Samtalsterapi. Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst.

Relevanta dokument
Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Välkommen till kurator

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling.

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp)

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Barnperspektiv i LSS-handläggning. Perspektivet som försvann? Kristina Engwall

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Självmord (specialistpsykiatrin i samverkan med kommunens socialtjänst) Mars 2018

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp)

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindgårdens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019. JENSEN grundskola Västerås

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Konflikter och konfliktlösning

Förebyggandevecka på Fabriken.

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

LIKABEHANDLINGSPLAN. Örnässkolan F-6

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Välkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta

Det handlar om kärlek

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

DRAFT. Annat land. utanför europa

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

SET. Social Emotionell Träning.

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Förskoleavdelningen PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2016 FÖRSKOLAN SVEA

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

!"#$$%&'()*+,%-'.#$-/()*+,%-'0,1''

Plan för likabehandling för Berga förskola

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling i Karlstad Gymnastikförening

Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS)

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Gunnel Andersson FoU Södertörn

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden.

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Transkript:

Samtalsterapi Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst. den 26 april 2016 Skriven av: Nina Wennström Ninas Fabrik www.ninasfabrik.se

SAMTALSTERAPI Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst. Fallbeskrivning [Humanistiskt Lärcentrum AB Lena Franzén ] Berit är en 15 årig flicka som kommit i kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin sedan hon vid upprepade tillfällen skadat sig själv. Det tog ett tag innan hon hittade en kurator som hon gillade att snacka med, men Karin kunde verkligen lyssna på henne. I samtalen med Karin har det framkommit att Berit mår sämre och sämre. Hon berättar ingående om hur hon ibland har funderat på att ta sitt liv och ber Karin att aldrig berätta för någon om hennes tankar. Om Karin berättar kommer hon aldrig att förlåta henne och aldrig prata med henne igen. Karin har i sin profession anmälningsskyldighet till socialtjänsten. När hon beskriver sin oro för föräldrarna och berättar att hon vill bjuda in socialtjänsten i arbetet runt Berit trots att Berit inte vill detta blir föräldrarna upprörda. De menar att socialtjänstens medverkan skulle öka riskerna för att Berit skulle ta sitt liv. De säger att de kommer att hålla Karin ansvarig om Karin tar in socialtjänsten i ärendet och något händer Berit. a) Möjligt förfarande Jag skulle förklara och påvisa och berätta varför det är viktigt att involvera socialtjänsten i processen, men inte nödvändigtvis i själva behandlingen av Berit där vi också behöver titta på fler människors inblandning för att komma vidare, men att jag kan finnas med hela vägen som stöd om Berit önskar. Mitt förslag skulle vara att vi tillsammans, med Berit och föräldrarna träffar en person från Socialtjänsten, som jag själv träffat innan för att gå igenom situationen, för att också få en möjlighet att bedöma om det ser ut att kunna bli ett givande möte. 1

Jag skulle också berätta vikten av att jag är skyldig enligt lag att ta in ytterligare personer, så för att fortsätta träffa Berit måste vi ta det vidare. Men att vi gör det tillsammans. b) Resonemang Mitt resonemang kom jag fram till genom att själv försöka försätta mig i den givna situationen, samt genom att ta reda på ytterligare information kring ämnet. Vidare har jag talat med blivande socionomer och även med människor som själva gått igenom denna problematik med självskadebeteende hos unga flickor. Gränsen mellan självmords- och självskadehandling kan vara hårfin. Suicidförsök, där individen sätter sitt liv på spel, och självskadebeteende, där avsikten är att lindra ett obehagligt sinnestillstånd, kan dock skiljas åt av följande tre faktorer: dödlighet, upprepning och avsikt (Socialstyrelsen). (Wallroth & Åkerlund, 2002). Gemensamma nämnare är en svag självbild, dåligt självförtroende och många har inte utvecklat en god jagkänsla eller en positiv kroppsmedvetenhet. De använder beteendet för att kontrollera inre känslor; de kan känna sig tomma, missförstådda, bära på en känsla av att vara till last för andra och vara rädda för fysisk och psykisk närhet. Motståndet från föräldrarna kan bestå av egna tillkortakommanden, en rädsla att deras egna problem kommer att belysas och läggas på bordet. Och att då trycka på att det nu är Berits historia som är fokuspunkten. Ingen annans, men att Berit behöver att vi hjälps åt. 2

c) Dilemma/scenario Nära släkting, alkoholiserad äldre person behöver vård och omsorg, men stöter bort alla runt omkring sig. Här kallad Sven-Åke.På grund av ålderdom och framför allt komplicerad mångårig sjukdomsbild blir allt moment 22. Släkt och familj har tagit avstånd, med kortare besök där främst omsorg och vård avhandlas, själva umgänget blir det inte mycket utav. Vid ordnad kommunal hjälp med t ex städning, säger personen upp kontraktet och avsäger sig all hjälp. Trots det skriande behovet av både hjälp och umgänge. Telefonkontakt kan bli extrem för omgivningen. d) Lösningsförslag De berörda beslutar sig för att välja hur de ska kunna bli kontaktade av Sven-Åke. Genom att t.ex. ställa in telefonen på blockera inkommande samtal från den här kontakten, kan den utsatta själv välja när kontakten ska tas. När energi finns. Om den finns. Städproblemet har försökts åtgärdats genom att boka in kommunal hjälp, men denna sägs upp av Sven-Åke. Inget annat finns att göra. Möjligen skulle man kunna åka och städa, men det finns varken tid eller ork för någon inblandad. Själva lösningen är att acceptera att dilemmat inte är löst, och att situationen faktiskt ser ut så här. 3 Alla möjliga vägar har undersökts och provats. Men till syvende och sist är det Sven-Åkes liv, och hans val hur han vill ha det sin sista tid i livet. Som genom hela livet, ett val. Och alla runt omkring måste göra sina egna val och göra det de vill och kan. Och alla

inblandade gör olika val, och behöver nödvändigtvis inte stämma överens och bör respekteras. e) Dilemma /scenario 2 En långtidsarbetslös ensamstående fembarnsmamma, här kallad Benita, är i beroendeställning gentemot sin egen styrande mamma Regina. Hon vet inte hur hon ska förhålla sig till hennes livssituation. Då hon är i behov av ekonomiskt stöd, hjälp med bilreparationer, hjälp med barnpassning. Hennes egen mamma hjälper till med allt detta, men anser sig då ha rätt att bestämma över andra delar i Benes liv, t ex vilka hon träffar, om hon ska vara på Facebook så mycket, om hon ska dricka alkohol. Och påtala sina åsikter om vikt, klädsel och annat. f) Lösningsförslag Barnen är så pass stora, att det går i skolan största delen av dagen, två av fem har t.o.m. flyttat hemifrån. De hemmavarande är tidvis hos sina respektive fäder. Tid finns att skaffa ett arbete och en större mening för Benita i vardagen. En handlingsplan för att nå dit, att målfokusera samt motiverande samtal för att stärka självkänsla och självförtroende aktivt. Att också få med daglig motion och mer information om hälsa och välbefinnande vore av betydande vikt. Att låta mamma Regina förstå i ett vuxet sammanhang att hon är varmt välkommen med sin omsorg i vissa fall, i andra inte. Och tydliggöra detta. Okunskap kring sociala medier och deras roll i samhället i dag, kan skapa onödig förvirring och skada, och där helt enkelt utbilda och bjuda in för att förstå fördelar och glädje med dessa nya sätt att kommunicera kan hjälpa att skapa närhet och förståelse för varandra. 4