Tobaksfri skola 2.0. Utvärdering av A Non Smoking Generations nationella implementerings- och metodprojekt. Anita Boij A BOIJ AB.

Transkript

1 Tobaksfri skola 2.0 Utvärdering av A Non Smoking Generations nationella implementerings- och metodprojekt Anita Boij Rapport 2014:6 A BOIJ AB Idé- och produktutveckling

2 5 Sammanfattning År 2011 ansökte A Non Smoking Generation (NSG) om medel från Folkhälsomyndigheten för projektet Tobaksfri skola 2.0 Framtagande av implementeringsmodell för tobaksförebyggande arbete i skolan. Ansökan beviljades. År 2012 startade projektet som pågick till sista december Utifrån erfarenheterna och kunskaperna från tidigare projekt och program ville NSG i det här projektet fokusera på att utveckla verktyg och metod för en framgångsrik implementering och vidmakthållande av tobaksförebyggande arbete i skolan (det vill säga implementeringskomponenter). Projektet skulle inte handla om att utveckla verktyg och en metod för tobaksförebyggande arbete i skolan (det vill säga metodkomponenter). Projektets syfte var: Att undersöka och analysera främjande och motverkande krafter för implementering och långsiktigt vidmakthållande av tobaksförebyggande arbete i skolan. I slutändan är syftet att utveckla metoder och ett metodmaterial som både beskriver verksamma metodkomponenter och verksamma implementeringskomponenter. Hämtat från projektansökan Projektets övergripande mål var att få till ett verksamt och långsiktigt hållbart tobaksförebyggande arbete i de svenska skolorna. Här nedan görs en kort beskrivning av projektets implementerings- och metodkomponenter: Implementeringskomponenter Metodkomponenter Steg 1 Undersöka behov och förutsättningar Steg 2 Förankra behovet av förändring Skolan (huvudkomponent) Stöd i framtagande och implementering av policy/förhållningssätt (delkomponent) Skolpersonal (huvudkomponent) Utbildningsinsats för all personal (delkomponent) Steg 3 Val av insatser och planering av genomförande Skolorna har kunnat välja: Skolpersonal (huvudkomponent) MI-utbildning (delkomponent) ANT-undervisning (delkomponent) Elever (huvudkomponent) Elevföreläsningar/klassbesök (delkomponent) Rökavvänjning (delkomponent) Elevambassadörer (delkomponent) Föräldrar (huvudkomponent) Föräldramöte (delkomponent) Steg 4 Utbildning i de nya metoderna Utbildning i de metodkomponenter som skolorna valt Steg 5 Stöd när metoden börjar användas Stöd i användandet av metodkomponenterna Steg 6 Varaktigt vidmakthållande av metoden Samtal om vidmakthållande Figur 1. Implementerings- och metodkomponenter.

3 6 Projektet har haft en anställd projektledare som lett och drivit projektet enligt den framtagna projektplanen. Även en projektkoordinator har anställts som ansvarat för den dagliga kontakten med skolorna. Till projektet har kopplats ett Advisory Board som satts samman av personer med stor erfarenhet och kompetens inom folkhälsa, ANDT, pedagogik och skolforskning. Totalt har fyra skolor (två grundskolor och två gymnasieskolor) deltagit som interventions-/projektskolor. I oktober 2012 fick A BOIJ AB Idé- och produktutveckling uppdraget av NSG att genomföra utvärderingen. Ansvarig forskare för utvärderingen har varit Anita Boij, teologie doktor i religionssociologi. Syftet med en lärande processutvärdering var att få kunskap om vad som främjade respektive hindrade implementeringen och vidmakthållandet av projektet på de deltagande skolorna samt vad skolledare och lärare ansåg om de metoder som tillämpats. Genom resultatutvärdering undersöktes om deltagandet i projektet påverkat elevernas attityder till tobak och deras tobaksvanor och förklaringsfaktorer till detta. Under projekttiden har fyra delutvärderingar genomförts. I utvärderingen har sammanlagt 28 intervjuer genomförts med 57 personer (rektorer, kontaktpersoner, skolpersonal, elever och projektledning) och enkäter har samlats in. Sammanställning skolornas projektarbete I rapporten kommer många resultat att återges från både intervjuer och enkätsvar. Därför ges en kort sammanställning av arbetet på skolorna med både implementeringsoch metodkomponenterna samt en bedömning av hur det gick för dem. Skola 1 finns en del hinder kvar Skola 1 är en grundskola med cirka 300 elever i år 7 9 och 45 anställda. På skolan finns också grundsärskolan. En sammantagen analys har gjorts på alla skolornas resultat i enkätsvaren från elever och lärare. 1 Skola 1 var, tillsammans med Skola 3, den skola som hade en lägre måluppfyllelse. Den samlade bilden är att mycket information, många insatser och mycket arbete har genomförts på Skola 1. Det finns dock ett motstånd kvar hos en del av lärarna till att såväl arbeta tobaksförebyggande i allmänhet som att arbeta enligt flerkomponentsprogrammet i synnerhet. Det är möjligt att detta motstånd lett till att skolan, i förhållande till de andra skolorna, har en lägre måluppfyllelse. Orsakssambanden är dock inte utredda. Förhoppningsvis kan ett aktivt arbete från skolans sida minska motståndet bland lärarna och öka andelen lärare som följer tobakspolicyn, vilket kan leda till att positiva resultaten fortsätter att hålla i sig och blir fler. Skola 2 rektorsbyten har endast marginellt försvagat arbetet Skola 2 är också en 7 9 skola med cirka 350 elever och 35 lärare. Analysen visar att Skola 2 hade en högre måluppfyllelse och är den skola som kommit längre i projektet tillsammans med Skola 4. Den samlade bilden är att många insatser och aktiviteter har genomförts på Skola 2, trots rektorsbyten. Det har funnits ett bra stöd för projektet; dess implementeringsarbete och metoder bland lärarna. Lärarna har följt 1 En beskrivning av analysen finns på sida 28.

4 7 tobakspolicyn och arbetat för en tobaksfri skoltid, vilket kan ha bidragit till att andelen elever som rökte och som rökte på skolgården minskat. Den stora utmaningen nu för Skola 2 är att skapa strukturer kring det tobaksförebyggande arbetet för att kunna vidmakthålla det. Skola 3 fick göra en omstart Skola 3 är en gymnasieskola med cirka elever och 130 anställda. Skola 3 var, tillsammans med Skola 1, den skola som hade en lägre måluppfyllelse. Den samlade bilden är att ett fåtal insatser och aktiviteter har genomförts på Skola 3. De omständigheter som ledde fram till omstarten har påverkat deltagandet i projektet mycket. Efter omstarten har dock arbetet kommit igång. Utmaningen för skola 3 är att prioritera det tobaksförebyggande arbetet, ge ett starkt ledningsstöd för det och avsätta personella resurser för att fortsätta och intensifiera arbetet. Skola 4 kom med sist men kom längst Skola 4 är en gymnasieskola som har både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Det går cirka elever på skolan och den har 120 lärare. Skola 4 hade en högre måluppfyllelse och är den skola som kommit längst tillsammans med Skola 2. Den samlade bilden är att Skola 4 kom snabbt in i projektet och har genomfört många metodkomponenter. Det har funnits ett bra stöd för projektets implementeringsarbete och tobakspolicyn bland lärarna. Lärarna har tyckt att utbildningen varit bra. Elever och lärare har goda kunskaper om tobakens skadeverkningar. Arbetet med tobakspolicyn kan vara en av anledningarna till att andelen elever som rökte och som rökte på skolgården minskat och andelen lärare som reagerade på att eleverna rökte på skolgården har ökat. Orsakssambanden är dock inte klarlagda. Trots att Skola 4 kom med sist i projektet har skolan kommit längst i sitt arbete med att skapa strukturer för vidmakthållande av det tobaksförebyggande arbetet. På skolan finns därmed mycket goda förutsättningar för att arbetet ska kunna fortsätta efter projektet är slut. Implementeringssteg 1 behov I det första implementeringssteget skulle skolornas behov och förutsättningar inför deltagandet i projektet undersökas. Överlag upplevde skolorna tobaksbruket bland eleverna som ett stort problem, men de arbetade inte speciellt aktivt och strukturerat med frågan. De båda grundskolorna hade en tobakspolicy, medan gymnasieskolorna inte hade det. I det här projektet ansåg alla rektorerna att de själva och majoriteten av deras personal hade inställningen att skolans uppgift var både lärande och fostrande. Alla rektorer uttryckte att deras skola hade en god motivation och ett gynnsamt klimat för medverkan i projektet. I det här steget skulle alla skolor komma igång med sina arbetsgrupper. På alla skolor, utom Skola 3, var det lätt att bilda arbetsgrupper som snabbt kom igång med sitt arbete. Det som främjar och hindrar i Steg 1 handlade om prioritering och ork. Alla skolorna hade ett uttalat behov av att arbeta tobaksförebyggande, men frågan var om projektet blev tillräckligt prioriterat på Skola 3. På två skolor (Skola 1 och 3) nämndes att

5 8 ett intensivt arbete med implementeringen av den nya läroplanen, som kom år 2011 för både grundskolan och gymnasiet, troligen medförde en trötthet bland personalen. Implementeringssteg 2 förankring Implementeringssteg 2 handlade om att förankra behovet av förändring. Det skulle ske genom att medvetandegöra organisationen (skolan) och dess intressenter/omvärld om att förändring (tobaksförebyggande arbete på skolan) behövs. Från och med Steg 2 och under hela projekttiden har skolornas arbetsgrupper arbetat med att antingen revidera tobakspolicyn eller ta fram en policy. Förslaget på tobakspolicy har sedan förmedlats till rektorn och övrig personal för synpunkter. Skolorna fick också stöd av projektledningen i arbetet. Våren 2014 hade alla skolor en tobakspolicy. Resultaten från lärarenkäten visar att så gott som alla svarande lärare visste att deras skola hade en tobakspolicy. De allra flesta lärarna ansåg att deras tobakspolicy gällde både elever och all personal. Däremot verkade det finnas en viss osäkerhet hos lärarna kring vad skolans tobakspolicy gällde (rökfritt skolområde, rökfri skoltid, tobaksfritt skolområde eller tobaksfri skoltid). År 2014 kände de flesta eleverna till att deras skola hade en tobakspolicy. I implementeringssteg 2 var målsättningen att all skolpersonal skulle delta i en halvdagsutbildning om tobaksförebyggande arbete. Av de lärare som svarat på enkäten hade drygt hälften deltagit i den obligatoriska utbildningen för all personal. Överlag tyckte fyra femtedelar av de lärare som deltagit i utbildningen att den var bra. Det som främjar och hindrar i Steg 2 handlade om arbetet verkligen var förankrat hos merparten av personalen? Med facit i hand fanns inte förutsättningarna för Skola 3 att gå vidare, fast att så gjordes. I mars 2014 gjorde också skolan en omstart i projektet med en ny kontaktperson och ny arbetsgrupp. Implementeringssteg 3 planering Implementeringssteg 3 handlade om att skolorna skulle välja vilka insatser/delkomponenter de ville genomföra och planera själva genomförandet. Valet av insatser skedde på skolorna i samtal mellan projektledning, arbetsgrupp och rektor. Det som främjar och hindrar i Steg 3 handlade om ledarskapet. Resultaten visar att tre av fyra skolor hade någon form av ledarskapsproblem som också påverkade möjligheten att genomföra projektet i olika utsträckning. Det som främjar är ett kontinuerligt ledarskap, ett engagerat och insatt ledarskap samt ett ledarskap som kan hantera motstånd. Implementeringssteg 4 och 5 insatser och stöd Under implementeringssteg 4 skulle de insatser/delkomponenter som skolorna valt genomföras. I Steg 5 skulle skolorna få stöd när metoderna började användas. I projektet verkar Steg 4 och 5 i mycket flutit samman.

6 9 Skolpersonalen Delkomponenterna handlade om att utbilda delar av skolpersonalen. Det skedde i Motiverande samtal/intervju (MI) och i att arbeta ämnesövergripande med ANTundervisning. MI-utbildningen har varit en delkomponent som projektet helt har ansvarat för. I oktober 2013 fick skolorna möjlighet att utbilda åtta anställda per skola på en endagars MI-utbildning i Stockholm. Hösten 2014 genomfördes återigen utbildningen. Alla skolor erbjöds stöd i att arbeta ämnesövergripande med ANT-undervisning och förslag på hur man kan arbeta finns också i de båda handledningarna (det finns en handledning för grundskolan och en för gymnasieskolan). I stödet ingick en workshop med de lärare som skulle pröva på arbetssättet. Därefter skulle projektledningen följa upp arbetet i samtal med kontaktperson och arbetsgrupp. Eleverna En huvudkomponent handlade om eleverna och insatser som var riktade till dem. Den första delkomponenten var elevföreläsningar/klassbesök. Alla skolor har fått besök av NSG:s inspiratörer med bland annat föreläsningen 50 kr och barnarbete på köpet. I intervjuerna framkom att eleverna överlag tyckte att föreläsningarna var bra. Det genomgående resultatet från lärarenkäten var att de inte kände till det klassbesök som eleverna fick av NSG (71 %). Den andra delkomponentent var rökavvänjning och det var en delkomponent som skolorna skulle arbeta med själva efter stöd från projektledningen. Den tredje delkomponenten var elevambassadörer. Det var en delkomponent som först projektledningen ansvarade för att utbilda elever och som sedan skulle fortsätta genom stöd från skolorna. Under senhösten 2014 gjorde projektledningen också en vidareutbildning av elevambassadörerna från grundskolorna. Att vara en elevambassadör innebar att bli utbildad i tobaksfrågan för att sedan få uppdraget att bära frågan i olika sammanhang på skolan. Skolorna fick själva välja ut 15 elever som fick åka på en tvådagsutbildning i Stockholm i början av september Föräldrarna Huvudkomponenten som handlade om att arbeta med föräldrarna innehöll en delkomponent som skolorna själva skulle arbeta med efter stöd från projektledningen. Skolorna fick material från projektet om hur man kunde arbeta. Det som främjar och hindrar Det som främjar och hindrar i Steg 4 och 5 verkar främst vara om delkomponenten innehåller mycket egenarbete eller om projektet genomför den. Det verkar vara främjande med delkomponenter som projektet i huvudsak ansvarar för. Till dem hör MI-utbildningen och klassbesöken/elevföreläsningarna som genomfördes på alla skolor. Det var också främjande med delkomponenter där projektledningen hade ett tydligt ansvar i samarbete med skolorna. En sådan del var elevambassadörerna där projektledningen först utbildade, skolorna höll i fortsättningen och projektledningen återkom med en fortbildning. En delkomponent som talar mot denna reflektion är föräldramötena. Här har skolan en lång tradition och inarbetade rutiner för att arbeta med föräldramöten och föräldra-

7 10 kontakt. De skolor som valt metodkomponenten har hittat rutiner för att arbeta med föräldrar. Dock har inte handledningen följts i någon större utsträckning ännu. Det verkar vara hindrande när skolorna själva får det huvudsakliga ansvaret för genomförandet av delkomponenten. En sådan är ämnesövergripande ANTundervisning. Där har projektet visserligen både utbildat och gett stöd, men själva planeringen och utförandet skolorna ansvarat för. Delkomponenten rökavvänjning har inte alls kommit igång på de två skolor som valt den insatsen. Implementeringssteg 6 vidmakthållande Det sista implementeringssteget var att komma fram till ett varaktigt vidmakthållande av metoden. Under utvärderingen hösten 2014 var alla skolor på gång med att planera för långsiktighet i sitt tobaksförebyggande arbete. Det som visar sig vara främjande i Steg 6 är en skolledning som arbetar långsiktigt, som har kunskap och förståelse kring implementering, kunskap och förståelse kring tobaksförebyggande arbete samt arbetar med strukturer och rutiner. Det som också främjar vidmakthållandet är att skolledningen tar med det tobaksförebyggande arbetet i skolans årsplanering. Det som hindrar i Steg 6 är ett byte av skolledning. Det är också ett hinder när skolan behöver göra en omstart i projektarbetet. Projektet Lärarna har kommit i kontakt med projektet på olika sätt genom information från arbetsgruppen/kontaktpersonen, utbildning för all personal, tobakspolicyn och eventuellt genom ytterligare aktiviteter. Flertalet av de lärare som svarat på enkäten tyckte att de fått bra information om projektet. De som fått minst information om projektet var eleverna. Endast de elever som gått ambassadörsutbildningen hade någon större information om projektet. Lärarna fick också svara i enkäten på hur de tyckte att projektet fungerat. Det var en majoritet som tyckte att projektet fungerat bra. I intervjuerna under hela projekttiden har framkommit att kontaktpersonerna varit mycket nöjda med projektet. Även rektorerna var överlag nöjda med projektet. I enkäten fick lärarna svara på hur de uppfattade skolans implementeringsarbete. En majoritet tyckte överlag att det varken var bra eller dåligt (58 %). Svaren på frågan kan hänga samman med att det bara är en mindre grupp på varje skola som varit engagerade i projektet. Därmed har de inte heller så mycket kommit i kontakt med projektets implementeringssteg. I enkäten fick lärarna ta ställning till sex påståenden om flerkomponentsprogrammet. Överlag var det många lärare som svarade att de inte visste om programmet var bra eller dåligt. Detta resultat är inte så förvånansvärt eftersom endast drygt hälften av lärarna (58 %) som svarat på enkäten hade deltagit i utbildningstillfället för all personal. Utbildningen var synnerligen viktig för förståelsen för både projektet och dess innehåll. Intervjuerna visade också att trots de ansträngningar som gjorts för att informera om projektet och dess innehåll i bland annat nyhetsbrev, var det i stort sett bara deltagare i arbetsgrupperna, kontaktpersoner och rektorer som hade en god kunskap om projektet och kunde svara på övergripande frågor om implementering och metoder.

8 11 Både lärare och elever fick svar på ett par frågor om elevinflytande. Det var främst eleverna i grundskolan som upplevde att de hade inflytande, både på en individuell och mer allmän nivå. I intervjuerna med eleverna var bilden i stort sett densamma, att eleverna inte hade så mycket inflytande. I genomsnitt ansåg 38 % av lärarna att eleverna fått mycket inflytande Slutmålet en tobaksfri skola Skolornas tobaksförebyggande arbete går ytterst ut på att skapa en tobaksfri skola för elever och personal. Där skolan är en skyddande miljö som i sin tur leder till att färre elever börjar använda tobak. Vad har då eleverna och lärarna för värderingar och kunskaper kring tobak? Hur ser deras tobaksvanor ut? Värderingar och kunskaper Eleverna fick ta ställning till 9 påståenden om skolan och tobak, medan lärarna fick ta ställning till 11 påståenden, som skulle spegla deras värderingar. När det gäller eleverna uppvisade 2014 års mätning signifikanta skillnader för de allra flesta påståenden för både grundskole- och gymnasieelevernas svar jämfört med år Överlag hade både grundskole- och gymnasieeleverna syn på skolans tobakförebyggande arbete förändrats till att mer poängtera skolans ansvar och mindre poängera individens frihet. I fråga om lärarna visar analyserna att lärarna överlag poängterade skolans ansvar, men i olika grad. Eleverna och lärarna fick också svara på en fråga om hur de uppfattade sina kunskaper om tobakens skadeverkningar. I genomsnitt ansåg 83 % av eleverna och 95 % av lärarna att de hade goda kunskaper. Syn på lagar och regler samt påverkan Eleverna fick ta ställning till sex olika påståenden om deras uppfattning när det gäller lagar kring tobak och tobaksförsäljning. År 2014 hade andelen elever som stödde en restriktiv lagstiftning ökat. Vid båda undersökningstillfällena stödde fler flickor än pojkar en restriktiv lagstiftning och rökarna stödde en mer tillåtande lagstiftning. Från år 2013 till 2014 hade dock andelen rökare som stödde en mer tillåtande lagstiftning minskat. Alla dessa skillnader var signifikanta. Eleverna fick också tre frågor om hur de påverkades av att det är förbjudet att röka i många miljöer, media och varningstexterna på cigarettpaket och snusdosor. Överlag svarade en större andel icke-rökare än rökare samt större andel flickor än pojkar att de påverkades av förbuden att röka i många miljöer, av massmedia och varningstexter på cigarettpaket och snusdosor. Rökning på skolgården I Sverige är det enligt lag förbjudet att röka på skolgården. Eleverna fick svara på om elever rökte på skolgården. År 2014 hade en signifikant minskning skett på alla skolorna och allra störst var minskningen på de båda grundskolorna. Eleverna fick också svara på om skolans personal ingrep om de såg att någon elev rökte på skolgården. År 2014 hade både ökningar och minskningar skett bero-

9 12 ende på skola. I intervjuerna framgick att eleverna överlag tyckte att skolpersonalen skulle vara mer konsekventa och ingripa om någon rökte på skolgården. Eleverna fick ta ställning till i vilken omfattning skolpersonal och andra vuxna rökte på skolgården. År 2014 låg alla skolor på så gott som samma nivå (3 %). De intervjuade eleverna tyckte genomgående att det inte skulle finnas någon personal som rökte på skolgården och de var väl medvetna om var de vuxna rökte, även om de rökte utanför skolområdet. De kände också väl till vilka personalgrupper det var som rökte. Tobaksvanor När det gäller eleverna hade andelen rökare minskat på alla fyra skolorna år Med rökare åsyftas att röka allt från ibland till varje dag. I fråga om lärarna var andelen rökande lärare störst på de båda grundskolorna. Sammanlagt rökte mycket få, cirka 8 %, av de lärare som svarat på frågan. Hur många elever och lärare snusade? År 2014 hade andelen snusande pojkar minskat signifikant på 3 av 4 skolor. Sammanlagt snusade 12 % av lärarna på skolorna. Vid en sammanräkning av hur många elever som rökte och/eller snusade uppvisades stora skillnader mellan skolorna samt mellan flickor och pojkar. Sammantaget har andelen tobaksanvändare minskat signifikant från totalt 34 % av eleverna år 2013 till 27 % år Sammanlagt ville 37 elever sluta röka år 2014 och 15 elever ville sluta snusa. År 2014 var det sammanlagt 60 elever som försökt sluta röka och 22 elever som försökt sluta snusa. Slutsatser Den första slutsatsen handlar om att projektet har uppfyllt sitt syfte med att undersöka och analysera främjande och motverkande krafter för implementering. I början av projektet tog projektledningen fram en modell för implementering som byggde på sex steg. Implementeringen av det tobaksförebyggande flerkomponentsprogrammet har genomförts på de fyra skolorna och implementeringsmodellens användbarhet har prövats. Arbetet har dokumenterats och följt upp. Den andra slutsatsen handlar om att alla komponenter i flerkomponentsprogrammet har valts av skolorna. Däremot har inte alla skolor valt alla delkomponenter som fanns i flerkomponentsprogrammet, vilket inte heller var avsikten. När det gäller metoderna visar utvärderingen att skolorna har lättast att hålla fast vid de metoder som inte kräver så mycket arbetsinsatser från skolan sida. Det gäller exempelvis tobakspolicy och klassbesök/föreläsningar från NSG:s inspiratörer. Skolorna har också lättare att hålla fast vid metoder som enbart innebär en ringa förändring av befintliga arbetssätt; såsom med föräldramöten och föräldrainformation. Skolan har svårast att hålla fast vid de metoder som kräver nya eller förändrade egna insatser. Det gäller exempelvis rökavvänjning och ämnesövergripande ANT-undervisning. Den tredje slutsatsen handlar om att projektet i många avseenden har nått positiva resultat eller med andra ord att det kortsiktiga utfallet är positivt. Även om skolorna fortfarande är i början av ett långsiktigt tobaksförebyggande arbete, kan ändå många positiva resultat skönjas.

10 13 4. Till dessa hör att alla skolor idag har en tobakspolicy. Personalen har utbildats. Alla skolor har fått klassbesök/elevföreläsningar från NSG:s inspiratörer. På de båda grundskolorna har elevambassadörer utbildats som nu arbetar för en tobaksfri skola. Metoder som ämnesövergripande ANT-undervisning och samtal om tobak på mentorstid har prövats. Olika tobaksförebyggande insatser har påbörjats på alla skolorna. Alla skolor arbetar med att skapa rutiner för varaktigt vidmakthållande av det arbete de påbörjat. Personalen har börjat samtala med elever och föräldrar om tobak. Resultaten visar också på åsikts- och beteendeförändringar hos såväl elever, skolpersonal och rektorer. Rökning och snusning har minskat hos eleverna, vilket är positivt. Om det är ett direkt resultat av projektet är dock osäkert med hänsyn taget till den typ av utvärdering som varit möjlig att genomföra inom projektets ram. Eleverna verkar också mer positiva till att skolan arbetar tobaksförebyggande, även om det begränsar deras egen frihet att röka under skoltid. På alla skolor pågår visserligen ett arbete med att skapa strukturer för vidmakthållandet. Om dessa fortsättningsvis leder till ett verksamt och hållbart tobaksförebyggande arbete är för tidigt att uttala sig om. Bedömningen om hur väl projektets mål har uppfyllts långsiktigt är i och med det snarare än framtidsfråga. Den fjärde slutsatsen är mer framåtpekande om hur implementeringsmodellen och flerkomponentsprogrammet skulle kunna utvecklas utifrån resultaten i utvärderingen. Genom att utveckla elevinflytandet och arbetet med elevambassadörer skulle elevinflytandet kunna stärkas i framtida metodmaterial. En annan iakttagelse är att det säkerligen är möjligt att göra ett material för både grundskola och gymnasium. Ytterligare ett område som verkar behöva utvecklas ännu mer är hur skolorna kan få stöd i att kommunicera med framför allt lärare, men också med elever, om flerkomponentsprogrammet och implementeringen av det. Till sist kan sägas att de skolor som deltagit i projektet på ett förtjänstfullt sätt har delat med sig av sina erfarenheter, positiva och negativa, och på det sättet bidragit till kunskapsutvecklingen i ämnet. Tack vare dem har NSG i det här projektet kunnat ta ytterligare viktiga steg i att utveckla implementeringen av ett effektiv tobaksförebyggande flerkomponentsprogram. Den implementeringsmodell som prövats har visat sig vara användbar och gett ett positivt kortsiktigt resultat, även om den långsiktiga varaktigheten ännu inte kunnat studeras. Implementeringsmodellen i sig kan ge stöd till övriga ANDT-frågornas framtid i skolan. Flerkomponentsprogrammet med dess implementeringsstöd har sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet och kan, om det fortsätter att spridas, vara ett svar på det som efterfrågas i regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken.