1 (11) 2016-08-31 Kursbeskrivning Introduktion till barn- och ungdomsvetenskap 7,5 hp, avancerad nivå, halvfart inom Masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap Kurskod: UB10MP Höstterminen 2016 Kursansvarig (t.o.m. 30/9) Kursansvarig (fr.o.m. 1/10) Helena Pedersen Kari Trost helena.pedersen@buv.su.se 08-1207 6215 kari.trost@buv.su.se 08-1207 6217 Kursadministratör Malin Håkansson malin.hakansson@buv.su.se Lärare Mats Börjesson Ingrid Engdahl Lina Lundström 08-1207 6246 mats.borjesson@buv.su.se 08-1207 6218 ingrid.engdahl@buv.su.se 08-1207 6205 lina.lundstrom@buv.su.se 08-1207 6225 Examinator Daniel Hedlund daniel.hedlund@buv.su.se 08-1207 6316 Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se institutionen 106 91 Stockholm www.buv.su.se
2 (11) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via https://schema.su.se Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för utvecklingen av och grundläggande begrepp inom barn- och ungdomsvetenskap, - självständigt analysera barns och ungas livsvillkor relaterat till olika arenor samt - kritiskt reflektera över barns och ungas möjlighet till delaktighet i globaliserings- och styrningsprocesser. Kursen introducerar huvudområdet barn- och ungdomsvetenskap. Barn- och ungdomsvetenskap relateras till olika lokala och globala praktiker och arenor där frågor kring barn och unga, barndom samt barnets bästa diskuteras och förhandlas. Kursen är mångvetenskaplig och innefattar barns och ungas livsvillkor, egna uttryck samt samhälleliga institutioner, vardagsmiljöer och nationella samt internationella ramverk. Kursen syftar till ett normkritiskt, reflekterande förhållningssätt och diskuterar barndom och barns och ungas villkor i en globaliserad värld. Kursens upplägg Undervisning sker i huvudsak på onsdagar i seminarieform med individuell litteraturläsning som grund. Studenterna genomför även vissa uppgifter i grupp.
3 (11) I kursen används APA som referenssystem, se manual på kursens Mondosida. Litteratur Cole, M., & Stewart, K. (2014). Our children and other animals: The cultural construction of human-animal relations in childhood (ss. 37-71). Farnham: Ashgate. (35 s.)(finns som e- bok) Davis, J. (2014). Examining early childhood education through the lens of education for sustainability: Revisioning rights. In J. Davis & S. Elliott (Red.), Research in early childhood education for sustainability: International perspectives and provocations (ss. 21-37). London, New York: Routledge. (17 s.) Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. (80 s.) (Finns som elektronisk resurs) James, A., & Prout, A. (2014). Constructing and reconstructing childhood: Contemporary issues in the sociological study of childhood (3 uppl.). London: Routledge. (246 s.) (Finns som e-bok) LOCUS. (2012). Temanummer: Utsatta barn och myndighetsutövning. LOCUS 24(1-2). (110 s.) Palsson, G., et al. (2013). Reconceptualizing the 'Anthropos' in the anthropocene: Integrating the social sciences and humanities in global environmental change research. Environmental Science & Policy, 28, 3-13. (11 s.) Parton, N. (1999). Reconfiguring Child Welfare Practices: Risk, Advanced Liberalism, and the Government of Freedom. In A. S. Chambon, A. Irving & L. Epstein (Eds.) Reading Foucault for social work (ss. 101-130). New York: Columbia University Press. (30 s.) Regeringskansliet. (2013). FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter. (80 s.) (Finns som elektronisk resurs) Ryan, P.J. (2008). How New Is the New Social Study of Childhood? The Myth of a Paradigm Shift. Journal of Interdisciplinary History XXXVIII(4), 553-576. (24 s.) Härutöver tillkommer litteratur i form av artiklar, internationella konventioner m.m. (ca 100 s.). Innehåll Vecka 35 Programintroduktion till Masterprogrammet tisdag 30 augusti kl. 14:00-17:00 i sal 121a-b, Hus 24 ARENA 1: SAMHÄLLETS ORGANISERING KRING BARN OCH UNGA
4 (11) Vecka 35 Kursintroduktion Seminarium 1: onsdag 31 augusti kl. 13:00-16:00 i sal 121a-b, Hus 24 (Helena Pedersen + Mats Börjesson) Kursstart: introduktion till kursen, genomgång av Kursbeskrivning med schema, innehåll, uppgifter i kursen, examinationer och betygskriterier. Introduktionsföreläsning: Barn och unga teoretiska och historiska perspektiv Parton (1999), kap. 5 Ryan (2008) Vecka 36 Seminarium 2: onsdag 7 september kl. 9:00-12:00 i sal 225, Hus 16B (Lina Lundström) Barn och unga teoretiska perspektiv James & Prout (2014), Förord + Introduktion + kap 1-2 Vecka 37 Seminarium 3: tisdag 13 september kl. 13:30-16:30 i sal 225, Hus 16B (Lina Lundström) (OBS dagen och tiden!) Barn och unga teoretiska perspektiv (forts.) James & Prout (2014), kap 8-9 ARENA 2: BARN, DJUR OCH MILJÖ I EN GLOBALISERAD VÄRLD Vecka 38 Seminarium 4: onsdag 21 september kl. 9:00-12:00 i sal 121a-b, Hus 24 (Helena Pedersen) Barn-djurrelationen: Sociala konstruktioner i historia och nutid Genomgång av examinationerna i kursen.
5 (11) Cole, M., & Stewart, K. (2014), kap. 3-4. Vecka 39 Seminarium 5: onsdag 28 september kl. 9:00-12:00, sal 225, Hus 16B (Helena Pedersen) Antropocen: Barns och ungas villkor i klimatförändringarnas tid Förberedelser inför examination 1 (grupparbete/litteraturseminarium; EXA1) Davis, J. (2014), ss. 21-37. James, A., & Prout, A. (2014). Palsson, G., et al. (2013). Vecka 40 Seminarium 6: onsdag 5 oktober kl. 9:00-12:00 i sal 121a-b, Hus 24 (Ingrid Engdahl) Barn och unga som sociala aktörer Davis, J. (2014), ss. 21-37. Hammarberg, T. (2006). Inlämning av seminariefrågor senast fredagen den 7 oktober kl 12 till Ingrid Engdahl. Vecka 41 Inlämning av examination 2: Individuell skriftlig uppgift (EXA2) senast måndag 10 oktober kl. 12. Seminarium 7: onsdag 12 oktober kl. 10:00-13:00, sal 121a-b, Hus 24 (Ingrid Engdahl) Barnperspektiv och barns perspektiv - ett dilemma? LOCUS. (2012). Regeringskansliet. (2013).
6 (11) Vecka 42 Seminarium 8: onsdag 19 oktober kl. 9:00-12:00, sal 225, Hus 16B (Ingrid Engdahl) Examination 1 (EXA1): Grupparbete/Litteraturseminarium Cole, M., & Stewart, K. (2014), kap. 3-4. Davis, J. (2014), ss. 21-37. James, A., & Prout, A. (2014). Vecka 43 Seminarium 9: tisdag 25 oktober kl 13:00-18:00, sal 103 (Ingrid Olsson) Tidigare studenter berättar om sin praktik genomförd under kursen Fältarbete i Masterprogrammet Seminarium 10: onsdag 26 oktober kl. 9:00-12:00, sal 121a-b, Hus 24 (Ingrid Engdahl/Daniel Hedlund) Genomgång av de skriftliga uppgifterna. Kursavslutning och kursutvärdering. Närvaro Samtliga seminarier, utom seminarium 9 och 10 (den 25 resp. 26 oktober), är obligatoriska. Frånvaro ska kompenseras enligt instruktioner i kursbeskrivningen. Examination Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift och ett grupparbete. Vid frånvaro ska studenten kontakta ansvarig lärare för kompletteringsuppgift. Eventuella kompletteringsuppgifter ska vara inlämnade och godkända för att studenten ska få slutbetyg på kursen. EXA1 Grupparbete, 1,5 hp Grupparbetet är ett litteraturseminarium där kursens två olika arenor, Samhällets organisering kring barn och unga samt Barn, djur och miljö i en globaliserad värld behandlas. Studenterna diskuterar parvis eller i mindre grupper tre av kursens grundläggande texter (Cole & Stewart 2014, Davis 2014, James & Prout 2014) och formulerar tillsammans skriftligt två-tre frågor som väcks vid läsning av texterna i relation till varandra. Frågorna kan fokusera på någonting som är otydligt eller svårt att förstå, tankar och idéer som är
7 (11) otillräckligt utvecklade i texterna, eller någonting som kan ifrågasättas eller bör tas upp till diskussion i samband med texterna. Frågorna mejlas senast fredagen den 7 oktober kl 12 till Ingrid Engdahl, ingrid.engdahl@buv.su.se Med studenternas inskickade frågor som underlag diskuteras texterna, både i mindre grupper och i helgrupp, under seminariet onsd. 19 oktober. (Under seminariet kommer frågorna att behandlas anonymt) EXA2 Individuell skriftlig uppgift, 6 hp Studenten ska författa en resonerande text utifrån egen vald dagsaktuell händelse eller samhällsdebatt med koppling till en eller båda av kursens arenor ( Samhällets organisering kring barn och unga samt Barn, djur och miljö i en globaliserad värld ). Händelsen analyseras med hjälp av begrepp och perspektiv ur kurslitteraturen (minst fyra titlar). Även annan vetenskaplig litteratur med relevans för kursens arenor kan användas. Texten kan struktureras på följande sätt: - Inledning (beskriv kortfattat den valda händelsen/debatten och varför du valt den) - Analys av händelsen med hjälp av begrepp och perspektiv från kurslitteraturen - Diskussion/slutsatser - Referenslista (Referenser skrivs enligt APA) Texten ska omfatta 5-7 sidor, Times New Roman, 12 punkter. Hemskrivningen läggs upp under Uppgifter på kursens Mondosida senast måndagen den 10 oktober kl. 12. Omexamination Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnad examination inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Nästkommande omexamination äger rum den 5 januari 2017. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig senast 14 december 2016. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig.
8 (11) Betyg och betygskriterier EXA1 Grupparbete G. Godkänd. Studenten har deltagit i gruppdiskussionerna, i samarbete med sin grupp lämnat in skriftliga frågeställningar som behandlar tre av kursens texter i relation till varandra, samt deltagit aktivt i litteraturseminariet. U. Underkänd. Studenten har inte deltagit i gruppens arbete eller varit frånvarande från litteraturseminariet. EXA2 Individuell skriftlig uppgift A. Utmärkt Studenten visar fördjupad förståelse för hur kurslitteraturen kan kopplas till en aktuell händelse/samhällsdebatt och analyserar på ett grundligt och kritiskt sätt händelsen med hjälp av relevanta begrepp och perspektiv ur kurslitteraturen som konkretiseras i texten. Resonemanget är genomgående tydligt och väl underbyggt med referenser. Slutsatserna är nyanserade. Diskussionen är självständig och intresseväckande. Referenshantering utan brister. Skriftlig och kommunikativ klarhet. B. Mycket bra Studenten visar fördjupad förståelse för hur kurslitteraturen kan kopplas till en aktuell händelse/samhällsdebatt och analyserar på ett grundligt sätt händelsen med hjälp av relevanta begrepp och perspektiv ur kurslitteraturen som konkretiseras i texten. Resonemanget är tydligt och väl underbyggt med referenser. Slutsatserna är nyanserade. Referenshantering utan brister. Skriftlig och kommunikativ klarhet. C. Bra Studenten visar förståelse för hur kurslitteraturen kan kopplas till en aktuell händelse/samhällsdebatt och analyserar händelsen med hjälp av relevanta begrepp och perspektiv ur kurslitteraturen. Resonemanget är tydligt och underbyggt med referenser. Slutsatserna är nyanserade. Referenshantering utan större brister. Skriftlig och kommunikativ klarhet. D. Tillfredsställande Studenten visar förståelse för hur kurslitteraturen kan kopplas till en aktuell händelse/samhällsdebatt och analyserar händelsen med hjälp av begrepp och perspektiv ur kurslitteraturen. Resonemanget är tydligt och underbyggt med referenser. Slutsatserna är relevanta. Referenshantering utan större brister. Tillfredsställande språkbehandling. E. Tillräckligt Studenten visar förståelse för hur kurslitteraturen kan kopplas till en aktuell händelse/samhällsdebatt och diskuterar denna med hjälp av begrepp och perspektiv ur kurslitteraturen. Analysen innehåller kopplingar mellan händelsen och delar av
9 (11) kurslitteraturen. Resonemanget är till största delen tydligt och underbyggt med referenser. Slutsatserna är relevanta. Referenshantering utan större brister. Tillfredsställande språkbehandling. Fx. Otillräckligt Uppgiften är otillräckligt utförd och saknar underbyggda resonemang och/eller analys saknas, och/eller referenserna är för få och oklart redovisade. Slutsatserna saknar stöd i texten. Bristande språkbehandling och/eller referenshantering. Texten bedöms möjlig att komplettera till godkänt resultat. F. Helt otillräckligt Studenten har svarat så bristfälligt på uppgiften att det inte går att följa resonemanget eller hur resonemanget relateras till kurslitteraturen. Slutsatser saknas, eller saknar stöd i texten. Bristande språkbehandling och/eller referenshantering. Uppgiften måste göras om. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden G eller E på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
10 (11) Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studentrad Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under rubriken Studera med funktionshinder.
11 (11) Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet (www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.