Metodkomponenter/Insatser och genomförande

Relevanta dokument
Tobaksfri skola Kronoberg Uppföljning av ett implementeringsarbete i fyra skolor

Policy för ledar- och medarbetarskap vid Kammarkollegiet

Tobaksfri skola 2.0. Utvärdering av A Non Smoking Generations nationella implementerings- och metodprojekt. Anita Boij A BOIJ AB.

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

TOBAKSFRI SKOLTID NU!

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Tobaksfri skoltid NU! Projektplan

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Utbildningspolitisk strategi

Reviderad senast. Högelidsskolans vision är en tobaksfri skoltid/arbetstid för alla elever och all personal.

Vuxenutbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Hermods Vuxenutbildning i Stockholmsregionens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete PRIO

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2017/2018

Förskolan Ekparkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Kvalitet och verksamhetsutveckling

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

Skola Ansvarig Rektor:

Policy för en rökfri skoltid på Anders Ljungstedts gymnasium 2016/2017

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Att göra en skolreseplan handledning för kommuner

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Ales plan mot diskriminering och kränkande behandling

Järbo/Jäderfors RO Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola

EN TOBAKSFRI SKOLTID. Pia Johansson, tillsynshandläggare, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Ingrid Edvardsson, folkhälsoutvecklare, Region Kronoberg

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerviks Gymnasium RO5s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Program Samma Koll i samarbete med Samordningsförbundet Centrala Östergötland 2

Nylunds plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 (6) UTVÄRDERINGSPLAN Version

Verksamhetsplan läsåret 2016/17. Häsängsskolan/Stråningstorpsskolan

Projektplan Projekt Oberoende

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner

Tånnö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien. Utvecklingsplan för Svenska Skolan i Wien

Implementering ny organisation riskanalys

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunikationsplan för ehälsalyftet

Västerviks Gymnasium RO1s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer. Lönekriterier

Kommunala Musikskolan

Projekt Nya Växmanland II

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling LÅ

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Slutrapport Teknikprojekt mobilitet

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

Att göra en skolreseplan handledning för kommuner

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014

Bedömningsunderlag - Lärare

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess Sida: 1 (9) Version PA

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Projektbeskrivning. Fler elever ska nå grundskolans mål i Perstorps kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Katja Kamila

Plan för kriskommunikation

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling läsåret

Förskolan Parkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Så skapas vidaregångar som främjar kontinuitet, utveckling och lärande i praktiken. Linda Lissvik Biträdande rektor Kämpetorpsskolan, Älvsjö

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ersmarks skola F-5 och fritidshem 2017/18

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Handlingsplan ANDT Alkohol, Narkotika, Dopningsmedel och Tobak

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

Förebyggande arbete mot diskriminering

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Västerviks Gymnasium RO2s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ellen Keyskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förebyggande arbete OLIKA METODER

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Transkript:

Metod/Insatser och nde Steg 1 - Undersöka behov och förutsättningar Finns det ett upplevt behov (av tobaksförebyggande insatser på skolan)? Finns insikt om att förändring krävs (att nuvarande arbetssätt/förhållningssätt inte fungerar/räcker till)? Finns vilja och motivation att förändras (ställer en majoritet av medarbetarna sig bakom en satsning på tobaksförebyggande arbete på skolan)? Finns ett gynnsamt klimat (tid, resurser, ledningens stöd) för förändring (tobaksförebyggande arbete på skolan)? Möten/samtal med skolorna där förutsättningarna undersöks och diskuteras* Eventuell förstärkning av förutsättningar genom handledning, kommunikation och målformuleringar. Skolorna informeras/medvetandegörs om implementeringsprocessen och metod. Skolorna uppmanas (om det inte redan är gjort) att bilda arbetsgrupp/projektgrupp med god förankring i kollegiet och med ledningsstöd. Skolornas arbetsgrupper informerar skolans övriga personal om att skolan ska delta i projektet. ansvar att arbetsgrupp har ansvar/genomför. insatsen/alternativt ska informeras. juni okt. 2015 Avstämning - Om förutsättningarna, enligt ovan, ej är tillfredsställande uppfyllda arbeta med att stärka dessa innan vi går vidare med nästa steg.

Metod/Insatser och nde Steg 2 Förankra behovet av förändring Medvetandegöra organisationen (skolan) och dess intressenter/omvärld om att förändring (tobaksförebyggande arbete på skolan) behövs. Strävansmål att uppnå hos medarbetare och omvärld i detta steg: Kunskap Accept Engagemang Stöd Avstämning - Om dessa mål inte uppfylls tillfredställande, arbeta med att stärka dessa innan vi går vidare till nästa steg. Utbildningsinsats 1 All personal deltar. Innehåll i utbildningen Motivation till att arbeta tobaksförebyggande (ungdom och tobak, skolans styrdokument, tobakslagen m.m.). Vad säger forskning och beprövad erfarenhet. På vilket sätt kommer projektets metod att stödja skolornas tobaksförebyggande arbete och på vilket sätt är den här metoden mer verksam än andra/befintlig. Kommunikation Dialog med skolorna, nyhetsbrev. Ta fram information och presentationer om projektet till skolans intressenter Sprida information till skolans intressenter ansvar att insatsen/alternativt ska ta del av information BRUN = Projektledning tillsammans med utvärderarens ansvar att. Oktober 2015 mars 2016 Utvärdering Enkätutvärdering elever del 1 / telefonintervjuer med lokala samordnare

Metod/Insatser och nde Steg 3 Val av insatser och planering av nde. Strävansmål att uppnå denna del: Förståelse för metod och valda insatser. Planering av insatsernas nde Avstämning - Om dessa mål inte uppfylls tillfredställande, arbeta med att stärka dessa innan vi går vidare till nästa steg. Möten med skolans arbetsgrupp för att diskutera och planera in metodens kommande tobaksförebyggande insatser/ Framtagande alternativt revidering av skolans förhållningssätt till tobak/tobakspolicy. Utveckling av ndeplan för skolan (varje skola) Kommunikation dialog med skolorna och nyhetsbrev som presenterar kommande insatser. ansvar att insatsen/alternativt ska ta del av information. Februari maj 2016 Steg 4 Utbildning i den nya metoden Utbildningsinsatser Demonstrationer Material Avstämning - Ovanstående insatser ska vara tillfredsställande genomförda innan vi går vidare till nästa steg. Tematiska/riktade utbildningsinsatser Delar av personal (deltar efter intresse eller roll på skolan) Exempel på teman Effektiv ANTundervisning, MI, Att ta fram en tobakspolicy, samverkan med föräldrar, elever och aktörer i närområdet m.m. Projektledning står för innehåll och föreläsare. mars 2016 nov 2016

Metod/Insatser och nde Steg 5 Stöd när metoden börjar användas. Handledning/uppföljning Kollegial feedback Avstämning Metodens ska ha använts på skolan och olika former av handledningsstöd ska ha givits innan vi går vidare till nästa steg. Elevdialog, samverkan kring skolans förhållningssätt till tobak/tobakspolicy Föräldradialog, samverkan kring skolans förhållningssätt till tobak/tobakspolicy Genomförande av ANTundervisning Dialog/samverkan med externa intressenter (handlare som säljer tobak i skolans närområde, fritidsverksamhet, tillsynsansvariga m.fl) OBS SKOLANS ARBETSGRUPP HAR ANSVAR FÖR ATT OVANSTÅENDE INSATSER GENOMFÖRS MEN TAR STÖD AV OCH INVOLVERAR ÖVRIG PERSONAL ansvar att. BRUN = Projektledning tillsammans med utvärderarens ansvar att. insatsen/alternativt ska ta del av information april 2016 juni 2017 LÖPANDE HANDLEDNING GES AV PROJEKTLEDNINGEN TILL SKOLANS ARBETSGRUPP

Utveckling av former för kollegial feedback/intern dialog till stöd för nde av insatser på skolan Genomförande av kollegial feedback/intern dialog till stöd för nde av insatser på skolan. Stödjande kommunikationsinsatser, dialog, nyhetsbrev, lokal press Utvärdering del 2, 3 och 4. Återkoppling av eventuellt genomförd utvärderingar till skolornas arbetsgrupper.

Metod/Insatser och nde Steg 6 Varaktigt vidmakthållande av metoden Utveckling av strukturer och rutiner för långsiktighet och metodens integrering i ordinarie verksamhet Avstämning Finns strukturer och rutiner dokumenterade på skolan? Skolornas arbetsgrupp och ledning ges stöd/handledning att utveckla rutiner och strukturer för metodens fortlevnad på skolan. Dokumentation av rutiner/struktur = regelverk + återkommande insatser, tid, ansvar och uppföljning. Stödjande kommunikationsinsatser, nyhetsbrev Slututvärdering genomförs (HT 2017) Enkäter elever, samordnare, intervjuer skolpersonal och rektor. Återkoppling till skolorna gällande projektets hela nde samt utvärderingsresultat. ansvar att BRUN = Projektledning tillsammans med utvärderarens ansvar att insatsen/alternativt ska ta del av information. Projektlednings ansvar att Blå April - sept 2017 Februari 2018

Att undersöka förutsättningar *Frågor att ställa vid inledande möten med skolorna för att undersöka förutsättningarna (steg 1 se ovan) 1) Finns det ett upplevt behov att arbeta tobaksförebyggande på skolan? 2) Hur ser skolledningens engagemang ut för projektet/att arbeta tobaksförebyggande? 3) Finns det en klar majoritet i personalgruppen som är positiva till att medverka i projektet och arbeta tobaksförebyggande? 4) Finns det en långsiktig vilja till förändring (gällande det tobaksförebyggande arbetet på skolan) som inte utmanas av konkurrerande insatser/krav? Vid negativa eller vaga svar på ovanstående frågor analysera och diskutera med skolorna hur vi kan öka/stärka förutsättningarna? Vad är drivkrafterna som kan öka ledningens/personalens engagemang? Hur bör vi kommunicera? Vilka budskap når fram? o.s.v. Avstämningspunkter: Implementeringsprocessen är i 6 steg. Dessa steg kommer även att vara avstämningspunkter/hållplatser för skolorna i projektet. För att gå vidare till nästa steg så måste skolan ha uppnått en tillfredsställande nivå i föregående steg. På så sätt underlättar vi för en god implementering av metoden. Med anledning av detta så är de tidsangivelser som finns i ovanstående implementerings- och metodmodell preliminära. Skolornas arbetsgruppers arbetsområden: Arbetsgruppernas arbete kan delas in i internt och externt samt arbete med struktur och rutiner. Det interna arbetet handlar om skolans eget arbete med implementerings- och metod (se modellen ovan). Det externa arbetet handlar om att informera och få med för skolan viktiga intressenter (föräldrar, kommunens skolförvaltning m.fl). Arbetet med struktur och rutiner handlar om att utveckla just struktur och rutiner för metodens långsiktiga fortlevnad på skolan. Arbetsgruppen har under projekttiden stöd och handledning från projektledningen för att kunna sina arbetsuppgifter. Projektledningen Ansvarar för att driva implementerings- och metodprocessen framåt i enlighet med ovanstående implementerings- och metodmodell. Att ta fram innehåll och material till utbildningsinsatserna och planera och dessa arbetsgrupper. Att löpande ta fram informationsmaterial samt återkoppla resultat av projektets olika delutvärderingar till deltagande skolor. Att löpande handleda och på olika sätt stödja skolornas arbetsgrupper i deras arbete.

Angående hela personalens deltagande Målsättningen är att all personal ska delta i den första utbildningsinsatsen Steg 2 samt ta del av den projektinformation som projektledningen tar fram i form av nyhetsbrev. Detta för att alla ska vara informerade om vad projektet har för målsättning, vad projektet kommer att innebära för skolan och att man får information om det löpande arbetet. Det är också viktigt att all personal tar del av och ställer sig bakom det förhållningssätt/den policy som tas fram inom ramen för projektet. I övrigt deltar man utifrån intresse, funktion eller efter önskemål från skolledning. Det är skolans arbetsgrupps uppgift att sprida information om projektet samt involvera delar av övrig personal där det känns relevant. Dock är det naturligtvis så att ju fler som är delaktiga och involverade desto bättre. Övergripande projektmål Att skolan ska arbete i enlighet med vad som anges i tobakslagen och skolans styrdokument Att skolan ska använda forskningsbaserade metoder Att - efter genomförd implementering - färre elever ska bruka tobak