Trafikverkets arbete med skydd av grundvatten

Relevanta dokument
Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Trafikverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet under 2015

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Enligt sändlista Handläggare

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Åtgärdsvalsstudie. metod i tidig planering. Kerstin Boström, Trafikverket. Ett samarbete mellan:

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

1(5) /

Svenska IENE. Groddjursseminarium. Trafikverket

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.

Renare marks vårmöte 2010

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Remissvar gällande vattenskyddsområde Kalix-Kälsjärv

Varför renar vi vattnet?

9. Grundvatten av god kvalitet

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING

Bygg om eller bygg nytt

Borlänge Ärendenr: TRV 2011/ Ert datum: Ert ärendeid:

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Vägverkets verksamhet och ansvar i förhållande till påverkan på vatten

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Vattenförsörjningsplan

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Att bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

Vattenstämman Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Faktorer som styr VA-planeringen

Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Hur vi använt SVU-rapporten som hjälp vid framtagande av föreskrifter. Linda Randsalu Grundvattenplanerare Kristianstads kommun, C4-Teknik

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

GIS-stöd små avlopp. Handläggarträff Örebro-Värmland

VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? HANDBOK OM VA I OMVANDLINGSOMRÅDEN

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Trafikverkets återrapportering till Vattenmyndigheterna av genomförande av åtgärdsprogrammen 2017

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Kemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Granskning av kommunens arbete med skydd av dricksvattentäkt samt planering för reservvatten

Fire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige. Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Utvärdering av infrastrukturplanerna ur miljömålsperspektiv

Varför bildas Trafikverket?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Miljöbalksdagarna 2013

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Förbifart Stockholm. Fokusgruppsmöte Trafikverket ansvarar även för

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Vattenskyddsområden och vattendomar Hjälp och stöd i arbetet

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Förslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

TEKNISKT UNDERLAG LÄSANSVISNING

Regeringsuppdrag, Plan för kartläggning Anna Åberg

Transkript:

TMALL 0141 Presentation v 1.0 Workshop - Åtgärder för bättre grundvatten Länsstyrelsen i Stockholm - 13 september 2016 Trafikverkets arbete med skydd av grundvatten

Upplägg Infrastrukturen och vattenförekomsterna Organisation Omvärldskrav Förorening av vatten på grund av trafik och transportinfrastruktur Trafikverkets arbete med vattenskydd Riskhantering/riskanalys Åtgärdsvalsstudie Åtgärder Prioritering Underlag Samarbeten Kostnadseffektivare vattenskydd 2

3

VO Planering VO Investering VO Underhåll 6 Regioner Funktionell grupp Vatten AG AquaVia AG Vattenverksamhet AG Yt- och grundvattenskydd AG vatten på webben Anslutande funktionella/tekniska områden Avvattningsteknik, Förorenade områden, Geoteknik, Material o kemiska produkter, Landskap 4

Omvärldskrav Miljöbalken Vägforskningsstationen Testsite E18 RDV - Svensk vattenförvaltning, fastställda åtgärdsprogram Miljömålen Transportpolitiska målen Transportpolitikens mål ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Hänsynsmålet.. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 5

Förorening av vatten på grund av trafik och transportinfrastruktur Kontinuerliga utsläpp pga slitage och urlakning från anläggningen samt slitage och avgasutsläpp från fordon. Temporära utsläpp vid drift och underhåll av anläggningarna såsom halkbekämpning av vägar och växtbekämpning vid banvallar. Utsläpp i samband med olyckor eller spill från fordon, fasta installationer eller vid åtgärder i bygg - och driftskede. 6

Riskhantering Tar utgångspunkt i tre principiella ytterligheter i förhållningssätt 7

Arbetsgång Identifiering - Järnväg eller väg som kan påverka vattenresurs Låga fordonsflöden* Höga fordonsflöden* Avvaktande (ej aktuell för vidare utredning) Informationsinsamling och riskbedömning Acceptabel risknivå Ej acceptabel risknivå Ytterligare Utredning ÅVS *Fordonsflöden Låga: < 200 lastbilar/dygn Höga: > 200 lastbilar/dygn Åtgärd (förebyggande och/eller beredskap) Acceptabel risknivå 8

9 Riskanalys

Påverkansfaktorer bedöms och Konsekvensklass (1-5) analyseras var för sig innan de vägs Värde 5 5 samman. 4 3 3 4 Parametrar: 2 2 - sannolikhet 1 1 - värde - sårbarhet Riskklass: 1, 2, 3, 4 eller 5. Riskklass (1-5) Sannolikhet 5 1 2 3 4 5 Sårbarhet 4 Riskbedömning sker i tre nivåer/steg. 3 Nivå 1 Översiktlig analys för prioritering för fortsatt utredning Nivå 2 Utökad objektsspecifik analys 2 1 Nivå 3 Fördjupad objektsspecifik analys, (projektering) Mycket liten Lindrig Stor Mycket stor Katastrof Konsekvens 10

Åtgärdsvalsstudie Sedan januari 2013 har Trafikverket ett krav att ta fram åtgärdsvalsstudier som det första inledande steget i planläggningsprocessen. Målet är att tidigt skapa en god dialog samt att gemensamt identifiera brister och framtida behov (Handledning 2015:171). En åtgärdsvalsstudie ska ge underlag för en prioritering av effektiva lösningar inom ramen för tillgängliga resurser och bidra till vidareutveckling av hela transportsystemets funktion som en del i en hållbar samhällsutveckling. Arbetssättet följer metodiken för åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen. Åtgärdsvalsstudier är ett inledande steg inför valet av åtgärder och förväntas beakta alla trafikslag och alla typer av åtgärder. Syftet är att skapa ett underlag för att prioritera samhällsekonomiskt kostnadseffektiva lösningar som bidrar både till en vidareutveckling av transportsystemets funktion och en hållbar samhällsutveckling. Fyrstegsprincipen Steg 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 11

Åtgärder Administrativa - Fysiska Byggskede Driftskede - Riktade miljöåtgärder vid befintliga anläggningar Beredskap, exempel Beredskapsplaner Saneringsutrustning Samordnade övningar Förebyggande fysiska åtgärder, exempel Produkt- och materialval Vägutformning siktförbättring, förlåtande sidoområden, avkörningsskydd Funktionella diken Avledning/flödesstyrning - Kantsten, katastrofdammar, täta diken Behandlingsanläggningar Absorbentlösningar Kontroller, skötrsel och snabbare åtgärdande av t ex skadat räcke Jvg Varningssystem, detektorer, skyddsräler, trafo Förebyggande - administrativa, exempel Hastighetsreglering Trafikstyrning 12

Trafikverkets utgångspunkter för prioritering av åtgärder Miljöproblem generellt sett större i befintliga anläggningar. Risken är generellt sett större vid väg än vid järnväg. Grundvatten är generellt sett känsligare än ytvatten. Skyddsåtgärder ska sättas in vid konfliktsträckor med vattenförekomster med utgångspunkt i risksituationen och utifrån ett nationellt perspektiv. Prioritet ges till vattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen och/eller med stora naturvärden. Andra grunder för prioritering kan t ex vara: Samverkans-/samordningsfördelar genom andra planerade projekt på platsen Omvärldstryck TRV är ensam aktör på platsen Hög historisk olycksfrekvens på sträckan 13

Underlag Befintliga TRVs egna underlag tex AquaVia, trafikflöden Utpekade skyddade områden Vattentäktsarkivet Geologiska kartor inkl topografisk info SGUs relativa värderingsmodell för grundvattentäkter SGUs kartläggning av grundvattenberoende ekosystem VISS Väg och järnvägs filmer Olycksstatistik Önskelista Tillrinningsområden grundvattenförekomster Högupplöst hydrografi Relativ värdering ytvattentäkter Vattenskyddsområden för alla vattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen Monetär värdering vatten 14

Samarbeten Nationellt nätverk för dricksvatten CEDR Vattenråd/vattenvårdsförbund odyl Användarrådet Vattentäktsarkivet SGUs råd för samhällsbyggnad Dricksvattenutredningen odyl råds-/referensgrupper Miljömålsrådet 15

Kostnadseffektivare vattenskydd Kostnadseffektivare vattenskydd TRAFIKVERKET I SAMVERKAN MED HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN, SGU, NATURVÅRDSVERKET OCH LÄNSSTYRELSERNA Andra myndigheter och organisationer kan också komma att bli involverade. Det här ska vi göra Målinriktad dialog mot en gemensam plattform kring befintlig trafikinfrastruktur och grund- och ytvattenmiljöer. Så här ska vi genomföra åtgärden Byggande av en gemensam värdegrund och gemensamma principer kring problembild, prioriteringsgrunder och vad som ska åstadkommas. Vad som ska åstadkommas styr sedan vad som prioriteras och kan åtgärdas. Därför behövs åtgärden Trafikinfrastruktur påverkar grund- och ytvattenmiljöer, och målsättningen är att minska och förebygga denna till en acceptabel nivå. En vattenförekomst som påverkas av en infrastrukturanläggning påverkas ofta även av annat och för att skydda denna måste även andra störningar tacklas. Skydd av grund- och ytvatten förutsätter därför att berörda sakägare samverkar mot målet att säkra den berörda resursen och inte bara har fokus på det egna ansvaret. Ambitionsnivåer och prioriteringar bör delas mellan olika aktörer för att åstadkomma de mest kostnadseffektiva skyddsåtgärderna. Val av åtgärd får inte heller styras av vem som ytterst ska betala för de skyddsåtgärder som behöver vidtas. Effekt i miljön vi vill att åtgärden ska leda till Påverkan på grund- och ytvattenmiljöer som har koppling till trafikinfrastrukturens har minskat och förebyggts till en acceptabel nivå. Åtgärden bidrar till dessa miljömål Miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag. Tidsplan för genomförande 2016-2017 16

Kostnadseffektivare vattenskydd - Förslag samverkans ytor 2016 Trafikverket och Göteborgs vattenförsörjning Trafikverket och Stockholms reservvattentäkt Bornsjön Trafikverkets vägledning Yt- och grundvattenskydd 17

Kostnadseffektivare vattenskydd - Förslag samverkansfrågor Vattnets sårbarhet kartunderlag, beredskap, sekretess Vattnets värde monetär värdering, dricksvatten/andra värden skyddat område eller ej Sannolikhet Trafikrestriktioner, miljöavvägningar, samhällsekonomi/acceptans Risk Riskreduktion/riskeliminering, acceptabel risk Riktade åtgärder - Prioritering Lagstiftning/tillämpning Samverkan om åtgärder Samverkan kring analyser, erhållna data/kunskap 18

http://publikationswebbu tik.vv.se/shopping/show Item.aspx?id=5442 http://publikationswebb utik.vv.se/shopping/sho witem.aspx?id=6268 http://www.cedr.eu/ managementcontaminatedrunoff-water-report/ 19

Tack för er uppmärksamhet! Björn Sundqvist Nationell samordnare Vatten bjorn.sundqvist@trafikverket.se Direkt: 010-123 51 34 Mobil: 070-762 34 09 171 73 Solna Besöksadress: Solna strandväg 98 Telefon:0771-921 921 www.trafikverket.se 20