Större bättre? En studie av möjliga näringslivseffekter vid kommunsammanläggningar

Större bättre? En studie av möjliga näringslivseffekter vid kommunsammanläggningar SWECO STRATEGY Bjarne Lindström & Erik Bergfors November 2015 1

Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Introduktion... 10 2. I samma båt - Kommuner och näringsliv i samverkan... 14 3. Kommunstorlekens roll... 19 4. Kommuner och näringsliv i Värmland - hur ser förutsättningarna ut?... 23 5. Behöver Värmland större kommuner? Företagens synpunkter och önskemål... 33 6. Värmlandskommunernas uppfattning behöver vi bli färre och större?... 38 7. Kommunstorlek och lokal näringsutveckling - vad säger forskningen?... 44 8. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer... 51 9. Handelskammaren Värmlands efterord..55 Tryckta referenser Bilaga I: De på förhand till respondenterna utskickade frågorna Bilaga II: Värmlandskommunernas ekonomiska resultat 2

Förord Med avstamp i en rad undersökningar, samtal och möten har Handelskammarens medlemmar lyft fram tre frågor som är särskilt viktiga för att kunna verka och växa i Värmland. Förutom att infrastrukturen behöver underhållas och byggas ut och kompetensförsörjningen tryggas, behöver också de värmländska kommunerna på sikt bli färre och därmed större. Den idag alltmer aktuella diskussionen om kommunsammanslagningar i Sverige har många dimensioner. Kommunstorleken och kommungränsernas betydelse för samhällsutvecklingen har främst diskuterats utifrån från två olika perspektiv. Dels utifrån vilka skalfördelar i kommunstrukturen som behövs för att säkra kommunernas välfärdsåtaganden och dels utifrån infallsvinkeln om huruvida kommunernas storlek och ansvar sätter närdemokratin och medborgarnas rätt till inflytande över den lokala närmiljön i centrum. I denna studie, utförd av Sweco Strategy under hösten 2015, låter vi istället näringslivets behov och förutsättningar vara utgångspunkten. Något som vi tycker har saknats i debatten så här långt. Även om vi i Sverige ligger väl framme när det gäller insikten om vikten av ett gott samarbete mellan kommunerna och företagen, så har kopplingen mellan kommunstorlek och näringslivets utvecklingsbehov inte rönt samma intresse som i våra tre grannländer. Vår förhoppning är att denna rapport kan ändra på det och att studien blir ett betydande inspel till det så avgörande samtalet om vår framtida tillväxt. Frida Johansson, vd Handelskammaren Värmland Ulrika Obstfelder Peterson, ordförande Handelskammaren Värmland 3

Sammanfattning Handelskammaren Värmland har kartlagt medlemsföretagens syn på vilka profilfrågor som man främst bör satsa på under kommande år. Medlemsföretagen pekade då på behovet att främja en utveckling mot större och ekonomiskt starkare kommuner som en av de huvudfrågor som kammaren bör prioritera under de närmaste åren. Mot den här bakgrunden har Handelskammaren upphandlat en analys av behovet av en värmländsk kommunreform utgående från ett näringslivsperspektiv. Sweco Strategy AB har tilldelats uppdraget, vars huvudfokus kan sammanfattas i följande två nyckelfrågor: Vad skulle det innebära för det värmländska näringslivet om en reform som ger färre och större kommuner genomförs? Vilka för- och nackdelar finns med en värmländsk kommunreform sett ur ett näringslivsperspektiv? Uppdraget genomfördes av Sweco under hösten 2015. Resultaten bygger på följande av konsulten genomförda insatser och framtagna underlagsmaterial: Insamling och genomgång av i forskningsrapporter och utredningar redovisande analyser och erfarenheter av kommunsammanslagningar i Sverige och de nordiska grannländerna, särskilt med fokus på näringslivsaspekten. Semistrukturerade intervjuer med ett urval representanter för i Värmland verksamma företag om deras syn på behovet av större och färre kommuner i länet. Semistrukturerade intervjuer med ett urval värmländska politiker och tjänstemän med särskilt intresse eller ansvar för näringslivsfrågorna i sin kommun. Nedan sammanfattas studiens huvudsakliga innehåll och resultat, följt av Handelskammarens efterord. Värmländska utmaningar Befolkningsutvecklingen är en av de viktigaste drivkrafterna bakom den framtida utvecklingen av det värmländska samhället. Det är därför problematiskt att två tredjedelar av de värmländska kommunerna minskat sin befolkning. Även obalansen i befolkningsstrukturen innebär stora utmaningar både för den framtida kompetensförsörjningen i länet och för kommunernas möjligheter säkerställa fortsatt goda levnadsvillkor och verksamhetsförutsättningar för näringslivet. Detsamma gäller tillgången på välutbildad arbetskraft, där de inomregionala obalanserna är stora i Värmland ett mönster som återfinns i flertalet svenska län och regioner. Värmlands förhållandevis stora antal lokala och därmed geografiskt relativt sett isolerade arbetsmarknader innebär en sårbarhet som på grund av de långa avstånden och den glesa bebyggelsen är svåra att överbrygga, även om satsningar på stärkt pendlingsinfrastruktur har 4

effekt. Tillsammans med det kommande decenniets pensionsavgångar, som förväntas drabba de värmländska kommunerna i betydligt högre grad än i landet som helhet, innebär detta att Värmland kan förväntas stå inför stora utmaningar för att klara den kompetensförsörjning och det invånarantal som behövs för att säkra kommunernas skattekraft samt det lokala näringslivets behov av arbetskrafts- och marknadsunderlag. Kommunens roll Det råder stor enighet om att en positiv och hållbar välfärdsutveckling är beroende av goda möjligheter för företag och människor att utvecklas utgående från sina lokalt och regionalt förankrade förutsättningar. Det är därför av största vikt att den lokala nivåns företrädare och då inte minst kommunerna tar aktiv del i utvecklingen av den egna ortens, kommunens och regionens näringslivsutveckling. Här framstår tre olika kommunala roller i förhållande till näringslivet som särskilt viktiga: (1) förvaltningsrollen, (2) producentrollen och (3) entreprenörsrollen. Kommunernas förvaltningsroll gäller den service i form av beslut och åtgärder som berör de enskilda företagens verksamhet i kommunen såsom markplanering, bygglov, bullerregleringar etc. I sin producentroll är kommunen mer pro-aktiv i förhållande till sitt näringsliv genom att på olika sätt och med tillgängliga kommunala medel söka förbättra företagens verksamhetsbetingelser och tillväxtmöjligheter, inkl. byggande och uthyrning av arbetslokaler, insatser för etablering av nystartade eller utifrån kommande företag. I entreprenörsrollen arbetar kommunerna med de långsiktigt strategiska näringsutvecklingsoch tillväxtfrågorna i form av sektorövergripande näringslivsstrategier, infrastruktursatsningar, utbildning av arbetskraft och marknadsföring av kommunen som attraktiv företags- och boendemiljö och likande. Något förenklat kan man säga att kommunen i sin roll som förvaltare agerar gentemot näringslivet inom en obligatorisk i lag reglerad myndighetsroll, medan den i rollen som entreprenör och producent till övervägande del arbetar med av frivilliga näringslivsutvecklande insatser. En väl fungerande kommunal näringslivspolitik karaktäriseras av att kommunen intar en aktiv och framtidsinriktad hållning i sina roller som producent och entreprenör när det gäller att: Utveckla en tydlig näringspolitisk strategi och genom denna koordinera insatserna från olika näringslivsorganisationer, finansieringskällor m.m. på ett sätt som gör att det största möjliga antalet aktörer och finansiella resurser stöttar upp kommunens näringspolitiska ambitioner. Aktivt följa utvecklingen inom näringslivet och vid behov inte tvekar att ta nödvändiga näringspolitiska initiativ. 5

Känna till och systematiskt utnyttja regionala, nationella och internationella finansieringsmöjligheter (EU) och stöd till kommunens näringslivsorganisationer och företag. Framgångsrikt positionera kommunen som lokaliseringsort för nya företag, men också olika typer av statliga institutioner. De kommuner som har ett pro-aktivt och långsiktigt perspektiv i sin näringspolitik, kan som regel också att erbjuda en bättre och mer resursstark kompetensmiljö för den vardagliga hanteringen av olika typer av företagsservice, alltså i sin myndighets- och förvaltarroll. De värmländska företagens och kommunernas syn på kommunstorlekens roll En central frågeställning i denna studie har varit att genom djupintervjuer med företrädare för Värmlands näringsliv och kommuner söka fastställa deras syn på kommunstorlekens betydelse för att åstadkomma bästa möjliga utvecklingsförutsättningar för det lokala näringslivet. Resultaten visar att det råder en samstämmig uppfattning bland företagen om att de potentiellt största vinsterna med större värmlandskommuner står att hämta inom den mer långsiktigt och strategiskt inriktade delen av den kommunala näringspolitiken. När det gäller effekterna på den mer vardagsnära basservicen till företagen är uppfattningen mer blandad och lutar snarare mot att den här typen av företagsservice sannolikt fungerar bättre i de mindre kommunerna där avståndet mellan företag och kommunalförvaltning är kortare än i de stora kommunerna. Jämfört med resultaten från företagsintervjuerna är kommunernas syn på behovet av större kommuner svårare att sammanfatta. Åsikterna är mer sammansatta och insikten om att kommunstorleken spelar olika stor roll beroende på vilka delar av den kommunala verksamheten som diskuteras är större. När det gäller kommunernas möjligheter att upprätthålla och utveckla en mer långsiktig och strategiskt utformad näringspolitik, så är dock enigheten bland de kommunala sagesmännen rätt stor om att större och mer resursstarka kommuner åtminstone i princip är att föredra. Däremot varierar bedömningen en del mellan de intervjuade kommunrepresentanterna beträffande hur viktig den här typen av mer övergripande näringspolitik faktiskt är för företagen. Flertalet kommunala representanter anser dock att detta är för näringslivet viktiga, om än inte avgörande, kommunala insatser. Bland de intervjuade fanns också sådana som ansåg att den mer övergripande kommunala näringspolitiken inte är nåt som deras företag har så stor nytta av, och som istället betonar vikten av en väl fungerande och smidig vardagsservice till det lokala näringslivet. 6

Forskning och erfarenheter Även inom forskningen dominerar uppfattningen att större och färre kommuner förbättrar förutsättningarna för en mer långsiktigt genomtänkt och resursstark kommunal näringspolitik. Forskningen bekräftar också att besparingar genom kommunförstoringar finns att hämta inom centraladministrationen, men även inom exempelvis skola och väghållning. I åtminstone ett par konkreta fall har man också kunnat visa att de frigjorda resurserna (inom 1-2 år) använts för att stärka upp kommunernas näringslivspolitiska och arbetsmarknadsinriktade insatser. På lite längre sikt (3-5 år) har detta i sin tur lett till en ökad satsning på att synliggöra kommunen som en företagsvänlig etableringsort (place branding), liksom även för näringslivet viktiga insatser inom utbildning och bostadsbyggande. Det finns alltså enligt forskningen en del som talar för att man bör lägga ett långsiktigt perspektiv på de positiva näringslivseffekterna vid en utveckling mot större och färre värmlandskommuner. Å andra sidan är det en relativt vanligt förekommande åsikt, bland både praktiker och forskare, att den här typen av mera övergripande näringslivsfrämjande insatser helst bör skötas på en mer kraftfull regional nivå inte primärt inom ramen för den enskilda kommunen. Det finns också en del erfarenheter och forskning som i vissa fall lyfter fram ett ökat interkommunalt samarbete som ett möjligt om än sällan helt idealiskt alternativ till kommunsammanslagningar för att uppnå ökade resurser för de kommunala näringslivsinsatserna. Övergripande slutsatser Den idag allt mer aktuella diskussionen om behovet av större och färre kommuner i Sverige har många dimensioner. Kommunstorleken och kommungränsernas betydelse för samhällsutvecklingen har främst diskuterats utgående från två olika perspektiv. Det första perspektivet handlar om vilka skalfördelar i kommunstrukturen som behövs för att säkra kommunernas välfärdsåtaganden. Den andra huvudsakliga infallsvinkeln i den offentliga debatten om kommunernas storlek sätter närdemokratin och medborgarnas rätt till inflytande över beslut som rör deras lokala närmiljö i centrum. I denna studie har sökarljuset istället riktas mot ett tredje kompletterande sätt att se på och utvärdera de krav som samhällsutvecklingen ställer på den svenska kommunstrukturen, nämligen näringslivets behov och förutsättningar. Enligt Swecos uppfattning visar resultaten att de värmländska kommunerna har en viktig roll i förhållande till det lokala näringslivet och att kommunens storlek och resurser därför inte bara är en fråga för den kommunala välfärdssektorn utan också för företagen. Mot bakgrund av de i rapporten redovisade resultaten är det Swecos bedömning att det finns ekonomiska incitament för en utveckling mot större och färre kommuner i Värmland. En kommunsammanläggning skulle sannolikt leda till att de administrativa kostnaderna (per 7

kommuninnevånare) kan reduceras, t.ex. beträffande personal- och ekonomiadministration, IT-verksamhet och upphandling. En viktig övergripande slutsats är dock att de uppnådda effektivitetsvinsterna i den kommunala verksamheten sedda ur ett näringslivsperspektiv i första hand måste analyseras och utvärderas i ett längre tidsperspektiv. Enligt tillgänglig forskning om och erfarenheter från tidigare genomförda kommunreformer tar det nämligen ett par år, ibland även längre, innan de effektivitetsvinster som uppnåtts i verksamheten på allvar börjar slår igenom i form av en resursstarkare och mer målinriktad kommunal näringspolitisk aktivitet. Samma forskning visar också att resursförstärkningen i de näringspolitiskt (pro-)aktiva kommunerna först på ännu lite längre sikt får ett mer påtagligt genomslag inom andra kommunala insatsområden av betydelse för näringslivet genom en ökad satsning på: kommunens sociala och infrastrukturella åtaganden även de som är viktiga för näringslivet aktiv marknadsföring och förbättring av kommunens synlighet och position i omvärlden att driva näringslivets intressen i större regionala och nationella sammanhang I det längre perspektivet erbjuder de större kommunerna som regel (men inte alltid) även: en mer diversifierad lokal marknad för offentlig upphandling en befolkningsmässig och ekonomisk tyngd som gör kommunen mer attraktiv som avsättningsmarknad och etableringsort Prioriteringar för den fortsatta debatten Även utgående från ett näringslivsperspektiv finns det ett flertal olika dimensioner som är viktiga att ta hänsyn till vid en bedömning av vad som är den rätta kommunstorleken. Enligt Swecos uppfattning bör en serös näringslivsdebatt om Värmlands framtida kommunstruktur därför ta särskild hänsyn till och lyfta följande centrala diskussionsteman: Kommunstorlekens betydelse för att långsiktigt tackla framtidsutmaningar som befolkningsunderlag, skattekraft, infrastruktur, kompetensförsörjning och attraktionskraft. Kommunstorlekens betydelse för möjligheterna att långsiktigt stärka förmågan att bidra till förbättrade förutsättningar för att nyetablera, driva och utveckla företag. Kommunstorlekens betydelse för närheten, snabbheten och flexibiliteten i kommunernas vardagliga dagliga kontakter med och service till sina företag. 8

Kommunstorlekens varierande betydelse för det lokala näringslivet beroende på den aktuella kommunens storlek, läge och geografiska struktur. Kommunstorlekens olika betydelse för de enskilda företagen beroende på deras branschtillhörighet, marknad och storlek. För att näringslivsperspektivet ska komma tydligare fram i den offentliga diskussionen om den framtida kommunstrukturen i Värmland, är det av stor vikt att lyfta behovet av ett mer långsiktigt tidsperspektiv på de kommunala reformbehoven. Det är också viktigt att tydliggöra kommunernas olika näringspolitiska roller och på vilket sätt dessa skulle vinna på större kommuner. Näringslivets företrädare behöver även klargöra vilken typ av näringspolitiska insatser som främjas bäst av mer kraftfulla kommuner, och vilka som kan skötas genom ett fördjupat interkommunalt samarbete eller som bäst hör hemma på den mer övergripande regionala nivån och därför bör handhas av en härför mera lämpad regional aktör. Viktigt är slutligen också att man inte blundar för det faktum att det även sett ur företagens och företagandets perspektiv finns både för- och nackdelar med större värmlandskommuner. Det behövs med andra ord tydlighet och konkreta strategier för hur man efter en kommunsammanläggning ska säkra den lokala närvaron och kunskaperna om det enskilda företagets behov som ju ofta är den lilla kommunens starkaste näringspolitiska kort. Handelskammarens efterord Swecos studie visar att det finns klara långsiktiga fördelar med större och färre värmländska kommuner. Flertalet av de kommunala företrädarna som intervjuats är överens om att färre kommuner i Värmland är oundvikligt på sikt. Det betyder att vi redan nu måste diskutera, analysera och förbereda oss. Företagen och kommunerna är viktiga för varandra. I en globaliserad och snabbföränderlig värld är företagens förmåga att tänka långsiktigt och strategiskt en överlevnadsfråga. Och en kommunal partner och medspelare som tänker likadant är en förutsättning. Handelskammarens uppgift har aldrig varit att säga hur en eventuell kommunsammanslagning ska organiseras. Det finns det de som är bättre på. Vår uppgift är istället att ge frågan en självklar plats i tillväxtdebatten. Det har vi bland annat gjort genom att ta fram den här rapporten och genom att bjuda in till samtal, diskussioner och informationsträffar. Att det finns kortsiktiga nackdelar med större kommuner står också klart i Swecos studie. Men här handlar det om att välja spår. Ska vi fokusera på det som fungerar bra idag eller rusta för att det även ska fungera bra i framtiden? Ska vi förekomma eller låta oss förekommas? Vi på Handelskammaren tycker att valet är enkelt och vi vill därför uppmana våra värmländska politiker att verka för att Värmland på sikt får färre och därmed större kommuner. Att kvarstå med dagens 16 kommuner kostar i form av minskad konkurrenskraft. Det har varken Värmland eller de värmländska företagen råd med. 9

1. Introduktion Näringslivet i Sverige har i olika sammanhang uttryckt önskemål om en mer effektiv, rationell och storskalig struktur för den offentliga sektorn på den regionala och lokala nivån. Enligt en del av näringslivets företrädare skulle större kommuner göra det enklare att utforma strategiska beslut med fokus på kommunernas långsiktiga näringslivsutveckling. Detta gäller även stora framtidsutmaningar inom infrastruktur och transporter. En större kommun skulle också, enligt detta synsätt, lättare få sin röst hörd i för näringslivet viktiga frågor på regional och nationell nivå. Det hänvisas också till att erfarenheterna från omvärlden, och då inte minst i de nordiska grannländerna, visat att de nya större kommunerna som regel fått förbättrad ekonomi och en bättre offentlig service, något som även är viktigt för näringslivet. Stora kommuner har därtill ofta ett mer dynamiskt näringsliv och mer väl fungerande arbetsmarknader, vilket anförs som ett skäl att gå mot färre och större kommuner. 1.1 Uppdraget Handelskammaren Värmland (HKV) genomförde under 2014 en enkät till sina medlemsföretag där man frågade om deras syn på vilka profilfrågor som man främst bör satsa på under kommande år, för att de ska kunna verka och växa i Värmland. Handelskammaren har även genomfört ett stort antal samtal med enskilda företag kring dras önskemål om kammarens prioriterade aktiviteter. Arbetet har resulterat i slutsatsen att behovet att främja en utveckling mot (befolkningsmässigt) större och (ekonomiskt) starkare kommuner är en av de tre huvudfrågor som HKV bör prioritera under de närmaste åren. De andra två frågeställningar som prioriterades av medlemmarna gällde för företagen viktiga behov inom områdena infrastruktur och kompetensförsörjning. 1 Önskemålet om att på sikt åstadkomma större och därmed också mer kraftfulla kommuner i Värmland har av HKV motiverats på följande sätt: Vi tror att den värmländska konkurrenskraften ökar om våra kommuner har fler invånare. Att komma över 100 000 gör att Värmland finns med på kartan när större företag vill etablera och investera. Större kommuner ger också en tyngre röst och ökade finansiella muskler i konkurrens om infrastrukturpengar. Och vi tror att större lokala arbetsmarknadsregioner ökar tillgången på kompetens. 2 HKV lyfter särskilt fram tre viktiga argument för en kommunreform. Ett fortsatt konkurrenskraftigt Värmland kräver nämligen: Större arbetsmarknader som tryggar företagens kompetensförsörjning 1 Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen. Handelskammaren Värmland, oktober 2014. 2 Intervju i Nya Wermlands Tidningar (www.ntw.se 2104-10-16). 10

Större kommunala muskler och en mer enat röst för att främja viktiga infrastrukturella satsningar Större kommuner som löper mindre risk att försvinna i mängden och är mer attraktiva för nyetableringar och framtida investeringar Mot den här bakgrunden har HKV upphandlat en analys av behovet av en värmländsk kommunreform sett ur ett näringslivsperspektiv. Sweco Strategy AB har tilldelats uppdraget, vars huvudfokus kan sammanfattas i två nyckelfrågor: Vad skulle det innebära för det värmländska näringslivet om en reform som ger färre och större kommuner genomförs? Vilka för- och nackdelar finns med en värmländsk kommunreform sett ur ett näringslivsperspektiv? 1.2 Underlagsmaterial och genomförande Projektet, som i sin helhet genomfördes under hösten 2015, bygger på följande av Sweco insamlade och bearbetade underlagsmaterial: Insamling och genomgång av i forskningsrapporter och utredningar redovisade analyser och erfarenheter av kommunsammanslagningar i Sverige och de nordiska grannländerna Semistrukturerade intervjuer med ett urval representanter för i Värmland verksamma företag om deras syn på behovet av större och färre kommuner i länet Semistrukturerade intervjuer med ett urval värmländska politiker och tjänstemän med särskilt intresse eller ansvar för näringslivsfrågorna i sin kommun Genomgången av forskningsrapporter och utredningar har fokuserat på analyser av kommunsammanslagningar med inriktning på sammanslagningens konsekvenser för näringslivet, vilka därmed kompletterar de betydligt fler och mer välkända analyser som gjorts av kommunreformsfrågan utgående från kommunal skattekraft, interna rationaliseringsvinster, medborgardeltagande och lokal demokrati m.m. Urvalet av intervjupersoner från kommuner (12 st.) och företagare i Värmland (15 st.) gjordes med stöd av uppdragsgivarens lokalkännedom och i syfte att täcka in ett rimligt representativt urval kommuner med avseende på storlek och lokalisering i regionen. När det gällde urvalet av företagsintervjuer beaktades även branschrepresentation och företagsstorlek. Huvudprincipen för urvalet var med andra ord att inom ramen för det förhållandevis begränsade antalet intervjuer få en så bred representation som möjligt avseende storlek (kommun & företag), lokalisering (kommun & företag) samt verksamhetsinriktning/bransch (företag). De sammanlagt 27 företags- och 11

kommunrepresentanterna intervjuades med löfte om anonymitet i syfte att få fram så ärliga och tydliga synpunkter och åsikter som möjligt. Med ett enda undantag, ställde de tillfrågade personerna upp för en intervju. Samtliga intervjuer genomfördes per telefon och förbereddes genom att personen i fråga före intervjutillfället fick e-post med information om de frågor som skulle tas upp. Efter intervjun fick samtliga möjlighet att läsa igenom Swecos anteckningar och vid behov justera/komplettera. De på förhand utskickade frågorna till företrädarna för kommunerna respektive företagen är redovisade i rapportens Bilaga I. 1.3 Denna rapport I nästa kapitel presenteras och diskuteras kommunernas roll som näringspolitisk aktör. Presentationen bygger på aktuell nordisk och svensk forskning. Fokus sätts på de områden inom vilka kommunen har möjlighet att agera för att bidra till utvecklingen av sitt näringsliv. Här presenteras även forskningsresultat som indikerar vilken typ kommunalt näringslivsengagemang som generellt sett uppskattas mest av företagen. I det följande, tredje, kapitlet riktas sökarljuset mot kommunstorleken och dess roll. I kapitlet analyseras det faktum att debatten kring behovet av större kommuner rätt sällan kopplats till kommunernas näringspolitiska åtagande. De sannolika förklaringarna till detta lyfts fram och diskuteras, liksom det faktum att kommunstorleken under de senare åren i högre grad än tidigare kommit fram i debatten om vad som ger de bästa förutsättningarna för en väl fungerande lokal näringspolitik. I rapportens fjärde kapitel introduceras bakgrunden och de allmänna förutsättningarna för den kommunala näringspolitiken i Värmland. Kommunstrukturen redovisas och diskuteras kortfattat med avseende på befolkningsutveckling, kompetensförsörjning och utbildningsnivå, lokala arbetsmarknader och ekonomi och den övergripande näringslivsstrukturen, liksom hur företagsklimatet står sig i förhållande till landets övriga kommuner. I de följande två kapitlen (kap. 5 och 6) presenteras resultaten från intervjuerna med de värmländska företagen samt de ansvariga tjänstemännen och politikerna i länets kommuner. Här lyfts de viktigaste resultateten fram liksom skillnader inom och mellan de två intervjugrupperna i synen på kommunstorlekens roll för kommunernas möjligheter att bedriva en aktiv näringspolitik. 12

I kapitel 7 diskuteras de värmländska företagens och kommunernas syn på olika aspekter av kommunstorlekens roll i den lokala näringspolitiken i förhållande till forskning om och erfarenheter från genomförda kommunreformer. Här lyfts de olika argumenten för och emot kommunsammanslagningar ur ett näringspolitiskt perspektiv fram och granskas närmare. I rapportens avslutande kapitel (kap. 8) dras de viktigaste resultaten från intervjuerna och forskningen samman i en konkluderande analys. Här lyfts behovet av ett långsiktigt perspektiv på behoven av en reformerad kommunstruktur i Värmland särskilt fram. Kapitlet avslutas med några rekommendationer gällande vilken prioriteringar och frågeställningar bör fokusera på i den fortsatta debatten om kommunstrukturen i Värmland. 13

2. I samma båt - Kommuner och näringsliv i samverkan I en studie av Sveriges kommuner och landsting (SKL) från 2014 identifieras femton för den kommunala verksamheten särskilt viktiga framtidstrender. 3 Av dessa berör ett flertal de grundläggande förutsättningarna för att utveckla lokalsamhällets välfärd på ett hållbart sätt (t ex urbanisering, generationsskifte, inkomstpolarisering, IT och digitaliseringen, framväxt av en identitetsdriven ekonomi m.fl.), något som i sin tur kopplar an till verksamhetsförutsättningarna för ett väl fungerande lokalt näringsliv. En av de av SKL identifierade framtidstrenderna handlar också uttryckligen om näringslivet och dess roll i lokalsamhällets utveckling. Den trend man pekar på är utvecklingen mot ökad samverkan mellan kommun och näringsliv som en betydelsefull för att inte säga avgörande faktor i och förutsättning för en god samhällsutveckling. I sin analys av trenden mot ökad och mer aktiv samverkan mellan företagen och de kommuner som de hör hemma i konstaterad SKL bl.a. följande: Sysselsättningen bland svenska företag sker idag framför allt i små och medelstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. De är därmed beroende av god /lokal/ kompetensförsörjning. Det handlar dels om direkta /kommunala/ åtgärder i form av t ex skräddarsydda utbildningar, dels om att med en god offentlig och privat service få fler människor att vilja bo på orten. /./ Näringslivet har under senare år visat ett allt större engagemang när det gäller kompetensförsörjningen i form av t ex riktade utbildningar, ibland genom egna initiativ, ibland genom ett nära samarbetet med kommunenen. Men också ortens attraktivitet är av stor vikt för att lösa den framtida kompetensförsörjningen. Man noterar även det växande intresset från näringslivet för ett aktivare samhällsengagemang, bl.a. genom ett ökat fokus på vad som brukar gå under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR) 4. Enligt SKL har trenden mot ökad digitalisering och den utbredda användningen av sociala media också inneburit en allt större press på att företagen ska bidra till en positiv samhällsutveckling. Man konstaterar därför att: De företag som inte sköter sig riskerar att bli utpekade och tappa kunder. Det innebär, parallellt med en allt större insikt om betydelsen av platsens attraktivitet för att attrahera arbetskraft till kommunen, att näringslivet i framtiden kommer att öka sitt lokala samhällsengagemang. Det fördjupade samarbetet mellan de offentliga aktörerna på lokal och regional nivå har i sin förlängning lett till vad som beskrivit som en andra generationens CSR-modell där kommunerna och företagen bygger upp en form av gemensam värdegrund (CSV Creating 3 Vägval för framtiden. Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025. Rapport nr 2, SKL i mars 2014. 4 Se t ex Borglund et al (2012, red.): CSR Corporate Social Responsibility. En Guide till företagets ansvar. 14

Shared Values). Utgångspunkten är att det råder ett nära samband mellan företagens konkurrenskraft och hur det omgivande (lokal-)samhället fungerar och är organiserat. Det gäller att identifiera processer och samhandling som skapar win-win-resultat. Ett framgångsrikt samarbete mellan företagen och deras värdkommuner handlar därmed ytterst om att företagens resurser och utveckling gynnar det omgivande samhället och att detta i sin tur ger positiva effekter även på företagssektorn. 5 2.1 Kommunen som näringspolitisk aktör Det råder stor enighet om att en positiv och hållbar välfärdsutveckling är beroende av goda möjligheter för företag och människor att utvecklas utgående från sina lokalt och regionalt förankrade förutsättningar. Det är därför av största vikt att den lokala nivåns företrädare och då inte minst kommunerna tar aktiv del i utvecklingen av den egna ortens, kommunens och regionens näringslivsutveckling. Tillväxtverket arbetar också med flera nationella insatser och program som syftar till att förbättra förutsättningarna för den lokala näringspolitiken, bland annat i enlighet med den av regeringen nyligen antagna strategin för hållbar tillväxt och attraktionskraft. 6 Över huvud betonas i den nationella (och av EU drivna) näringspolitiken vikten av att beakta specifika lokala och regionala förhållanden. Detta har i sin tur lett till att kommunerna, med sin goda lokalkännedom och förankring, allmänt kommit att betraktas som väl skickade att identifiera och utveckla relevanta delar av den nationellt ledda närings- och tillväxtpolitiken. Det gäller här att genom den kommunala demokratin ge större utrymme för ett medborgarperspektiv på den lokala näringspolitiken, och härigenom stärka sambandet mellan näringslivet och det omgivande samhället i stort. Vad handlar då de svenska kommunernas näringspolitik och insatser för att stötta och främja utvecklingen av sina företag om? Som framgår av nedanstående citat, klippta ur en (i detta avseende fortfarande giltig) studie av Tillväxtverket från 2011, 7 är politikområdet omfattande och varierar därtill till sin inriktning en hel del mellan landets olika kommuner: En stor majoritet av kommunerna driver näringslivsarbete i syfte att stärka näringslivets och /därmed också/ kommunens konkurrenskraft /../ De flesta torde vara överens om att den kommunala nivån satsar betydande resurser på näringslivsfrämjande insatser... Genom sitt kärnuppdrag har kommunerna en viktig roll när det gäller förutsättningarna att driva företag. Ett tydligt exempel på kommunal verksamhet som har stor betydelse för näringslivet är upphandlingar, som varje år beräknas uppgå till drygt 100 miljarder. Andra exempel är tillgången till mark, hantering av 5 Hermelin & Edwardsson (2014): Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling exemplet Finspång. Rapport 2014:3, Linköpings Universitet. 6 En nationell strategi för regional tillväxt- och attraktionskraft 2015-2020. Bilaga till regeringsbeslut IV 2, juni 2015. 7 Lokalt tillväxtarbete, en kvalitativ studie. Kan kommuner påverka tillväxt och i så fall hur? Tillväxtverket, Stockholm 2011. 15

olika typer av tillstånd såsom hantering av bygglov, alkoholtillstånd och vissa miljötillstånd... Dessutom har i regel kommunerna någon form av särskild avdelning/enhet inom förvaltningen som övergripande arbetar med utvecklings- och tillväxtfrågor, exempelvis kommunledningsförvaltning, tillväxtenhet etc.... Uppdragen för de näringslivsansvariga skiljer sig mycket åt mellan kommunerna. I större kommuner utgörs näringslivsfunktionen av utpräglat chefsoch verksamhetsansvar och i mindre kommuner omfattar funktionen mer diversifierade arbetsuppgifter som näringslivsfrågor, turistfrågor och etableringsservice. I en tidigare undersökning av SKL anger 75 % av kommundirektörerna att kommunen har ett uttalat mål att avancera i Svenskt Näringslivs ranking av det kommunala företagsklimatet. Detta visar att de svenska kommunerna lägger stor vikt av betydelsen av ett bra företagsklimat. Men samtidigt står det också klart att omfattningen och bredden i den här delen av kommunernas verksamhet kan skapa otydlighet och i värsta fall även bristande strategiskt fokus för de näringsfrämjande satsningarna, något som avspeglas i följande citat hämtat ur samma rapport från Tillväxtverket: Kommunernas utvecklings- och tillväxtinsatser är /.../ en tämligen bred verksamhet. Även med en avgränsning mot näringslivsarbete spänner arbetet över ett brett fält där delar av den kommunala kärnverksamheten ingår. Med en bred definition på kommunalt utvecklings- och tillväxtarbete skulle /.../ många kommunala verksamheter omfattas. Med hänsyn till att det kan vara svårt att hitta distinkta avgränsningar om vad som ska sorteras in i ett kommunalt tillväxtarbete är det också svårt att närmare veta vilka resurser som satsas på den kommunala nivån. För att kunna göra en närmare analys av kommunstorlekens betydelse för möjligheterna att utveckla den lokala näringspolitiken och framför allt ett för båda parter vinnande samarbete mellan kommuner och företag, krävs en tydligare bild av kommunens roll sedd i ett näringslivsperspektiv. Här framstår tre olika men ofta delvis överlappande kommunala roller i förhållande till näringslivet som särskilt viktiga: (1) förvaltningsrollen, (2) producentrollen och (3) entreprenörsrollen. 8 Kommunernas förvaltningsroll gäller den kärnverksamhet i form av olika typer av formella beslut och åtgärder som berör de enskilda företagens verksamhetsförutsättningar i 8 Enligt Moen (2011): Kommunen som samfunnsudvikler. Drivere og hindringer for næringsudviklings- og sysselsettingsarbeid. Fafo-Rapport 2011:30. Här kunde man även tillägga en konsumtionsroll eftersom kommunerna ju står för en stor del av den offentliga upphandlingen. 16

kommunen såsom markplanering, bygglov, bullerregleringar etc alltså den del av den kommunala verksamheten som går ut på att i enlighet med rådande lagstiftning tillvara bredare samhällsintressen i förhållande till viktiga näringslivsbehov. I sin producentroll är kommunen betydligt mer pro-aktiv i förhållande till sitt näringsliv där man på en rad olika sätt med tillgängliga kommunala medel söker förbättra företagens verksamhetsbetingelser och tillväxtmöjligheter, inkl. byggande och uthyrning av arbetslokaler, insatser för etablering av nystartade eller utifrån kommande företag. I entreprenörsrollen arbetar kommunerna med de långsiktigt strategiska näringsutvecklings- och tillväxtfrågorna i form av sektorövergripande näringslivsstrategier, infrastruktursatsningar, utbildning av arbetskraft och marknadsföring av kommunen som attraktiv företags- och boendemiljö och likande. Något förenklat kan man säga att kommunen i sin roll som förvaltare (och i viss utsträckning även i rollen som producent) agerar gentemot näringslivet inom en obligatorisk i lag reglerad myndighetsroll, medan i rollen som entreprenör och producent till övervägande del består av frivilliga näringslivsutvecklande insatser. En intressant och metodiskt väl genomförd norsk djupanalys av näringspolitiken i tio nordiska kommuner 9 i syfte att identifiera best practice i näringspolitiken indikerar att en långsiktigt framgångsrik näringspolitik förutsätter en väl utvecklad kommunal entreprenörsroll vilken i sin tur smittar av sig i kommunens sätt att serva sitt näringsliv i rollerna som producentoch förvaltare. Enligt studien karaktäriseras nämligen en ur näringslivssynpunkt skandinavisk best case-kommun av att den har klart å utvikle en modell for kommunens næringsarbeid som medfører at kommunen tar det overordnede lederskapet i den strategiske næringsutviklingen i kommunen. Resultaten från studien visar vidare att de kommuner där företagen är mest positiva till de lokala näringslivssatsningarna, och där de långsiktiga resultaten också är mest märkbara, intar en starkt pro-aktiv hållning när det gäller att: utveckla en tydlig näringspolitisk strategi och genom denna koordinera insatserna från olika näringslivsorganisationer, finansieringskällor m.m. på ett sätt som gör att det största möjliga antalet aktörer och finansiella resurser stöttar upp kommunens näringspolitiska ambitioner aktivt följa utvecklingen inom näringslivet och vid behov inte tveka att ta nödvändiga näringspolitiska initiativ känna till och systematiskt utnyttja regionala, nationella och internationella finansieringsmöjligheter och stöd till kommunens näringslivsorganisationer och företag 9 Skandinaviske best cases i kommunalt næringsarbeid. Oxford Research, oktober 2005. De svenska kommunerna i undersökningen var Nässjö, Solna och Växjö. Av de övriga undersökta kommunerna var fyra från Danmark och tre från Norge. 17

framgångsrikt positionera kommunen som lokaliseringsort för nya företag, men också olika typer av statliga institutioner. 18

3. Kommunstorlekens roll Som bör ha framgått ovan råder är kommunen alltså en viktig, och därtill förhållandevis aktiv, aktör inom ramen för en väl fungerande lokal näringslivspolitik. Det är också rimligt att utgå från att de större kommunerna borde vara bättre rustade (än de mindre) att bedriva en framgångsrik näringspolitik. En i termer av befolkning och arbetsmarknad större kommun har ju allt annat lika tillgång till större finansiella och personella resurser för den typ av offensiv näringspolitik som identifierats i den ovan refererade nordiska studien av Oxford Research. Det kan därför tyckas anmärkningsvärt att mer systematiska överväganden kring kommunernas näringspolitiska betydelse i stort sett lyst med sin frånvaro i diskussionen kring och beredningen av de kommunförstoringar som skett i Sverige sedan 1950-talet och framåt. Drivkraften bakom de hittills genomförda kommunsammanläggningarna har istället primärt varit behovet av att bygga kommuner som är stora nog för att klara den framtida basservicen till medborgarna och de allt mer kostsamma välfärdspolitiska åtagandena inom främst skola och omsorg. Ett annat vanligt förekommande tema i diskussionerna kring kommunernas storlek har gällt förutsättningarna för demokrati och medborgardeltagande på den lokala nivån. 10 I den mån näringslivsfrågorna alls behandlats, så har de främst handlat om kommunernas möjligheter att möta näringslivets behov av en väl utbyggd fysisk infrastruktur (mark, lokaler, kommunikationer). Det här betyder emellertid inte att behovet av en mer aktiv näringspolitik, utöver den statliga/nationella, inte funnits med på den politiska agendan. Ett intresse för en lokalt anpassad näringspolitik har alltid funnits. Under senare decennier har detta också blivit allt tydligare men då i allt väsentligt utgående från den regionala nivåns förutsättningar och behov. I den diskussion om den regionala indelningen av landet som med varierande intensitet pågått ända sedan den tidiga efterkrigstiden, 11 har sålunda behovet av ett ökat regionalt ansvar för näringslivsfrågorna varit ett ofta återkommande tema. 12 Diskussionen kring samhällets stöd till näringslivet och dess lokala utvecklingsförutsättningar har därmed i allt väsentligt lyfts från den kommunala till den regionala nivån. Det här är dock inte något som är unikt för Sverige. I anslutning till det senaste decenniets omfattande kommunsammanslagningar i Danmark (2007) och Finland (påbörjats 2013), 13 har de 10 Jfr här t ex Staten och kommunerna uppgifter, struktur och relation. Ansvarskommitténs sekretariatsrapport nr. 1, SOU 2007:11. 11 För en översikt se den s.k. Regionberedningens betänkande Regional framtid från 1995 (SOU 1995:27) 12 Det senaste exemplet på detta är den nu åter uppblommande diskussionen om etableringen av ett begränsat antal större och mer kraftfulla svenska regioner. För en mer systematisk genomgång av den regionala nivåns roll i näringspolitiken, se Ansvarskommitténs huvudbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) samt underlagsrapporten Regional utveckling och regional samhällsorganisation (SOU 2007:13) 13 I Danmark reducerades antalet kommuner från 270 till 98 stycken. Man genomförde samtidigt också en regionreform som innebar at de tidigare amtskommunerna på den regionala nivån stöptes om och slogs 19

förberedande analyserna och den politiska diskussionen i stort sett följt samma mönster som i Sverige. Detta gäller även Norge där man nu som tredje land i Norden sedan millennieskiftet förbereder en större kommunsammanläggning, om än med något mindre långtgående målsättningar än i Danmark och Finland. Enligt den norska regeringen bör antalet kommuner minskas från nuvarande 428 stycken. Och även här handlar huvudmotiven precis som i de övriga nordiska länderna (inkl. Sverige) inte om en utveckling av den lokala näringspolitiken utan om behovet att vidga den skattefinansiella basen för den kommunala sektorns välfärdsåtagande, ibland också förstärkt med resonemang kring politiskt deltagande och lokal demokrati. Den norska kommunministern Jan Tore Sanners motivering av reformbehovet kan därmed betraktas som representativt för de dominerande tankegångarna i denna fråga även i Danmark, Finland och Sverige: Vi behöver större och mer robusta kommuner. Det är nödvändigt både för att säkra medborgarnas behov av service och för att stärka lokaldemokratin. 14 3.1 Växande intresse för kommunstorlekens betydelse för näringspolitiken? I takt med att kommunerna i Norden blivit allt större och därmed också deras personella och finansiella resurser har dock intresset för kommunernas roll i näringspolitiken ökat. I Finland har kommunförbundet nyligen initierat en studie kring kommunstrukturen i landet där kopplingen mellan kommunernas storlek och möjligheten att bedriva en fungerande lokala näringslivspolitik adresseras. 15 Det finska kommunförbundet gjorde för några år sedan också en större genomgång av förväntningarna inför och hittills gjorda erfarenheter av genomförda kommunsammanläggningar där även näringslivets situation kopplat till kommunernas storlek om än i rätt så begränsad omfattning berörs. 16 Även i Norge har man inom ramen för den pågående kommunestrukturprosessen (regeringens program för reducering av antalet kommuner) under de senare tid främst kopplat till det s.k. byregionprogrammet visat ett ökat intresse för kommunernas möjligheter att påta sig en större roll på den näringspolitiska arenan. Här har det växande intresset för kommunernas möjlighet att fungera som en aktiv partner till det lokala näringslivet dock hittills främst tagit sig uttryck i ett ökat interkommunalt samarbete kring näringslivsfrågorna. 17 samman till 5 storregioner. I Finland är man just nu mitt uppe i en likande process där regeringens målsättning är en kraftig minskning av dagen 320 kommuner. Här bygger processen dock på ett större inslag av frivillighet och sker därför mera gradvis än i Danmark. 14 Uttalandet är hämtat från det norska kommun- och moderniseringsdepartementets hemsida. Den svenska översättningen är tagen från Gränsbrytning, nr 3, 2014 15 Enligt muntlig uppgift från kommun- och regionforskaren Siv Strandberg vid Åbo Akademi, september 2015 16 Den nya kommunen. Studie av tidigare kommunsammanslagningar. Kuntaliito/Kommunförbundet 2/2013. 17 Se t ex Rapport om Interkommunalt samarbeid, nærings- og arealutvikling for Smøla, Halsa, Kristiansund, Averøy, Gjemnes og Tingvoll kommuner. PWC & Asplan viak, 2015. 20

De danska erfarenheterna och diskussionen är här av särskilt intresse. Det närmar sig nu tio år sedan den stora danska kommunreformen, och det finns därför nu en del färdiga utvärderingar av reformens effekter. Huvuddelen av dessa har föga överraskande sitt fokus på de genomförda kommunförstoringarnas konsekvenser för finansieringen av de danska kommunernas omfattande välfärdsåtaganden. De tack vare reformen växande resurserna för åtaganden utanför den kommunala verksamhetens kärnområden, har emellertid också lett till ett växande intresse för kommunsammanslagningarnas effekter på den lokala näringspolitiken. Det danska kommun- och regionforskningsinstitutet har också genomfört en utvärdering där man bl.a. tar upp av kommunförstoringens konsekvenser för möjligheterna att bedriva en aktiv lokal näringslivspolitik. 18 Här påvisas att de besparingar inom administrationen och de lagstadgade kärnverksamheterna (skola, omsorg, väghållning) som uppnåtts skapat ett ökat utrymme för kommunala näringslivssatsningar. 19 Enligt studien har detta givit de berörda kommunerna större regional och nationell genomslagskraft, något som även skulle kunna utnyttjas för att stärka det lokala näringslivets utvecklingsmöjligheteter. Man konstaterar vidare att det resurstillskott som besparingarna i kärnverksamheten skapat, på sikt (3-5 år efter kommunsammanslagningen) även öppnat upp för en mer strategiskt genomtänkt utvecklingspolitik gällande kommunens bostadsförsörjning, utbildningsinsatser och näringslivssamarbete. Även om man i Sverige ligger väl framme när det gäller insikten om vikten av ett gott samarbetet mellan kommunerna och företagen, så har kopplingen mellan kommunstorlek och näringslivets utvecklingsbehov inte rönt samma intresse som i de tre grannländerna. Faktum är också att de flesta kommunala gränsjusteringar som faktiskt genomförts i Sverige under de senaste decennierna snarare gällt kommundelningar än kommunsammanslagningar. En förändring verkar dock vara på gång. Den förnyade debatten under 2015 om behovet av färre och mer kraftfulla aktörer på den regionala nivån verkar i viss mån också ha smittat av sig på diskussionerna om den kommunala strukturen. Företagen har också gradvis i allt högre grad aktiverat sig i den lokala näringslivspolitiken, något som bl.a. lett till det ovan redovisade ökade intresset inom näringslivet för Corporate Social Responsibility (CSR) frågorna. Ett färskt exempel, bland flera andra, är Sydsvenska industri- och handelskammarens kommentar till den av den nya regeringen åter aktualiserade frågan om färre och större svenska regioner: 18 Fordele og ulemper ved kommunesammanlæggning eller øget samarbejde. Det Nationale Institut for Kommuners og Regioners Analyse og Forskning, August 2015. 19 Det bör dock här observeras att det ökade finansiella utrymmet inte per definition kommer den kommunala näringslivspolitiken till godo. En del kommuner väljer istället att använda pengarna för ökade satsningar inom andra områden, t ex stödet till utsatta grupper på arbetsmarknaden. 21

Regeringen och utredarna bör inte stanna vid regionerna. Även kommunstrukturen bör ses över. 20 Kommunstrukturens betydelse för en framgångsrikt lokal näringsutveckling har under senare år även börjat sätta vissa avtryck i den politiska dagordningen. Som exempel kan nämnas en riksdagsmotion från 2013 om behovet av en kommunreform där man på ett för svenska förhållanden ovanligt tydligt sätt tar upp kommunstorlekens betydelse för näringslivets utveckling. I motionen 21 motiveras behovet av större svenska kommuner sålunda inte bara av kraven på resurser för de många tjänster som är allra viktigast i en människas liv, från barnomsorg till äldreomsorg. Man lyfter som ett av sina huvudargument därtill fram kommunernas roll som samarbetspartner och myndighetsutövare gentemot det lokala näringslivet. Enligt riksdagsmotionen motiveras därmed en utveckling mot större kommuner numera även av det faktum att det blivit en allt mer central uppgift för kommuner är att stärka det lokala företagsklimatet och bidra till att locka inflyttare och investerare. 20 Se http://www.blt.se/din-asikt/en-elefant-ar-storre-an-fem-myror/ 21 Riksdagsmotion 2012/2013:K381. 22

4. Kommuner och näringsliv i Värmland - hur ser förutsättningarna ut? I detta kapitel belyses översiktligt ett urval indikatorer som visar huvuddragen i Värmlands utveckling. Inledningsvis beskrivs befolkningsstrukturen och utbildningsnivån, två av de allra viktigaste indikatorerna på hur en region mår och går. Därefter redovisas i grova drag den värmländska näringslivsstrukturen, kopplat till kompetensförsörjningsfrågan och de värmländska arbetsmarknadsområdena båda av särskilt intresse ur näringslivssynpunkt. Avslutningsvis presenteras jämförande uppgifter som kastar ljus över frågan om företagsklimatet och kommunernas ekonomi i relation till kommunstorleken. 4.1 Svag befolkningsutveckling Den senaste tioårsperioden har befolkningen i riket ökat med 8 procent, eller med 735 000 personer. Under samma period ökade befolkningen i Värmland endast med 0,4 procent eller knappt 1 150 personer. Karlstad har ökat i nivå med riket och Hammarö har också ökat starkt. Men medan fem värmländska kommuner har ökat med sammanlagt ca 7 600 personer, har hela elva kommuner minskat med sammanlagt ca 6 500 personer. De värmländska kommunernas relativa befolkningsförändring i förhållande till varandra samt riksgenomsnittet framgår av figuren nedan. Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Värmland jämfört med riksgenomsnittet (2004-2014) Källa: SCB, bearbetning Sweco. 23

Befolkningsutvecklingen är en av de viktigaste drivkrafterna bakom sysselsättningstillväxten lokalt och regionalt. Med ett växande befolkningsunderlag ökar efterfrågan på bostäder, infrastruktur och service, vilket gynnar det lokalmarknadsorienterade näringslivet. På sikt innebär en växande befolkning därför förbättrade möjligheter att driva verksamheter med god kvalitet inom de kommunala ansvarsområdena. Växande kommuner ställs dock inför utmaningar som bostadsbrist, stigande bostadspriser, trängsel i transportsystemet och ökade investeringsbehov i t.ex. skolor och förskolor. Krympande kommuner i allmänhet och glesbygdskommuner i synnerhet ställs däremot inför utmaningen att säkerställa fortsatt goda levnadsvillkor och en kvalitativ service, när skatteunderlaget minskar för den offentliga sektorn och marknadsunderlaget för den privata. 4.2 Åldrande befolkning i kommunerna utanför Karlstad Den värmländska befolkningsstrukturen, som i figuren nedan visas som andelen befolkning i 5-årsintervall, uppvisar en betydande obalans jämfört med riket. Förutom region- och utbildningsnoden Karlstad som har hög andel 20-34-åringar, uppvisar de flesta värmländska kommuner ett stort befolkningsunderskott i åldrarna 20-39 år, samtidigt som andelen äldre är betydligt högre än i riket. 22 I kommuner med denna slags obalans i befolkningsstrukturen, särskilt i arbetsför ålder, ligger en stor utmaning i att säkerställa fortsatt goda levnadsvillkor och förutsättningar att bosätta sig i kommunen. Även näringslivets rekryteringsmöjligheter kan försvåras, vilket ökar vikten av effektiva pendlingsmöjligheter för att utjämna de regionala obalanserna. 22 Det bör dock observeras att Karlstads positiva åldersstruktur delvis är ett resultat av den rätt stora gruppen unga studerande vid ortens universitet. 24

Figur 2: Befolkningsstrukturen i Värmland Källa: SCB, bearbetning Sweco. 4.3 Stigande utbildningsnivå Kraven på högre (eller mer specialiserad) utbildning blir allt tydligare för att kunna konkurrera om en plats på den alltmer kompetenskrävande arbetsmarknaden. Ett generellt mönster i landet som helhet är att befolkningens utbildningsnivå är starkt kopplad till det lokala utbudet av högre utbildning. Universitets- och högskoleorter samt vissa närliggande kommuner har ofta en betydligt högre andel högutbildade än övriga kommuner, vilket inte bara avspeglar det förhöjda antalet studenter utan även arbetsmarknadens struktur. År 2014 hade 26 procent av befolkningen i riket en eftergymnasial utbildning på minst 3 år, en ökning med drygt en tredjedel under den senaste tioårsperioden. Andelen eftergymnasialt utbildade i Värmland är totalt ca 20 procent, där regioncentrum Karlstad och närliggande Hammarö har en utbildningsnivå som ligger långt över riksgenomsnittet. Här kan emellertid noteras att utbildningsnivån har stigit kraftigt (om än från låga nivåer) även i flera andra kommuner, exempelvis i Forshaga, Sunne och Kil. 25

Figur 3: Andelen befolkning med högre utbildning i Värmlands kommuner och riket (2002 2014) Källa: SCB, bearbetning Sweco. 4.4 Näringslivsstrukturen vad kännetecknar Värmland? Det var naturtillgångar som en gång i tiden skapade det värmländska välståndet. Tillgången på järnmalm gjorde att regionen med tiden blev bland de bästa i världen på att göra verktygsstål. Med skogen som resurs utvecklades unik kunskap kopplad till pappers- och massaindustrin, som idag används för att skapa framtidens förpackningslösningar. Den traditionella industrin behåller sig betydande ställning i regionen och runt den har även andra branscher kunnat växa sig starka. Tyngdpunkten ligger på verksamheter kopplade till papper och massa, förpackningar, stål och verkstad samt IT och telekom. 23 Citatet ovan speglar det faktum att det värmländska näringslivet i hög grad har sin utgångspunkt och bakgrund i länets naturtillgångar, i synnerhet skogen. Värmland är idag 23 http://www.varmland.se 26

världsledande inom pappers-, massa- och förpackningsindustrin, med hela produktionskedjan inom länet. Järnmalm är sedan länge en viktig naturtillgång för Värmland och är idag en av Europas ledande stål- och verkstadsregioner. Företagen i branschen varierar i storlek från fåmansbolag till företag med upp till 1 000 anställda. Många företag ingår i stora koncerner och cirka 30 procent av företagen är internationellt ägda. Stål- och verkstadsindustrin är den enskilt största branschen i regionen med omkring 14 000 anställda i sammanlagt fler än 150 företag. 24 Tabell 1: Antal arbetsställen 2014 efter region och näringsgren Källa: Regionfakta. Det värmländska näringslivet har liksom i övriga Sverige genomgått flera stora strukturomvandlingar. De produktivitetsökningar som blivit resultatet därav, har inneburit att länets industri är konkurrenskraftig och i hög grad agerar på en världsmarknad. Så har Värmland idag också en av landets högsta andelar sysselsatta i utlandsägda företag och varuexporten per sysselsatt är mycket hög. 25 Även andra näringar växer i länet, till exempel IT och telekom, och det finns ett stort antal klusterbildningar inom olika branscher, med Karlstads Universitet som en mycket viktig motor för hela regionen. 26 En annan snabbt växande bransch är besöksnäringen, som växer snabbast av alla branscher räknat i antal arbetstillfällen och som årligen beräknas omsätta 5 miljarder kr. 27 24 http://www.varmland.se 25 http://www.varmland.se 26 http://www.varmland.se 27 Se här Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering 2015-2020 27

Den allra största delen av de värmländska företagen (99,3 procent) är småföretag, som tillsammans sysselsätter nära tre fjärdedelar av antalet privat anställda. 28 Företagsamhet och entreprenörskap är framträdande värmlandsegenskaper i tolv av sexton värmländska kommuner är andelen egenföretagare väsentligt högre än i riket, något som tydligt framgår av tabell 1 nedan. 29 Tabell 2: Andelen egenföretagare. Kommun / Region Andel egna företagare (%) Sunne 17,9 Årjäng 17,3 Kil 17,2 Torsby 15,6 Eda 15,0 Forshaga 14,5 Säffle 14,3 Storfors 12,8 Arvika 12,7 Hagfors 12,2 Grums 11,0 Värmlands län 10,9 Kristinehamn 10,6 Riket 10,4 Hammarö 9,9 Filipstad 9,3 Munkfors 9,0 Karlstad 7,3 Källa: Regionfakta.com, bearbetning Sweco. 4.5 Regionförstoring och lokala arbetsmarknader Att allt fler människor har möjlighet att pendla till arbetet och väljer att göra så har medfört att tidigare solitära arbetsmarknader i allt högre grad knyts samman till nya och större regioner. Denna regionförstoringsprocess har positiva effekter på samhällsekonomin. Individer får bättre tillgång till utbildning och arbete, samtidigt som näringslivet får lättare att hitta kompetens och kundgrupper. Förbättrade pendlingsmöjligheter har även bidragit till att fler kommuner belägna utanför de regionala kärnorna har blivit attraktivare för boende och verksamheter. I detta sammanhang blir kommunernas administrativa gränser därmed allt mindre relevanta och det finns tecken på att invånarnas kommuntillhörighet minskar i betydelse. 30 Regionförstoringen har inneburit att antalet lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) har minskat över tid och att den genomsnittliga storleken på varje arbetsmarknadsregion har 28 http://www.foretagarna.se/contentassets/22aab3b7343342fb96615189289892bf/varmland-ht-13.pdf 29 Regionfakta.com 30 Sveriges Nya Geografi 2015. Arena för Tillväxt/Sweco. 28

ökat. Men fortfarande utgör 25 svenska kommuner solitära arbetsmarknadsregioner. Av dessa ligger tre i Värmland; Filipstad, Hagfors och Årjäng. Torsby och Sunne respektive Arvika och Eda är också förhållandevis solitära, med endast två kommuner i respektive lokalt arbetsmarknadsområde. 31 Figur 4: Värmlands lokala arbetsmarknadsregioner (LA) Källa: SCB, bearbetat av Sweco. Ju fler människor som finns inom en gemensam arbetsmarknad, desto större är möjligheterna till ökad ekonomisk tillväxt. Detta framgår tydligt av den utveckling som har skett i storstadsregionerna, där befolkningsutveckling och regionförstoring med allt fler kommuner i en och samma LA-region har gått hand i hand. Denna trend kan även ses i Värmland, där befolkningsutvecklingen de senaste 40 åren har varit starkast i kommunerna som ingår i Karlstads lokala arbetsmarknadsregion; Hammarö, Kil, Karlstad och Forshaga är de värmländska kommuner som ökat i befolkning se senaste 40 åren. 4.6 Kompetensförsörjningen pensionsavgångarna ett framtidsproblem Andelen av arbetskraften i riket som förväntas gå i pension inom tio år uppgår till 21,5 procent. I Värmland är den siffran ännu högre, från 24 procent i Karlstad till 32 procent i Torsby och Hagfors. I hälften av landets kommuner förväntas antalet personer som går i pension att vara fler än de som träder in på arbetsmarknaden, vilket innebär att tillgången på arbetskraft minskar. Detta betyder också att den arbetsföra befolkningens andel av den totala befolkningen minskar. I vissa kommuner lär situationen bli särskilt ansträngd om hänsyn tas till de yngre 31 Detta är emellertid en sanning med modifikation vad avser särskilt de gränsnära värmlandskommunerna, exempelvis Årjäng. Dessa ingår i praktiken i ett betydligt större arbetsmarknadsområde, p g a närheten till Norge. 29

åldersgruppernas flyttningsmönster, från land- och glesbygd till urbanområden och större städer. Kompetensförsörjning är i många avseenden en geografiskt funktionell fråga. Att antalet invånare i arbetsför ålder minskar i en kommun behöver därmed inte vara ett problem om den ingår i en arbetsmarknadsregion med ett överskott på arbetskraft. Då handlar det istället om att säkerställa goda pendlingsmöjligheter och stärka sambanden på den regionala arbetsmarknaden. Utmaningen kvarstår dock för kommuner som är perifert belägna och där framtida kompetensbrist väntas även för grannkommuner. Här har Värmland betydande utmaningar att hantera. Figur 5: Den framtida kompetensförsörjningen Källa: SCB, bearbetat av Sweco. 4.7 De större värmlandskommunernas ekonomi är god de mindre kommunernas sämre Enligt tillgänglig statistik från kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) uppvisar de större värmlandskommunerna allmänt sett bättre resultat än motsvarande kommuner i riket. 32 Karlstad med grannkommuner är överlag (med vissa variationer) de kommuner som resultatmässigt presterar bättre än motsvarande kommuner i riket. Sett i landet som helhet förefaller större kommuner i allmänhet men inte alltid - prestera ekonomiskt bättre än kommunerna under 15 000 invånare. 32 Kolada innehåller nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter. Den resultatpost som här används är resultaten före extraordinära kostnader, räknat i kronor per kommuninvånare. www.kolada.se 30