EN LÄSANDE KLASS LLEDARSTÖD E K R I C
Författarpresentation Toura Hägnesten är lärare, speciallärare, grupphandledare med en masterexamen i specialpedagogik samt magisterexamina i ledarskap och läs- och skrivsvårigheter samt en grupphandledarutbildning på avancerad nivå från ErstaSköndal. Verksam som utvecklingslärare på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholm. Bloggar på PedagogStockholm: http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/ Foto Hans Johansson
INNEHÅLL Innehåll Inledning 3 Inför uppstarten 4 Utgångspunkter 6 Innan ni börjar 9 Träff 1 Introduktion 9 Träff 2 Strategi Spågumman och Detektiven 9 Träff 3 Strategi Reportern 9 Träff 4 Strategi Konstnären och Cowboyen 10 Träff 5 Erfarenhetsutbyte runt undervisning med de fem strategierna 10 Första träffen 11 Vi bekantar oss med studiehandledningen 11 Dagens uppgift - Introlektionerna 13 Att göra till andra tillfället 13 Andra träffen (Spågumman och Detektiven) 15 Dagens uppgift - Förutspå och reda ut oklarheter 16 Att göra till tredje tillfället 17 Tredje träffen (Reportern) 18 Dagens uppgift - Att ställa frågor 19 Att göra till fjärde tillfället 20 Fjärde träffen (Cowboyen och Konstnären) 21 Dagens uppgift - Att återberätta/sammanfatta och att skapa inre bilder 22 Att göra till femte tillfället 23 Femte träffen 25 Dagens tema - Att undervisa i läsförståelse samt utvärdering 25 Textrörlighet 25 Utvärdering av studiecirkeln 27 Litteraturreferenser 28 Internetkällor för mer läsning 28
Inledning Brev till deltagarna: Kära läsare, Just nu sitter du med dels studiehandledningen, dels detta stödmaterial till En läsande klass. Du tycker säkert att studiehandledningen ser alldeles väldigt tjock och omfattande ut! Jag säger bara GRATTIS! Ja, det är verkligen ett gediget material. Det sträcker sig från årskurs 1 till och med årskurs 6 och innehåller en mängd konkreta lektionsförslag. Kanske har du hunnit bläddra igenom hela materialet. Kanske inte. Det här häftet, ett stödmaterial, ska hjälpa dig och dina kollegor att tillsammans närma er, pröva och undervisa utifrån studiehandledningen En läsande klass. Ni har valt att gå samman i en grupp för att tillsammans stöta och blöta, pröva, anamma och kanske till och med förkasta lektionsförslag och idéer. Ni kommer att ge er in i ett strukturerat samarbete där ni tillsammans ska synliggöra vad som fungerar i er läsförståelseundervisning och vad som leder till ett ökat läsengagemang och därmed en ökad läskompetens hos era elever. Kärnfrågan för ert arbete är: Vad måste vi lära oss för att våra elever ska få en ökad läsförståelse?. Det blir en resa in i en gemensam lärprocess. Låt oss börja! Med vänlig hälsning Toura Hägnesten, Stockholm, 2014 En läsande klass, www.enlasandeklass.se 3
Inför uppstarten Det här stödmaterialet är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips när det gäller hur man leder en cirkel och förslag på frågeställningar att diskutera samt på upplägg av studiecirkeln. Det är också studiecirkelmaterial för deltagarna. Ni som har bildat den här studiecirkelgruppen är nyfikna på och intresserade av hur en lärare explicit 1 kan undervisa i läsförståelse. Kanske känner ni er lite osäkra på var ni ska börja och hur ni kan göra? Tanken är att samtliga lärare på skolan ska kunna delta i studiecirkeln oavsett årskurs och vilka ämnen du undervisar i. De lässtrategier du finner i studiehandledningen till En läsande klass är strategier som används av goda läsare. Vi tror att du kommer att känna dig bekant med dem ganska omgående. Detta stödmaterial ger underlag för fem fortbildningsträffar om främst reciprok 2 läsundervisning. Utgångspunkten är att studiecirkeldeltagarna arbetar enligt de lektionsförslag som En läsande klass presenterar i sin studiehandledning. Dessa är utarbetade av fem lärare som själva arbetar i enlighet med dessa förslag. Det betyder också att de har använt de texter som används i studiehandledningen. Många lärare tycker att det är en svår uppgift att välja texter. En läsande klass har gjort detta åt dig. Texterna i studiehandledningen har visat sig tilltala eleverna och fungera bra i lässtrategiundervisningen. Du som har tagit på dig rollen som ledare har ansvar för att strukturera och skapa tydliga ramar för era träffar, fördela ordet så att alla kommer till tals samt se till att ni skapar ett bra samtalsklimat i gruppen. Som ledare förväntas du stötta gruppen med din kunskap och hjälpa deltagarna att förverkliga sina idéer, men du behöver inte vara expert. Deltagarna har ansvar för att delta aktivt och engagerat, vara lyhörda för de olika åsikter och erfarenheter som finns och som kommer att synliggöras under arbetets gång. Tänk på att vi alla är varandras arbetsmiljö och vikten av att hålla tider, stänga av mobiltelefoner och ge varandra talutrymme. De viktigaste verktygen i denna studiecirkel är reflektion och samtal. 1 Klart uttalad. 2 Ömsesidig. 4
Efter att ha deltagit i studiecirkeln ska deltagarna ha fått både kunskap om och färdigheter i att undervisa i läsförståelsestrategier, med särskilt fokus på reciprok läsundervisning. Detta förutsätter att du tillsammans med dina elever mellan studiecirkelträffarna arbetar med övningarna som finns i studiehandledningen En läsande klass. Författarna till studiehandledningen En läsande klass räknar med att du avsätter 30 minuter om dagen för undervisning i läsförståelsestrategier eller runt 2,5 timmar per vecka. Detta ska dock inte ses som ett hinder att delta för dig som arbetar deltid eller av andra schematekniska skäl inte träffar dina elever varje dag. Du arbetar med lässtrategierna 3 de dagar du träffar dina elever. Du behöver inte ladda ner och läsa hela studienhandledningen utan koncentrera dig på förord, metoddel samt det avsnitt som motsvarar den årskurs du undervisar i. Givetvis ska du välja att arbeta efter det avsnitt alternativt den årskurs du bedömer stämmer överens med dina elevers färdighetsnivå och behov. Det är viktigt att alla deltagare hinner arbeta med lektionsförslagen mellan träffarna varför vi rekommenderar att det ligger 3 4 veckor mellan träffarna. Det är viktigt att studiecirkelgruppen inte är vare sig för liten eller för stor varför rekommendationen är att 6 12 lärare deltar. Är gruppen mindre så förlorar gruppen i dynamik och erfarenhetsutbytet blir lidande, är gruppen större blir det mindre utrymme för deltagarna i de gemensamma diskkussionerna. Förslag på upplägg av studiecirkeln En läsande klass (se studieplan): 1½ - 2 studietimmar (60 min) x 5 träffar utspritt över en termin. Tänk på att: börja med att utse vem som ska ta rollen som cirkelledare. bestämma datum, tider och lokal där ni träffas. se till att alla har laddat ner de delar av studiehandledningen som är aktuella att arbeta efter. alltid utse en tidhållare som säger till när taltiden är slut eller när det är dags att gå vidare. Tidhållaren utgör ett stöd för dig som cirkelledare. Välkommen som cirkelledare och deltagare! 3 Lässtrategier är de verktyg som läsaren använder för att förstå en text. Exempel på evidensbaserade lässtrategier är att förutspå vad en text kommer att handla om, reda ut oklarheter, ställa frågor samt sammanfatta. 5
Utgångspunkter Trender i internationella likväl nationella studier visar på sjunkande resultat för svenska elever, framförallt för läsförståelse. En del av orsakerna lyfter Skolinspektionen fram i sina granskningar. I Sveriges nationella kvalitetsgranskningar påpekas exempelvis att: undervisningen inte uppmuntrar till kommunikation och reflektion kring texter, vare sig muntligt eller skriftligt. det föreligger ett stort behov hos lärare att utveckla arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen för att förbättra elevers läsförståelse. elever sällan utmanas i sin läsning. urvalet av texter är alltför begränsat. Skönlitterära texter dominerar. Fler textarter behöver användas i större utsträckning i undervisningen. trots satsningar på IT behöver arbetet med digitala texter i ett multimodalt perspektiv stärkas. lärarna är ofta osäkra på var i sin utveckling eleverna befinner sig. Detta gör att de texter eleverna erbjuds inte alltid är anpassade efter elevens behov. Vår kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier i ämnena modersmål, svenska samt svenska som andra språk men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att: Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. (Skolverket 2011, sidan 227) För årskurs 4 6 är kunskapskravet för betyget E i svenska att: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsför ståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. (Skolverket 2011, sidan 228) 6
Kunskapskraven beskriver inte vad som menas med lässtrategier utan det råder här en frihet för läraren att själv konkretisera begreppet. Det förutsätter också att läraren har kännedom och kunskap om olika lässtrategier och vilka som är evidensbaserade 4. När lärare undervisar i lässtrategier och strukturerade textsamtal ökar eleverna sin läsförståelse (Reichenberg 2011). Det föreligger ett behov av att i större utsträckning undervisa explicit i läsförståelsestrategier. För att klara detta behöver lärare utveckla sin kompetens inom området. Lärare behöver erövra, utveckla och känna sig bekväma med att använda ett professionellt språk för samtal runt läsande och läsförståelse, få verktyg för att explicit kunna undervisa i läsförståelse samt hitta vägar för att integrera 5 ett formativt 6 förhållningssätt i sin bedömning av läsande och läsförståelse. Det yttersta och övergripande målet är förbättrade elevresultat. Denna studiecirkel erbjuder en väg till en ökad lärarskicklighet. Studiecirkeln är ett praktiskt exempel på kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete. Med kollegialt lärande menar jag att ni i gruppen gemensamt arbetar med er egen professionsutveckling i och med att ni följer och arbetar med studiehandledningen En läsande klass och under cirkelträffarna reflekterar över er egen undervisning. Cirkelstödet bygger på att deltagarna tar hjälp av varandra genom att göra observationer i varandras klassrum i samband med varje nytt moment i undervisningen enligt studiehandledningen. Detta leder till en professionsutveckling där ni genom ett strukturerat samarbete tillägnar er nya erfarenheter och kunskaper i er dagliga undervisning. Din tysta kunskap utvecklas till en reflekterad kunskap. Enligt skollagen ska alla skolor arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Detta görs på alla nivåer. Viktiga aspekter i ett systematiskt kvalitetsarbete är långsiktighet, att följa upp och koppla undervisning till mål och resultat samt ha fokus på elevernas lärande och kunskapsutveckling. Kärnfrågan är: Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse? (Skolverket 2013, sidan 28). En läsande klass tar sin utgångspunkt i ovanstående. Fokus ligger på att lärarna som använder studiehandledningen ska lära sig undervisa enligt den evidenbaserade läsundervisningsmodellen RT, Reciprocal Teaching, eller RU, reciprok undervisning, på svenska. RT beskrivs i forskningslitteratur 4 Evidensbaserad handlar om graden av tillförlitlighet ur ett vetenskapligt perspektiv. En modell ska vara utprövad i forskningssammanhang. Detta ska vara gjort kombinerat med en kritisk analys och en syntes av en stor mängd forskning. Dessutom är detta arbete gjort utifrån en systematisk, klart uttalad och kvalitetssäkrad metod. 5 Få att ingå som en del av något. 6 En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. 7
som dels ett multistrategiprogram (NRP 2000), dels som en evidensbaserad undervisningsmodell som ger stor effekt på utvecklingen av elevers läsförståelse (NRP 2000; Hattie 2009). Reciprok undervisning bygger på fyra grundpelare: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter samt att sammanfatta textens huvudbuskap. Dessa fyra förmågor ingår bland de sju strategier som förklarats framgångsrika och rekommenderas i NRP-rapporten Teaching Children to Read (2000). Övriga strategier är förmågan att övervaka sin egen förståelse (selfmonitoring), det kooperativa 7 lärandet, användning av grafiska och semantiska 8 verktyg (som t.ex. tankekartor och tabeller) samt kunskap om olika berättelsestrukturer. En läsande klass lägger också till strategin att skapa inre bilder i lektionsförslagen. Denna strategi benämns Konstnären. Strategierna representeras av fem symboler: Spågumman (förutspår), Detektiven (reder ut oklarheter), Reportern (är nyfiken och ställer frågor), Cowboyen (sammanfattar) samt Konstnären (skapar inre bilder). 7 Ett gemensamt lärande där elever arbetar i par, team eller på annat sätt tillsammans. 8 Språkliga begrepp och föreställningar. 8
Innan ni börjar Besök webbsidan och bekanta dig med vad som finns där. Börja med att ladda ner studiehandledningen till En läsande klass samt symbolbilderna, dvs. Spågumman, Reportern, Detektiven, Cowboyen samt Konstnären. Alla deltagare läser sidorna 8 19 samt 94 96. Lärare i årskurs 1 3 läser sidorna 20 23 och lärare i årskurs 4 6 läser sidorna 99 101. Skriv ut och dela ut foldern En läsande klass både till deltagarna i studiecirkeln och till övriga kollegor på skolan. Vår erfarenhet är att det är en fördel om dina kollegor som inte deltar i studiecirkeln informeras om denna samt om satsningen En läsande klass. Foldern finns att ladda ner från webbsidan för En läsande klass. I studiecirkeln kommer vi under fem träffar att diskutera lässtrategier, vår undervisning i lässtrategier, våra iakttagelser för hur eleverna tar till sig lässtrategierna och vilka tecken på läsengagemang och läsförståelse vi ser. För att kunna diskutera dessa saker krävs ett gemensamt professionsspråk. Som en del i cirkelträffarna ingår att tillsammans också identifiera centrala ord och begrepp samt anteckna och diskutera dessa och deras betydelse. Ord som är lågfrekventa och används i detta stödmaterial har fått sin betydelse förklarad på sista sidan i materialet. Träff 1 Introduktion Syftet med första träffen är att deltagarna orienterar sig i studiehandledningen samt förbereder sig för att tillsammans med eleverna arbeta med introduktionslektionerna. Träff 2 Strategi Spågumman och Detektiven Vid andra träffen diskuterar deltagarna sina erfarenheter av undervisningen enligt introduktionslektionerna. Sedan fortsätter arbetet med de första lässtrategierna dvs. Spågumman, att förutspå, och Detektiven, att reda ut oklarheter. Träff 3 Strategi Reportern Vid tredje träffen diskuterar deltagarna sina erfarenheter av undervisningen där Spågumman och Detektiven introducerades. Sedan fortsätter arbetet med lässtrategin Reportern, att ställa frågor. 9
Träff 4 Strategi Konstnären och Cowboyen Vid fjärde träffen diskuterar deltagarna sina erfarenheter av undervisningen där Reportern introducerades. Sedan fortsätter arbetet med lässtrategierna Konstnären, att skapa inre bilder, och Cowboyen, att sammanfatta. Till femte träffen förväntas deltagarna har arbetat med samtliga fem läsförståelsestrategier tillsammans med sina klasser. Träff 5 Erfarenhetsutbyte runt undervisning med de fem strategierna Den femte avslutande träffen ägnas åt erfarenhetsutbyte av deltagarnas undervisning i de fem läsförståelsestrategierna, diskussioner runt gjorda reflektioner i samband med observationstillfällena samt en utvärdering av studiecirkeln. 10
Första träffen Gå igenom att alla är överens om datum och tider för era fem träffar. Kontrollera att alla har laddat ner stödmaterialet samt symbolbilderna. Disponera tillsammans tiden och utse en tidhållare. Bestäm också OM och NÄR ni ska ta en paus på 5 10 minuter. Ägna fem minuter åt att alla skriver ner sina förväntningar på studiecirkelträffarna, på vad deltagandet kommer att ge, på dig som cirkelledare samt på varandra. Tänk på att även cirkelledaren skriver. Sedan går ni varvet runt i gruppen så att alla får presentera vad de har skrivit. Fatta er kort och bryt efter 2 3 minuter. Tidhållaren säger till när tiden är ute för var och en. En deltagare utses till sekreterare och gör kortfattade anteckningar under rundan. Spara anteckningarna så ni kan ta fram dem under sista tillfället när ni gör er utvärdering. Studiecirkelledaren delar ut ett VÖL-diagram till var och en av deltagarna (finns att hämta på webbsidan för En läsande klass). Deltagarna ska tänka på ämnet att undervisa i läsförståelse samt RU, reciprok undervisning, när de fyller i VÖL-diagrammets tre kolumner. Deltagarna skriver in vad de vet, V, i första kolumnen, vad de önskar veta, Ö, i andra kolumnen. Skriv ingenting i den tredje kolumnen L (L står för lärt mig ). Skriv namn på diagrammet. Cirkelledaren samlar in diagrammen och lägger i ett kuvert som sparas till femte och sista tillfället då diagrammen åter tas fram och den sista kolumnen fylls i som en del i utvärderingen. Vi bekantar oss med studiehandledningen Vi bekantar oss med studiehandledningen genom att använda en lässtrategi som kallas för THIEVES (utvecklad av Zwiers, 2004, utifrån Manz, 2002). Detta är en akronym 9 för: 1. Title titel, rubrik 2. Headings rubriker 3. Introduction inledning och presentation 4. Every first sentence in every paragraph or section första meningen eller avsnittet 5. Visuals and vocabulary grafiska element och ord/begrepp 6. End-of-chapter questions avslutande frågor 7. Summary sammanfattning, att identifier huvudbudskapet 9 En förkortning bildad av begynnelsebokstäverna i flera ord där förkortningen kan läsas ut som ett eget ord. 11
THIEVES används inför läsandet av en ny text eller ett nytt avsnitt. Det är en strategi för att skapa förförståelse och ge en helhetsbild. Börja med att tillsammans titta på titel, rubriker och inledning. Vad säger dig En läsande klass? Vad är en En läsande klass? Vad betyder det för dig? Vad tror du att det kommer att betyda för din undervisning? Diskutera tillsammans och fortsätt sedan diskussionen med nedanstående frågeställningar. Vad ser du för skillnader mellan RT och TSI (läs sid. 11 12) Hur märks de skillnaderna i din undervisning? Vad av det som beskrivs gör du redan med din klass? Vilka avsnitt finns det i studiehandledningen? Hur ser ni på att lektionsförslagen kallas planeringar? Vad är det som återkommer i de olika avsnitten? Vilka mönster kan du se för det fortsatta arbetet med lässtrategierna i din undervisning? Vilka centrala ord och begrepp finner du i studiehandledningen En läsande klass? Lista dessa och diskutera betydelsen? Förstår ni de centrala orden och begreppen på samma sätt eller vad skiljer? Utse en deltagare som sammanställer och gör en gemensam lista över de centrala ord och begrepp som gruppen tog upp. Vilka så kallade grafiska och semantiska hjälpmodeller (tabeller, tankekartor, diagram, bilder) ser du? Diskutera vilka av dessa ni är vana att arbeta med sedan tidigare. Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med dessa, dvs. de grafiska och semantiska hjälpmodellerna? Sammanfatta huvudbudskapet i studiehandledningen En läsande klass. Börja med att var och en skriver ner de vad ni tycker är de tre viktigaste begreppen. Gör en gemensam lista och diskutera samtidigt era val av ord och begrepp. Vad är gemensamt i era val av ord och begrepp? Vilka skillnader ser ni? Diskutera även innebörden av dessa ord och begrepp för att se om de betyder samma eller olika saker för deltagarna i gruppen. 12
Dagens uppgift - Introlektionerna Nu ska ni här i studiecirkeln arbeta praktiskt med modellektionerna. Detta är en förberedelse inför att genomföra modellektionerna i er ordinarie undervisning. Ni arbetar i par. Läs texten högt för din lärarkollega och tänk högt parallellt med din läsning utifrån de fem läsfixarna, Spågumman, Reportern, Detektiven, Cowboyen och Konstnären. Nöj er med att arbeta med ett avsnitt i taget så ni båda två hinner prova rollen som lärare. Håll upp korten med respektive läsfixare allteftersom du refererar till dessa. Använd förslagen på hur du kan tänka högt i fotnoterna (för lärare årskurs 1 3 sidorna 26 27 samt för lärare årskurs 4 6 sidorna 100 101. Byt roller efter 3 4 min. Cirkelledaren fungerar nu som tidhållare och säger till när det är dags att byta roller. När alla har provat på att läsa högt och tänka högt med hjälp av läsfixarna så går ni vidare till att sammanfatta det viktigaste. Efter att ha återberättat innehållet utifrån vad som hände först, sedan och sist går ni över till att diskutera vad ni tycker är textens huvudbudskap. Vad handlar texten En otrolig natt egentligen om? Vilka ledtrådar stöder du dig på? Att göra till andra tillfället Genomför Modellektion intro på sidorna 24 31 (lärare årskurs 1 3) respektive sidan 100 105 alternativt 112/ 146/ 182 184 (lärare årskurs 4 6) med dina elever. Även lärare i årskurs 4 6 kan börja med det lektionsförslag och upplägg som finns på sidorna 24 31 för att senare gå fram i studiehandledningen till de sidor som gäller årskurs 4, 5 eller 6. Introducera och praktisera hur du som läsare gör olika saker före, under och efter att du läser en text samt att du nu konkret kommer att visa vad du menar. Samtalet före, under och efter läsningen är viktigt och får inte hastas förbi. Dela upp arbetet på två eller flera lektioner så att du arbetar med strategin Cowboyen, dvs. att återberätta/sammanfatta, under ett separat lektionspass. Detta ger dig utrymme att gå in på skillnaden mellan att återberätta och sammanfatta. Först återberättar ni texten för respektive årskurs och sedan fortsätter ni med att diskutera tillsammans vad ni tyckte att respektive text egentligen handlade om. 13
För att introducera skillnaden mellan att återberätta och sammanfatta kan ni exempelvis utgå från barnvisan Imse Vimse spindel. Vad händer först, sedan och sist? Jämför detta med vad ni kommer fram till om ni ställer er frågan: Vad handlar visan om egentligen? Diskutera detta tillsammans med eleverna. Vid detta första tillfälle introducerar ni bara Cowboyen. Det är först efter det fjärde tillfället ni går på djupet med skillnaderna mellan att återberätta respektive att sammanfatta. Lägg på minnet att varje gång ni introducerar en ny lässtrategi är det mycket viktigt att dina elever är helt på det klara med: Vilken lässtrategi? Varför? När? Hur? Oavsett elevernas ålder så ska de veta vilken lässtrategi de håller på och lär sig och varför de ska kunna just den lässtrategin. De ska också lära sig när de ska använda lässtrategin och hur den används. Svaren på frågeorden vilken, varför, när och hur är mycket viktiga därför att det är elevernas metakognitiva tänkande vi arbetar för att utveckla. 14
Andra träffen (Spågumman och Detektiven) Uppföljning av 1a träffen Diskutera först i par och sedan tillsammans. Hur gick arbetet med modellektionerna? Hur fungerade det att tänka högt? Följde du förslagen på frågor i texternas fotnoter? Vilka erfarenheter gjorde ni när ni tänkte högt med hjälp av föreslagna frågor? Kommer det fram några skillnader i era erfarenheter? Något som skiljer era erfarenheter i undervisningen av de yngre respektive de äldre åldrarna? Vi vill att eleverna är engagerade och tar en aktiv roll i vår läsundervisning. Hur tog eleverna sig an uppgiften att tänka högt? Hur skulle ni vilja beskriva elevernas läsengagemang? En stjärnläsare vet när hen förstår och när hen inte förstår. När stjärnläsaren inte förstår saktar hen ner, går tillbaka och/eller läser om. Dagens tema: Att tänka högt, att förutspå och att reda ut oklarheter Att tänka högt är ett sätt att synliggöra att läsning omfattar en aktiv tankehandling. Parallellt med själva läshandlingen tänker läsaren. Många lärare finner det obekvämt att tänka högt första gångerna varför det kan ta några lektioner för att komma igång. Även eleverna behöver få uppleva syftet med att läraren modellerar tänka högt strategin. Fortsättningsvis kommer ni att arbeta med tänka högt strategin under många lektioner. När ni modellerar tänka högt strategin ger ni eleverna en modell för hur en stjärnläsare 10 tänker under sin läsning. Detta är också ett exempel på begreppet scaffolding som innebär att läraren först visar hur eleverna ska göra, i det här fallet hur en stjärnläsare tänker under läsningen. Successivt låter läraren eleverna ta en alltmer aktiv roll för att till slut se arbetet med att tänka högt som ett naturligt inslag i undervisningen och lärandet; något eleven klarar på egen hand. 10 En läsare med hög grad av läsengagemang som gör inferenser, skapar inre bilder och ställer sig frågor utifrån texten. 15
Dagens uppgift - Förutspå och reda ut oklarheter Idag fortsätter vi med att fördjupa oss i strategierna Spågumman (att förutspå) och Detektiven (att reda ut oklarheter). Det betyder att vi nu ska förutspå vad en text handlar om samt ska reda ut oklarheter genom att gå på jakt efter nya, ovanliga, okända ord och uttryck. Detektiven letar också ledtrådar i texten, går till ordböcker och använder sina förkunskaper för att förstå sådant som först ser svårt ut. Konkret är det en bra idé att ge Detektiven i uppgiften att markera två till fyra ord med exempelvis en post-it lapp, en sticky-note eller med hjälp av några mini-bokmärken för Detektiven. Ta återigen fram texten En otrolig natt sidan 29 30 (lärare årskurs 1 3) respektive Sömngångare sidan 103 105 (lärare årskurs 4 6). Dessa texter använder ni för ert eget prova på arbete i studiecirkeln. Spågumman Börja med att sätta er i par utifrån vilka årskurser ni arbetar med. Slå upp sidan för lektion 1 för respektive årskurs. Inta lärar- respektive elevrollen. Den som börjar med lärarrollen följer anvisningarna. Byt roller så båda parter får prova på att vara både lärare och elev. Den som agerar lärare provar också att förutspå vad som ska hända med tänka högt strategin. Cirkelledaren säger till när det är dags att byta roller och strategi så alla hinner alla delar. Detektiven Gör samma sak med första lektionsförslaget för strategin Detektiven. Följ och prova det första lektionsförslaget. Byt roller så alla får agera både lärare och elev. Läraren ska modellera med tänka högt strategin hur Detektiven gör. Cirkelledaren säger till när det är dags att byta roller och strategi så alla hinner alla delar. Avslutningsvis diskuterar gruppen hur det gick, hur det kändes att agera lärare respektive elev, om något kändes svårt osv. Vilka erfarenheter gav detta er? Något ni tar med er till lektionerna med era elever? Hur vill ni presentera Detektivens uppgift att leta nya, ovanliga, okända ord och uttryck? Passar det klassen bättre att gå på ordjakt, leta ovanliga ord eller har du andra förslag? 16
Att göra till tredje tillfället Deltagarna undervisar enligt upplägg och lektionsförslag i studiehandledningen. Det betyder att lärare i årskurs 1 3 följer lektionerna 1 20, lärare i årskurs 4 6 lektionsplanering 2 5 för årskurs 4. Deltagarna avgör själva om de när de introducerar strategierna väljer att följa upplägg och lektionsplaneringar för de lägre årskurserna. Som framgår av materialet så är progressionen snabbare för årskurs 5 och 6 vilket kan upplevas som att det går för fort framåt för lärare som själva inte är bekanta med att undervisa i lässtrategierna inom reciprok undervisning. Inget hindrar att lärare i årskurs 5 och 6 introducerar arbetet utifrån texter och lektionsförslag för de tidigare skolåren. Varje lärare avgör själv vad som passar bäst att börja med. Nu har det också blivit dags att planera in observationstillfällen hos varandra. Målet är att alla gör en observation hos en kollega vid tre tillfällen, dvs. mellan andra och tredje tillfället, mellan tredje och fjärde tillfället samt mellan fjärde och femte tillfället. Fokus för observationerna är att iaktta och samla reflektioner runt aktuell lässtrategi. Syftet med detta är att samla underlag för samtalen och diskussionerna på cirkelträffarna med målet att utmana sig själv och varandra i lärarrollen. Mellan andra och tredje studiecirkeltillfället ligger fokus på undervisningen i att använda Spågumman och Detektiven. Förslag på frågeställningar att utgå från i observationerna kan vara: Iakttar du några skillnader i hur eleverna tar sig an Spågumman och Detektiven? Är alla elever lika aktiva? Något som förvånar dig? Hur påverkas elevernas läsengagemang? Hur tycker du att eleverna visar läsengagemang? 17
tredje träffen (Reportern) Uppföljning av 2a träffen Börja med att sätta er i par. Varje par diskuterar de erfarenheter ni har gjort i undervisningen sedan förra träffen. Har alla följt de aktuella lektionsplaneringarna? Om ni har gjort anpassningar hur har dessa sett ut? Några solskenshistorier, dvs. något som gått mycket bra? Något som förvånat er? Observationerna ni har gjort i varandras undervisning vad har de gett er? Har ni sett och noterat saker som ni inte var beredda på? Något som förvånat er? Har observatören haft samma upplevelse av de observerade lektionerna som undervisande läraren? Avslutningsvis samlar cirkelledaren ihop och sammanfattar deltagarnas erfarenheter. Vad är lika? Vad skiljer sig åt? Likheter och skillnader beror de på klasserna eller elevernas ålder? I annat fall på vad? Har deltagarna provat att använda strategierna Spågumman och Reportern på andra lektioner och i andra ämnen? Vad är erfarenheterna av detta? Dagens tema: Att ställa frågor NRP (2000) har bland sina sju rekommendationer med strategierna question answering och question generation. Dessa refererar till att elever dels ska svara på frågor, dels formulera egna frågor. Med hjälp av frågor skapar vi oss en förståelse. Det finns olika typer av frågor som i sin tur ligger på olika nivåer. Vi har exempelvis frågor vars svar: 1. finns klart och tydligt utskrivet i texten. Frågor och svar ligger på textnivå (på raden). 2. vi finner genom att använda ledtrådar i texten och föra ihop information från olika delar av texten. Läsaren måste göra kopplingar och dra enklare slutsatser (mellan raderna). 3. inte går att finna direkt i texten utan kräver att vi tolkar och gör inferenser men också använder våra egna personliga erfarenheter och kunskaper (bortom raderna). Notera att frågor av andra och tredje typen förutsätter och kräver att läsaren gör inferenser 11. Här är det viktigt att vara uppmärksam på att de svar som formuleras till frågorna motsvarar slutsatser som har stöd i texten. Frågor och svar måste alltid ha relevans i förhållande till texten och dess innehåll. I studiehandledningen används begreppen att ställa frågor och/ eller finna svar på, mellan eller bortom raderna. 11 Skapa mening genom att analysera, tolka och dra slutsatser.. 18