Tillsammans i ST Facklig grundutbildning för STs medlemmar

Tillsammans i ST Facklig grundutbildning för STs medlemmar Fackförbundet ST Box 5308, 102 47 Stockholm Besök: Sturegatan 15 Telefon: 08-790 51 00 Fax: 08-24 29 24 ST Direkt: 020-578 578 E-post: st@st.org Webbplats: www.st.org

Innehåll Inledning 5 1. Tillsammans med andra blir du starkare 7 Meningen med fackföreningar 8 Kollektivavtal den svenska modellen 16 STs organisation 26 2. Du kan påverka 33 Ditt inflytande på arbetsplatsen 34 Ditt inflytande i facket 40 3. Morgondagens ST 47 Kollektivavtalet din trygghet 48 Därför väljer jag ST 52 Facklig historik 60 ST, 2008. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: Elanders, juli 2008. Upplaga: 5000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791 77 08. Webbplats: www.st.org. Ange artikelnr 1143.

Inledning Välkommen till STs grundutbildning för medlemmar. I det här materialet kommer du att få veta mer om facket och vad det innebär att vara medlem i Fackförbundet ST. Fackligt arbete bygger på den enkla grundtanken att fler är starkare än en. Goda arbetsvillkor och fackligt engagemang handlar om kollektivet, hur vi alla har det på jobbet, oavsett om du är nyutbildad och sugen på att göra karriär, småbarnsförälder, 50+ eller nära pensionen. Konkret kan det gälla vilka faktorer som ska ge högre lön, bra semestervillkor, möjligheter att påverka vid en omorganisation, säkerhet, trygghet, rättvisa och grundläggande utbildning om rättigheter och skyldigheter som anställd. De fackliga spelreglerna ser till att du aldrig hamnar vid sidan av, att du alltid har stöd vid förändringar och att du får förmåner som du annars inte skulle ha haft. För dig som individ betyder medlemskapet i facket att du får kunskap och praktiska redskap i din egen karriärplanering, dina lönesamtal och naturligtvis stöd om du hamnar i konkreta svårigheter på jobbet. Kort sagt handlar det om ramarna för goda arbetsvillkor och hur du kan vara med och påverka dem.

1 Tillsammans med andra blir du starkare Du har valt att vara med i ST. Det är ett bra val. ST är fackförbundet för alla som arbetar på statens och medborgarnas uppdrag. I det här avsnittet får du läsa om vad som är meningen med fackföreningar, om kollektivavtal och STs organisation. 7

Meningen med fackföreningar Fackförbundet ST Du och STs övriga 90 000 medlemmar representerar många olika yrken och bakgrunder. De flesta arbetar inom statliga verksamheter, på myndigheter, i affärsverk, på högskolor och universitet, i statligt ägda bolag eller i statligt finansierade stiftelser. ST har också medlemmar som arbetar i privata bolag. ST arbetar för att alla på arbetsplatsen oavsett befattning, arbetsuppgifter och utbildning samlas i en facklig organisation. För ST är det en poäng att förbundet är organiserat på detta vertikala sätt. Alla anställda har samma intresse av goda arbetsförhållanden. Om alla arbetar mot samma mål blir det lättare att få igenom krav och få gehör för förslag och idéer. Det arbetssättet ökar den fackliga styrkan och stärker sammanhållningen och solidariteten på arbetsplatsen. STs medlemmar arbetar inom statliga verksamheter, högskolor och universitet, i statligt och privat ägda bolag eller i statligt finansierade stiftelser. Demokrati Det fackliga arbetet ska vara demokratiskt. ST är en demokratisk organisation där medlemmarnas behov och önskemål ska styra det fackliga arbetet. Verksamheten formas och drivs av medlemmarna tillsammans, dina åsikter spelar roll. För ST är det viktigt att hävda medlemmarnas rätt att påverka arbetsvillkoren på jobben. Det är inte självklart på alla arbetsplatser. Alla vågar inte ta upp missförhållanden 8

ST ingår som ett förbund i TCO, Tjänstemännens centralorganisation. TCO har sammanfattat den fackliga ideologin i orden trygghet, demokrati, rättvisa, solidaritet och sammanhållning. I demokratin ligger inte enbart rättigheter och möjligheter utan också förpliktelser engagerade medlemmar och förtroendevalda som tar ansvar. och praktiska frågor som inte fungerar, av rädsla för att förlora jobbet, att inte få förlängt vikariat eller kanske för att bli trakasserad eller orättvist behandlad. Individen i kollektivet Solidaritet handlar om att alla ska få den hjälp de behöver, och att alla efter bästa förmåga hjälper till att ge den hjälpen. Man håller ihop och har ett gemensamt ansvar för hur hela arbetsgruppen eller medlemskåren har det. Man ser med andra ord till det gemensammas bästa, inte bara till sitt eget bästa. Det ger styrka, gemenskap och ökad sammanhållning. Solidaritet betyder inte att du som individ är oviktig. Goda och trygga villkor på en arbetsplats leder till att alla har det bra. Det ger även dig som individ goda möjligheter att utvecklas utifrån dina egna ambitioner och önskemål. Solidaritet ur fackligt perspektiv innebär bland annat: En solidarisk lönepolitik, där lika arbete ger lika lön och inte används som ett konkurrensmedel mellan olika arbetsgivare Krav på likabehandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och trosuppfattning Den fackliga solidariteten spelar stor roll även på andra håll i samhället. ST vill ge sitt stöd till organisationer och grupper som har svårt att göra sin röst hörd, både i Sverige och utanför. Som medlem i ST får du del av ett sammanhang och djupt förankrade värderingar som handlar om vad som är basen för goda arbetsvillkor. I ST står vi för värden som trygghet, inflytande, delaktighet och sammanhållning, men också för demokrati och solidaritet. Det är värderingar som vilar på humanistisk grund och en tro på demokratin och anställdas rätt att påverka sin vardag. ST arbetar aktivt för att arbetsplatser och samhället i stort ska vila på de fackliga grundvärderingarna. Det handlar inte om partipolitik, ST är en partipolitiskt obunden organisation, som tar ställning utifrån medlemmarnas behov. ST slår vakt om tanken att det är medlemmarna som tillsammans formar den fackliga verksamheten. Det är du som tillsammans med andra medlemmar avgör vilka frågor som facket ska driva på din arbetsplats. ST arbetar också internationellt för att stärka det fackliga arbetet i länder där mänskliga och fackliga fri- och rättigheter inte är självklara. Trygghet STs strategi för bättre anställningsvillkor och trygghet blir än viktigare när arbetsuppgifter och arbetsplatser ST och tryggheten Trygghet är rätten till: Arbete Rätt ersättning för utfört arbete Rimlig arbetstid Fysiskt och psykiskt trygg arbetssituation Semester Trygghet i samband med föräldraledighet Trygghet vid arbets - oförmåga på grund av sjukdom Trygghet vid arbetslöshet Trygghet vid avslutat arbetsliv 10

Internationella E-postlistan förändras allt snabbare. Vi kan inte längre lita på att den utbildning och de erfarenheter vi har, räcker till på en föränderlig arbetsmarknad. Utbildning är idag nödvändig under hela yrkeslivet och en väg för att öka de anställdas valmöjligheter och trygghet på arbetsmarknaden. Trygghet är en viktig fråga för STs medlemmar och en förutsättning för att kunna prestera och må bra på arbetsplatsen. Om du vill veta mer om STs internationella arbete kan du anmäla ditt intresse via STs webbplats. Internationellt arbete I många länder kan det innebära stora risker att engagera sig fackligt. I delar av världen avskedas, förföljs, arresteras, torteras och mördas arbetstagare på grund av sitt fackliga engagemang. Rätten att organisera sig och mötas på arbetsplatsen är med andra ord ingen självklarhet inte ens i Europa. Därför är det viktigt och självklart för ST att ge stöd till det fackliga arbetet i andra länder. Några av grunderna för STs internationella arbete är solidaritet mellan arbetstagare, humanism och rättvisa utan gränser. Det innebär konkret att ST arbetar för: att uppnå förenings- och förhandlingsrätt i alla länder att fackliga företrädare får verka utan risk för förföljelse öppenhet och yttrandefrihet att värna asylrätt och en human invandrings- och flyktingpolitik Internationellt samarbete ST samarbetar med sina systerorganisationer i Norden och övriga Europa för att stärka det fackliga arbetet. ST är också med i olika internationella fackliga organisationer för att kunna arbeta med större tyngd. Det gäller bland annat: International Public Service IPS (International för stats- och kommunalanställda) Union Network International UNI (International) Internationella Transportarbetar federationen ITF ST samarbetar med andra organisationer som har gemensamma intressen med förbundet, bland annat genom medlemskap i TCO 12 13

ST driver också praktiska projekt i stora delar av världen till exempel ett demokratiprojekt som löpt under flera år i Colombia, samt olika kvinnoprojekt. Arbetsplatsfacket För ST är det viktigt med sammanhållningen. Gemensamma visioner och gemensamt arbete för att nå mål, ger ett starkt team. ST har sammanfattat det synsättet i sitt motto En arbetsplats en fackförening. Alla på arbetsplatsen är välkomna som medlemmar oavsett utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Att många drar åt samma håll skapar sammanhållning och gemenskap, vilket gör att STs styrka på arbetsplatsen ökar. Det innebär i sin tur att ST kan driva frågor som är viktiga för dig och andra medlemmar. För att ST ska fortsätta att vara ett starkt fackförbund måste vi tillsammans arbeta för att så många som möjligt på arbetsplatsen blir medlemmar i ST. En hög organisationsgrad ger en ökad facklig styrka. Att vara många ger tyngd bakom kraven och argumenten. Det ger faktiskt fördelar åt båda håll. Du som individ kan bli starkare av att ingå i det fackliga kollektivet. Som enskild medlem i ST kan du med kraften av övriga medlemmar få gehör för de frågor och förändringar som du tycker är viktiga. Du och STs övriga 90 000 medlemmar representerar många olika yrken och bakgrunder. Alla på arbetsplatsen är välkomna som medlemmar oavsett utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Att diskutera Varför valde du att gå med i ST? Vad tycker du om STs grundvärderingar? Lever vi upp till de värderingarna? Känns begrepp som trygghet, demokrati, solidaritet och sammanhållning viktiga idag?

Kollektivavtal den svenska modellen Vad är ett kollektivavtal? Ett kollektivavtal är enligt definitionen i Medbestämmandelagen MBL ett skriftligt avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation, om den anställdes villkor eller andra förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Avtalet är förmånligare för de anställda än de rättigheter som olika lagar ger. I avtalen kan man också ta upp helt andra förmåner och villkor än de som regleras i lagen. Kollektivavtalet gäller alla anställda, även den som inte är fackligt ansluten. Men bara den som är fackligt organiserad kan påverka kollektivavtalets innehåll. Vid en kollektivavtalsförhandling mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen måste parterna komma överens. Om de inte kan enas blir det inget avtal. Vid kollektivavtalsförhandlingar är parterna likvärdiga, till skillnad från till exempel förhandlingar enligt Medbestämmandelagen MBL, där arbetsgivaren fattar de slutgiltiga besluten. Bra villkor till alla Kollektivavtal är det bästa sättet att ge bra anställningsförhållanden till alla på arbetsplatsen. Genom återkommande förhandlingar om kollektivavtalet kan ST skapa både generella förbättringar och ge medlemmarna stöd och skydd när det gäller de egna löne- och anställningsvillkoren. Alternativet är ju annars att överlåta besluten till arbetsgivaren. Då blir du och dina arbetskamrater beroende av det arbetsgivaren bestämmer och ni tvingas att var och en föra diskussioner och driva varje fråga om till exempel anställningstrygghet, uppsägningstid, lön, sjukförmåner, rätt till utveckling och utbildning, pensionsförmåner och mycket annat. Kollektivavtal är positivt också för arbetsgivaren som inte behöver förhandla med varje individ om detaljer och förändringar i vars och ens anställningsavtal. Avtalen utvecklas mer och mer till att dels ge ett grundläggande skydd för alla anställda på arbetsplatsen, dels ge dig som individ utrymme och möjlighet att själv utveckla och påverka din arbetssituation. 16 17

OFR SACO-S Arbetsgivarverket Almega SEKO Fackliga organisationer inom statens område I Sverige finns tre fackliga centralorganisationer TCO, LO och SACO. TCO (Tjänstemännens centralorganisation) är centralorganisation för 17 olika fackförbund och samlar omkring 1,3 miljoner medlemmar. Organisationen är partipolitiskt obunden och ståndpunkterna bygger på grundläggande demokratiska värderingar. ST är medlem i TCO och finns på statens område. LO (Landsorganisationen) i Sverige är centralorganisation för 15 svenska fackförbund, med totalt ca två miljoner medlemmar, och är kopplat till det socialdemokratiska partiet. SEKO (facket för service och kommunikation) är medlem i LO och finns på statens område. De organiserar medlemmar inom olika branscher, civil, energi, försvar, post, sjöfolk, tele, trafik, vård, väg o ban. SACO (Sveriges Akademikers Centralorganisation) - är centralorganisationen för 24 olika fackförbund och samlar ca 586 000 medlemmar, med den gemensamma nämnaren att de är yrkes- och examensgrupper, exempelvis ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier, och de representeras av enskilda förbund på de statliga arbetsplatserna exempelvis Jusek, DIK, Civilekonomerna. Parter som förhandlar inom staten Inom statens område finns tre fackliga organisationer som har rätt att teckna kollektivavtal. Det är OFR (Offentliganställdas förhandlingsråd, där ST är det största förbundet), SACO-S och SEKO. Sedan många år tillbaka samarbetar ST med andra förbund inom den offentliga sektorn genom förhandlingskartellen OFR. ST samförhandlar där med Polisförbundet, Lärarförbundet, Tull-Kust, Ledarna, Vårdförbundet, Försvarsförbundet, Officersförbundet och SFHL (Svenska folkhögskolans lärarförbund). OFR förhandlar med Arbetsgivarverket, som är arbetsgivar organisationen och det största avtalsområdet inom staten. Här återfinns flertalet myndigheter, Försäkringskassan och stiftelser. SACO-S och SEKO förhandlar också med Arbetsgivar verket. För de statliga bolagen förhandlar ST (förbundet) centralt med Almega, som är arbetsgivarorganisationen för de statliga bolagen. ST kan genom att vara ett starkt fack med många medlemmar förhandla fram bra kollektivavtal med arbetsgivaren. I OFR har ST en samordnande roll i förhandlingsarbetet. Mängden medlemmar har betydelse, ju fler desto större inflytande. LO SACO TCO 18 19

Arbetsrättens uppbyggnad Arbetsrätten i Sverige, det vill säga din trygghet som anställd och din rätt till inflytande, är uppbyggd i flera steg. Vissa grundläggande frågor regleras i olika lagar som sedan kompletteras med kollektivavtal. Avtal på olika nivåer Normalt görs centrala kollektivavtal, till exempel för hela statsförvaltningen, som ett ramavtal. Det sluts mellan arbetsgivarpartens och fackförbundens centrala förhandlare och tar upp vissa miniminivåer eller innehåller vissa grundläggande rättigheter. Några exempel på kollektivavtal RamAvtalLöner Staten (RALS) Samverkan för utveckling Pensions Avtal (PA 03) Trygghets avtal (TA) Allmänt Löne- och FörmånsAvtal (ALFA) Avtalen gäller inom Arbetsgivarverkets område men liknande avtal finns också för de andra avtalsområdena. Ett kollektivavtal som gäller en hel myndighet eller ett statligt bolag är exempel på ett lokalt kollektivavtal. Det kan gälla till exempel hela Skatteverket, med regionala organisationer. I de lokala avtalen utgår man ifrån det centrala avtalet och förhandlar fram ett lokalt avtal som anpassas för just den enskilda myndigheten/bolaget. Villkoren bör aldrig bli sämre än vad det centrala avtalet säger. Kollektivavtal på lokal nivå förhandlas fram mellan STavdelning och respektive myndighet. Man kan också bestämma ännu mer detaljerade frågor som gäller en enskild arbetsplats på myndigheten, bolaget eller på en enskild enhet. Då har man slutit ett lokal-lokalt avtal. På lokal-lokal nivå är det ST-sektionen som förhandlar med till exempel regionchefer och motsvarande. På olika arbetsplatser kan 20 21

det också förekomma kollektivavtal på klubbnivå. Kollektivavtal inom Almegas område sluts som ett branschavtal för en hel bransch, ett exempel kan vara inom spårtrafiken. Det lokala facket och arbetsgivaren tecknar därefter ett lokalt avtal för företaget och arbetsplatserna. För att få reda på exakt vilka villkor som gäller för dig måste du tala med ST på din arbetsplats. En del rättigheter för dig som anställd finns reglerad i lagar. Det gäller till exempel semestern och rätt till föräldraledighet, men det finns till exempel inte någon lag som säger att vi ska ha lön när vi arbetar eller hur mycket. Om rättigheten inte finns reglerad i en lag, är det arbetsgivaren ensam som bestämmer. Stabilitet på arbetsmarknaden och i anställningsvillkoren Kollektivavtalen ger också stabilitet på arbetsmarknaden och i anställningsvillkoren genom att skapa arbetsfred och tydliga spelregler. Arbetsgivaren vet vad som gäller under perioden och vilka kostnader avtalet medför. Arbetsgivaren slipper också förhandla med varje individ om detaljer och förändringar i vars och ens anställningsavtal. Reglerna efterlevs för det mesta, eftersom parterna själva har skapat dem och därmed har de ett gemensamt ansvar. Varför är det bra med kollektivavtal? Rätten att bilda fackföreningar och fackföreningarnas rätt att förhandla och träffa kollektivavtal, är grundläggande rättigheter i ett demokratiskt samhälle. Därför har åtta av tio arbetsplatser i Sverige kollektivavtal. Det är ingen slump. Alla har något att vinna på att det finns enhetliga regler för villkoren på jobbet. I Sverige har vi valt att låta parterna på arbetsmarknaden reglera villkoren för arbetet för att kunna anpassa villkoren efter varje verksamhet och bransch. Alternativet att stifta lagar som man gör i många andra länder skulle innebära ett mer statiskt system. STs vision ST ska vara ett stöd för medlem - mens individuella utveckling och vara arbetsplatsfacket för alla. STs mål Målet är att stärka STs ställning på arbetsplatserna genom ökad representativitet och organisationsgrad. 22

Modell för att lösa tvister Att ett kollektivavtal träffats innebär att det finns en modell för att lösa tvister i de frågor kollektivavtalet reglerar. Om en arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal, bryter mot avtalet kan facket kalla till tvisteförhandling. Tvisteförhandlingar kan föras både lokalt och centralt. Kan parterna inte lösa tvisten genom förhandlingar kan frågan föras till AD, Arbetsdomstolen, för avgörande. Fredsplikt När ett avtal är påskrivet gäller så kallad fredsplikt. Då får ingen av parterna vidta någon konfliktåtgärd som strejk och lockout. Konfliktåtgärder kan bara genomföras när ett centralt avtal har löpt ut och under tiden man förhandlar om ett nytt avtal. Den mest dramatiska konfliktåtgärden som facket kan använda är strejk. Det är ett verktyg som används väldigt sällan och det kan bara utlysas från förbundet. Därför är det bra med kollektivavtal. Kollektivavtalen stärker individen och motverkar godtycke och diskriminering och ger dig bättre villkor än vad som sägs i lagarna. Det ger dig, via din fackliga organisation, stora möjligheter att påverka villkoren för din anställning och på din arbetsplats. Att diskutera Vilka lokala kollektivavtal finns på din arbetsplats? Vad kan hända med inflytandet över kollektivavtalen om ni blir för få ST medlemmar på din arbetsplats? Hur ser er organisationsgrad och representativitet ut idag? Organisationsgrad = hur många av de anställda som är medlemmar i ST Representativitet = vilken sammansättning ST har på arbetsplatsen (av exempelvis yrkeskategorier, kön, ålder och etnisk bakgrund). Bred representativitet innebär facklig styrka då ST kan säga sig företräda alla på arbetsplatsen = arbetsplatsfacket för alla. 25

STs organisation Medlemmar Medlemmar ST har omkring 90 000 medlemmar. Så här kan den fackliga organisationen se ut: På arbetsplatserna finns arbetsplatsombud och skyddsombud som har till uppgift att informera och stödja medlemmarna, aktivera och stimulera till att diskutera verksamheten på arbetsplatsen. Arbetsplatsombudet/skyddsombudet är de som finns närmast medlemmarna. De ska vara den förmedlande länken i olika sammanhang. Sektionens/klubbens uppgift är att samla medlemmar till möten, rekrytera medlemmar, företräda och förhandla/ha överläggningar för dessa samt vara kontaktledet mellan de olika nivåerna inom organisationen. Sektions-/klubbstyrelsen bör samla arbetsplatsombuden regelbundet för diskussioner. I nästan varje län finns dessutom Regionalt råd, nätverk där deltagarna väljs av avdelningar/sektioner/klubbar på årliga Regionkonferenser. Regionala råden ansvarar tillsammans med kansliet för ortssamverkan, opinionsbildning, utbildningsplanering. För den gemensamma verksamheten inom myndigheten/ bolaget svarar avdelningsstyrelsen, med till exempel verksamhetsövergripande förhandlingar, information till och utbildning av förtroendevalda. Lokal avdelning Arbetsplatsombud Klubb Sektion Rikstäckande avdelning Förbundsstyrelse Avdelning Grundprincipen är att varje medlem tillhör en avdelning. Inom ST finns ungefär 90 avdelningar. I allmänhet motsvarar en avdelning en myndighet eller ett statligt bolag. En avdelning kan vara rikstäckande eller lokal. Kongress/Förbundsstämma STs organisation består av omkring 90 000 medlemmar. Avtalsråd 26 27

Fakta om ST En rikstäckande avdelning finns till exempel på en myndighet som har både central och regional verksamhet. Vanligtvis är en rikstäckande avdelning stor med många medlemmar och är därför ofta uppdelad i sektioner och klubbar. En lokal avdelning finns på till exempel en myndighet som bedriver sin verksamhet på ett enda ställe. Det är avdelningarna som i första hand genomför myndighetsövergripande förhandlingar och överläggningar med arbetsgivaren. ST har cirka 90000 medlemmar Omkring 12000 av medlemmarna är förtroendevalda i ST. I ST finns nästan 100 avdelningar och cirka 1200 lokala fackklubbar. ST finns på 5000 arbetsplatser. STs största avdelning har omkring 11 000 medlemmar. Den minsta har färre än 10 medlemmar. Cirka 70 procent av medlemmarna är kvinnor och 30 procent är män. ST är medlem i centralorganisationen TCO. Förbundsstyrelse Mellan kongresserna är STs högsta beslutande organ förbundsstyrelsen. Den består av 14 ledamöter, varav en personalrepresentant. Ledamöterna, med undantag av personalrepresentanten, väljs av kongressen. Förbundsstyrelsens arbete leds av ett presidium. Det består av förbundsordföranden och de två vice ordföranden. Såväl presidium som styrelse utses av STs kongress för en period av fyra år. Avtalsråd Avtalsråden är rådgivande organ till förbundsstyrelsen. De kallas in i samband med avtalsrörelser. Representanterna i avtalsråden utses av STs avdelningar. Förbundsstämma En gång per år, med undantag av kongressår, hålls förbundsstämma. I princip är detta en minikongress. Stämmans uppgift är bland annat att förrätta fyllnadsval, rekommendera ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen, svara på frågor som väckts av avdelningar och lämna rekommendationer vad gäller förbundets verksamhetsplan och budget. Kongress STs högsta beslutande organ är kongressen. Den hålls vart fjärde år och består av ombud från STs avdelningar. I kongressen ingår också förbundsstyrelsens ledamöter och revisorer. Kongressens uppgift är bland annat att utse förbundsstyrelse, svara på motioner, fastställa verksamhetsplan och budget för kongressperioden, fastställa medlemsavgift och besluta om ansvarsfrihet för styrelsen. Kansliet Kansliet tar hand om de övergripande frågorna, sköter avtalsrörelsen, tar fram utbildningsmaterial, utbildar medlemmar och förtroendevalda, förhandlar fram medlemsförmåner i form av bland annat bra och förmånliga försäkringar. På kansliet finns också specialister på arbetsrätt, lönefrågor och andra viktiga områden. 28 29

STs kansliorganisation Umeå (För dig som bor i Västerbottens eller Norrbottens län) Postadress: Box 299, 901 06 Umeå Besök: Rådhusesplanaden 12, 1 tr Telefon: 090-14 13 80. Fax: 090-14 59 75 E-post: umea@st.org Sundsvall (För dig som bor i Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs eller Uppsala län) Postadress: Box 309, 851 05 Sundsvall Besök: Rådhusgatan 34 Telefon: 060-67 80 30. Fax: 060-17 00 24 E-post: sundsvall@st.org Stockholm (För dig som bor i Stockholms eller Gotlands län) Postadress: Box 5308, 102 47 Stockholm Besök: Sturegatan 15 Telefon: 08-790 51 00. Fax: 08-21 32 82 E-post: oe@st.org Örebro (För dig som bor i Värmlands, Örebro, Västmanlands eller Dalarnas län) Postadress: Box 10, 701 40 Örebro Besök: Olaigatan 15, 6 tr Telefon: 019-16 70 10. Fax: 019-10 29 26 E-post: orebro@st.org Göteborg (För dig som bor i Hallands eller Västra Götalands län) Postadress: Box 2532, 403 17 Göteborg Besök: Ekelundsgatan 3, 9tr Telefon: 031-61 70 60. Fax: 031-61 70 69 E-post: goteborg@st.org Malmö (För dig som bor i Skåne, Blekinge, Kalmar eller Kronobergs län) Postadress: Västra Varvsgatan 19, 21119 Malmö Besök: Västra Varvsgatan 19 Telefon: 040-664 23 60. Fax: 040-23 14 87 E-post: malmo@st.org Norrköping (För dig som bor i Södermanlands, Östergötlands eller Jönköpings län) Postadress: Box 2114, 600 02 Norrköping Besök: Repslagaregatan 3, 5 tr Telefon: 011-36 28 00. Fax: 011-36 28 08 E-post: norrkoping@st.org STs webbplats www.st.org ST Direkt - en jourlinje för STs medlemmar Du är alltid välkommen att höra av dig om du behöver facklig hjälp. Då ringer du ST Direkt som är en jourlinje för STs medlemmar. Du kan få hjälp med frågor om medlemskapet, studieledighet, föräldraledighet, vilken lön du ska begära om du söker nytt jobb eller något annat som du undrar över. Samtalet till ST Direkt är kostnadsfritt. Du kan också mejla, faxa eller skriva frågor om allt som gäller jobbet och facket. Våra rådgivare besvarar din fråga, oftast direkt och senast inom 24 timmar. ST Direkt är öppen klockan 08.00-20.00 varje vardag, även klämdagar. ST Direkt telefon: 020-578 578 ST Direkt e-post: stdirekt@st.org ST Direkt fax: 08-789 64 74 ST Direkt postadress: Box 5308, 102 47 Stockholm ST Direkt har öppet alla vardagar mellan kl 08.00-20.00. Att diskutera Hur är ST organiserat på din arbetsplats? Vilken avdelning/sektion/klubb tillhör du? Vilka är förtroendevalda på din arbetsplats och vilka uppgifter har de? Är ST facket på din arbetsplats? 30 31

2 Du kan påverka I det här avsnittet kan du läsa om vilka möjligheter du och dina arbetskamrater har för att påverka dina arbetsförhållanden. Du har två arenor till ditt förfogande. Den ena är förstås din arbetsplats. Under åren som gått har ST drivit fram ett kollektivavtal för hur du och dina arbetskamrater i ett nära samarbete med arbetsgivaren och dina chefer ska kunna påverka vardagliga frågor som gäller jobbet. Arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är ett resultat av många års fackliga förhandlingar och diskussioner. Den andra arenan för inflytande är ST som organisation. Som medlem har du möjlighet att påverka hur ST driver utvecklingen, vilka frågor som hamnar först på dagordningen i det fackliga arbetet, lokalt och centralt. I det fackliga arbetet får du helt enkelt chansen att påverka och göra insatser för dina arbetskamrater och era gemensamma arbetsvillkor. 33

representativ demokrati. Facket företräder sina medlemmar i samtal med arbetsgivaren. Ditt inflytande på arbetsplatsen Direktinflytande genom samverkansavtalet Hösten 1997 skrevs det första samverkansavtalet på den statliga sidan under av centrala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Avtalet kallas Samverkan för Utveckling. I avtalet beskriver parterna gemensamt vad de menar med utveckling av både verksamheten och enskilda anställda. En viktig utgångspunkt i avtalet är att varje arbetsplats ska hitta en metod för hur man kan nå utveckling genom samverkan. Det ska vara en arbetsmodell som ska leda till att alla anställdas kompetens och färdigheter tillvaratas, att verksamheten utvecklas och att medborgarnas krav på rättsäkerhet och kvalitet upprätthålls. Konkret handlar det om utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Det finns två formaliserade modeller för inflytande på arbetsplatsen. Antingen följer man bara reglerna i Medbestämmandelagen (MBL) eller så arbetar man efter den samverkansmodell som facket och arbetsgivaren i kollektivavtal blivit överens om. Samverkan ersätter inte MBL utan kompletterar den. Tanken bakom samverkan är att du och dina kollegor ska kunna påverka på ett tidigt stadium till exempel vid förändringar på arbetsplatsen. Din röst är viktig och man kan beskriva samverkan lite mer som direktdemokrati, där man löser de flesta frågor. Inflytande enligt MBL handlar mer om att den fackliga organisationen får möjlighet att påverka det som händer på jobbet via traditionella förhandlingar i ett arbetssätt som mer liknar Skillnaden mellan MBL och samverkan MBL Förhandlar Företräder Före beslut Samverkan Samverkar Direktinflytande På idéstadiet 34 35

2. Arbetsplatsträffar Inflytande på tre nivåer Du och alla andra anställda ska ha möjlighet att delta i både verksamhetsutvecklingen och den egna kompetensutvecklingen. Individuella utvecklingssamtal mellan dig och chefen om verksamheten och din egen utveckling. Arbetsplatsträffar, där alla anställda ska vara med och få chansen att ta upp olika frågor och problem. Samverkansgrupp, när ni inte blir överens på en arbetsplatsträff eller om frågan berör fler arbetsteam eller enheter. Här representeras du av STs fackliga ombud. 1. Utvecklingssamtal Det finns många olika sorters samtal som förs mellan anställda och den närmaste chefen och i olika organisationer kan de ha olika namn. De kan kallas medarbetarsamtal, utvecklingssamtal, lönesamtal, eller något annat. De kan också betyda olika saker i olika organisationer. Oavsett vad samtalet kallas är det viktigt att du och din chef: Tydliggör mål och uppgifter och att du och chefen utvärderar hur de genomförs. Diskuterar frågor som bidrar till att utveckla arbetsklimatet och samarbetet på arbetsplatsen. För att hitta snabba lösningar på vardagliga arbetsproblem måste man träffas och stämma av läget, och försöka hitta lösningar. Därför talar samverkansavtalet om arbetsplatsträffar. Istället för formella MBL-förhandlingar, träffas anställda, inom det naturliga arbetslaget med liknande arbetsuppgifter, både chefer och medarbetare, i en gemensam arbetsplatsträff, helst var fjortonde dag. Här löser man tillsammans till exempel hur verksamheten kan utvecklas och hantera de arbetsmiljöfrågor som dyker upp. Alla har rätt att lyfta upp frågor som gäller arbetet. Och alla får vara med och forma lösningen. Meningen är att arbetsplatsträffarna ska ge dig och dina arbetskamrater chansen att påverka allt. Tips för bra arbetsplatsträffar: Ha max tolv deltagare. Det ska vara samma deltagare varje gång. Minst var fjortonde dag regelbundenheten är viktig. Inte för långt möte max en timme. Alla prioriterar mötet. I förväg känd dagordning (gärna en stående dagordning). Ordförandeskapet och sekreterarsysslan kan cirkulera i gruppen. Engagerade och aktiva deltagare är viktigt uppmuntra dem som brukar vara tysta. Minnesanteckningar eller protokoll som delas till deltagarna. Diskuterar dina behov av kompetensutveckling och stöd för att uppfylla målen. Att få samverkan att fungera tar tid. Det handlar ofta om ett nytt sätt att arbeta, och då syns resultaten kanske först efter en tid. Det finns fler bra tips på hur en arbetsplatsträff bör genomföras på www.st.org. 36

3. Samverkansgrupp Om ni inte kan komma överens på arbetsplatsträffen eller en fråga rör fler än den egna enheten, kan frågorna lyftas till samverkansgruppen. Där deltar chefer och representanter för de olika facken. På vissa arbetsplatser finns också en central samverkansgrupp. I denna grupp förs de mer myndighetsövergripande diskussionerna. Samverkansgruppen kan också fungera som skyddskommitté, något som måste finnas enligt arbetsmiljölagen om man har minst 50 anställda. När MBL träder in Samverkan mellan arbetsgivare och anställda är nästan alltid bäst. Men det kan finnas situationer när man inte kan eller vill komma överens på det sättet. Då finns de arbetsrättsliga lagarna. Finns inte förutsättningar för att gå vidare i samverkan i en speciell fråga eller ett särskilt område, kan ST använda den traditionella förhandlingsmodellen enligt MBL. Grunder för samverkan Effektivitet och bra utveckling är en av grundtankarna när det gäller samverkansmodellen. Målen och förutsättningarna för samverkan kan sammanfattas så här: tydliga verksamhetsmål tydlig koppling mellan mål, den egna arbetsinsatsen och resultatet tydlig ansvarsfördelning balans mellan ansvar och befogenheter att arbetet tar tillvara alla anställdas kunskaper och erfarenheter jämställdhet möjlighet till personlig utveckling och kontinuerligt lärande för alla anställda möjlighet för alla anställda att genom påverkan av den egna arbetssituationen kunna bidra till utveckling av verksamheten att arbetet organiseras så att det skapar goda kommunikationer mellan människor och ett öppet och utvecklande klimat Att diskutera Har ni samverkansavtal på din arbetsplats? Vad händer om ni inte kan enas i en fråga på arbetsplatsträffen? Vad händer om arbetsgivaren och ni anställda är oeniga i någon fråga? Hur hanterar ni arbetsmiljöfrågorna i samverkan? Vilka fördelar och nackdelar har samverkan respektive MBL? ett meningsfullt arbete som ger möjlighet till variation. 39

Ditt inflytande i facket ST arbetar tillsammans med dig för att du ska få det bättre på jobbet. Och omvänt är det du och de andra medlemmarna som är grunden för ST och driver de fackliga frågorna framåt. Som medlem kan du själv vara med och påverka vilka frågor som ST ska arbeta med. Du kan engagera dig som förtroendevald på din arbetsplats eller i din ST-klubb, sektion eller avdelning. Du kan också påverka arbetet genom att vara en aktiv medlem som diskuterar och föreslår vilka frågor ST ska driva. Dialog i vardagen Det är du tillsammans med de andra medlemmarna på arbetsplatsen som vet bäst vad som behöver göras. Och det är också där det finns störst möjligheter att påverka. Det brukar inte saknas samtalsämnen om hur det är och hur det borde vara på jobbet, när arbetskamrater träffas för en eftermiddagsfika. De samtalen är lysande. Engagemang är en av de viktigaste förutsättningarna när man vill förändra något. Frågan är om man vill låta det hela stanna vid prat eller om man vill gå vidare och faktiskt göra något åt det man inte tycker fungerar. Vill ni göra något åt det som inte fungerar, kontakta ST. ST på arbetsplatsen har stor kunskap om bland annat anställningsvillkor, lönesättning, utvecklingsmöjligheter, inflytande och rätt till delaktighet och företräder dig i förhandlingar med din arbetsgivare eller ger dig stöd och hjälp inför samtalen om lön. Om något händer på din arbetsplats, har du stöd och tillgång till de fackliga tjänster som ST erbjuder. STs samlade kompetens och erfarenhet, både lokalt och centralt, står till ditt förfogande för att hävda dina intressen. 40 41

Din röst på medlemsmöten Att delta på medlemsmöten är också ett bra sätt att göra sin röst hörd. Kontakta STs arbetsplatsombud på klubb-, sektions- eller avdelningsnivå, om att ni vill att ett medlemsmöte borde äga rum för att diskutera en viss fråga. Kallar ST till ett möte till exempel inför lönerevisionen är det ett lysande tillfälle att påverka resonemangen om lönesättningen. Vad det är i arbetsuppgifterna och i de personliga kvalifikationerna som ska påverka lönen? För dina fackliga företrädare är medlemsmötet ett sätt att lyssna på medlemmarna och vilken hållning ST ska ha i en fråga. Dessutom är mötena ofta trevliga och informativa och läggs kanske som en fackfrukost, fackfika eller facklunch. STs hjärtefrågor Inom ST finns ett antal övergripande grundfrågor, så kallade traditionella fackliga frågor, som ST ständigt driver. Det gäller: Lön och andra anställningsvillkor Utveckling och Inflytande i arbetet Jämställdhet och Mångfald Arbetsmiljö och Trygghet Årsmöten Årsmöten är ett forum där ST kan besluta om stora och viktiga frågor. Medlemmarna tar ställning till förslag/motioner och bestämmer riktlinjerna för nästa års arbete. På årsmötet läggs de lokala verksamhetsplanerna fast, där väljs ledamöter till styrelsen och där förs de viktiga diskussionerna om hur det fackliga arbetet har skötts under året och vad som behöver förnyas. Förslag till årsmötet Om du finns på en arbetsplats där ni har en rikstäckande avdelning är kanske klubben den fackliga enhet som finns närmast dig. Klubben arbetar med frågor som berör din arbetsplats och vill du att klubben ska jobba med en speciell fråga skickar du in en motion till klubben där du talar om vad du vill att klubben ska göra. Klubbstyrelsen tar ställning till din motion. Ibland kan frågan vara för stor för klubben och då kan de skicka den vidare till sektionen. Kan frågan inte heller hanteras av sektionsstyrelsen kan de vidarebefordra den till avdelningsstyrelsen. Om det är en förbundsövergripande fråga kan avdelningsstyrelsen välja att skicka in den som en motion till förbundsstyrelsen, som ska svara motionären inom tre månader. Ta reda på beslutsvägarna Om man vill driva en fråga inom sin egen fackliga organisation är det bra att känna till hur beslutsvägarna går. På så sätt skiljer sig ST inte från andra demokratiska organisationer. Ibland är det bra att ta lokala strider och diskussioner och ibland är det bra att lyfta frågorna högre upp i organisationen och därmed ge dem större tyngd. Om du och dina arbetskamrater länge har drivit en specifik fråga på din arbetsplats, kanske ni till slut tröttnar. Då kan ni välja att driva frågan vidare inom ST. Oavsett var inom STs organisation du befinner dig, handlar det då om att föra frågan framåt. Det kan gå till på flera 42 43

olika sätt. Antingen tar du kontakt med ST Direkt eller till ditt närmaste ST-kontor och berättar om problemet och ber om hjälp på lämpligt sätt, eller så låter du frågan vandra den formella vägen. Motionera till ST Enligt förbundets stadgar har en medlem, klubb, sektion eller avdelning rätt att när som helst komma in med motioner och förslag till förbundsstyrelsen. Är du som motionär inte nöjd med styrelsens svar, kan du begära att frågan ska behandlas på nästa förbundsstämma. Under kongressår behandlas en sådan fråga av den ordinarie kongressen.. I princip kan du motionera om vad som helst. Det är svårt att ange vad man kan ta upp i en motion. Allmänt kan man säga att det fungerar bäst att framföra sådana förslag som förbundsstyrelsen kan besluta om. Lokala och kortfristiga frågor kan det vara bättre att framföra till den egna klubben, sektionen eller avdelningen. Att diskutera Har ni regelbundna medlemsmöten på er arbetsplats? Vilka frågor känns angelägna just nu att arbeta med? Hur jobbar ni vidare med dessa frågor? Motionsformulär finns på www.st.org under För medlemmar. 44 45

3 Morgondagens ST ST, liksom övriga fackliga organisationer i Sverige, står inför en rad utmaningar. Vi påverkas av vår omvärld och utvecklingen både globalt och här i Sverige. Hur ska facket förändras för att svara upp till de nya kraven på arbetsmarknaden? Hur kan vi behålla vår fackliga styrka så att vi även i fortsättningen har ett inflytande över anställningsvillkoren på våra arbetsplatser genom att vara ett attraktivt fackförbund för nya medlemmar? Hur kan vi tillsammans arbeta för att värna och utveckla den svenska modellen? Och vilket engagemang vill du själv lägga på att forma framtidens arbetsvillkor och Morgondagens ST? 46 47

Kollektivavtal din trygghet Arbetsmarknaden har förändrats mycket under de senaste åren. För att även i fortsättningen ha inflytande över arbetsvillkoren på arbetsplatserna måste ST rekrytera fler medlemmar. Facklig styrka är beroende av storlek. Om antalet medlemmar i ST minskar, samtidigt som avtalen allt mer blir lokala för den enskilda arbetsplatsen, blir det svårt för de anställda att få inflytande över löner och anställningsvillkor. Utvecklingen kan då bli att det blir allt mer upp till arbetsgivaren att ensidigt bestämma över innehållet i avtalen, eller säga upp dem. I den offentliga debatten får man ibland intrycket av att kollektivavtal är något negativt och till och med ett hinder för var och en att påverka sina anställningsvillkor. Det är precis tvärtom! Kollektivavtalet ger dig och dina arbetskamrater ett skydd och ett inflytande över löner och anställningsvillkor. Det är ett avtal mellan arbetsgivaren och fackföreningen som reglerar löne- och anställningsvillkor och vissa andra frågor på arbetsplatsen. Genom avtalen ökar vi löner och förbättrar anställningsvillkoren och ser till att arbetsgivaren inte ensidigt avgör vad som ska gälla. Korta anställningar En utveckling på arbetsmarknaden i stort, och även inom STs organisationsområde, är att antalet visstidsanställningar ökar. En utmaning för ST blir att attrahera och rekrytera även de med kortare anställningar som medlemmar. ST ska vara det självklara valet på arbetsplatsen, oavsett anställningsform. Den fackliga nyttan kan dessutom vara större för den som inte är tillsvidareanställd, då ST på arbetsplatsen kan verka för bättre villkor och fortsatt anställning för dem med visstidsanställningar. Att ST representerar alla på arbetsplatsen, och då även de med visstidsanställningar, är ytterligare en faktor som ökar den fackliga styrkan. ST framtidsfacket Hur ska ST som fackförbund bäst vara organiserat i framtiden? Hur fungerar facket bäst på arbetsplatsen? Hur fungerar det bäst i Sverige i stort? ST är idag en mycket decentraliserad organisation. I stort sett alla frågor beslutas på lokal-lokal nivå, det vill säga på de enskilda arbetsplatserna. STs förbundsstyrelse har delegerat beslutsrätten i de flesta frågor till STs avdelningar, som i sin tur har rätten att själva välja att delegera vidare hantering, förhandlings- och beslutsrätt till sina eventuella sektioner och klubbar. I framtiden kommer allt större fokus för det fackliga arbetet ligga på den egna arbetsplatsen. Då är det viktigt att ST lokalt hittar det bästa sättet att arbeta, både gentemot medlemmarna och arbetsgivaren. Även om avtalen i sin konstruktion blir allt mer lokala, kommer ST på rikstäckande nivå att få större betydelse när det gäller opinionsbildning och övergripande avtalsförhandlingar. En del frågor är viktiga att förhandla om centralt så att det inte blir alltför olika villkor mellan olika arbetsgivare och arbetsplatser. Framtidens medlem När vi funderar över Morgondagens ST är det självklart att fundera över hur framtidens medlem ser ut. Det fackliga arbetet har utvecklats från att vara ett medlemskap där en facklig företrädare just företrädde medlemmen och förde hans/hennes talan gentemot arbetsgivaren. Idag är det fackliga medlemskapet mer inriktat på att vara en resurs som 48 49

medlemmen själv efterfrågar vid behov. Det kan till exempel gälla stöd inför lönesamtalet. Framtidens medlem har kanske andra prioriteringar när det gäller innehållet i avtalen än vad dagens medlemmar har. Kanske är det egna inflytandet över när och var man arbetar viktigare än pensionsfrågorna? Hur kan vi då erbjuda medlemmen ett större inflytande över avtalen på den egna arbetsplatsen? Vilken arbetsplanering, vilka villkor och rutiner ska anpassas så att det blir lättare att kombinera privatliv och yrkesliv på arbetsplatsen? Framtidens medlemskap Arbetsuppgifter och arbetsplatser förändras allt snabbare. På vilket sätt ska ST utveckla tryggheten och medverka till att ge medlemmarna bättre förutsättningar och stöd vid organisationsförändringar? Idag är det fackliga medlemskapet i ST mycket av ett fackligt smörgåsbord som erbjuder tjänster och resurser vid efterfrågan. Hur kan vi tillsammans göra medlemskapet till något som inbjuder till påverkan och medverkan? Hur kan vi ge plats för både de medlemmar som vill kunna välja från det befintliga smörgåsbordet och de medlemmar som själva vill vara med och påverka innehållet och utbudet? Framtidens medlemsinflytande På vilket sätt kan vi erbjuda ett inflytande för medlemmarna över det fackliga arbetet i ST i stort? Vilka övergripande frågor ska ST arbeta med i framtiden? Är dagens demokratiska struktur i ST den allra bästa, eller ska medlemmarna via till exempel rådslag på webben få ett större inflytande över förbundets arbete? Du är ST i framtiden Oavsett var du jobbar och hur du tänker kring ditt medlemskap i ST är du den viktigaste resursen för förbundet. Det är dina och övriga medlemmars tankar och åsikter som driver förbundets arbete framåt. Fundera gärna lite över hur du kan vara med och påverka STs arbete i framtiden. Vill du engagera dig som förtroendevald på din arbetsplats, eller brinner du extra för en specifik fråga? Ta kontakt med ST på din arbetsplats om du vill engagera dig. Vad du gör av ditt medlemskap är upp till dig. Många medlemmar är passiva. Det kan du också välja att vara, men tänk på att du kan göra skillnad om du tar vara på möjligheten att påverka. Att arbeta tillsammans med andra ger mod och styrka och det finns oändligt många exempel på framgångar man kan nå på det sättet. Att diskutera Kommer STs nuvarande organisation att fungera i framtiden? På er arbetsplats? I Sverige i stort? Hur ser ditt engagemang ut idag? Hur ser du på individen och kollektivet i det fackliga arbetet? Hur kan du bidra till att utveckla det fackliga arbetet på din arbetsplats? Vilka nya verktyg skulle du vilja ha om du engagerade dig mer aktivt? 50

Därför väljer jag ST Tydliga värderingar I ST är de grundläggande fackliga värderingarna viktiga. Vi arbetar aktivt för demokrati, rättvisa, humanism och solidaritet. ST arbetar också internationellt för att stärka fackligt arbete i länder där mänskliga och fackliga fri- och rättigheter inte är självklara. Viktiga frågor Bättre arbetsvillkor är vårt viktigaste mål. Det gäller främst lön och andra anställningsvillkor, rätten till utveckling och inflytande i arbetet, gott ledarskap och god arbetsmiljö. ST kämpar för jämställdhet mellan könen, arbetar för en ökad mångfald och motverkar alla former av diskriminering. En arbetsplats en fackförening STs motto är En arbetsplats en fackförening. Alla är välkomna som medlemmar, oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Det ger styrka, gemenskap och ökar sammanhållningen. Helhetssyn på arbetet Goda arbetsvillkor förutsätter både individuell utveckling och utveckling av verksamheten. ST arbetar för att medlemmen dels ska få större inflytande över sitt arbete, dels kunna påverka det som händer på arbetsplatsen. Medlemmarna styr Medlemmarnas behov och önskemål styr det fackliga arbetet. Verksamheten formas och drivs av medlemmarna tillsammans. Alla uppmuntras att delta och påverka vilka frågor som ska prioriteras. På arbetsplatsen där möjligheterna att påverka är störst finns arbetsplatsombud som medlemmarna själva har valt. Samarbete ger styrka För ST är samarbete viktigt både i den egna organisationen och med andra. Det ger kraft i förhandlingar, opinionsbildning och internationellt arbete. Kompetens och erfarenhet ST vet hur det är att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Vi har lång erfarenhet och expertkunskap om de frågor som är viktiga för medlemmen och verksamheten. Det gör att ST kan påverka arbetsgivaren och genomdriva förändringar. Partipolitiskt obundet ST är inte kopplat till något politiskt parti. När ST tar ställning i politiska frågor är det utifrån medlemmarnas perspektiv och intressen. 52 53

Egna anteckningar 54 55

Egna anteckningar 56 57

Egna anteckningar 58 59

Facklig historik 1985 Stor konflikt för statligt anställda om följsamheten i löneutveckling i förhållande till industrin. Ca 80 000 medlemmar i TCOförbunden i den offentliga sektorn är i strejk eller lockoutade. 1909 Storstrejken. 1928 Lag om kollektivavtal och lag om arbetsdomstol träder ikraft. Kollektivavtalet etableras således i lagstiftningen. Lagen gör anställningsavtal som strider mot kollektivavtal ogiltiga och förbjuder stridsåtgärder i frågor som är reglerade i kollektivavtal. 1931 Ådalen strejkande arbetare skjuts till döds av militär under en demonstration. 1951 Semesterlagen ger rätt till tre veckors semester 1966 Även offentligt anställda får lagfäst rätt till förhandlingar och rätt att vidta stridsåtgärder. 1972 Lag om styrelserepresentation för anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar träder ikraft. 1977 Lagen om anställningsskydd införs. I och med denna lag var arbetsgivarens fria uppsägningsrätt upphävd. Anställning gäller normalt tills vidare och uppsägning av ett anställningsavtal får bara ske om saklig grund föreligger. MBL träder ikraft, och ersätter därmed 1928 års lag om kollektivavtal, samt 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt. 1980 Arbetsmiljölagen träder ikraft och ersätter arbetarskyddslagen. Den psykosociala arbetsmiljön uppmärksammas. 1995 Sverige blir medlem i EU. 1991 Nya Jämställdhetslagen träder ikraft med utbyggda regler om aktivt jämställdhetsarbete. Även indirekt könsdiskriminering förbjuds. 1997 Samverkansavtal för staten tecknas 2004 Sifferlösa avtal för staten med individgaranti för STs medlemmar, vilket ställer större krav på lokala facket. 2007 STs medlemmar får möjlighet att diskutera avtalsrörelsen på webben. 60 1904 STs föregångare bildas. 1906 Decemberkompromissen SAF accepterar rätten att bilda fackföreningar och förhandla om anställningsvillkoren mot att LO accepterar att arbetsgivaren har rätt att fritt anställa och avskeda, samt att leda och fördela arbetet. 1918 Allmän och lika rösträtt för män. 1921 Allmän och lika rösträtt för kvinnor. 1936 Lagen om förenings- och förhandlingsrätt träder ikraft. Dock med undantag för den offentliga sektorn. 1938 Saltsjöbadsavtalet mellan SAF och LO. Avtalet reglerar bland annat förhandlingsordning för rättstvister, uppsägning av arbetsavtal, begränsning av ekonomiska stridsåtgärder, samt behandling av konflikter som berör samhällsviktiga funktioner. 1974 Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen träder ikraft. Ger rätt att vara fackligt aktiv på arbetstid. 1978 Ny semesterlag fem veckor samt ett större inflytande för arbetstagaren över semesterförläggningen. 1982 Ny LAS (Lagen om anställningsskydd) träder ikraft, med vidgade möjligheter till att tidsbegränsa anställningar. 1980 Jämställdhetslagen träder ikraft och en jämställdhetsombudsman tillsätts. 1994 Televerket och andra affärsverk bolagiseras 1996 Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering, diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder, och lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning träder ikraft. 2000 Sifferlösa centrala kollektivavtal börjar slutas på arbetsmarknaden. Lönebildningen förskjuts alltmer ner till fredspliktsbundna lokala förhandlingar. Individuell lönesättning blir alltmer dominerande.