Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd En polariserad debatt om en livsviktig kontroversiell fråga Hållbar och säker livsmdelesförsörjning Kristin Palmqvist Ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet HUNGRY PLANET WHAT THE WORLD EATS 2 miljarder är överviktiga eller feta Fler dör av fetma än av svält eller undernäring 800 000 svenskar lider av fetma = BMI >30 Peter Menzel and Faith D Alusio http://www.tedmed.com/talks/show?id=7191 EMG, Umeå universitet 1
En ung, aktiv man behöver 2500-3000 kcal dag -1 http://www.kaloriguiden.se /rakna/kaloriraknare/ En ung, aktiv man behöver 50-60 g protein dag -1 http://fnic.nal.usda.gov/fnic/in teractivedri/ 38% av landytan om man inkluderar betesmark https://www.ted.com/talks/jonathan_foley_the_other _inconvenient_truth EMG, Umeå universitet 2
Markanvändning i Sverige (2015) miljoner hektar Total yta 45 Tot Åker 2.6 Tot Betesmark 0.45 Andel av tot 6-7 % Ekologisk åker 0.36 Ekologiskt bete 0.11 Höst och vårvete 0.46 http://statistik.sjv.se/pxweb/pxweb/sv /Jordbruksverkets%20statistikdatabas/ EMG, Umeå universitet 3
Jordbrukets miljö- och klimateffekter Största källan till växthusgaser Största vattenanvändaren Största bidraget till reaktivt kväve i kretsloppet Vi närmar oss peak-fosfor Bekämpningsmedel Erosion och jordförstöring Minskar habitat för andra - biologisk mångfald Antibiotikaresistens...2050 blir vi 9 miljarder och vill ha dubbelt så mycket mat EMG, Umeå universitet 4
Will human consumption of primary plant production soon reach its limits? Steven W. Running Science 2012;337:1458-1459 NPP = 53.6±1 Pg år -1 38% används av människan 53% kan inte exploateras Återstår 5-10% att potentiellt använda World Food Trade Jonathan Foleys 5 förslag Frys jordbrukets fotavtryck Odla mer på befintlig mark Effektivisera resursanvändningen Ändra diet Reducera förluster och matavfall EMG, Umeå universitet 5
JA Foley et al. Nature 000, 1-6 (2011) doi:10.1038/nature10452 Effektivare grödor som klarar nytt klimat Ändrad diet är en självklarhet och ett måste! Despite being able to produce its starch-rich roots in poor soils and with little water, making it a reliable crop in difficult environments, investment in cassava research has been dwarfed by decades of research into better-known staples like rice, wheat and maize. Cassava is a survivor; it s like the Rambo of the food crops. It can enhance nutrition and reduce climate risk, said Andy Jarvis, a climate scientist with the Colombia-based International Center for Tropical Agriculture (CIAT). http://blog.acton.org/archives/85582-hail-gmo-cassava.html 55% of the world s crop calories feed people directly 36% are fed to livestock 9% are turned into biofuels and industrial products For every 100 calories of grain we feed animals we get: 40 milk cal 22 egg cal 12 chicken cal 10 pork cal 3 beef cal EMG, Umeå universitet 6
Feed-to-food and feed-to-protein conversion factors of different livestock categories. Percentage of the overall national environmental burdens exerted by the individual animal categories. Gidon Eshel et al. PNAS 2014;111:11996-12001 2014 by National Academy of Sciences Gidon Eshel et al. PNAS 2014;111:11996-12001 2014 by National Academy of Sciences Å andra sidan.. EMG, Umeå universitet 7
Mandel och andra nötter http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6352580 Quinoa det nya svarta http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/631540?programid=950 EMG, Umeå universitet 8
http://www.fao.org/docrep/014/mb060e/mb060e.pdf EMG, Umeå universitet 9
Att ta ansvar och gå före. https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/sejordbruksmarkensvarden. 4.466f6a9c14e2f0659bbc544.html Se jordbruksmarkens värden Behovet av jordbruksmark ökar i världen, samtidigt som tillgången minskar. En del försvinner till följd av ökenbildning, försaltning, igenväxning och stigande havsvattennivå. En stor del försvinner också på grund av exploatering i form av bebyggelse eller asfaltering. Denna utveckling sker även i Sverige. Kortsiktiga vinster går före jordbruksmarkens betydelse då dess olika värden är svåra att sätta prislappar på. Eftersom jordbruksmarken även i framtiden kommer att vara ovärderlig för oss, behöver vi strategier för att bevara den. Kommunerna har en nyckelroll i det arbetet, genom fysisk planering i översiktsplaner och detaljplaner. Men det krävs också en samverkan och diskussion med andra aktörer i samhället. Jordbruksmarkens värden kan påverka människors vilja att bo, verka och leva på en viss plats. Här guidar vi dig genom jordbruksmarkens olika värden och kommunernas möjligheter att bevara och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen. Några nyckelord är kunskap, framtidsperspektiv, dialog och samarbete. EMG, Umeå universitet 10