Effektundersökning av projektets påverkan på deltagarnas försörjningsstöd.

Transkript

1 Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 3 Effektundersökning av projektets påverkan på deltagarnas försörjningsstöd. - En jämförande uppföljning för deltagare som avslutats mot arbete respektive haft en PIL-anställning. 105 deltagare som avslutat projektet mellan oktober 2012 februari 2014 minst 90 dagar efter projektavslut. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

2 Bakgrund och tillvägagångssätt Syftet med undersökningen Syftet med undersökningen är att undersöka hur projekt K2 påverkat deltagarnas försörjningsstöd minst 90 dagar efter att de avslutat projektet. Detta för att kunna göra uttalande om den ekonomiska förändringen i utbetalt försörjningsstöd. Syftet var också att se hur olika behovskategorier av försörjningsstödstagare förändrade sin försörjning genom projektet. Urval och genomförande Undersökningen genomfördes i maj 2014 på de 370 deltagare som avslutat projektet från den 20 oktober 2012 till den 20 januari Dvs de deltagare som vid undersökningstillfället i maj 2014 avslutat projektet för minst 90 dagar sedan. (Gruppen deltagare i denna undersökning är i stort sett samma grupp som den första deltagarundersökningen, urval 1. Skillnaden jämfört med urval 1 är att perioden är 1 månad kortare i denna undersökning). De uppgifter som samlades inom om deltagarna var: Vilken behovskategori deltagaren tillhörde Hur länge deltagaren uppburit försörjningsstöd innan projekt K2 påbörjades Hushållsstorlek Utbetalt försörjningsstöd vid deltagarens start i projekt K2 Utbetalt försörjningsstöd för deltagaren i maj 2014 Utifrån detta har skillnaden mellan utbetalt stöd räknats ut. För de deltagare som ej längre hade försörjningsstöd vid uppföljningstillfället har utbetalt stöd vid start i projekt K2 använts. För de deltagare som fortfarande uppbär försörjningsstöd har utbetalt stöd vid start i projekt K2 jämförts med det utbetalda beloppet i maj Av resursskäl har inte alla deltagarna kunnat följas upp utan ett urval skett enligt följande: endast de deltagare som avslutats mot arbete eller haft en PIL anställning har följts upp. Detta gav ett urval om 110 deltagare. Av de 110 deltagare, av dessa hade 5 personer inte försörjningsstöd när de skrevs in i projektet. Således återstod 105 deltagare som mötte kriteriet och för dessa har uppföljning skett enligt ovan. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

3 Bakgrundsvariabler Kön: Av de 105 deltagarna var 53 % kvinnor (56 pers.) respektive 47 % män (49 pers.). Antal månader i försörjningsstöd vid start i projekt K2: Deltagarna hade vid inskrivningstillfället i projekt K2 som minst uppburit försörjningsstöd i 1 månad och som mest i 171 månader (14 år och 3 månader). Fördelat på kön så hade kvinnorna i genomsnitt uppburit försörjningsstöd i 42 månader (3 år och 6 månader) och för männen är motsvarande medelvärde 33 månader (2 år och 9 månader). Fördelning av hur deltagarnas tid i försörjningsstöd fördelar sig illustreras i grafen ovan. Fördelningen kan också uttryckas fördelat på år, se nedan: Antal Procent 1 mån 1 år % 1 2 år % 2 3 år % 3 4 år % 4 5 år 7 7 % år % Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

4 Resultatet fördelat på behovskategorier I tabellen ovan redovisas en sammanställning över hur K2 påverkat de 105 deltagarnas försörjningsstöd fördelat på behovskategorier jämfört med de totalt 370 deltagare som avslutat projektet tom Vad gäller behovskategorierna innebär AM1 3 (i korthet) en indikation på hur långt från arbetsmarknaden den sökande bedöms vara. AM1 innebär att individen bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande medan deltagare i AM2 och AM3 inte kan anses vara där utan har olika behov av stöd, inte minst vad gäller språket. Kategorierna R1 3 innebär att ett rehabiliteringsbehov föreligger. I korthet innebär R1; missbruk, R2: psykiska besvär och R3: fysiska besvär. För AM1 3 följer både andelen avslutade mot jobb respektive andelen som avslutat sitt försörjningsstöd kategoriseringen i fallande ordning, vilket också är det förväntade utfallet. Projektets resultat för kategorin AM1 är således den mest lyckosamma, genom projektet har 27 % av deltagarna fått anställning resp. 42 % avslutat sitt försörjningsstöd. Uppföljningen visar också att den relativs stora skillnad mellan anställning och avslutat försörjningsstöd kan förklaras av att individerna eller deras make/maka erhållit arbete, att de flyttat eller att de inte hörts av. I något enstaka fall har pension fallit ut. För R1 3 är visar resultatet att projekt K2 fungerat relativt bättre för deltagare med psykiska besvär jämfört med de övrig kategorierna. Detta kan tyda på att projektet varit ett sätt för att bryta isolering för en del av deltagarna och att det goda och positiva sociala sammanhang som deltagare uppger att projektet K2 är verkar gynnsamt för vissa typer av psykiska besvär. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

5 Besparingen i f stöd för de 105 personerna före resp. efter K2. Den totala besparingen för de 105 personerna har tagits fram genom att beräkna minskningen i f stöd för var och en av individerna, vilket sedan sammanställts. Besparingen uppgår till: kronor / månad eller, kronor / år Om ett antagande görs att individen skulle uppbära f stöd under lika lång tid som den dittills gjort (dvs mellan 1 månad till 171 månader) uppgår besparingen, beräknad individ för individ utifrån hur lång tid individen uppburit f stöd, till kronor, för de 105. Slutsats: Sammanfattningsvis är vår slutsats, av denna uppföljning, att projektet skapat såväl positiva effekter på individernas sysselsättning som för minskningen av utbetalt försörjningsstöd. Metodiken i projekt K2 har på en, i sammanhanget mycket begränsad tid om 6 månader per deltagare, gett effekter om att ca 30 % av deltagarna blivit egenförsörjande. Detta bör i sammanhanget ses som ett gott resultat. Uppföljningen visar vidare att effekterna är hållbara på 3 14 månaders sikt. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,