Organ för SOT och sprids elektroniskt till medlemmarna. Årgång 3, nr 1 SOT-BLADET Våren har anlänt med besked! Bråda tider för humlorna En glad vår önskas alla våra sotare! Våren har åter drabbats oss. Varmt som på sommaren stundtals och bitande kyla på natten, precis som det ska vara. Pollenhalten är rekordhög och våra 2 miljoner allergiker lider hemska kval. SOT väntar fortfarande på något besked från Trafikverket angående vår ansökan, men i avsaknad av avslag är vi fortsatt positiva. Cykeln har nu högsäsong och med den följer roliga turer i vår fagra natur för ung som för gammal. Vi presenterar komihåg för den första cykelturen. Vi saxar vidare ur VTI:s forskning om cykelolyckor. SOT har på begäran tillverkat en prototyp av reflektortub där reflexer okulärt kan jämföras med varandra. Nytt för i år är att vi inför en haikudikt med rötter från Japan. Till nästa nummer tar vi tacksamt emot en Haikudikt från våra läsare med anknytning till naturen och vårt arbete. Trevlig läsning! Vårens Haikudikt Eldflugans vårdans där vindrutor susar fram hon syns hon har chans Västerländsk haiku 1. Kan bestå av 5-7-5 stavelser på tre rader, men kan även vara fri från stavelseräkning. Helst uppdelad på helst tre rader. 2. Bör innehålla ett årstidangivande uttryck. 3. Bör också vara indelad i två hälfter för att förstärka överraskningseffekten.. Redaktör och ansvarig utgivare: Gösta Werner,
SOT s reflektortub SOT har under en tid sökt medel för att konstruera en mätutrustning för bestämning av reflexers optiska kvalitet både i nytillstånd och efter en tids användning. Detta är tänkt att genomföras med en smartkamera alternativt en smartphone. I väntan på eventuellt tilldelade medel för att kunna starta detta projekt har vi valt att ta fram en reflektortub för okulär granskning och jämförelse av fotgängarreflexer och reflexband. Även enklare mätning med hjälp av en smartphone ska kunna göras. Prototyptuben testas nu av styrelsens medlemmar och om resultaten från dessa tester är positiva kan tuben komma att tillverkas efter beställning. Närmare information om tuben kommer att ges i nästa nummer av SOT-bladet. 2 Appen på cykeln, varför då? Tre experter från forskningscentrumet SAFER belyser nuläge och möjliga lösningar för säkrare cykling med hjälp av appar. NTF Väst och SAFER bjuder in till ett seminarium den 6 maj om de senaste forskningsrönen. Vi återkommer i nästa nummer med reportage. Vansinne på väg I sakta mak (110 km/h) på E6:an norrut riktning Oslo, blev jag omkörd av tre sportbilar på 10 meters avstånd från varandra. Farten var mycket hög säkert över 200 km/h. Om inte detta var nog så körde de om en omkörande bil på insidan och därefter trängde sig ut framför densamme. Inga olyckor inträffade där och då men med en rysning utefter ryggraden tvingande mig att tänka på om något gått snett vid detta tillfälle. Dessa kapplöpningsjippon finns inte bara på E6:an utan på de flesta ställen i Sverige. De utgår oftast från kontinenten och målet är att köra till utvalt mål på snabbast möjliga tid. Polisen stoppar en del, de får betala ett antal tusen i böter och sen iväg igen. Förarna är stadda vid god kassa och för dem är böterna säkert bara en fjäder i hatten. Om nu de själva skulle omkomma vid en krock, så må det väl vara hänt. Men omgivande trafik och trafikanter, vilka då drabbas kan få livslång sjukhusvistelse eller gå en smärtsam död till mötes. Några tusenlappar i böter är ett hån mot övriga trafikanters solidariska laglydnad för en säker trafik. Kan inte dessa förare, inhemska som utländska, plockas av vägen, sitta i cellen för åtminstone en dag och därefter tas bilen i beslag. Borde vara ett kännbart straff för dessa trafikens marodörer.
Eldflugan Eldflugan är en skalbagge som i sin flykt sänder ut ljus avsett som parningssignal. Båda könen sänder ut ljus dels som blinkande och dels med fast sken. Blinkfrekvenserna synkroniseras mellan individerna då de samlas i svärmar. De ljusalstrande organen sitter nära bakänden på bakkroppens undersida eller på halssköldens ovansida beroende på art. Ett rödaktigt sken strålar ut från bakkroppen medan ljuset från halsskölden är kallt gulgrönt. Kan vi känna igen färgvalet från svärmande asfaltkrypare på våra vägar? Ljusproduktionen regleras av nervsystemet via syre-tillförseln från trakéerna. Lysande renar ska stoppa bilolyckor Från TT-AFP erfar vi att renskötare i norra Finland bryter ny mark när det gäller att komma på idéer för att förhindra att bilar kör på renar. En reflekterande spray på renarnas horn ska göra att de syns i mörker. Vi hoppas kunna använda sprayen i hela regionen och på alla renar, unga som gamla uttalar Anne Ollila chef för de finländska renskötarnas förening. Vi känner igen det hela från de svenska försöken, då rådjur försågs med reflexband via foderautomater. Flera rådjur fick ett tiotal reflexer samtidigt medan de mindre blev helt utan. För er som vill se filmen från detta svenska försök vänligen kontakta Per Alfredsson på Safetex. Redaktörens anmärkning till de finska försöken är väl att hornen sitter väl högt och att de kontinuerligt bearbetas då renen fejar hornen. Sprayad reflexfärg har tidigare visat sig ha dålig reflektionsförmåga och begränsad hållbarhet. Kanske skulle ett svenskt rådjurshalsband ha bättre effekt och de kan lätt appliceras under märkningen. En svensk exportvara i vardande? GMO dopad reflex! Ett företag i Skaraborg saluför en GMO-dopad fotgängarreflex. Vid kontakt med reflexen frigörs dopamin i bärarens hud som i sin tur påverkar vänstra hjärnhalvans (den ordningsamma delen) reflexcentrum att ge signal till kroppen om att genast montera reflexen synligt på sin klädedräkt. SOT-redaktionen har förgäves försökt nå företagaren för att höra om detta verkligen är tillåtet enligt EUs stränga GMO-regler. Om den avsedda verkan stämmer kan vi till hösten förvänta oss ett ökat reflexanvändande, åtminstone i Skaraborg där försäljningen har gått bra. 3
Saxat ur VTI - Statistik över cyklisters olyckor. Faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling av Anna Niska och Jenny Eriksson. Under åren 2007 2012 har 153 cyklister omkommit i Sverige, majoriteten av dessa i krock med motorfordon. De viktigaste insatserna för att minska antalet omkomna är att arbeta för en ökad hjälmanvändning och förhindra kollisioner genom separering av cykeltrafiken, säkra cykelöverfarter, nödbroms och/eller utvändig krockkudde på bilarna samt varningssystem i lastbilar. I VTI rapport 801 konstateras att under samma period har fler än 44 000 cyklister skadat sig så illa i trafiken att de uppsökt akut sjukvård. Det ska poängteras att det redovisade antalet skadade cyklister ska ses som ett minimum då det inte finns uppgifter från alla sjukhus och vårdcentraler. Ungefär 90 procent av alla cykelolyckor där cyklister får en allvarlig skada sker i tätort, främst under morgon och eftermiddag då flest cyklar. Åtta av tio cyklister som skadats allvarligt har gjort det i en singelolycka, lite drygt var tionde i en kollision med motorfordon. De vanligaste orsakerna till singelolyckorna kan relateras till drift och underhåll. Utifrån de orsaker som ligger bakom cykelolyckorna, är en förbättrad halkbekämpning och vinterdäck till cykeln de åtgärder som har störst potential att minska de allvarligt skadade cyklisterna, liksom användning av cykelhjälm och skyddsjacka/-byxor. Andra viktiga åtgärder är borttagande av löst grus, bra barmarksunderhåll och justering av kantstenar, följt av separerade cykelbanor, säkra cykelöverfarter och att ta bort fasta föremål på och i anslutning av cykelvägen. Många allvarliga skador skulle också kunna undvikas genom att utrusta cyklar med ABS-bromsar eller liknande, stabilisera cykeln vid låga farter och vid av-/påstigning, ha fungerande belysning och reflexer och utföra cykelbesiktningar för att åtgärda brister på cykeln innan de leder till en olycka. Analyserna som presenteras i den här rapporten bygger på de data som akutsjukhusen lagt in i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) kompletterat med information ur Trafikverkets djupstudier gällande omkomna cyklister under samma period. Arbetet har utförts på uppdrag av Trafikverket med syfte att sammanställa fakta kring cykelolyckor, med målet att identifiera möjliga åtgärder för att minska antalet allvarligt skadade cyklister. Faktaunderlaget har använts i arbetet med att ta fram en gemensam strategi för säkrare cykling. Förutom VTI har Transportstyrelsen, Malmö stad, Stockholms stad, Eskilstuna kommun, Huddinge kommun, Linköpings kommun, Cykelfrämjandet, Cycleurope Sverige AB, NTF, Svensk Cykling och Folksam deltagit i arbetsgruppen för strategin, under ledning av Trafikverket. 4
Några råd inför första vårturen - Rengör cykeln helst genom torrtorkning, särskilt fasta reflexer. - Se till att bromsarna fungerar, byt eventuellt slitna belägg. - Prova ringklockan, enda lagkravet! - Smörj kedja, hjul- och pedallager. - Ta på godkänd oskadad cykelhjälm. Kolla fästet noga! - Ta på varselväst så syns du så mycket bättre ute på vägarna. - Om du kommer att cykla i mörker, sätt på godkända cykellyktor fram som bak. - Glid i väg och njut Lösning till julnötterna från 2013 1. Herman Andersson spelar poker, Han har tre ess i manschetten. Varför? Han väntar på det fjärde! 2. Kal och Osborne spelar schack, Kal gör rockad och säger schack. Varför vinner norsken? Han möter dansken på brädet intill! 3. Adolfina Aftonkvist är bipolär. Vad heter hennes syster? Beda Bohlin förstås! 4. Carmen Miranda är en äkta människa, varför måste hon koppla i kontakten? Hon vill krusa sina lockar! 5. Tjenare pysen sa jägarn varför tuggar du oblat. Vad tror du pysen svara? Inget, oblaten hade fastnat i gommen! 6. Tugga ur munnen sa rödluvan till vargen. Varför? Hon ville inte trängas med mormor! 7. Ärkebiskopen har tre bröder och en syster och det har även systern, hur går det till? Ärkebiskopen är en kvinna numera! 8. Det är svårt att välja rätt 2014 di e ju så lika, fråga Eddie (valför rätta ren)? Eddie väljer helst vanilj! 9. Du har ett visst antal nötter och får lika många av din bror. Du får fyra nötter av mig och delar samtliga nötter med brorsan. Du slänger två nötter till jycken och har 10 nötter kvar. Hur många hade du från början? 10 nötter, en i mitt tycke meningslös hantering av nötter! Vinnare blev med knapp marginal Adolfina Aftonkvist, det var bara hon som kände till syrrans namn. Priset överräcktes av redaktörn vid en enklare ceremoni på Liseberg den 1:e april. Några färska vårnötter har vi tyvärr inte möjlighet att ge er. De är så omogna. 5