TAT och KI. Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..?

Relevanta dokument
Kvalitetsindikatorer- enkät Kontamination av blododlingar. EQUALIS Användarmöte Klinisk mikrobiologi Annika Wistedt

Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning Utskick: 1. Var arbetar du?

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones

Metoder för förbättrad venprovtagning

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Medicinska Kvalitetsindikatorer i Medicinsk Mikrobiologi 2009

Processinriktning i ISO 9001:2015

Mikro 24/7 Hur snabb mikrobiologisk diagnostik behövs? Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi, Umeå 29 maj 2018

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Processutveckling. Processutveckling. Plan. Act. Study Processutveckling Torsö Rådhus Ingvar Johansson AB.

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

SS-EN ISO 22870:2006. In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Bilagor 103. Bilaga 1 - Krav på styrande och redovisande dokument 104 i QSReg (21 CFR 820)

Uppföljning av ISO 15189:2012 Läget idag


Ett år med ISO 15189: reaktioner från användare och tillsynsmyndighet

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Benchmarking men sen då? - Att förbättra kvalitet med Capiomodellen. Måns Belfrage, chefläkare Anna Zerne, verksamhetsutvecklare kvalitet

Ackreditering av PNA? Linus-dagar Augusti 2014 Hanne Warnander PNA-koordinator Karolinska universitetslaboratoriet

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

Ny analyskatalog 15 oktober

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Sepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta?

EQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Site visit Region Sjaelland 3 november, Capio S:t Görans Sjukhus

Chlamydophila pneumoniaeantikroppar

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Två år med direkt-pcr. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, virus, Solna, Karolinska universitetssjukhuset

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Med den här boken får du: Författaren:

BD Mission. Helping all people live healthy lives

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Det integrerade laboratoriet

2 Biobanken - VIP-prov i blå Sofiabox till Biobanken norr

Tarminfektioner, inledning

Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ VITEK MS Biomerieux Växt av/ingen växt

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum Utgåva 2

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin

Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Meddelande 5/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland. Ett telefonnummer till Laboratoriemedicin Västra Götaland

Verksamhetsberättelse 2016

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Ny analyskatalog 15 oktober

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi

Datum Diarienr: SkaS /2014


Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 OKTOBER 2013

Interna och externa kontroller

Metoddokument Processorienterat arbetssätt

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen

Ny analyskatalog 15 oktober

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Uppdrag Värdegrund och vision Balanserad verksamhetsstyrning

Samverkansnämnd för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Utdata i processform. Iréne Eriksson Strategiska cancerenheten Region Halland

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 10, november 2017

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 7, juni 2018

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS

Nyheter i ISO och 14004

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Processer Vad är processer? Processhierarki

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Transkript:

TAT och KI Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..?

Enkät till samtliga laboratorier före användarmötet TAT (turn-around-tider/ handläggningstider/ svarstider): För hur många olika typer av analyser mäter ert laboratorium för närvarande TAT? Hur ofta utvärderas mätningarna av TAT? För vilka analyser bedömer ni mätning av TAT som mest relevant på ert laboratorium? Kan ni ge exempel på någon TAT-mätning som har lett till en förändring av laboratoriets rutiner? Kvalitetsindikatorer (mätetal som används för att övervaka och utvärdera prestanda för laboratoriets processer och laboratoriets bidrag till patientvården): Vilka kvalitetsindikatorer för mikrobiologi använder ert laboratorium just nu? Har dessa mätetal diskuterats med laboratoriets beställare? Kan ni ge exempel på någon kvalitetsindikator-mätning som har lett till en förändring av rutiner? Vilka personer/funktioner deltar vid utvärderande av TAT och kvalitetsindikatorer på ert laboratorium? Svar från 29 laboratorier varav 19 från Sverige

Det är svårt att hitta effektiva kvalitetsindikatorer

SS-EN ISO 15189:2012 4.14.7 Kvalitetsindikatorer Laboratoriet ska fastställa kvalitetsindikatorer för att övervaka och utvärdera prestanda för kritiska delar av preanalytiska, analytiska och postanalytiska processer. EXEMPEL Antal prover som inte uppfyller kraven, antal fel vid registrering och/eller provmottagning, antal korrigerade rapporter. Processen för övervakning av kvalitetsindikatorer ska planeras. I detta ingår fastställande av mål, metodik, tolkning, gränser, handlingsplan och hur länge mätningen ska pågå. Indikatorerna ska regelbundet granskas för att säkerställa deras fortsatta lämplighet. ANM1 Kvalitetsindikatorer för att övervaka andra rutiner än de som rör laboratorieundersökningar kan ge ledningen värdefulla insikter. Exempel på sådana kvalitetsindikatorer är säkerhet och miljö i laboratoriet, att dokumentation rörande utrustning och personal är komplett och dokumentstyrningens effektivitet ANM 2 Laboratoriet bör fastställa kvalitetsindikatorer för att systematiskt övervaka och utvärdera laboratoriets bidrag till patientvården

SS-EN ISO 15189:2012 4.14.7 forts Laboratoriet ska i samråd med användarna fastställa handläggningstider (TAT) för alla sina undersökningar som återspeglar kliniska behov. Laboratoriet ska regelbundet utvärdera om det uppfyller de fastställda handläggningstiderna

SS-EN ISO 15189:2012 4.14.5 Intern revision 4.9 Identifiering och styrning av avvikelser 5.6.2 Kvalitetsstyrning (intern kontroll) 5.6.3 Jämförelser mellan laboratorier (extern kontroll)

Olika verktyg i kvalitetssystemet avvikelser Intern kontroll Extern kontroll Kvalitetsindikatorer TAT Intern revision

Turn-around-tider (TAT), handläggningstider 29 LAB Hur många analyser övervakas med TAT: Inga (7 ) 1-5 (16 ) 5-20 (4 ) >20 (1 ) Alla (1 ) Hur ofta utvärderas TAT-mätningarna: Aldrig (5 ) 1-3 ggr/ år (12) Månatligen/per kvartal (9 ) Dagligen/varje vecka (1 ) Vilka TATmätningar är mest relevanta: Blododling (13) Influensa (9) Multiresistenta bakterier (9) Calicivirus (4) Urinodling (4) Kliniskt viktiga analyser (4) HSV likvor Likvorodling F-mikroskopi C. difficile C.trachomatis Borrelia Alla analyser Avvisade prov

Kvalitetsindikatorer 5/29 inga eller inget svar 10/29 anger enbart kvalitetsindikatorer av typen: TAT/Svarstider/TATindex Externa kontroller/ Interna kontroller/ Avvikelser Övriga 14 laboratorier specificerar 18 olika typer av kvalitetsindikatorer

Vem utvärderar kvalitetsindikatorerna? Kvalitetsansvariga (11) Medicinskt ansvarig/konsult etc (10) Chefer/Ledare/Ledningsgrupp (29) Alla medarbetare är berörda (7) Ekonom (1)

Kvalitetsindikatorer Pre-analys Analys Post-analys Andel avvisade prov Andel felaktiga prov/beställningar Andel egenremiss/ elektronisk remiss Transporttid Insättningstid blododlingar Antal prov / volymer Andel tekniskt underkända analyser Andel gränsvärden/ positiva/ ospecifika Kvitterade restlistor Omhändertagandetid pos blododling Stödprocesser Enkäter Kasserade substrat Lästa/ giltiga procedurdokument Avslutade förbättringsarbeten med patientnytta Närvaro internundervisning Sjukfrånvaro Låsta PC Svarsprocent medarbetarenkät

Harmonization of quality indicators in laboratory medicine. A preliminary consensus Mario Plebani*, Michael L. Astion, et al Sciacovelli, Wilson Shcolnik, Ana-Maria Simundic and Zorica Sumarac Clin Chem Lab Med 2014; 52(7): 951 958 [The IFCC Working Group on laboratory errors and patient safety] Pre-analys Analys Post-analys Felmärkta prov Felaktigt registrerade prov Fel provtyp Fel provmängd Transportfel, lagringsfel Kontaminerade prov Hemolys/koagulerade prov Andel tekniskt underkända analyser Andel analyser som saknar extern kontroll Oacceptabelt EQ-utfall Oacceptabelt EQ-utfall samma orsak som tidigare Felaktigt registrerade resultat Resultat med missat TAT-mål Felaktiga svar Alarmerande resultat - telefonsvar Frågeställning saknas Felaktig provtagningstid Begriplig frågeställning Relevant frågeställning Kliniskt värdefulla tolkningar Stödprocesser LIS-stopp Utbildningsmått Kundtillfredsställelse-kliniker Kundtillfredsställelse-patient

Harmonization of quality indicators in laboratory medicine. A preliminary consensus Mario Plebani*, Michael L. Astion, et al Sciacovelli, Wilson Shcolnik, Ana-Maria Simundic and Zorica Sumarac Clin Chem Lab Med 2014; 52(7): 951 958

Allt som går att mäta är inte viktigt och allt viktigt kan inte mätas

Allt som går att mäta är inte viktigt och allt viktigt kan inte mätas Ny kunskap, nya smittämnen, förändrade smittämnen? Undanträngningseffekter? Delaktighet och motivation Koppling till ekonomi och resurser uppföljning kan påverka val av indikatorer och mätningar? Mätningar övertolkas och missförstås av andra?

Förändring/ förbättring? (10/29 nej eller inget svar) Nej men extra transporter har ordnats av sund förnuft ändå.. Blod avdelningen-transporter av flaskor från avd till lab. Förändrade tider för transporter från perifera sjukhus samt fler turer inkl röda dagar.. Vi har ändrat metoderna för blododling med snabbdiagnostik och snabbresistensbestämning. Blododlingar arbetstiden startar 7.30 istället för 8.00 för den som arbetar med blododlingar. Förändrade rutiner på lab för att ge snabbare svar på positiva blododlingar. Långa ledtider för bland annat blododlingar används som argument för ökade it-resurser. Ligger till grund för all vår verksamhetsutveckling. Pga diskusion omkring TAT mätningar har vi kortat ner svarstider inom en del immunologiska metoder.. TAT för PCR herpes/varicella i likvor. Förkortade svarstider. TAT mikroskopi feces: Förändrade rutiner på lab för att säkerställa att svar ges inom utlovad tid. Borrelia/EBV metodval för snabbare svarstider

80 Turn-around-tider (TAT) per månad 2014-2015 för influensa A-virus, norovirus, MRSA och C. difficile, Karolinska Universitetslaboratoriet 70 60 50 timmar 40 30 Influensa A-virus (mikro till svar) Norovirus (mikro till svar) MRSA (mikro till svar) C. difficile (mikro till svar) Index - 2014: 20 10 0