Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Relevanta dokument
Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Svåra närståendemöten i palliativ vård

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Att möta den döendes existentiella behov

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Att våga prioritera det existentiella samtalet

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Välkommen till kurator

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

God palliativ vård state of the art

Oro, ångest och depression

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Samtal med den döende människan

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem

När mamma eller pappa dör

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Palliativt förhållningssätt

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

-man slutar bara att leva

Interaktion Kommunikation Samtal

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Vad är psykisk ohälsa?

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Cristina Josefsson sida

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Mediyoga i palliativ vård

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Salutogen demensomsorg

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Cancerrehabilitering. Vad, När och Hur? Helene Wendell Processledare cancerrehabilitering

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Validand och valideringshandledare

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Långvarig smärta Information till dig som närstående

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Palliativ vård Professor Peter Strang

Rädsla för återfall. Alltså! Tänk på att:

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Kommunikation och bemötande. Empati

Bemötande aspekter för nyanlända.

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Palliativ vård vid olika diagnoser

Meningen med livet av Serge Kahili King

Smärta. Palliativa rådet

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Peter Strang, professor, överläkare

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Den existentiella krisen i palliativ vård

Dörröppnare och dörrstängare

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Transkript:

Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en döende som talar om att fortsatt få leva Att inleda och föra ett samtal om något som kan var känsligt att tala om för den andre Att bemöta existentiella frågor

Det svåra samtalet Informativa samtal - diagnosbesked/ progress, brytpunktssamtal Stödjande samtal - bemöta starka känslor, psykosociala konsekvenser av sjukdomen och existentiella frågor

Fysiska symtom: smärta, illamående, dyspne etc måste först behandlas innan det är meningsfullt att ge psykosocialt eller existentiellt omhändertagande Psykologiska reaktioner: rädsla, störd sömn, nedstämdhet, oro, depression, ångest Social påverkan: rollförluster, arbete, ekonomi, relationer, vårdplats (hemma/sjukhus) Existentiella frågor: meningen med liv och död, lidande, val, ansvar, skuld, ensamhet

Olika samtalsmodeller Du är inte den som ska ha alla svar, om ens något Du ska inte komma med alla lösningar, om ens någon

Informativt samtal Skjut ett varningsskott - tyvärr har jag tråkiga besked att lämna/vi ville träffa er för att tala om NN s försämring Ge det svåra beskedet - rtg visar/ behandlingen har inte haft förväntad effekt/nn är nu så svårt sjuk att vi bedömer att hon inte har så lång tid kvar Lämna utrymme - tystnad/vad händer nu?/ Fånga upp reaktioner - jag ser att/när du säger...vad menar du då? Gör upp en plan - berätta vad som kommer hända nu

Hur kan jag hantera starka känslor? Någon som upplever starka känslor är INTE mottaglig för logiskt resonemang! Bekräfta det du ser: Jag ser att du är arg. Fråga: Vad får dig att känna så här? Lyssna: Vad har den andre för tankar om hur situationen skall lösas?

Att hantera ångest - ditt eget förhållningssätt Ha i bakhuvudet - det här är kanske individens enda och möjligen bästa sätt att hantera en olidlig situation Ta kontroll över din egen andning och dina tankar - det som händer, händer den andre det händer inte mig Förflytta hela din koncentration på den andre!

Att bemöta ångest Bekräfta det du ser - försök inte tona ner Hur är det just nu? Försök få patienten att verbalisera sina tankar och fantasier, sök orons ursprung - möjligen kan då oron anta en form och handlingsalternativ komma fram Farmakologisk behandling

Bekräftande dialog (Peter Strang) Det handlar alltid om att avlasta och bekräfta - gång på gång, bit för bit Ta upp skulden i allmänna termer: När man får cancer är det vanligt att man undrar vad man har gjort som gör att det här har drabbat en. Många känner skuld för sin livsstil eller att man inte gått iväg till doktor i tid. Kan du känna igen dig i det? (bred bekräftelse) Patienten får tillfälle att sätta ord på sina tankar och känslor: Nej, jag gick iväg i tid. Men det är klart att man tänker på rökningen... Du bekräftar och avlastar patientens specifika situation: Det är mera regel än undantag att människor i din situation beskriver tankar om rökningen. Du fortsätter den bekräftande dialogen: Vad händer med dig då, när du tänker på rökningen (känslomässig del) och hur hanterar du det (kognitiv/strategi del) En sådan bekräftande dialog kan leda till att personen sätter ord på sina känslor men också börjar sätta ord på sina strategier - och när man försöker berätta för en annan "hör man själv" vad som försiggår.

VERKLIGHET Realism Objektiv Sanning Tar kraft och energi FRAMÅTSIGNALER Vill veta Stannar i samtal Håller kvar blicken Frågar och väntar på svar Kommer på möten FÖRHÅLLNINGSSÄTT Undervisa Informera Tala till förståndet DRÖM Orealism Hopp Drömmar Ger kraft och energi VILA STOPPSIGNALER Vill inte veta Som att tala med en vägg Undviker Byter samtalsämne Titta bort FÖRHÅLLNINGSSÄTT Lyssna och ta emot Tala till känslorna

Irvin Yalom Döden den oundvikliga. Upplevelse av livets begränsningar i förhållande till döden. Dödsångest. Friheten att skapa våra liv. Ansvar, vilja, existentiell skuld. Ensamheten vi föds och dör ensamma. Meningslösheten frånvaron av uppenbar mening med livet och sökandet efter densamma.