgsnämnden ingår i samverkan Bo-IT tillsammans med region Kronoberg och Wexnet. Intentionen är att testa och införa tekniklösningar som underlättar kvarboende. En upphandling är påbörjad av tillsyn nattetid med hjälp av en kamera. Projekt är igångsatt för digital vårdplanering, där omsorgstagaren ges möjlighet att vara i sitt eget hem när beslut ska fattas om det vidare stödet. På så sätt kan en mer verklighetsnära bedömning göras och de professionella resurserna användas effektivt. Det underlättar för anhörigas möjlighet att delta. Även andra former av digitala möten/tillsyner kan komma att prövas. Under året inkom cirka 400 ansökningar om bostadsanpassning. I stort sett alla ansökningar beviljas. De tre vanligaste åtgärderna är tröskelborttagning (129 stycken), stödhandtag (52 stycken) och öppen duschplats (46 stycken). Kostsamma insatser är bl.a. att bygga hiss (ca 60 000 kr), automatisk dörröppnare (ca 25 000 kr) samt spol- och torktoalett (ca 20 000 kr). Handläggningstiden är ca 30 dagar per ärende. Beviljade medel 2015 motsvarar ca 5 mkr, vilket är något lägre än 2014. Inga viten har under året behövt betalas på grund av för långa väntetider (över 90 dagar utan erbjudande). Verkställighetstiden från beslut till insats för bostad med särskild service enligt LSS är i snitt 100 dagar, att jämföra med landets 133 dagar. Det finns olika anledningar till att väntetiderna i enstaka fall blir långa, exempelvis önskemål om visst boende där omsättningen är låg. Totalt är balansen mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar god. Klavérvägen har riktats om till ett boende för yngre personer med funktionsnedsättning. För att möta behoven framåt inom psykiska funktionsnedsättningar byggs en bostad med särskild service på Högstorp. Väntetiden i genomsnitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum är i Växjö 50 dagar mot landets snitt om 57 dagar. 6.2 FRAMTID Fler bostäder anpassade för äldre behövs förenligt med översynen Framtidens boende för äldre. I Växjö är det väsentligt fler pensionärer per seniorbostad jämfört med exempelvis Örebro. Som en följd klarar sig Örebro med väsentligt färre antal särskilda boendeplatser. 17 (51)
Teknikstöd är ytterligare en faktor som kan påverka möjligheten till ett självständigt liv. Tekniska välfärdstjänster är dock fortfarande i sin linda. För att vara en del av den utveckling som behövs framåt, både vad gäller tjänsteinnehåll, tillförlitlig teknik och organisatoriska lösningar, engagerar sig omsorgsnämnden i tidigare nämnda projekt. LOV i särskilt boende innebär en möjlighet i skapandet av nya bostäder för personer med stora vård- och omsorgsbehov. I ett läge med flera nya intressenter och en relativt stillastående behovsnivå, finns en risk för överutbud av särskilda bostäder med spridda, tomma och kostsamma platser som följd. Behov finns av fler bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning. I nuläget är det en handfull personer med psykisk funktionsnedsättning som är i behov av bostad med särskild service och där väntetiden överstigit 90 dagar under februari. 18 (51)
7. Demokrati och mångfald Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. 7.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Samtliga enheter ska ha en välfungerande Under året har rutinerna för och synpunkts- och avvikelsehantering. registrering av synpunkter i verksamhetssystemet förbättrats vid vissa enheter inom äldreomsorg. Däremot saknas registrering från omsorg funktionsnedsättning helt. Större etablerade privata utförare har välfungerande hantering som en del av sina kvalitetssystem. Många omsorgstagare upplever osäkerhet kring vart de ska vända sig med vissa typer av synpunkter, framför allt inom särskilda boenden. Analys och kommentar Sedan årets början har 109 synpunkter registrerats i verksamhetssystemet för offentliga utförare, varav 18 är förbättringsförslag, 11 är positiva, medan resterande i något avseende är negativa. I många fall handlar synpunkterna om att insatser inte blivit utförda som tänkt eller att bemötandet brustit. De som önskat återkoppling har fått detta och samtliga har behandlats för eventuella åtgärder. Nämnden har en etablerad rutin för tillhandahållande av möjligheten att lämna synpunkter på verksamheten. Inom äldreomsorgen lämnas informationsmaterial till omsorgstagarna om möjligheten att lämna synpunkter i samband med upprättande av genomförandeplan eller vid inflyttning till boende eller annan påbörjad verkställighet av insats. Förutom direkt kontakt med enheterna, finns även möjligheten att lämna synpunkter på verksamheten via kommunens hemsida. Det är dock relativt vanligt, såväl i kommunen som nationellt, att omsorgstagare och anhöriga saknar kännedom om vart synpunkter och klagomål kan lämnas. I Socialstyrelsens senaste brukarundersökning inom äldreomsorg angav 61 % med hemtjänst att de hade fullständig kännedom, medan 23 % delvis visste vart de skulle vända sig för vissa frågor. Detta är en liten minskning mot föregående år, men jämförbart med riksgenomsnittet. Det finns en viss skillnad mellan manliga och kvinnliga omsorgstagare 19 (51)
på område: 65 % av männen anger komplett kännedom mot 59 % för kvinnorna. För omsorgstagare i särskilt boende anger 39 % att de vet var synpunkter ska lämnas i alla frågor, och 35 % att de vet det för vissa frågor. Detta är ett något lägre resultat än de två senaste åren och klart lägre än årets genomsnitt för hela landet. Vid den senaste undersökningen i Pictostat av omsorgstagare i bostäder med särskild service som drivs av privata utförare, angav 50 % av de svarande att de visste hur man lämnade klagomål på verksamheten. SKL gör en årlig mätning av e-post och telefonservice i landets kommuner. Mätningen 2015 visar ett särskilt gott resultat när det gäller området information, där svarskvaliteten på frågor som rör omsorg om personer med funktionsnedsättning samt äldre ligger högst i kommunen. För svar på frågor inom området omsorg om personer med funktionsnedsättning uppvisas även goda resultat för intresse och engagemang samt bemötande hos den handläggare som svarar. Ett utvecklingsutrymme finns gällande svar på frågor om äldreomsorg, dels avseende handläggarnas tillgänglighet, dels engagemang vid kontakt. Årets siffra för tillgänglighet är dock något högre än de två senaste åren för svar gällande äldreomsorg (58 % mot tidigare 50 %), och den högsta sedan mätningarna började 2009 för svar gällande omsorg om personer med funktionsnedsättning (83 %). Omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd har drivit tre frågor inom PRIO tillsammans med brukarorganisationer. PRIO är en statlig satsning på stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet med SIP-utbildning samt kombinerat föräldra-och boendestöd avslutades i augusti 2015. Det fortsatta arbetet kommer att bedrivas i den direkta verkställigheten. Projektet som arbetat med sysselsättningsmöjligheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar lever vidare och har hittills lett till nya platser inom odling. Omsorgsnämnden samarbetar med de brukarorganisationer som företräder omsorgstagare inom nämndens verksamhetsområde och inhämtar deras synpunkter. Inom omsorg funktionsnedsättning har sådana synpunkter gällande bästa disponering av ytor varit vägledande vid utformningen av planerade nya bostäder med särskild service. SIDA har beviljat ansökan om medel för en förstudie gällande utbyte med Sydafrika och Kosovo kring daglig verksamhet. En delegation från omsorg funktionsnedsättning besökte under hösten Kosovo och en delegation besökte Sydafrika. 7.2 FRAMTID Under 2016 ska alla omsorgstagare och deras närstående informeras om möjligheten att komma med synpunkter. Inom omsorg funktionsnedsättning ska ett arbete påbörjas för att implementera rutin för mottagande och registrering av synpunkter. Planerade förbättringar av verksamhetssystemet för utsökning av synpunkter kan komma att underlätta en kontinuerlig uppföljning, såväl i verksamheten som helhet som på enhetsnivå. För att öka delaktigheten för omsorgstagarna ska på varje enhet ske ett tydligt arbete med genomförandeplan och kontaktman. I den nya patientlagen betonas rätten till information och delaktighet i vården. Ett förankringsarbete ska vidtas gentemot enheterna. Kommunens nya värdegrund ska implementeras i verksamheten. Utbildning till enhetschefer kommer att ges vid ledardagarna under året. Med stöd från allmänna arvsfonden fortsätter projektet Min mening för kommunikation med personer med kognitiv funktionsnedsättning. Det vidare utbytet med Kosovo är planerat. Om det blir något fortsatt utbyte med Sydafrika avgörs under våren 2016. 20 (51)
8. Miljö, energi och trafik Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning Miljöprogrammets mål Senaste utfall Mål 2015 Mål 2020 23. De fossila koldioxidutsläppen per invånare ska minska jämfört med 1993. 47 % 55 % 65 % Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål 1. Koldioxidutsläppen ska minska till 320 ton under 2015. 8.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Koldioxidutsläppen ska minska till 320 ton under 2015. Helårsresultatet för koldioxid från resor, transporter och entreprenader år 2014 var 470,7 ton Analys och kommentar: Då förvaltningens koldioxidutsläpp under 2014 låg långt över målnivån för 2015, och utsläppen de senaste åren konsekvent ökat, är det osannolikt att årets utfall kommer innebära en så markant förbättring att målet uppnås. Hemtjänstenheternas arbete med att införa cykelrundor och att välja det mest miljövänliga bränslet för sina fordon kan dock ha medfört en minskning av utsläppen jämfört med 2014. Eftersom statistik för förvaltningens koldioxidutsläpp 2015 inte kommer att finnas tillgänglig förrän 2016, är det svårt att göra en konkret analys av vad förvaltningens insatser har haft för effekt. Beroende på vilket bensinbolag kommunen har avtal med får några grupper köra längre och passerar andra mackar på vägen mot avtalad mack, exempelvis i Öjaby hemvård och nattpatrullen. Under året har centralförvaltningen blivit klar med sin miljödiplomering och rehabenheten respektive enhet 25 inom omsorg funktionsnedsättning har haft utbildning för all personal inför sin diplomering. Ett engagerat och utvecklande arbete med verksamhetens miljöaspekter kan noteras hos flertalet av omsorgsförvaltningens enheter. Under året blev dagverksamheten Lunden den senaste arbetsplatsen inom omsorgsförvaltningen att få den kommuninterna utmärkelsen miljötårta för sitt goda miljötänk sin verksamhet. 21 (51)
8.2 FRAMTID Under 2016 ska förvaltningen börja motta mer regelbunden statistik från tekniska förvaltningen över vilka drivmedel som används på de olika enheterna. Denna information väntas möjliggöra mer fortlöpande bevakning och förbättringsarbete gällande verksamhetsmålet. Från och med 2016 kommer nämndens verksamhetsmål för koldioxidutsläpp att innefatta att berörda enheter ska minska sina utsläpp med 10 %. Att använda nyckeltal för utsläpp, där miljöpåverkan sätts i relation till verksamhetens inriktning och omfattning för att ge en rättvisande bild av varje enhets förutsättningar, kan ge tydligare incitament för förbättringar. För de delar av nämndens verksamhet som är belägna utanför Växjö tätort, är en särskild utmaning att transportera sig miljömässigt. Planering pågår för det fortsätta arbetet med miljödiplomering, under 2016 ska diplomering påbörjas för Hagalund och ytterligare en enhet från omsorg funktionsnedsättning. 22 (51)
9. Stöd och omsorg Övergripande mål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Den värdeskapande tiden hos omsorgstagarna ska öka (andelen brukartid ska öka). Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (Nöjd kund index samt kostnad per/brukare) Personalkontinuiteten ska öka Relevanta fullmäktigemål och nämndens egna mål 1. Omsorgstagarna ska vara nöjda med sina stöd-, vård- och omsorgsinsatser. 2. Varje omsorgstagare ska under en tvåveckorsperiod möta max 11 olika baspersonal som utför insatser under dag, kväll och helg. 3. Omsorgstagarna ska ha en aktuell genomförandeplan och varit delaktig vid upprättande av planen. 4. Brukartiden ska öka. 5. Omsorgstagarnas självständighet ska bibehållas eller stärkas. 9.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Omsorgstagarna ska vara nöjda med sina stöd-, Hemtjänst: 91 % vård- och omsorgsinsatser. Särskilt boende äldre: 81 % Bostad med särskild service, privata: 80 % Personlig assistans: 82 % Ledsagarservice vuxna: 92 % Analys och kommentar: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning visar att 91 % respektive 81 % av omsorgstagarna i hemtjänst och i särskilt boende är nöjda. Områden som trygghet och bemötande skattas överlag väldigt högt. Att nöjdheten är högre i hemtjänsten än i särskilt boende kan bero på att omsorgstagare har ett bättre hälsotillstånd och att omsorgstagarnas självbestämmande är mer inarbetat i hemtjänsten. I särskilt boende är resultatet något försämrat och likvärdigt med rikets. Hälsotillståndet är även en viktig påverkansfaktor i särskilt boende, där 78 % av de som mår sämre är nöjda, medan 93% av de som mår bättre är nöjda. Flera frågor som rör omsorgstagarens tillgång till information, möjlighet till val och delaktighet skattas lite lägre. Detta indikerar att den individanpassade omsorgen i särskilt boende kan förstärkas. 23 (51)
Männen är något mindre nöjda än kvinnorna, vilket återkommer i fler indikatorer och i resultatet för riket. Under 2016 kommer möjliga orsaker att undersökas. I hemtjänst är resultatet oförändrat jämfört med 2014 och strax över rikssnittet. Män och kvinnor är nöjda i samma omfattning. Vad gäller jämförelse mellan offentliga och privata utförare är underlaget betydligt mindre för privata vilket ger osäkra data, men inom särskilt boende är nöjdheten något högre hos de privata utförarna. En brukarundersökning är genomförd i bostäder med särskild service som drivs av privata utförare. Resultatet visar att 83 % av omsorgstagarna är nöjda med bemötandet, 76 % upplever att personalen lyssnar och 80 % att personalen hjälpt dem att klara saker själv. Angående mer övergripande frågor säger sig 83 % trivas när de är hemma och 80 % är nöjda med stödet från personalen. Det är första gången undersökningen genomförs, så inga jämförelser över tid kan göras. I boenden med offentliga utförare var resultatet något starkare. Totalt sett är resultatet godkänt, men förbättringsutrymme finns flera delar, inte minst vad gäller att bli lyssnad till. Enheterna ska nu arbeta vidare med sina respektive styrkor och svagheter. Inom omsorg funktionsnedsättning har en brukarundersökning inom personlig assistans slutförts Resultatet visar att omsorgstagarna generellt upplever sin personliga assistans som bra eller mycket bra (82 %). Omsorgstagarna upplever även god kontinuitet i sin insats (85 %). De flesta respondenterna gör en övervägande positiv bedömning av de aspekter av assistansen som ingick i undersökningen. Det finns samtidigt förbättringsutrymme bl.a. i upplevelsen att få den hjälp de behöver och att personalen har den kompetens som krävs. En motsvarande undersökning gjordes 2010/11 då resultaten i stort var något starkare. Mycket bra Bra Acceptabelt Dåligt Mycket dåligt Ej svar Vilket är ditt helhetsomdöme om din personliga assistans? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 2010/2011 2015 24 (51)