Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214
1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade anställningar där personerna tidigare fått försörjningsstöd. För år 213 har ett urval om 34 personer i en medelålder av drygt 29 år ingått vid socioekonomiska beräkningar i syfte att få svar på några frågor. Resultaten är belysta såväl kortsiktigt som långsiktigt resten av den yrkesverksamma åldern. Frågorna och svaren är som följer: 3.1 Hur många behöver komma ut i ordinärt arbete för att kommunen ska nå ett nollresultat första året? Vad innebär det på sikt? Svar: 9,5 personer (28 %). På sikt: kostnadsbesparingar om 22,5 miljoner kronor. 3.3 Hur många behöver komma ut i ordinärt arbete för att kommunen ska nå ett nollresultat inom en mandatperiod? Vad innebär det på sikt? Svar: 1,5 personer (4,5 %). På sikt: kostnadsbesparingar om 3,1 miljoner kronor. 3.5 Om ingen kommer ut i ordinärt arbete hur många behöver då ha subventionerade anställningar för att kommunen första året ska göra ett nollresultat? Vad innebär det på sikt? Svar: 13,5 personer (39,7 %) På sikt: kostnadsbesparingar om 12 miljoner kronor. 3.7 Hur många personer behöver ha en subventionerad anställning ett halvår då dem andra halvåret får försörjningsstöd för att kommunen ska klara första året med ett nollresultat? Vad innebär det på sikt? Svar: 14,8 personer (43,5 %). På sikt: kostnadsbesparingar om 12 miljoner kronor. 3.9 Vad innebär det för kommunen om samtliga 34 i gruppen uppbär försörjningsstöd? Svar: Kortsiktig förlust om -2,3 miljoner kronor. Långsiktig förlust om -32,4 miljoner kronor. Beräkningar har även gjorts för samtliga samhällsaktörer med utgångspunkt av förutsättningarna för kommunen. Resultaten visar att i samtliga fall, frånsett det sista, gör samhället kostnadsbesparingar redan första året. Efter 36 år, vid uppnådd pensionsålder, har samhällsvinsterna respektive -förlusten i sista fallet, ackumulerats till stora belopp. Slutsatsen av beräkningarna är att kravet på framgång, kortsiktigt och långsiktigt, avgör om satsningen ska anses lönsam för kommunen. Med beaktande av kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning harmonierar satsningar på subventionerade anställningar väl med tänket för långsiktigtighet, helhet och hållbarhet. För att nå bra effekt behövs då enbart ett lågt ställt krav för måluppfyllelsen. 1
2 Inledning Denna rapport är ett resultat från socioekonomiska beräkningar över Piteå kommuns satsningar år 213 på subventionerade anställningar för personer som tidigare erhållit försörjningsstöd. Beräkningarna grundar sig på den metod 1 som tagits fram av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Dessa har arbetat med, forskat om och utbildat näringslivet inom området under många år. Socioekonomiska beräkningar gör det möjligt att beskriva de besparingar som kan göras genom att undvika utanförskap och visa på värdet av att satsa på olika målgrupper. Metoden medför även möjlighet till jämförelse mellan när man satsar och är proaktiv eller underlåter att göra något. Den bygger på att ledning och styrning präglas av långsiktighet och helhetssyn. 2.1 Begränsning Det är många parametrar som behövs för socioekonomiska beräkningar och det har varit svårt för Socialtjänsten (Soc) och Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning (NAV) att fullt ut få fram underlag till grund för detta arbete. Det som främst saknats är uppföljningar över tiden på vad som hänt efter att de subventionerade anställningarna upphört. De få månader efter utgången av 213, när fakta sammanställdes för beräkningarna, ger inte heller någon tillfredställande indikation på hur väl satsningen lyckats, varken kortsiktigt eller långsiktigt. Beräkningarna i denna rapport bygger därför på antaganden av olika slag. 2.2 Mottagare av beräkningsresultaten Målgruppen för detta arbete är verksamhetsansvariga som har att rapportera enligt uppdrag från Kommunfullmäktige. 2.3 Vad som ska uppnås Tanken med beräkningarna är att kunna visa på den ekonomiska effekten av denna typ av arbetsmarknadssatsning, som ett komplement och stöd för NAV till deras mer omfattande effektutvärdering av arbetsmarknadsåtgärder under perioden 21-213. 1 En förenklad socioekonomisk analysmodell Nilsson& Wadeskog 2
3 Beräkningar I underlaget för beräkningar ingår 34 personer, 9 kvinnor och 25 män, som har haft någon form av subventionerad anställning i kommunen under 213. Vissa av dem enbart en kort period, andra upp till 1 månader. I de fall personerna började 212 och haft 12 månaders anställning har enbart antalet månader 213 räknats in. På motsvarande sätt har reducering gjorts för de som fortsatt anställningen 214. Personerna har varit i åldrarna från 21 år upp till 62 år, men de flesta kring 3 år. I tabellen nedan framgår medelvärden som räknats fram från underlag inom Soc och NAV. Medelvärde avseende Ålder Försörjningsstöd från kommunen före och efter anställning Aktivitetsstödet från Försäkringskassan före anställning Längd på anställningsperiod under 213 Bruttolön under anställningsperiod under 213 Lönebidragsdel från Arbetsförmedlingen till kommunen under 213 Bruttolön minskat med bidraget från Arbetsförmedlingen = kommunens löneutbetalning till anställda per person 29,29 år 7 286 kronor/månad 2 162 kronor/månad 5,8 månader 17 968 kronor/månad 11 365 kronor/månad 6 63 kronor/månad När en lönebidragsanställd person erhållit en ordinär anställning har beräkningarna grundats på en månadslön om 22 5 kronor. Samtliga framtida betalningar är nuvärdesberäknade med ett uppskattat diskonto om 4 %. I nedanstående tabell framgår lönekostnader beräknat på information från Soc och NAV över uppskattad nedlagd tid för berörd personal inom projektet/satsningen. Påslaget om 7 % för overheadkostnader är en schablon för centrala kostnader som lokalhyra, datorkostnader och liknande som inte är direkt hänförbara till projektet men ändå bör räknas in. Projektkostnad per år i kronor Aktör Löner Overhead Totalt Arbetsförmedling 25 17 5 267 5 Försäkringskassa Kommun 6 42 642 Landsting Rättsväsende Övriga Summa 85 99 5 De beräkningar som följer är gjorda utifrån olika frågeställningar med svaren redovisade i diagram kompletterat med text. 3
3.1 Hur många behöver komma ut i ordinärt arbete för att kommunen ska nå ett nollresultat första året? Vad innebär det på sikt? Antar vi att lönebidragsanställningar pågår i sex månader från årets början har beräkningarna visat att 9,5 personer direkt behöver övergå till ordinarie anställningar resten av året för att kommunen inte ska ha förlorat på sin satsning sett i ett ettårsperspektiv. Första året blir då ett nollsummespel, vilket framgår av diagramet nedan och den svarta kurvan benämnd netto. Nettot består av kommunens kostnadsbesparingar på försörjningsstöd och reala insatser motsvarande ca 1 miljon kronor. Samtidigt har kommunen kostnader med motsvarande belopp, för lönesubventioner under sex månader samt projektkostnader för hela året bestående av personal- och overheadkostnader. Följer vi den svarta kurvan (netto) till höger ser vi att denna de resterande åren alltid ligger över nollinjen och för varje år växer. Det innebär att kommunens kostnadsbesparingar ökar för varje år och har ackumulerats till 22,5 miljoner kronor efter 36 år när de 9,5 personerna uppnått pensionsåldern. Förutsättningen för detta är när 28 % (9,5 av 34 personer i 3- årsåldern) själva klarar sin försörjning efter avslutad subventionerad anställning under de fortsatta arbetsföra åren till den fyller 65 år. Beräkningarna och diagramen nedan visar också att kommunen genom satsningen sparat in på försörjningsstöd (röda staplar) med nära 16,4 miljoner kronor och reala insatser (blå staplar) om cirka 7,2 miljoner kronor. Kostnader finns för lönesubventionen och projektet/satsningen om totalt 1 miljon kronor (-376 988 kronor och -642 kronor). Uteblivna/Tillkommande kostnader - Kommun 9,5 personer 25 2 22 59 733 15 16 36 276 1 5-5 Ålder 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 7 168 444-376 988-642 Utebliven insats Utebliven försörjning Tillkommande försörjning Projektkostnad Netto 4
3.2 Hur ser effekten ut för samhällets aktörer när kommunen gör ett nollresultat första året? Nedanstående diagram visar beräkningarna per samhällsaktör med samma förutsättningar som under punkt 3.1. Av den svarta kurvan (netto för samhällets aktörer) framgår att redan första året ger kommunens satsning en samhällsvinst om knappt 2,5 miljoner kronor. Vid pensionsåldern, efter 36 år, har samhällets kostnadsbesparingar vuxit till drygt 115 miljoner kronor. Staplarna med olika färger illustrerar de olika samhällsaktörerna. Produktionsvärdet (ljusblå staplar) är de enskildas bidrag till samhället för sina arbetsinsatser och vad det ger tillbaka i skattemedel. Denna del ger mest tillbaka till samhället. Förutom kommunens inbesparing (gröna staplar) gör Landstinget (lila staplar) och Försäkringskassan (röda staplar) stora kostnadsbesparingar. 14 9,5 personer Resultat - per aktör 12 115 46 249 1 8 6 4 2 2 453 215-2 Ålder 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Netto 5
3.3 Hur många behöver komma ut i ordinärt arbete för att kommunen ska nå ett nollresultat inom en mandatperiod? Vad innebär det på sikt? Beräkningar har visat att drygt 1,5 person (4,5 % av 34 personer) behöver komma ut i ordinärt arbete direkt efter den lönesubventionerade anställningen om sex månader upphör för att kommunen ska nå ett nollresultat på fjärde året. Förutsättningarna är desamma som i första räkneexemplet förutom att måluppfyllelsen om ett nollresultat är satt till fyra år. Nollresultatet framgår av den svarta kurvan (netto) i diagramet nedan, på fjärde stapeln från vänster och markerat med en lodrät pil. Fram till pensionsåldern har nettoresultatet ökat till knappt 3,1 miljoner kronor och omfattas av inbesparat försörjningsstöd (röda staplar) om 2,6 miljoner kronor och minskad förbrukning av reala insatser (blå staplar) om nästan 1,2 miljoner kronor. Kostnader som kommunen har är lönesubventionen för 1,5 person under ett halvår samt projektets personal- och overheadkostnader om totalt -,7 miljoner kronor. Uteblivna/Tillkommande kostnader - Kommun 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5-5 -1 Ålder 1,5 personer - 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 3 84 293 2 633 22 1 153 768 Utebliven insats Utebliven försörjning Tillkommande försörjning Projektkostnad Netto -6 677-642 6
3.4 Hur ser effekten ut för samhällets aktörer när kommunen gör ett nollresultat inom en mandatperiod? Nedanstående diagram visar beräkningarna per samhällsaktör med samma förutsättningar som under punkt 3.3. Av den svarta kurvan (netto för samhällets aktörer) framgår att på det fjärde året (markerat med svart pil) har samhället sparat in 2,3 miljoner kronor då 1,5 person är fortsatt i ordinär anställning. Vid de enskildas pensionering när de fyller 65 år uppgår samhällets kostnadsbesparingar till nästan 17,8 miljoner kronor. Det är de enskilda som står för den största besparingen med produktionsvärdet (ljusblå staplar) för sina arbetsinsatser och skattebetalningar till samhället. Förutom kommunens inbesparing (gröna staplar) gör Landstinget (lila staplar) och Försäkringskassan (röda staplar) stora kostnadsbesparingar i ett långsiktigt perspektiv. 2 Resultat - per aktör 1,5 person 17 753 688 15 1 5 2 326 14-5 Ålder 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Netto 7
3.5 Om ingen kommer ut i ordinärt arbete hur många behöver då ha subventionerade anställningar för att kommunen första året ska göra ett nollresultat? Vad innebär det på sikt? Om vi antar att ingen alls får något ordinärt arbete innebär det att 13,5 personer behöver vara i lönebidragsanställning hela första året för att kommunen ska visa ett nollresultat av sin satsning. Detta framgår av nedanstående diagrams svarta kurva (netto) vid pilmarkeringen. Fortsätter förhållandena på samma vis resterande 35 år fram till pensioneringen innebär det kostnadsbesparingar för kommunen med nästan12 miljoner kronor. Detta trots att enbart 39,7 % (13,5 av 34 personer) har lönebidragsanställning och ingen ordinärt arbete. Detta framgår längst till höger på den svarta kurvan (netto). Beräkningarna och diagramen nedan visar också att kommunen genom satsningen sparat in på försörjningsstöd (röda staplar) om 23,2 miljoner kronor och reala insatser (blå staplar) om 1,4 miljoner kronor. Kostnader finns för lönesubventionen (turkosa staplar) och projektet/satsningen (ljusblå staplar) om totalt -21,7 miljoner kronor. 13,5 personer 4 Uteblivna/Tillkommande kostnader - Kommun 3 23 235 565 2 1-1 -2 11 982 684 1 446 55-21 57 43-642 -3 År 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Utebliven insats Utebliven försörjning Tillkommande försörjning Projektkostnad Netto 8
3.6 Hur ser effekten ut för samhällets aktörer då kommunen ska göra nollresultat första året med enbart 13,5 personer i lönebidragsanställningar? Nedanstående diagram visar beräkningarna per samhällsaktör med samma förutsättningar som under punkt 3.5. Av den svarta kurvan (netto för samhällets aktörer) framgår att redan första året ger kommunens satsning en samhällsvinst om nästan 1,7 miljoner kronor. Vid pensionsåldern, efter 36 år, har samhällets kostnadsbesparingar vuxit till knappt 5 miljoner kronor. Produktionsvärdet (ljusblå staplar) med de enskildas bidrag till samhället för sina arbetsinsatser och skattebetalningar ger mest tillbaka till samhället, 4,1 miljoner kronor. Förutom kommunens inbesparing (gröna staplar) gör Landstinget (lila staplar) och Försäkringskassan (röda staplar) stora kostnadsbesparingar. Arbetsförmedlingen (blå staplar) är den aktör som har stora kostnader för lönesubventionen, närmare -29,6 miljoner kronor. 13,5 personer Resultat - per aktör 1 8 4 138 733 6 4 49 856 2 2 1 672 66-2 -29 593 814-4 År 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Netto 9
3.7 Hur många personer behöver ha en subventionerad anställning ett halvår då dem andra halvåret får försörjningsstöd för att kommunen ska klara första året med ett nollresultat? Vad innebär det på sikt? Om lönebidragsanställningar pågår halvårsvis, varvat med försörjningsstöd från kommunen till de enskilda det andra halvåret, behöver 14,8 personer (43,5 % av 34 personer) första året ha en lönebidragsanställning för att kommunen inte ska ha förlorat på sin satsning det året. Nollresultatet framgår av den svarta kurvan (netto) vid pilen i diagramet nedan. Det framgår också av den svarta kurvan mot höger att kommunen därefter för varje år gör kostnadsbesparingar som efter 36 år ackumulerats till knappt 12 miljoner kronor när de 14,8 personerna uppnått pensionsåldern. Inbesparingarna består till största delen, drygt 11,4 miljoner kronor, av uteblivna kostnader för reala insatser (blå staplar). Resterande delar med utbetalda lönesubventioner (turkosa staplar), projektkostnader (ljusblå staplar) och inbesparat försörjningsstöd (röda staplar) tar näst intill ut varandra, men med fördel till den senare med drygt,5 miljon kronor. 14,8 personer 3 Uteblivna/Tillkommande kostnader - Kommun 25 2 15 1 5 11 982 689 11 432 83-5 -1-15 År 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Utebliven insats Utebliven försörjning Tillkommande försörjning Projektkostnad Netto 1
3.8 Hur ser effekten ut för samhällets aktörer då de enskilda har subventionerade anställningar halvårsvis varvat med försörjningsstöd andra halvåret och kommunen ska göra ett nollresultat första året? Nedanstående diagram visar beräkningarna per samhällsaktör med samma förutsättningar som under punkt 3.5. Av den svarta kurvan (netto för samhällets aktörer) framgår att första året ger en samhällsvinst om drygt 1,5 miljoner kronor. Vid de enskildas pensionering efter 36 år har vinsten ackumulerats till lite mer än 47,5 miljoner kronor. Även denna beräkning visar att det är de enskilda som står för den största besparingen med produktionsvärdet (ljusblå staplar) för sina arbetsinsatser samt skattebetalningar till samhället. Andra aktörer som gör stora kostnadsbesparingar på lång sikt är förutom kommunen (gröna staplar), Landstinget (lila staplar) och Försäkringskassan (röda staplar). Arbetsförmedlingen (blå staplar) är den aktör som har succesivt växande kostnader i och med utbetalningarna av lönesubventioner. 14,8 personer 7 6 Resultat - per aktör 5 47 552 676 4 3 14 77 828 2 1 1 554 936-1 -2 År 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Netto 11
3.9 Vad innebär det för kommunen om samtliga 34 i gruppen uppbär försörjningsstöd? Om ingen alls i gruppen blir aktuell för en lönebidragsanställning, trots kommunens satsning, utan fortsätter sitt utanförskap blir det dyrt för kommunen. Redan första året framgår, av den svarta kurvan (netto) längst till vänster i diagramet nedan, att kommunen förlorar -2,3 miljoner kronor. Efter 36 år, vid pensioneringarna, har nettoförlusten ackumulerats till -32,4 miljoner kronor. De stora kostnaderna består främst av utbetalt försörjningsstöd (turkosa staplar) om -58,5 miljoner kronor. Även stora kostnader för reala insatser (lila staplar) har vuxit och uppgår nu till -26,3 miljoner kronor. Den post kommunen sparat in på är sin del av lönesubventionen (gröna staplar) som inte alls behöver utbetalas i detta förhållande. Inbesparingen uppgår totalt efter 36 år till knappt 53 miljoner kronor. 6 Uteblivna/Tillkommande kostnader - Kommun 4 52 976 94 2-2 257 164-2 -4-26 281 756-32 43 575-6 -8-58 456 76-1 År 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Utebliven lönesubvention Tillkommande insats Tillkommande försörjning Projektkostnad Netto 12
3.1 Vad innebär det för samhällsaktörerna om samtliga uppbär försörjningsstöd? Nedanstående diagram visar beräkningarna per samhällsaktör med samma förutsättningar som under punkt 3.9. Av den svarta kurvan (netto för samhällets aktörer) framgår att även samhället gör stora förluster då gruppen om 34 personer står helt utanför arbetsmarknaden. Första året uppgår samhällsförlusten till -4,7 miljoner kronor. Efter 36 år av utanförskap har förlusten ackumulerats till drygt -75,6 miljoner kronor. Största förlusten har samhället på grund av de enskildas produktionsbortfall (ljusblå staplar), -48 miljoner kronor. Landstinget (lila staplar) och Försäkringskassan (röda staplar) gör var och en förluster i paritet med kommunens förlustnivå. Arbetsförmedlingen (blå staplar) sparar däremot in 73,5 miljoner kronor i uteblivna lönesubventioner. 1 Resultat - per aktör 5 73 512 556-4 71 261-5 -75 649 995-1 -48 5 339-15 -2 År 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Netto 13
4 Slutsats Effekten av kommunens satsning sett ur ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 är svårt att uttala sig om då uppföljningen inte ger tillräckliga indikationer hur väl satsningen lyckats. Kravet på framgång, kortsiktigt och långsiktigt, avgör också om satsningen ska anses lönsam för kommunen. Resultaten av de beräkningar som gjorts och som grundar sig på antaganden av olika slag pekar ändå på möjligheten till positiva effekter redan med lågt ställda krav. Satsningar med fokus i ett längre perspektiv kan dessutom, trots en ytterst ringa framgång, bli lönsamt för kommunen. I ett vidare perspektiv skulle det innebära omfattande vinster för samhället. Vad det skulle innebära för de enskilda individerna som bryter sina utanförskap har då inte vägts in, då det inte går att räkna på känslor och välmående. Med beräkningen där kommunens satsning inte ger någon framgång alls visar på såväl kortsom långsiktiga förluster för kommunen och samhället. Samma resultat torde vi få om ingen satsning alls skulle göras. Med beaktande av kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning harmonierar satsningar på subventionerade anställningar väl med tänket för långsiktigtighet, helhet och hållbarhet. För att nå bra effekt behövs då enbart ett lågt ställt krav för måluppfyllelsen. 14