Flygfoto över aktuellt område. Källa: Eniro SAMRÅDSUNDERLAG Ändring av befintlig 40 kv-luftledning söder om Lindessjön, Lindesbergs kommun
Sökande Vattenfall Eldistribution AB Österlånggatan 60 461 34 Trollhättan Konsult tillstånd WSP Sverige AB Box 130 33 402 51 Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: 010-722 75 00 Fax: 010-722 74 20 Org.nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Uppdragsledare: Erik Nordström Handläggare: Frida Gyllensten Kartor/Gis: Viktoria Ahl Teknisk konsult NEKTAB- Nordisk Elkraft Teknik AB Sågaregatan 22 461 32 Trollhättan Tel: 0570-100 20 Uppdragsledare: Robert Kozelka Kontaktperson Frida Gyllensten WSP Sverige AB Tel: 010-72 27 465 E-post. Frida.gyllensten@wspgroup.se Niklas Kelvered E-post: niklas.kelvered@vattenfall.com 2
1 Bakgrund...4 2 Tillståndsprocessen...6 2.1 Gällande regelverk...6 2.2 Samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB)...6 2.3 Prövningen...6 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt...6 2.5 Övriga tillstånd eller dispenser...7 3 Beskrivning av förespråkat alternativ...8 3.1 Teknik...9 3.2 Byggskede... 10 3.2.1 Jordkabel... 10 3.2.2 Kabelstolpar... 10 3.3 Markbehov... 11 3.4 Säkerhet... 11 3.5 Drift och underhåll... 11 4 Elektriska och magnetiska fält... 12 5 Förväntad miljöpåverkan... 13 5.1 Markanvändning och markingrepp... 13 5.2 Bebyggelse och boendemiljö... 13 5.3 Naturmiljö... 13 5.1 Strandskydd... 14 5.2 Skydd av vatten... 14 5.2.1 Hydrogeologisklogisk utredning... 16 5.3 Kulturmiljö... 16 5.4 Rekreation och friluftsliv... 18 5.5 Landskapsbild... 18 5.6 Planförhållanden... 18 6 Alternativ... 19 6.1 Utredningsalternativ A... 19 6.2 Utredningsalternativ C... 19 7 Preliminär innehållsförteckning MKB... 20 8 Referenser... 21 3
1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) utreder möjligheten att ersätta en mindre delsträcka av bolagets befintliga 40 kv- luftledning (ML 392), som leder mellan Lindesberg och Guldsmedshyttans transformatorstationer i Lindesbergs kommun, 1 med jordkabel. Den delsträcka som är aktuell för ombyggnation är belägen inom ett område kallat Sörlunda, söder om Lindessjön, i Lindesbergs kommun och berör bl.a. fastigheterna Dalskogen 4:7, 1:2 samt 1:9. Anledningen till Vattenfalls planer är att Lindesbergs kommun har för avsikt att exploatera det markområde där den aktuella delsträckan passerar. Kommunens intention är att detaljplanelägga markområdet för bostadsändamål. Att den befintliga delsträckan ersätts med jordkabel är en förutsättning för att kommunen ska kunna genomföra sina planer. Inom ramen för aktuellt projekt studeras tre alternativa ledningssträckningar, se figur 1. För närvarande utgör utredningsalternativ B förespråkat alternativ. Föreliggande samrådsunderlag har tagits fram för att på ett tidigt stadium beskriva den aktuella verksamhetens lokalisering, utformning samt förutsedda miljöpåverkan. 1 Beslut om nätkoncession för linje 1998-05-28 Dnr: 4N324-97-8100 4
Figur 1. Karta över utredda ledningsalternativ 5
2 Tillståndsprocessen 2.1 Gällande regelverk För att bygga en starkströmsledning krävs tillstånd enligt Ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Även ändringar av befintliga ledningar som inte kan anses rymmas inom ramen för redan beviljat tillstånd kräver nätkoncession. Ansökan görs då som en ändring av den befintliga nätkoncessionen. En ansökan om ändring av nätkoncession ska innehålla samma uppgifter som en ansökan för en ny ledning. Ansökans omfattning beror av betydelsen och storleken av ändringen. Tillståndsprövande myndighet är Energimarknadsinspektionen. Länsstyrelsen utgör samrådspart och remissinstans. 2.2 Samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Inför ansökan om nätkoncession ska samråd genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda i enlighet 6 kap 4. miljöbalken. Om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan är samrådskretsen utökad, något som beslutas särskilt av länsstyrelsen. Efter genomfört samråd ska en MKB upprättas vilken sedan ska biläggas tillståndsansökan vid inlämnandet till Energimarknadsinspektionen. Syftet med samrådet är i huvudsak att informera om det föreslagna projektet samt att inhämta samrådsparternas synpunkter. De synpunkter som inkommer under samrådsprocessen ska beaktas i det fortsatta arbetet med tillståndsansökan och MKB:n. Syftet med MKB:n är i huvudsak att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade ledningen och dess uppförande kan få på; Människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö Hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt Annan hushållning med material, råvaror och energi Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 2.3 Prövningen När ansökan är komplett och, utöver MKB, innefattar de övriga handlingar som krävs enligt Ellagen sänds denna in för prövning till Energimarknadsinspektionen. När Energimarknadsinspektionen tagit emot tillståndsansökan inhämtar myndigheten yttranden från bl.a. försvarsmakten, berörd länsstyrelse, kommun, fastighetsägare samt övriga berörda sakägare innan tillstånd till verksamheten kan medges. 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få påbörja byggnationen av ledningen krävs förutom tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Tillträde fås vanligtvis genom tecknande av markupplåtelser mellan fastighetsägare och nätägare. Vattenfall har som målsättning att, så långt det är möjligt, träffa frivilliga överenskommelser med berörda fastighetsägare. Fastighetsägaren ersätts för det intrång som sker på den mark som tas i anspråk för ledningen. När koncession sedan beviljas lämnar Vattenfall in en ansökan om ledningsrätt till Lantmäterimyndigheten. 6
2.5 Övriga tillstånd eller dispenser Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt viss annan speciallagstiftning. Att nämna är bl.a. reglerna områdesskydd i miljöbalken, reglerna om vattenverksamhet samt reglerna i kulturminneslagen. 7
3 Beskrivning av förespråkat alternativ Förespråkat alternativ (utredningsalternativ B) innebär att en ny 40 kv- jordkabel förläggs i mark i enlighet med den ledningssträckning som framgår av figur 2. Den del av luftledningen som ska ersättas med jordkabeln monteras ner och forslas bort. Den nya jordkabeln ansluts sedan till den befintliga luftledningen genom så kallade kabelstolpar, se vidare avsnitt 3.1.1 nedan. Österifrån följer ledningen inledningsvis ledningsgatan för den befintliga luftledningen. Härefter passerar jordkabeln under Örebrovägen och viker sedan av norrut för att strax därefter vika av västerut och ledas längs med den enskilda väg som är belägen inom området. Härefter viker kabelsträckningen av söder ut för att sedan ledas åt väster längs med gränsen till naturreservatet Näset. Kabelsträckningen fortsätter sedan väster ut genom åkermark och ansluts till befintlig ledning strax väster om fastigheten Dalskogen 1:9. Den förespråkade alternativet berör delar av det område som Lindesbergs kommun har för avsikt att detaljplanelägga för bostadsändamål. Figur 2. Karta över ledningssträckning för utredningsalternativ B som utgör förespråkat alternativ. 8
3.1 Teknik Vid byggnationen av planeradledning kommer en 40 kv-jordkabel att förläggas i schakt i enlighet med de krav som ställs i gällande regelverk och normer. I figur 3 samt 4 nedan redovisas en bild över den typ av kabel som kan bli aktuell för byggnationen av ledningen samt en principskiss över den typ av kabelschakt som krävs vid förläggning av kabeln. Figur 3: Exempel på enfaskabel 2 Figur 4: Kabelschakt i genomskärning. 3 Jordkabeln kommer att anslutas till den befintliga luftledningen via så kallade kabelstolpar. Sannolikt kommer kabelstolpar av trä att användas för anslutningen men det kan inte uteslutas att kabelstolpar av komposit skulle kunna bli aktuella vid tid för byggnation. Stolparna kommer troligtvis att ha en höjd av ca 10-15 meter. Slutligt val av stolpar är dels beroende av möjligheten att, vid tid för upphandling, tillämpa bästa möjliga teknik men även på tillgången av stolpar. I figur 5 nedan redovisas en skiss över hur en kabelstolpe kan se ut. Figur 5: Principskiss kabelstolpel 4 2 Branschorganisationen EBR KJ 41 3 Principskiss ritad av teknikkonsulten NEKTAB. Principskissen följer gällande normer bl.a. EBR 4 Vattenfalls handlingar, stolptypen är byggd inom ramen för ett projekt i Vartofta. 9
3.2 Byggskede 3.2.1 Jordkabel Jordkabeln kommer att schaktas ner till rätt förläggningsdjup. Det kan dock inte uteslutas att sprängning kan krävas för att få ner kabeln till det förläggningsdjup som krävs enligt gällande regelverk, se figur 4 ovan. Schaktningen kommer att utföras med hjälp av hjul- eller bandgående grävmaskiner. Vid passage av Örebrovägen kommer så kallad hammarborrning sannolikt att nyttjas för att leda kabeln under vägen. Aktuell metod innebär att en tryckluftshammare slår en roterande borrkrona genom berget. Borrkronan är försedd med hårdmetalltänder som mal sönder eventuella hårda partier. Metoden innebär att borrningen kan genomföras med hög noggrannhet. I figur 6 nedan redovisas en principskiss över aktuell metod. Figur 6: Principskiss hammarborrning 5 3.2.2 Kabelstolpar De kabelstolpar som ska användas för att ansluta jordkabeln till den befintliga luftledningen kommer att lokaliseras i befintlig ledningsgata. De röjningsarbeten som krävs begränsas således. Stolparnas förankring i marken är beroende av de markförhållanden som råder inom området för stolpplatsen samt den typ av stolpar som slutligen handlas upp för etableringen. Kabelstolparna i jord och morän förankras vanligtvis genom att slipers grävs ner ca 15 meter bakom den aktuella stolpen och förankrar stolpen med hjälp av ett stag. Vid sämre jordförhållanden, exempelvis i våtare partier, förankras stolparna istället genom att ett betongankare med tillhörande slipers grävs ner på ett avstånd av ca 15 meter från stolpen och förankrar denna med hjälp av ett stag. För det fall förankring i berg skulle bli aktuellt förankras stolpen vanligtvis genom att så kallade s.k. bladdubb, vilka är fästa i stolproten, borras in i berget. Härefter monteras även 3 bergsstag vid stolparna för att säkerställa att dessa står stadigt. Byggtiden uppskattas i aktuellt fall till ca 2 månader. 5 Källa: Metoder för schaktfritt ledningsbyggande, Rolf Borrås, Bastiaan den Braver, Johan Lundberg, Styrud 10
3.3 Markbehov Förläggning av jordkabel i jordbruksmark medför att mark tillfälligt tas i anspråk vid nedläggningen av kabeln. När ledningen sedan är på plats kan marken i normalfallet nyttjas på samma vis som innan markarbetena genomfördes. Vid passage i skogsmark eller inom områden med träd kan dock en ca fem meter bred skogsgata komma att röjas och underhållas kring ledningen även efter att ledningen är byggd. Vid förläggning av jordkabel krävs i normalfallet också att ett ca 10-20 meter brett arbetsområde tillfälligt tas i anspråk. Arbetsområdet nyttjas bl.a. för framförande och uppställning av de fordon som krävs vid byggnationen av ledningen samt för tillfällig uppläggning av de massor som schaktas upp. Som framgår under avsnitt 3.1.2 ovan kommer de kabelstolpar som krävs för anslutningen av jordkabeln till befintlig luftledning att lokaliseras i redan befintlig ledningsgata. Sannolikt krävs således endast mindre röjningsarbeten för de aktuella stolpplatserna. 3.4 Säkerhet I bl.a. ellagen, starkströmsförordningen samt elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter uttrycks de säkerhetsaspekter som ska följas vid byggnation av en starkströmsledning. 3.5 Drift och underhåll I normalfallet utförs inte regelbunden drift- eller underhållsbesiktning av jordkablar. De underhållsarbeten som utförs är istället påkallade av eventuella driftstörningar eller fel på kablarna. Om fel på ledningen skulle inträffa krävs att den del av ledningen där felet uppkommit grävs fram och lagas. Ledningsbesiktning med bestämda tidsintervall kommer dock att utföras av de kabelstolpar som enligt förslag ska ansluta den aktuella jordkabeln mot befintlig luftledning. Besiktningen kommer att ske i samband med att övriga delar av den befintliga luftledningen besiktas. Driftbesiktning av ledningen utförs från helikopter en gång per år. Vart fjärde år görs även så kallad underhållsbesiktning vilket innebär att besiktning görs av linor, stag och stolpar. Härutöver genomförs så kallad skogsröjning en gång vart åttonde år. Skogsröjningen innebär att de träd eller buskar som växer inom ledningsgatan för luftledningen röjs så att de, fram till nästa röjning, inte kan nå närmare ledningen än angivet säkerhetsavstånd. 11
4 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 12
5 Förväntad miljöpåverkan 5.1 Markanvändning och markingrepp Förespråkat alternativ passerar i huvudsak genom områden med jordbruksmark. Endast ett mindre antal trädbeklädda områden passeras. Som framgår under avsnitt 3.1.3 ovan krävs att ett ca 10-20 meter brett markområde tillfälligt tas i anspråk vid förläggning av kabeln. När kabeln sedan är på plats kan jordbruksmarken i normalfallet nyttjas på samma vis som innan markarbetena genomfördes. Vid passage av skogsbeklädda områden kan dock en ca fem meter bred skogsgata komma att röjas och underhållas kring ledningen efter det att ledningen tagits i drift. Byggnationen av ledningen medför således påverkan för de markägare som äger skogsområdena där ledningen passerar. Med anledning av att de kabelstolpar som ska ansluta den nya jordkabeln mot den befintliga luftledningen kommer att uppföras inom redan befintlig ledningsgata bedöms byggnationen av kabelstolparna inte medföra någon påverkan på markanvändningen i området. 5.2 Bebyggelse och boendemiljö Den huvudsakliga påverkan med avseende på bebyggelse och boendemiljö bedöms uppkomma av magnetfältets utbredning. Som framgår under avsnitt 4 ovan har bolaget för avsikt att tillämpa den rekommenderade försiktighetsprincipen för att minimera risken för förhöjda magnetfält vid förläggning av aktuell kabel. En beräkning av magnetfält kommer att genomföras som en del av arbetet med kommande miljökonsekvensbeskrivning samt tillståndsansökan. Viss störning för boendemiljön kan även uppkomma till följd av buller från de arbetsmaskiner som krävs för byggnationen av ledningen. Även eventuell sprängning kan medföra viss tillfällig störning för de som bor inom området. 5.3 Naturmiljö Delar av den luftledningssträcka som enligt förslag ska ersättas med jordkabel är belägen inom naturreservatet Näset vilket inkluderar delar av Lindessjön samt ett mindre område söder om sjön. Nedmonteringen av luftledningssträckan kommer således delvis att ske inom det aktuella naturreservatet. Den nya jordkabeln som enligt förespråkat alternativ föreslås ersätta aktuell delsträcka är dock lokaliserad utanför naturreservatet. Målsättningen är att undvika ingrepp i naturreservatet vid byggnationen av den nya jordkabeln. Naturreservatet beskrivs i skötselplanen som en bra fågellokal. Syftet med reservatet uppges vara att bevara den öppna och betade strandbiotopen som är belägen inom området samt att bevara en lövdominerad beteshage och en lövrik värdefull skog. Reservatet ska enligt skötselplanen även bevara en representativ del av Bergslagens natur och fungera som ett värdefullt rekreationsområde beläget på gångavstånd från Lindesbergs tätort. Områdets öppna beteslandskap ska återskapas och bibehållas genom restaurering och hävd. 6 Enligt uppgifter från skogsstyrelsen har viss avverkning genomförts inom reservatet och ytterligare ett skogsområde är även anmält för avverkning, se figur 7 nedan. 6 Skötselplan för naturreservatet Näset 2000-10-16 13
Dialog kommer att föras med Lindesbergs kommun gällande huruvida dispens krävs från gällande naturreservatsföreskrifter för nedmonteringen av delar av den luftledningssträcka som enligt förslag ska ersättas med jordkabel. För det fall dispens krävs från föreskrifterna kommer detta att sökas i behörig ordning skilt från ansökan om nätkoncession. Inga kända naturvärden berörs i övrigt av föreslagna åtgärder. Närmsta identifierade naturvärden är belägna öster om Örebrovägen där ett sumpskogsområde samt ett område som ingår i våtmarksinventeringen återfinns, se figur 7 nedan. 5.1 Strandskydd Lindessjön omfattas av ett generellt strandskydd om 100 meter. Vare sig den luftledningssträcka som enligt förslag ska ersättas med en jordkabel eller den ledningssträckning som föreslås för jordkabeln enligt förespråkat alternativ berör aktuellt strandskyddsområde, se figur 7 ovan. 5.2 Skydd av vatten Området där aktuella åtgärder föreslås är till stor del belägen inom vattenskyddsområdet för Rya vattentäkt. Det är således ofrånkomligt att de åtgärder som krävs för nedmonteringen av den befintliga luftledningssträckan samt nedläggningen av den nya jordkabeln delvis berör det aktuella vattenskyddsområdet. Vattenskyddsområdet omfattar en primär och en sekundär skyddszon inom vilka ett antal skyddsföreskifter gäller. Bl.a. krävs tillstånd från kommunen för att få genomföra schaktningsarbeten, borrning, eller andra underjordsarbeten inom såväl den primära som sekundära skyddszonen, såvida det inte är uppenbart att skaderisker för grundvattnet inte föreligger. 7 Tillstånd för de schaktningsarbeten som krävs vid nedmontering av den befintliga luftledningssträckan samt nedläggning av föreslagen jordkabel kommer att sökas i behörig ordning skiljt från ansökan om nätkoncession. För att närmare utreda eventuella påverkan från förändrad markanvändningen i enlighet med planerad nya detaljplan har en hydrogeologisk utredning genomförts i området. I rapporten utreds även eventuell påverkan på vattentäkten som aktuell markförläggning av elkabel skulle kunna utgöra. 7 Beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter för grundvattentäkten Rya, Lindesbergs kommun 2010-04-12 14
Figur 7. Förespråkad sträckning (utredningsalternativ B) samt identiferade naturvärden 15
5.2.1 Hydrogeologisk utredning Enligt utredningen föreligger det inte någon betydande skillnad mellan de tre utredningsalternativen, i fråga om risken för vattentäkten. Inom delar av sträckningen finns risk för att de täta lerskikt som isolerar grundvattnet från ytvattnet kan punkteras vilket skulle innebära att det skapas nya spridningsvägar ner till det undre grundvattnet. För schakten för jordkabeln bör det, enligt utredningen, säkerställas att tätande skikt inte kommer att punkteras. Detta kan göras genom att kontrollera djup till tätande skikt genom borrning längs de planerade stråken och jämföra mot djupet för ledningsschakten. 5.3 Kulturmiljö Vare sig den luftledningssträcka som enligt förslag ska ersättas med jordkabel eller den ledningssträckning som föreslås för jordkabeln enligt förespråkat alternativ berör någon känd kulturlämning. En så kallad övrig kulturhistorisk lämning är dock belägen i direkt anslutning till det område där jordkabeln föreslås ansluta till den befintliga luftledningen via en kabelstolpe, se figur 8 nedan. Lämningen beskrivs i Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök utgöra en plats med tradition. Områdets begränsningslinje uppges av Riksantikvarieämbetet vara osäker. 16
Figur 8. Förespråkad sträckning (utredningsalternativ B) samt identifierade kulturmiljövärden 17
5.4 Rekreation och friluftsliv Inom det område där aktuella åtgärder föreslås är såväl naturreservatet Näset samt Lindessjön belägna. Runt sjön finns vandringsleden Lindessjön runt och närområdena nyttjas för såväl rekreation som friluftsliv. De åtgärder som krävs för att montera ner och forsla bort den luftledningssträcka som enligt förslag ska ersättas med en ny jordkabel kommer av säkerhetsskäl tillfälligtvis begränsa allmänhetens tillträde till området där åtgärderna vidtas. Likaså kommer de åtgärder som krävs för att förlägga jordkabeln i mark tillfälligt innebära att allmänhetens tillträde begränsas. I övrigt bedöms föreslagna åtgärder inte få några effekter på det friluftsliv som bedrivs inom eller i anslutning till aktuellt område. 5.5 Landskapsbild Landskapet där aktuella åtgärder föreslås innefattar bl.a. jordbruksmark, trädbeklädda områden och Lindessjön med tillhörande strand- och friluftsområden. Med anledning av att åtgärderna innebär att befintlig luftledningssträcka ska monteras ner och att en jordkabel ska förläggs i mark bedöms dessa inte bidra till någon negativ påverkan på den landskapsbild som råder inom området. Inte heller bedöms de kabelstolpar som enligt förslag ska lokaliseras till befintlig ledningsgata medföra någon negativ förändring av landskapsbilden. Istället är det rimligt att anta att föreslagna åtgärder medför positiva effekter för den idag rådande landskapsbilden. 5.6 Planförhållanden Enligt 2 kap 8 Ellagen får en nätkoncession för linje inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Det område där den aktuella kabeln enligt förslag ska förläggas omfattas i dagsläget inte av någon detaljplan eller några områdesbestämmelser. Anledningen till att Vattenfall Eldistribution utreder möjligheten att ersätta luftledningssträckan med jordkabel är, som tidigare nämnts, att Lindesbergs kommun avser att detaljplanelägga området där ledningssträckan passerar för bostadsändamål. Den jordkabel som enligt förespråkat alternativ föreslås ersätta luftledningssträckan berör delar av det område som kommunen avser att detaljplanelägga för bostadsändamål. 18
6 Alternativ Som framgår under avsnitt 1 ovan har Vattenfall Eldistribution utöver ovan presenterade förespråkat alternativ (utredningsalternativ B) även studerat ytterligare två alternativa ledningsstäckningar. 6.1 Utredningsalternativ A Utredningsalternativ A innebär att den nya kabeln förläggs i enlighet med blå markering i figur 1 ovan. Österifrån följer utredningsalternativ A samma sträcka som förespråkat alternativ. Utredningsalternativ A följer således ledningsgatan för den befintliga luftledningen. Härefter passerar jordkabeln under Örebrovägen och viker sedan av norrut för att strax därefter vika av västerut och ledas längs med den enskilda väg som är belägen inom området. Vid den enskilda vägens slut följer utredningsalternativ A istället längs med den anlagda stig som är belägen inom området. Ledningen viker härefter av söderut för att anslutas till befintlig luftledning. Utredningsalternativ A innebär att jordkabeln delvis berör det område som Lindesbergs kommun avser att detaljplanelägga för bostadsändamål. Alternativet är även delvis lokaliserat genom naturreservatet Näset och är också till stor del beläget inom vattenskyddsområdet för Rya vattentäkt. Alternativet berör inte några övriga kända naturvärden eller det generella strandskydd som råder kring Lindessjön. En så kallad övrig kulturhistorisk lämning finns i direkt anslutning till det område i öster där den föreslagna jordkabeln skulle ansluta till den befintliga luftledningen via en kabelstolpe. Inga kända kulturlämningar berörs i övrigt av aktuellt utredningsalternativ. De åtgärder som krävs för nedmontering av den befintliga luftledningssträcka som ska ersättas med jordkabel är samma vid förläggning av kabel enligt aktuellt utredningsalternativ som de åtgärder som beskrivit beträffande Förespråkat alternativ ovan. Även den beskrivning som redovisas under avsnitt 3 ovan och som avser tekniken för förespråkat alternativ äger motsvande tillämpning för aktuellt utredningsalternativ. 6.2 Utredningsalternativ C Utredningsalternativ C innebär att den nya kabeln förläggs i enlighet med lila markering i figur 1. Även utredningsalternativ C följer inledningsvis samma sträckning som förespråkat alternativ. Österifrån följer utredningsalternativet således ledningsgatan för den befintliga luftledningen. Härefter passerar jordkabeln under Örebrovägen och viker sedan av norrut för att strax därefter vika av västerut och ledas längs med den enskilda väg som är belägen inom området. Utredningsaltarnativ C viker härefter av söder ut och leds genom åkermark inom delar av det område som kommunen har för avsikt att detaljplanelägga för bostadsändamål. Kabeln leds härefter västerut genom åkermark och ansluts till befintlig luftledning på samma vis som förespråkat alternativ. Aktuellt utredningsalternativ är det alternativ som i störst utsträckning berör det område som Lindesbergs kommun har för avsikt att detaljplanelägga för bostadsändamål. Likt förespråkat alternativ är utredningsalternativ C dock i sin helhet beläget utanför naturreservatet Näset. På samma vis som övriga alternativ berör utredningsalternativ C stora delar av vattenskyddsområdet för Rya vattentäkt. Inga övriga kända naturvärden eller kulturvärden berörs av utredningsalternativet. Inte heller berörs det generella strandskydd som råder kring Lindessjön. En övrig kulturhistorisk 19
lämning är dock belägen i direkt anslutning till det område i öster där den föreslagna jordkabeln föreslås ansluta till den befintliga luftledningen via en kabelstolpe. De åtgärder som krävs för nedmontering av den befintliga luftledningssträcka som ska ersättas med jordkabel är samma vid förläggning av kabel enligt aktuellt utredningsalternativ som de åtgärder som beskrivit beträffande förespråkat alternativ ovan. Även den beskrivning som redovisas under avsnitt 3 ovan och som avser tekniken för förespråkat alternativ äger motsvande tillämpning för utredningsalternativ C. 7 Preliminär innehållsförteckning MKB 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Syfte med projektet 2.2 projektets omfattning 2.3 Gällande lagstiftning 2.4 Företagets miljöarbete 3. Nollalternativet 4. Översiktlig beskrivning av området och ledningsstråk 4.1 Landskap och områdesbeskrivning 4.2 Beskrivning av alternativa stråk 5. Samrådsredogörelse 5.1 Tidigt samråd 5.1.1 Hur samrådet genomförts 5.1.2 Synpunkter framkomna under samrådet 5.1.3 Länsstyrelsens beslut 5.2 Utökat samråd 5.2.1 Hur samrådet har genomförts 5.2.2 Synpunkter framkomna under samrådet 5.2.3 Val av huvudalternativ mot bakgrund av samrådet 6. Beskrivning av förespråkat alternativ 6.1 Ledningens utförande 6.2 Ledningens sträckning, landskapsbild 6.3 Natur, friluftsliv och kulturminnesvård 6.4 Bebyggelse 6.5 Mark- och vattenanvändning 6.6 Planförhållanden 7. Konsekvensbedömning 7.1 Landskap 7.2 Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård 7.3 Bebyggelse 7.4 Mark- och vattenanvändning 8. Omgivningsaspekter 8.1 Elektriska och magnetiska fält 8.2 Material 8.3 Ljudeffekter 9. Påverkan under byggtiden 10. Bilagor 20
8 Referenser www.lstgis.se Översiktsplan för Lindesbergs kommun, antagen 2007 Skötselplan för naturreservatet Näset 2000-10-16 Beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter för grundvattentäkten Rya, Lindesbergs kommun 2010-04-12 Riksantikvarieämbetet, Fornsök, http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/ Skogsstyrelsen skogens pärlor, http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor Skogsstyrelsens skogens källa, http://www.skogsstyrelsen.se/skogenskalla/ Branschorganisationen EBR KJ 41 www.stralsakerhetsmyndigheten.se 21