!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2



Relevanta dokument
! " # " $! " # " % % & ' (& " ) ' * %% ) ' 3

" #$# % " #$#& & ' )( #* + && *

" # $# % " # $#&& ' + && *

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Granskning av Tyresö kommuns demensenheter, Syrenen, Solrosen och Näckrosen

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Hemsjukvård i Hjo kommun

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Hälso- och sjukvårdsansvaret

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Kvalitet inom äldreomsorgen

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Information vård och omsorg

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Verksamhetsbeskrivning

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Kriterierna gäller från

Kvalitets- och avtalsuppföljning av Kampementets vård- och omsorgsboende 2010

Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kontaktman inom äldreomsorg

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Samverkansrutin Demens

Kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Insatsen vård- och omsorgsboende

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Samverkansrutin Demens

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Innehållsförteckning

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Rutin för hantering av avvikelser

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Utbildningsmaterial kring delegering

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Hur ska bra vård vara?

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Ersättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende (LOV)

Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt årssammanställning för 2010 SN-2011/32

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Svensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Verksamhetsmål för äldrenämnden

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Trygghet. Vår vision. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga i sitt boende och

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Kvalitetsplan 2016 Vård- och omsorgsboende Roknäsgården

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Verksamhetsberättelsen 2015 för Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Kvalitet i LSS Version 1.0

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Hemvården i Hjo kommun

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Transkript:

!! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2

"# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom besök i verksamheterna. Beställaren och utföraren har ett gemensamt ansvar för att verksamheterna följs upp och utvärderas samt att dokumentera såväl egna som gemensamma uppföljningar och utvärderingar. Ett komplement till det övriga kvalitetsarbetet är att införa besök i verksamheterna, s.k. insynsbesök. Dessa besök ska genomföras av ledamöterna i omsorgsnämndens arbetsutskott, utsedda kontaktpolitiker samt av berörda tjänstemän. Det är bara den/de kontaktpolitiker som är utsedda för just den verksamheten som ska delta. Besöken ska, för både beställare och utförare, ses som ett instrument för att utveckla verksamheten. Vid besöken ska enhetschef ev. verksamhetschef, personal och brukare (där det är möjligt) träffa arbetsutskottets ledamöter, kontaktpolitiker och berörda tjänstemän. Vid besöken ska ledamöterna informeras om verksamheten, kvalitetsarbetet, hur enheten arbetar med trygghet, inflytande och bemötande, höra hur personalen och ev. brukarna upplever verksamheten m.m. För att få strukturerade besök görs en frågemall som ska gås igenom vid besöken. Dessa frågor lämnas ut till enhetschef och ledamöter innan besöket för att alla ska ha möjlighet att förbereda sig samt för att få en bra dialog vid träffarna. Enligt avtal mellan beställare och utförare skall uppföljningar och utvärderingar dokumenteras. Detta kommer att göras av deltagande tjänstemän. De verksamheter som genomfört kvalitetsmätningar ska kunna presentera dessa och redogöra för vilka åtgärder som planeras utifrån uppnådda resultat. Enhetens kvalitetsredovisning bifogas (om sådan har gjorts) så att denna kan studeras av ledamöterna innan besöket. Till de verksamheter som ännu inte genomfört någon enkätundersökning görs en liknande frågemall för att få en upplevelse av vad personalen och brukarna anser om kvalitén i just deras verksamhet. Omsorgsnämndens arbetsutskott, kontaktpolitiker och tjänstemän från beställarkansliet har träffat ledningen för sjuksköterskorna samt representanter ur sjuksköterskeorganisationen. Från omsorgsnämndens arbetsutskott deltog: Doris Brodén, Janette Bäckman, Erik Norelius, Bibbi Eriksson och Rolf Ericsson. Kontaktpolitiker för sjuksköterskorna är Bibbi Eriksson och Berit Kent. Bibbi deltog medan Berit hade meddelat förhinder. Deltagande tjänstemän: Pernilla Engblom och Inger Hellberg För ledningen deltog: enhetschef Maria Granholm Från personalen deltog: Eva Pers (demensenheten Hessegården), Madeleine Envall (Åkershem, tidigare Utsikten), Rita Pettersson (Hällsjöhemmet, natt) och Lisbeth Sjöde (Hällsjöhemmet). 3

Syftet med besöket är att få kunskap om verksamheten se att verksamheten följer gällande lagar och förordningar se hur kvalitetsarbetat fungerar praktiskt ute i verksamheten följa resultat och analys av kvalitetsmätningarna se vilka åtgärder/insatser som görs utifrån resultaten av nämndens kvalitetsmätningar se hur delaktig personalen är i verksamhetens kvalitetsarbete $ Arbetsutskottet har genomfört intervjuer/samtal med ledning och personal från verksamheten. Frågorna och besökets syfte och innehåll har delgivits berörda innan besöket. De intervjuade personerna har getts möjlighet att lämna synpunkter på rapportens innehåll. " %%% Verksamheten omfattas av en enhetschef samt 37 sjuksköterskor. Verksamhetens uppdrag är att tillhandahålla god och säker hälso- och sjukvård, dygnet runt, enligt gällande lagar och föreskrifter. Sjuksköterskorna på dagtid har en basplacering på en enhet där de är omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) för den specifika medicinska omvårdnaden. Varje enhet har 1-4 OAS. Kvällar och helger finns sjuksköterska tillgänglig för enheterna vid behov, två för enheterna på Hällsjöhemmet, en för ute enheterna. Nattetid finns två sjuksköterskor tillgängliga för alla enheter inom kommunen. Sjuksköterskorna är mycket flexibla i sitt arbete och byter ofta enhet för att täcka upp för varandra. De har ett nära samarbete med undersköterskor, vårdbiträden, läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster m.fl. Det bästa på enheten: Vi har en hög kompetensnivå som vi försöker ta till vara på bästa sätt. Vi har en väl fungerande arbetsstruktur samt diverse rutiner som styrmedel i vardagsarbetet. Vi har en flexibel personalgrupp som strävar mot samma mål. 4

& %%'# Närvarande: Enhetschef Maria Granholm, arbetsutskott samt deltagande tjänstemän. Enhetschef Maria Granholm inleder med att redogöra för hur enheten är organiserad samt berättar om den verksamhetsplan som hon gjort tillsammans med MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering). 1. Finns någon speciell värdegrund/verksamhetsidé för denna enhet? Hälso- och sjukvården ska tillgodose patientens behov av trygghet samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Verksamheten ska främja goda kontakter med patienten och närstående. Arbetet sker utifrån ett etiskt förhållningssätt och enligt överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Etiska principer har utarbetats till ledning för kommunens hälso- och sjukvårdspersonal. Bifogas. 2. Vad står orden Trygghet, Inflytande och Bemötande för i eran verksamhet? Trygghet att dygnet runt ha tillgång till sjuksköterskekompetens. Inflytande inte lätt för brukaren att kunna påverka, i viss mån kan den egna behandlingen påverkas. Bemötande att alla ska ha ett professionellt bemötande. 3. Hur ser ni på möjligheterna att påverka och utveckla nya arbetsformer? Enhetschefen anser att det går att påverka och utveckla nya arbetsformer. Detta är något som görs hela tiden. Senaste tiden har det varit mycket arbete med bemanningen på Utsikten. Det har varit stor omsättning av personal på Utsikten och det har varit sjuksköterskor som slutat eller gått ner i tid för att arbetsbelastningen varit så tung. Sjuksköterskorna har svårt att hinna med att ge baspersonalen handledning i den mån de skulle önska. 4. Hur uppfattar ni verksamhetens förändrings- och utvecklingsvilja? Enhetschefen anser att personalen vill mycket, men att det är svårt att få utrymme för att diskutera utvecklingsfrågor. Läkarbristen gör det svårt för läkarna att hinna med det de ska. Detta gör att sjuksköterskorna i många fall har ett mycket stort eget ansvar. Förra året var mycket tyngt med mycket sjukskrivningar. Planeringsdagar är inplanerade i höst för att få alla att känna sig mer delaktiga. 5. Vet personalen vilket uppdrag de har? Enhetschefen tror att i stort sett alla vet vilket uppdrag de har. Att vissa inte vet vilket uppdrag de har tror enhetschefen beror på att de inte fått vara nog delaktiga i verksamhetsplanen. Detta ska diskuteras mera på planeringsdagarna. 6. Hur ser ni på eran roll som ledare? Enhetschefen anser att rollen som ledare är en jätteviktig uppgift. Hon har endast varit anställd som enhetschef sedan oktober 2007, men tycker att det är ett roligt och skiftande jobb där hon ska stötta och organisera sjuksköterskorna ute i verksamheterna. 5

7. Upplever du/ni att brukarna trivs/är nöjd med den hjälp de får från er? Enhetschefen upplever att brukarna oftast är nöjd med den hjälp de får från sjuksköterskorna. Det finns dock alltid några som inte blir nöjda. Anhöriga kan ibland var missnöjda och ofta beror det på glappet mellan den vård de fått på lasarettet i Falun kontra den vård de får på korttidsboendet. Många tror att de ska få samma vård som det fått på lasarettet och att det ska finnas samma resurser av läkare. Enhetschefen har gjort en egen kvalitetsmätning. Bifogas. 8. Upplever du/ni att brukarna får de medicinska insatser som de har behov av? Enhetschefen anser att brukarna får de medicinska insatser som de har behov av. Detta är alltid prioritet ett inom deras verksamhet. 9. Hur fungerar sjuksköterskornas samarbete med brukarnas kontaktperson/läkare? Det är inte alltid lätt för sjuksköterskorna att få tag på läkare. Det skulle vara enklare om all närsjukvård låg hos samma huvudman. Nu är det olika datasystem, annan organisation, m.m. som försvårar samarbetet. Fungerar kontaktmannaskapet ute i verksamheterna så underlättar det mycket för sjuksköterskornas arbete. Det är olika på olika ställen hur bra kontaktmannaskapet fungerar. 10. Är det stor/liten personalomsättning på enheten? Det har varit en stor omsättning av personal inom sjuksköterskeorganisationen det senaste året. Det har varit många sjukskrivningar på grund av stor arbetsbelastning, pensioneringar och att personal flyttat till andra orter. 11. Vet brukarna/anhöriga hur de ska göra om de vill framföra synpunkter och klagomål? Enhetschefen hoppas att brukare och anhöriga vet hur de ska göra. Hon har inte hört något om att man inte vet. Oftast tar man hand om klagomål och synpunkter direkt ute i verksamheterna. Om inte sjuksköterskorna själv kan klara upp frågan så för de det vidare till enhetschefen. Då ser hon till att klagomålen tas upp med berörda. Detta diskuteras även på sjuksköterskemöten och innebär ofta ändringar av rutiner. 12. Hur jobbar ni med bemötandefrågor? Sjuksköterskorna har reflektionsträffar där de diskuterar bemötandefrågor. Handledning i professionell omvårdnad kommer några av sjuksköterskegrupperna att få till hösten. Det finns även etiska principer för hälso- och sjukvårdspersonal i kommunal hälso- och sjukvård. 13. Har personalen tid för brukarna? Vad anser brukare resp. personal. Enhetschefen anser att brukarna får sin medicinska vård. Dock hinner de inte träffa brukarna i den mån de skulle önska. Arbetsbelastningen går i vågor, ibland har de tid ibland inte. 6

14. Är det något övrigt som ni vill framföra till nämnden? Enhetschefen vill framföra att hon tycker att det finns en mycket bra och kompetent sjuksköterskegrupp. Det har varit jobbigt på Utsikten senaste året och att de resurser som tagits från Hällsjöhemmet för att stärka upp på Utsikten måste återställas. Det är svårt att rekrytera sjuksköterskor till Borlänge kommun. Många kommuner runt omkring ger bättre betalt, vilket innebär att sjuksköterskorna väljer att jobba där trots längre resor. Det har även varit svårt att få tag på sommarvikarier. I något fall så har sökanden inte fått barnomsorg och därmed varit tvungen att tacka nej till sommarvikariat. Enhetschefen tycker att insynsbesök har varit mycket bra och att hon fått tillfälle att berätta om sjuksköterskeverksamheten. 7

& %%'# Närvarande: Eva Pers (demensenheten Hessegården), Madeleine Envall (Åkershem, tidigare Utsikten), Rita Pettersson (Hällsjöhemmet, natt) och Lisbeth Sjöde (Hällsjöhemmet) 1. Finns någon speciell värdegrund/verksamhetsidé för denna enhet? Sjuksköterskorna följer det som står i hälso- och sjukvårdslagen. Förutom detta finns det etiska koder för sjuksköterskorna. 2. Vad står orden Trygghet, Inflytande och Bemötande för i eran verksamhet? Trygghet att de bedriver sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen, finns en MAS samt kompetent personal. Inflytande ofta är personal och anhöriga språkrör för brukarna som ofta är svårt sjuka. Det är svårt som brukare att i ett sådant läge ha inflytande. Ofta gör sjuksköterskan en bedömning där anhöriga till viss del kan vara med och påverka. Det är ibland svåra avväganden när det gäller vad sjuksköterskan ser och vad anhöriga vill. Bemötande att de har ett gott bemötande till brukare och anhöriga. 3. Hur ser ni på möjligheterna att påverka och utveckla nya arbetsformer? Sjuksköterskorna anser att de alltid går kort, vilket innebär att det är mycket svårt att hinna påverka och utveckla nya arbetsformer. De har mycket idéer, men det är svårt att förverkliga dem. Detta är sådant som de brukar diskutera med enhetschefen. Sjuksköterskorna är ofta spindeln i nätet. Det är mycket administrativt jobb, men de anser att det är mycket viktigt att dokumentera noggrant. De påtalar bristen på datorer för sjuksköterskorna samt tillgången på bra fungerande mobiltelefoner. 4. Hur uppfattar ni verksamhetens förändrings- och utvecklingsvilja? De anser att det sker lite förändringar hela tiden. Vilja finns, men resurserna finns inte riktigt. Det dagliga arbetat går hela tiden före. Det har även varit svårt att få till avsatta reflektionstider. 5. Är det klart vilket uppdrag ni har? Sjuksköterskorna anser att de vet vilket uppdrag de har. 6. Upplever du/ni att brukarna trivs/är nöjd med den hjälp de får från er? Sjuksköterskorna anser att brukarna är nöjd med den vård de får. De anser att det är en bra sjukvård i kommunen. 7. Upplever du/ni att brukarna får de medicinska insatser som de har behov av? Sjuksköterskorna tycker absolut att brukarna får de medicinska insatser som de har behov av. Sjuksköterskorna är beroende av en kunnig baspersonal som kan tillkalla dem vid behov. Det är inte alltid lätt för baspersonalen att avgöra en brukares behov av vård. 8

8. Är det stor/liten personalomsättning på enheten? Det har varit stor omsättning av personal på enheten beroende på pensioneringar, men även sjukskrivningar och uppsägningar av personliga själ. Sjuksköterskorna påtalar att det är mycket stor arbetsbelastning på alla korttidsboenden. De orkar inte jobba heltid några längre tider på dessa ställen. 9. Vet brukarna om hur de ska göra om de vill framföra synpunkter och klagomål? Personalen ute i verksamheterna hjälper brukare och anhöriga med att tala om till vem de ska framföra olika typer av synpunkter/klagomål. Oftast tas detta upp ute i verksamheterna direkt. Ibland beror klagomål på att man inte vet vilken vård som erbjuds i kommunen. Svårare frågor löser enhetschefen. Ofta är det anhöriga som för brukarnas talan när det gäller synpunkter och klagomål. 10. Hur jobbar ni med bemötandefrågor? Sjuksköterskorna anser att bemötandefrågor är något som det tänker på jämt. Det finns hela tiden med och det ingår som en del i sjuksköterskeprofessionen. När det gäller demenssjuksköterskorna så är bemötande ofta en del i själva behandlingen. 11. Har ni tid för brukarna? Sjuksköterskorna anser att de har så många brukare så att det är svår att få tiden att räcka till. Det är svårt för dem att jobba förebyggande när de inte har tid att se/träffa alla. Sjuksköterskorna anser att det finns duktig och observant baspersonal ute i verksamheterna. 12. Är det något övrigt som ni vill framföra till nämnden? Sjuksköterskorna anser att lokalfrågan för dem måste prioriteras bättre. De känner sig ofta undanskuffade både när det gäller lokaler, datorer, bilar m.m. De kan ofta känna att de inte hör hemma någonstans. På många ställen har de dåliga utrymmen ute på boendena och att de ofta flyttas runt. De har få datorer som innebär att de får stå och vänta på varandra när de ska dokumentera. De har gamla mobiltelefoner som inte fungerar tillfredställande. 9

% Värdegrund/verksamhetsidé Ledning och personal uppfattas ha en gemensam värdegrund och verksamhetsidé. De upplevs även ha samma bild av vilka kvalitéer som finns i verksamheten. Uppdrag Både ledning och personal anse att de vet vilket uppdrag de har. Ledningen önskar dock att personalen hade kunnat vara mera delaktig i framtagande av verksamhetsplanen. Kommande planeringsdagar ska göra personalen mer delaktig. Personal har många idéer som dock är svåra att förverkliga på grund av att det dagliga arbetet hela tiden kommer före. Ledningen uppfattas vara lyhörd för personalens synpunkter och är fullt medveten om de brister som personalen påtalar. Kvalitetsarbete Någon kvalitetsmätning har inte gjorts från nämndens sida. Däremot har enhetschefen gjort en egen mätning. Många frågor visar på mycket bra värden. Där det är sämre så handlar det om resurser och förutsättningar för sjuksköterskorna att göra ett bra arbete. MAS och MAR har även genomfört anhöriggrupper enligt fokusmodellen. Där har ett antal synpunkter framkommit som enheten tagit del av. Det är dock synpunkter från ett begränsat antal anhöriga och några generella slutsatser kan inte dras. Enheten ser svaren som tendenser som är värda att uppmärksamma och göra vissa åtgärder utifrån. ( Nämndens besök hos sjuksköterskorna uppfattades som ett mycket positivt möte där ledning och personal uppfattades vara mycket eniga om styrning och ledning. Något som nämnden anser behöver ses över är tillgången på datorer samt fungerande mobiltelefoner. ) Omsorgsnämnden ser fram emot nästa insynsbesök och kräver ingen återkoppling innan dess. 10