Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Mariestads kommuns sammanställda redovisning Redovisningen omfattar förutom kommunen de av kommunen helägda bolagen Mariehus AB, AB Mariestads Busstrafik samt Mariestad Töreboda Energi AB som ägs till 88% av Mariestads kommun och 12% av Töreboda kommun. MTEAB är en underkoncern genom ägande till 1 % av Enskar Kraft AB och Töreboda Energi AB. Den sammanställda redovisningen används för att kunna göra en mer heltäckande analys av kommunens hela ekonomi, vilket också ger ökade möjligheter till styrning. Den tjänar också som information för intressenter, t.ex. kommuninvånare, kommunfullmäktige, kommunledning, revisorer och långivare. Detaljerade upplysningar om de kommunägda bolagen lämnas i respektive årsredovisning. Mariehus AB 1 % Mariestads kommun AB Mariestads Busstrafik 1 % Enskar Kraft AB 1 % Mariestad Töreboda Energi AB 88 % Töreboda Energi AB 1 % Årets resultat Årets resultat för den sammanställda resultaträkningen visar ett underskott med -,5 mkr. Resultatet är en förbättring jämfört med föregående år då resultatet var -1,7 mkr. Mariehus AB och MTEAB redovisar vinstår medan Kommunen och AB Mariestads Busstrafik redovisar förlustår i resultaträkningen. Sammanställd redovisning - årets resultat Mkr 3 2 1-1 -2-3 -4 1998 1999 2 21 22-21,7-1,7-32,4-36,1 19,2-1,7 -,5 Balansräkningen i den sammanställda redovisningen omsluter 1.291 mkr. Soliditeten är, jämfört med föregående år, oförändrad 32 %. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 743, mkr. För kommunen och samtliga bolag finns ett koncernkonto 4 i bank. Genom att kommunen och bolagen samordnar sina likvida medel går det att kortfristigt låna inom koncernkontot istället för direkt i bank. Koncernkontots checkkredit var vid årsskiftet utnyttjad med 1,1 mkr. Kommunen Kommunens utveckling I likhet med föregående år har 22 varit ett mindre bra år sett ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Kommunens intäkter verkar inte öka på något dramatiskt vis under den närmaste tiden, varför konkreta kostnadssänkande åtgärder måste vidtagas de närmast följande åren. Det måste ånyo påpekas att det krävs strukturella förändringar i verksamheterna för att kostnaderna skall balansera med intäkterna. Befolkningsutvecklingen har för första gången på åtta år varit positiv. Även om ökningen varit mycket måttlig så är förhoppningsvis den negativa trenden bruten och vi kanske kan se fram emot en positiv utveckling de närmaste åren. Det är framförallt inflyttningen som genererat den positiva utvecklingen även om födelsetalet ökat markant. Näringslivet i kommunen och i vår arbetsmarkandsregion har varit stabilt och medfört att sysselsättningen legat kvar på en relativt hög nivå. Omfattande åtgärder genomförs för att differentiera näringslivsstrukturen och stimulera småföretagandet inom ramen för EU-projektet Näringslivscenter norra Skaraborg (NCNS). Projektet har mött ett mycket positivt bemötande från berörda företagare och förväntningarna är stora att bl.a. samverkan kan skapa nya verksamheter och öppna nya marknader. Kommunernas begränsade ekonomiska resurser innebär att samverkan blir ett nyckelord för utveckling av de kommunala verksamheterna de närmaste åren. Det snabbt utvecklade mellansjösamarbetet kommer sannolikt att utvecklas både verksamhetsmässigt och geografiskt till att omfatta merparten av Skaraborg. Detta medför säkert att vi kommer att få se en mångfald av olika samverkansformer inom skilda områden framöver. Som ett led i att förstärka kommunens attraktionskraft genom förbättrade kommunikationer har ett framgångsrikt försök genomförts på lördagar med direkttrafik till Göteborg på Kinnekullebanan. Trafiken utökas under andra halvåret 23 till att omfatta alla vardagar och ger möjlighet till en viss arbetspendling mellan Mariestad och Göteborg. Bibehålls det stora intresset för resandet på Kinnekullebanan kan visionen om snabbtåg till Göteborg vara en realitet inom några år. Detta skulle skapa goda förutsättningar för en kraftfull utveckling av kommunen. Även den nybyggda bussterminalen är en åtgärd som både är positiv för kollektivtrafiken och stadsmiljön. Likaså har åtgärderna i centrum skapat attraktivare miljöer för både handeln och boende i området. Exploateringen av bostadsområdet Smedjehagen på Ekudden har inneburit att nybyggnationen av bostäder tagit fart vilket inneburit att det bl.a. blivit omsättning på äldre lägenheter till fromma för den yngre generationen. Sammantaget skapar dessa utvecklings-

tendenser under 22 en positiv framtidsbild för Mariestads kommun. Årets resultat År 22 är för kommunen ekonomiskt sett ett år med negativt utfall. Några verksamheter visar ett kraftigt underskott mot budget. Tillväxten i ekonomin har gått ner. Kostnaderna har fortsatt att öka inom de prioriterade områdena vård, skola och omsorg. Prognoserna för de närmaste åren visar att den ekonomiska situationen fortsatt kommer att bli svår. Årets resultat är en minskning av det egna kapitalet med 5,6 mkr. De enskilda verksamheter, som mest har bidragit till årets negativa resultat är barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden samt pensioner. Kommunalskatten har ökat något mer än budget. Mkr 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6 Kommunen årets resultat -37,5-23,4-19, 1998 1999 2 21 22-26,8-1,7-3,8-5,6 Budgeterat överskott vid årets början var 1,7 mkr. Ombudgeteringar tillkommer med 7,7 mkr samt tilläggsanslag på 5,1 mkr. Sammantaget ger detta ett budgeterat överskott på 4,3 mkr. Budgetföljsamhet (Mkr) 2 21 22 Budgetavvikelse före eo-poster 26-3 -7 Prognossäkerhet jämf. juli månad, totalt 13-5 -1 Prognossäkerhet jämf. juli månad, nämnder: Barn- och utbildningsnämnden 1 Socialnämnden 3 Närmare förklaring till de båda nämndernas budgetföljsamhet finns i respektive verksamhetsberättelse. Styrning och uppföljning För styrning och uppföljning i kommunstyrelsen och övriga nämnder finns följande: kommunens styrprinciper tre prognoser per år, varav en av dessa samtidigt är delårsrapport ombudgetering av både över- och underskott på driftbudgeten. Betr. mål och kvalité förekommer en försöksverksamhet med s.k. balanserad styrning. Verksamhetens nettokostnad och finansnetto, andel av skatteintäkter och statsbidrag. 16 14 12 1 % 98 96 94 92 9 14,2 13,5 97,4 1,5 1,7 1998 1999 2 21 22 Verksamhetens kostnader har i jämförelse med föregående år haft en ökning med 3,5%. Fördelning kostnader och Intäkter (Mkr) 2 21 22 Verksamhetens kostnader inklusive pensioner och avskrivningar 892 965 15 Verksamhetens intäkter 199 219 233 Skatteintäkter 614 646 655 Generella statsbidrag 112 11 125 Finansnetto -14-14 -13 Förhållandet mellan utvecklingen av skatteintäkter och verksamhetens kostnader framgår också av nedanstående tabell. Det är samma som föregående år. Verksamhetens kostnader har ökat i samma takt som skatter och statsbidrag. Nettokostnadsandel (%) 2 21 22 Verksamhetens andel av skatt och statsbidrag 86 87 87 Pensionernas andel av skatt och statsbidrag 4 6 6 Avskrivningarnas andel av skatt och statsbidrag 5 6 6 Finansnettots andel av skatt och statsbidrag 2 2 2 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag 97 11 11 Finansiell utveckling Kommunfullmäktige har i november 1999 fattat beslut om finansiella mål att gälla fr.o.m. år 21. Dessa är 2% tillväxt av det egna kapitalet, nettokostnaderna skall ianspråkta högst 98% av skatt och statsbidrag. Investeringarna skall finansieras med skattemedel till 1%. Nedan redovisas dessa nyckeltal för tre år. Kommunen har under 22 endast klarat av målsättningen för finansiering av investeringar. Verksamhetens nettokostnad Finansiella målsättningar 2 21 22 5

Årets resultat (mkr) 19-4 -6 Ökning av eget kapital (%) 1-4 -2 Verksamhetens nettokostnad inklusive finansnetto jämfört med skatt och statsbidrag (%) 97 11 11 Egenfinans.grad av investeringar (%) 223 58 1 Investeringarna under året har helt kunnat finansieras med egna medel. Rörelsekapitalet är i bokslut 22 fortfarande negativt. Likviditeten är oförändrat låg. Kommunen hade netto knappt några egna likvida medel, utan hade en kortfristig kredit på,8 mkr. Likviditetsdagar är verksamhetens nettokostnad dividerad med 365 dagar och därefter ställd i relation till likvida medel. Kassalikviditet är omsättningstillgångar minus förråd dividerat med kortfristiga skulder. Balanslikviditet är omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder. Likviditet ur ett riskperspektiv 2 21 22 Likviditetsdagar 15 Kassalikviditet (%) 54 47 34 Balanslikviditet (%) 62 53 41 Rörelsekapital (Mkr) -62-93 -96 Kommunens finansiella nettotillgångar uttrycks fortfarande i ett negativt belopp. Nettolåneskulden har ökat. Finansiella nettotillgångar/nettolåneskuld (Mkr) 2 21 22 Omsättningstillg., långfrist. fordringar 12 15 7 Garantipension, kortfrist. skulder 163 198 166 Finansiella nettotillgångar -61-93 -96 Kassa, bank o kortfrist. fordringar 86 93 56 Långfristiga skulder 245 249 238 Nettolåneskuld -159-156 -182 Soliditeten Soliditeten är ett mått på hur stor del av våra totala tillgångar vi har kunnat finansiera med egna medel. Soliditeten har ökat något sedan förra året. Soliditeten bestäms av två faktorer: resultatutveckling och ökning/minskning av tillgångsmassan. Resultatet för året är ett underskott med 5,6 mkr, vilket minskar det egna kapitalet. Tillgångsmassan har under året minskat med 46,8 mkr. Anläggningstillgångar har minskat med 11,6 mkr och omsättningstillgångar har minskat med 35,2 mkr. Eftersom intjänade pensioner före år 1998 inte finns som en skuld i balansräkningen, utan istället som en ansvarsförbindelse innanför linjen, beräknas även soliditeten inklusive denna skuld. I denna betydelse är soliditeten fortfarande mycket låg. Soliditet (%) 2 21 22 Soliditet 47 45 47 Tillgångsförändring 4 3-6 Förändring av eget kapital 1-4 -2 Soliditet inkl. pensionsskuld före 1998 3-8 -9 Skuldsättning Låneskulden har under året minskat med 1,7 mkr. Inga nya lån har upptagits. Den kortfristig skuldsättningsgraden har minskat. Skuldsättningsgrad (%) 2 21 22 Total skuldsättningsgrad 52 55 53 varav avsättningsgrad 1 1 1 varav kortfristig skuldsättningsgrad 2 24 21 varav långfristig skuldsättningsgrad 31 3 31 Borgensåtagandet är till allra största delen till kommunägda bolag, främst Mariehus AB. Ett mindre borgensåtagande finns för ett antal föreningar. Borgensåtagande (Mkr) 2 21 22 Borgensåtagande 292 293 29 varav internt till kommunägda företag 277 275 274 Koncernens resultat 19-2 -1 Kommunens resultat 19-4 -6 Avsättning för pensioner Avsättning för pensioner har enligt pensionsavtalet PFA skett med 21,2 mkr, som belastat resultaträkningen. Löneskatt på hela avsättningen har även beräknats. Kommunen har beslutat att hela den individuella delen även för år 22 skall betalas ut enligt de anställdas önskemål. Denna summa 18,6 mkr finns i bokslutet som en kortfristig skuld. Kommunen kommer varje år att ta ställning till om hela den individuella delen eller bara den obligatoriska delen skall betalas ut. Pensionsskulden (långfristigt) (Mkr) 2 21 22 Avsättning för pension m.m. 1 11 13 Pensionsförpliktelser före 1998 444 431 429 Total pensionsskuld 454 442 442 Investeringar Investeringarna har minskat jämfört med föregående år. De uppgår till 35,4 mkr. Investeringar (%) 2 21 22 Investeringsvolym/vsh nettokostnad 4 9 5 Avskrivningar/nettoinvesteringar 131 65 124 Finansiering av investeringar a. Självfinansieringsgrad investeringar: 2 21 22 Skatteintäkter (Mkr) 69 38 38 Årets nettoinvesteringar (Mkr) 31 65 35 Självfinansier.grad investeringar (%) 223 58 19 b. Finansieringsbild av investeringarna: Skatteintäkter (Mkr) 31 38 35 Finansiering via sparade medel (Mkr) 11 Finansiering via nya långfrist. lån (Mkr) 16 Årets nettoinvesteringar (Mkr) 31 65 35 6

Driftredovisning Nämnd/förvaltning Intäkter Kostnader Netto- Budget totalt Budget- Kf beslutad Tkr kostnad netto* avvikelse årsbudget Kommunstyrelsen...31 649...95 129...-63 48...-62 682...-798-58 37 Kommunledningskontoret...31 649...8 213...-48 564...-47 765...-799-43 12 Räddningstjänsten......14 916...-14 916...-14 917... -1-14 917 Ks till förfogande......... 28...-28-1 Revisionen...... 62...-62... -67...+5-668 Överförmyndare...... 445...-445... -5...+55-5 Tekniska nämnden...184 61...262 897...-78 287...-74 753...-3 534-7 73 Skattefinansierad verksamhet...131 5...26 189...-75 184...-74 49...-775-69 88 Avgiftsfinansierad. vht, ej mot fond...1 68... 2 479...-871... -372...-499-823 Avgiftsfinansierad. vht, mot fond...51 97...54 229...-2 232... 28...-2 26 Rangerbangården......... -2 459... +2 459 Byggnadsnämnden... 853... 3 98...-3 127... -3 191...+64-3 199 Kulturnämnden...1 381... 9 314...-7 933... -8 12...+79-8 19 Turist- och fritidsnämnden...1 41... 8 138...-6 728... -6 466...-262-6 922 Barn- o utbildningsnämnd...82 68...396 594... -313 914...-311 94...-2 82-322 592 Socialnämnden...35 294...345 552... -31 258...-34 187...-6 71-34 646 Miljö- o hälsoskyddsnämnd...1 176... 4 516...-3 34... -3 348...+8-3 454 Agenda 21.... 177... 341...-164...+6...-17 Energirådgivning... 41... 42... +8...+5...+3 Summa nämnder...339 64...1 127 928... -788 288...-777 323... -1 965-779 911 Personalomkostnader och pensioner...194 746...216 799...-22 53...-12 616...-9 437-7 135 Finansförvaltning...915 834...111 1255... 84 79...+794 225... +1 484 +774 474 Totalt... 1 45 22...1 455 852...-5 632...+4 286...-9 918 +1 698 *) Kf:s beslutade årsbudget var +1.698 tkr. Tillkommer ombudgeteringar +7.738 tkr, tillägg Rangerbangården -2. tkr (kf 77), tillägg lägre statsbidrag LSS -1.1 tkr, tillägg ändrad taxa inom äldre- och handikappomsorgen 2.5 tkr (kf 7). Totalt +4.286 tkr. Investeringsredovisning Nämnd/förvaltning Inkomster Utgifter Netto- Budget Budget- Kf beslutad Tkr investering netto * avvikelse årsbudget Kommunstyrelsen...6 955...1 963...-4 8... -3 69...-318-3 648 Tekniska nämnden...4 211...3 296...-26 85...-37 755... +11 67-23 27 Byggnadsnämnden......46... -46...-89...+43-41 Kulturnämnden... 46... 27...-161... -214...+53-183 Turist- och fritidsnämnden...... 23...-23... -323...+12-115 Barn- o utbildningsnämnden... 51... 3 92...--3 851... -4 539...+688-4 598 Socialnämnden...... 977...-977... -2 38... +1 61-1 738 Miljö- o hälsoskyddsnämnden......3... -3...-49...+19-47 Totalt...11 263...46 624...-35 361...-48 697... +13 336-33 577 *) Kf:s beslutade årsbudget var 33 577 tkr. Tillkommer ombudgeteringar 9 359 tkr, PA-system 1.9 tkr (kf 44), Dacapo 1. tkr (kf 8), Bussterminal 1. tkr (kf 75), Mariaskolan 1.61 tkr (kf 6), övrigt 8 tkr. Totalt 48.697 tkr. Intäkts- och kostnadsstruktur Kommunen finansierar sin verksamhet till största delen med kommunalskatt (66%) och statsbidrag (11%). Driftredovisningens intäkter Skatter 65% Gen. statsbidrag 12% Övrigt 6% Bidrag 6% Fin. intäkter 1% Avgifter 1% 7

Kommunens verksamhet är personalintensiv. 68% av kommunens kostnader är personalkostnader. Personalkostnad 48% Sociala avgifter 17% Driftredovisningens kostnader Avskrivning Pensioner 3% 4% Finans. kostnader 2% Lokaler 3% Övr verksam. kostnader 23% Framtidsutsikter Kommunen har i stort en väl fungerande verksamhet. Den ekonomiska situationen är dock ansträngd. Målsättningen för ekonomins utveckling är bl.a. att årets resultat skall vara ca 2% av eget kapital vilket innebär ett resultat för kommunen med ca +7 mkr per år. För att nå det målet krävs ett målmedvetet arbete på alla plan. Mycket talar för att kommunen även de närmaste åren tvingas göra medvetna prioriteringar av vilken verksamhet som är mest angelägen att bedriva. Att utveckla kommunen för framtiden kräver resurser. För att uppnå de målsättningar som diskuteras i samband med upprättandet av översiktsplanen erfordras stora, men inte orealistiska, ekonomiska resurser till investeringar. Det är angeläget att dessa investeringar, för att öka kommunens attraktionskraft, prioriteras och mindre angelägna projekt får skjutas på framtiden eftersom resurserna är begränsade. Det finns även frågor som inte har med kommunens attraktionskraft att göra som ändå måste lösas inom överskådlig tid. Det gäller bl.a. finansieringen av de kostnader som uppkommer i samband med täckningen av den gamla avfallsanläggningen vid Bångahagen. Balanskravet Kommunallagen föreskriver att intäkterna skall vara större än kostnaderna under ett räkenskapsår, det s.k. balanskravet. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande två åren. Beslut om en sådan reglering skall fattas i budgeten senast det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte skall göras. (KL kap. 8 5) Redogörelse för balanskravet år 22 Årets resultat -5.632 tkr Realisationsvinster fastighetsförsäljningar -491 tkr Justerat resultat enligt balanskravet -6.123 tkr Redogörelse för balanskravet år 21 Årets resultat -3.831 tkr Realisationsvinster fastighetsförsäljningar -1.15 tkr 8 Infrastrukturell investering Rangerbangården Justerat resultat enligt balanskravet 41 tkr -4.895 tkr Justerat resultat enligt balanskravet 21 regleras under verksamhetsåret 23. Justerat resultat enligt balanskravet 22 regleras under verksamhetsåren 23 och 24. Personalekonomisk redovisning Antal tillsvidareanställda Förvaltning 2 21 22 Kommunledningskontor...48... 59... 64 Kost- och städavdelning...133... 13 se tekn. kontor Tekniska förvaltningen...119... 115... 241 Stadsbyggnadskontor... 7...8...7 Kulturförvaltning...15... 15... 17 Turist- och fritidsförvaltning... 4...5...4 Barn- o utbildningsförvaltning...858... 851... 84 Socialförvaltning...836... 845... 853 Miljökontor... 9... 1... 1 Totalt...2 31...2 38...2 36 Antal tillsvidareanställda - årsarbetare Förvaltning 2 21 22 Kommunledningskontor...42... 51... 62 Kost- och städavdelning...12... 1 se tekn. kontor Tekniska förvaltningen...113... 19... 217 Stadsbyggnadskontor... 7...8...7 Kulturförvaltning...13... 15... 15 Turist- och fritidsförvaltning... 4...5...4 Barn- o utbildningsförvaltning...789... 783... 79 Socialförvaltning...644... 651... 728 Miljökontor... 9... 1... 1 Totalt...1 723...1 73...1 833 Statistiken för tillsvidareanställda visar att flera anställda under perioden ökat sin sysselsättningsgrad. Av kommunens anställda är 8% kvinnor och 2% män. Andelen kvinnor som arbetar deltid är 44,8 % och bland männen arbetar 7,4 % deltid. Kvinnor har i genomsnitt 88% sysselsättningsgrad och män 98%. Åldersstruktur Medelålder för de anställda uppgår till 49 år för män och 46 för kvinnor. 46 % av de anställda är 5 år eller äldre, 28 % är mellan 4 och 5 år, 2 % är mellan 3 och 4 år och 6 % är yngre än 3 år. Antal 4 35 3 25 2 15 1 5 Åldersstruktur anställda 14 98 182 233 272 31 336 388 212 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 Ålder Lönestatistik Denna tabell visar löneläget (månadslön vid heltid) för de

största personalkategorierna 22-12-31. Personalkategori Lägst Medel Högst Förvaltningschef... 26 5...34 493...43 Skolledare... 28...29 329...35 95 Hemvårdschef... 24 15...24 189...24 654 Förskolechef... 26...27 116...29 42 Socialsekreterare... 18 25...2 579...24 1 Assistent... 15 1...17...19 5 Sjuksköterska... 18 6...2 13...23 344 Förskollärare... 16 159...18 298...23 21 Fritidspedagog... 16 5...17 661...21 82 Barnskötare... 13 661...16 33...19 159 Undersköterska... 15 367...16 167...18 Vårdbiträde... 14 669...15 84...16 547 Grundskolelärare... 17 5...2 818...28 624 Gymnasielärare... 17 8...22 894...28 1 Elevassistent... 14 939...15 797...15 534 Ingenjör... 22 256...22 756...23 256 Kokerska... 15 38...16 299...19 73 Ekonomibiträde... 13 678...15 852...16 573 Lokalvårdare... 14 234...15 22...15 957 Kommunalarbetare... 16 37...16 914...17 973 Vaktmästare... 14 375...16 244...16 5 Medellöner 25 2 15 1 5 Män Medellöner 1999-22 Kvinnor 21143 19184 2217 1857 17971 1663 1642 17211 1999 2 21 22 Den genomsnittliga heltidslönen var 22 för män 21.143 kronor per månad och för kvinnor 17.971 kronor per månad. Pensioner 39 personer har under året avgått med ålderspension. Diagrammet visar den förväntade årliga pensionsavgången 23-27 beräknat på pensionsåldern 67 år. Under den därpå följande tioårsperioden kommer antalet pensioneringar att kulminera vilket framgår av åldersstrukturen över kommunens anställda. 4 35 3 25 2 15 1 5 Antal förväntade pensionsavgångar 2 3 24 3 36 23 24 25 26 27 Avgångsorsaker Avgångsorsak Antal Egen begäran...68 st Ålderspension...39 st Dödsfall...4 st Förordnande, vikariat eller uppdrag upphör...138 st Annan orsak...81st Frånvaro Tidigare år har omfattningen av frånvaron för semester, föräldraledighet, vård av sjukt barn, studieledighet samt övrig frånvaro redovisats i siffror. Konstateras kan att omfattningen år 22 motsvarar omfattningen 21. P.g.a. byte av system redovisas jämförelsesiffror först kommande år d.v.s. bokslut 23. Sjukfrånvaro För år 22 redovisas sjukfrånvaron i ett nytt system. Detta medför skillnader i sättet att beräkna omfattningen. Urvalsunderlaget är avsevärt större för år 22 då underlaget består av samtliga månadsavlönade, såväl fast som visstidsanställda. Antalet sjukdagar, omräknade med hänsyn till tjänstgöringsgrad, uppgår till 8% av det totala antalet anställningsdagar. Antalet redovisade sjukdagar uppgår för år 22 till 8.287 dagar. Den stora ökningen jämfört med år 21 (57.272 sjukdagar) beror på skillnader i urvalsunderlaget. 8 7 6 5 4 3 2 1 % Fördelning av sjukfrånvaron 13 17 7 1-14 dgr 15-9 dgr > 9 dgr Sjukfrånvaro i % per förvaltning Förvaltning 2 21 22 Kommunledningskontor...7,28... 7,2... 6,78 Kost- och städavdelning...1,2...14,. se tekn kontor Tekniskt kontor...7,8... 7,... 8,89 Stadsbyggnadskontor...2,1... 2,2... 2,78 Kulturförvaltning...5,... 5,... 6,37 Turist- och fritidsförvaltning...,1... 1,7...,89 Barn- o utbildningsförvaltn.....4,76... 5,2... 6,86 Socialförvaltning...11,1...13,1...1,87 Miljö- o hälsoskyddskontor...,3...,7...,88 Kostnad för sjuklön Kostnaden för sjuklön dag 2-14 (8% av lönen) och sjuklön dag 15-9 (1 % av lönen) inkl personalomkostnader. Förvaltning Sjuklön, kr Kommunledningskontor...523 168 Tekniska förvaltningen...937 586 Stadsbyggnadskontor...41 129 Kulturförvaltning...22 27 9

Turist- och fritidsförvaltning...6 39 Barn- och utbildningsförvaltning... 2 832 25 Socialförvaltning... 4 38 484 Miljö- och hälsoskyddskontor...28 999 Totalt... 8 429 727 Kostnad för timvikarier Kostnaden för timvikariat vid frånvaro på grund av sjukdom, semester, föräldraledighet samt värnplikts- eller studieledighet. Förvaltning Kostnad, kr Kommunledningskontor...217 37 Tekniska förvaltningen... 3 592 163 Stadsbyggnadskontor... Kulturförvaltning...391 132 Turist- och fritidsförvaltning...195 747 Barn- och utbildningsförvaltning... 6 33 559 Socialförvaltning... 18 85 37 Miljö- och hälsoskyddskontor... Totalt... 29 577 342 Företagshälsovård Mariestads kommun köper tjänster för företagshälsovård från Kinnekullehälsan AB, som tillhandahåller medicinsk, teknisk, ergonomisk och psykosocial kompetens. Företagshälsovårdens inriktning är förebyggande arbete och insatser för arbetsrehabilitering. Kostnaden för företagshälsovården uppgick under 22 till 896 tkr. Tidsmässig fördelning av utnyttjad företagshälsovård Förvaltning Antal timmar Kommunledningskontor...234, Tekniska förvaltningen...28,1 Stadsbyggnadskontor...18,4 Kulturförvaltning...17, Turist- och fritidsförvaltning... 1, Barn- och utbildningsförvaltning...263,85 Socialförvaltning...243,5 Miljö- och hälsoskyddskontor...34,8 Gemensamma aktiviteter...382,2 Totalt...1 42,85 Utförd tid av olika befattningshavare Förvaltning Antal timmar Naprapat...1,25 Friskvårdare...6,5 Företagssköterska...26,7 Läkare...27,9 Skyddsingenjör...137,5 Beteendevetare...39,5 Organisationskonsult...96, Ergonom...21, Kontaktman...29,5 Totalt...1 42,85 Bolaget äger och förvaltar hyresfastigheter i Mariestad, Lyrestad och Ullervad. Beståndet innehåller 1.392 lägenheter med en sammanlagd yta av 88.99 kvm samt 14 lokaler med en sammanlagd yta av 8.198 kvm. Utdelning till kommunen har inte gjorts under året. Nyckeltal 21 22 Aktiekapital, tkr...3 42...3 42 Kommunens ägarandel... 1%... 1% Omsättning, tkr...58 86...61 153 Årets resultat, tkr... -295... +231 Balansräkningens omslutning, tkr...39 74...311 49 Soliditet...3%...3% Antal anställda... 31... 29 AB Mariestads Busstrafik Bolaget bedriver linjetrafik som entreprenör åt Buss i Väst AB. Buss i Väst AB har träffat huvudtrafikavtalen med Västtrafik Skaraborg. Bolaget bedriver även beställningstrafik. Linjetrafiken uppgick till 2.46.614 vagnkm, skolbarnstransporterna till 292.982 vagnkm, beställningstrafiken till 175.68 vagnkm och färdtjänst till 246.58 vagnkm. Ingen utdelning till kommunen har skett under året. Nyckeltal 21 22 Aktiekapital, tkr...1 8...1 8 Kommunens ägarandel... 1%... 1% Omsättning, tkr...34 831...36 916 Årets resultat, tkr... +142...-65 Balansräkningens omslutning, tkr...36 863...36 765 Soliditet...3%...3% Antal anställda... 53... 55 Mariestad Töreboda Energi AB Mariestad Töreboda Energi AB ägs till 88% av Mariestads kommun och 12% av Töreboda kommun. Bolaget bedriver nätverksamhet i Mariestads tätort och i Torsöområdet. MTEAB bedriver vidare fjärrvärmedistribution i Mariestads tätort, varvid värmen köps från Katrinefors Kraftvärme AB, som bolaget äger till 5 %. MTEAB äger vidare den offentliga belysningsanläggningen i Mariestad. I slutet av 22 fanns 1.3 nätabonnemang och 382 fjärrvärmeanslutningar. Utdelning till kommunen har gjorts med 88 tkr. Nyckeltal 21 22 Aktiekapital, tkr...8...8 Kommunens ägarandel... 88%... 88% Omsättning, tkr...89 484...94 651 Årets resultat, tkr...2 94...+6 413 Balansräkningens omslutning, tkr...194 766...21 969 Soliditet... 32%... 32% Antal anställda... 42... 42 Kommunägda bolag Mariehus AB 1 Sten Bergheden (m)

Kommunstyrelsens ordförande 11