Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad



Relevanta dokument
Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Personalenkät /2/2011

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN MELLAN OLIKA YRKESKATEGORIER I BOSTAD FÖR VUXNA SAMT DAGLIG VERKSAMHET; MICA (LSS)

Validand och valideringshandledare

Program för stöd till anhöriga

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Kontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Hur blir det möjligt?

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Anhörigstöd det lönar sig

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar

Modellområde Vänersborg

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

SIP Samordnad Individuell Plan

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

Syftet men handlingsplanen

Policys. Vård och omsorg

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Samverkansplan för hälsa och den nära vården

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga

Slututvärdering EXSISTRE. juni 2014

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare.

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

SAM Samverka Agera Motivera

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Riktlinje anhörigstöd

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Psykisk funktionsnedsättning

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Inledning

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612)

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Ge ungdomarna en chans. Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS

Maria Nyström Agback.

Transkript:

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK

Hur det hela började. När vi tog våra första steg

Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder Utbildning och kompetensutveckling till professionen och till personer med egen erfarenhet Samverkans/samarbetsfrågor

Kartläggning Öka kunskapen kring målgruppen vuxna med allvarliga psykiska funktionshinder Kön, ålder, språk, utbildning Levnadsförhållanden (t ex bostad, familj) Hälsa/ohälsa (inkl fysisk- och munhälsa) Funktionsförmåga/-hinder Försörjning/sysselsättning Vårdplan, insatser och samverkan

Effekter av kartläggningen Ökad uppmärksamhet riktades bland annat på. Samverkan mellan huvudmännen och med målgruppen Avsaknad av vårdplaner Avsaknad av sysselsättning hos många Föräldrar med psykisk ohälsa/barnens behov Fysisk ohälsa hos målgruppen

Utbildning och kompetensutveckling Återhämtningsinriktat förhållningssätt och -arbete Bemötande Supported Employment Case Management/Resursmodellen Vardagsstöd till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Hälsa och livsstilsfrågor, egna arrangemang och studiecirklar i samverkan med ABF Österlen

Utbildning och kompetensutveckling Åskådliggöra och levandehålla de två perspektiven i utbildningssammanhangen Det professionella Det egenerfarna Utbildning på alla nivåer i syfte att nå förankring och legitimitet. Politiker, Förvaltningschefer, Enhetschefer, Medarbetare God man/förvaltare, Intresseföreningar/brukare/anhöriga Bilda utbildningsgrupper med representation från alla berörda ger samsyn och främjar samverkan Ständigt fråga efter och påminna om att ha ett återhämtningsinriktat arbets- och förhållningssätt

Effekter av våra utbildningssatsningar Ökad samsyn och förståelse för varandra (ansvar, uppdrag, roll, potential, resurser m m) Kunskap om att återhämtning är möjlig och förståelse för betydelsen av att inge hopp Medarbetare efterfrågar och tillvaratar brukarens kunskap om vad som varit till hjälp och nytta Brukarna efterfrågar egen utbildning och vill ha ökat eget ansvar, upptäcker de egna resurserna Ökat intresse för hälsa och livsstilsfrågor hur man kan känna ökad välbefinnande mer än att jaga kilon, laga bra och billig mat och kostråd

Andra effekter och resultat.. En skriftlig överenskommelse om samverkan mellan huvudmännen - Organisation, ledning och uppföljning - Samordnad vårdplanering i öppenvård och slutenvård - Samordning av vårdplanering, genomförande och uppföljning - Parternas ansvar enskilt och gemensamt - Case Management/handlingsansvarig person - Brukar och anhörigsamverkan - Avvikelsehantering och tvister - Kompetensutveckling inklusive uppföljningar Ett återhämtningsinriktat arbets- och förhållningssätt ska tillämpas och utvecklas bland medarbetarna En större brukarförening bildades i vårt område Ett Brukar och anhörigråd i SÖSK startade i november 2008

Informations-Guide för vuxna med psykisk ohälsa En Guide har tagits fram för personer som bor i Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup, eller Ystad där läsaren kan hitta uppgifter om vart man kan vända dig för att få hjälp, stöd och rådgivning. Guiden finns tillgänglig på huvudmännens hemsidor med möjlighet att skrivas ut. Innehållet uppdateras årligen

Våra erfarenheter. Brukare blivit mer aktiva med att lämna förslag och önskemål om aktiviteter och att de också är mer intresserade och beredda att verka för genomföranden Brukare är en tillgång och resurs och inte någon som behöver tas hand om Utbildning bör planeras och genomföras i samverkan med intresseföreningar. Egenerfarenhets perspektivet ges en större tyngd likställas med det professionella perspektivet Våga uppdra/anställa personer med egen erfarenhet av ohälsa Viktigt att föregå med gott exempel

Några synpunkter från brukare som gått studiecirklar.att gå en cirkel om återhämtning ger hopp och insikt att psykisk ohälsa inte alls behöver vara något kroniskt..man ser mer optimistiskt på tillvaron, tänker mera på sig själv samt har fått nya tankar, infallsvinklar och perspektiv som till exempel att allting kunde vara värre än det är och att man får försöka se det positiva i det man har..bara namnet på kursen Återhämtning skapar hopp, fokusering på positivt tänkande och att se framåt och inte bakåt..man har börjat tänka mera positivt, fått större distans och man har fått chansen att prata ut.

Det är som att själv spara till något man väldigt gärna vill ha.. Det är dubbelglädje att dels klara av att spara dels att kunna köpa det man sparat till. Istället för att någon annan ordnar med allt. Då är det svårare känna en mening med det som sker eller ska göras.

Undersökning bland medarbetare apr/maj 2010 N=74 Använder du dig av ett återhämtningsinriktat arbetsoch förhållningssätt? KommunHälso- och sjukvård Ja, alltid 62,5% 43,5% Från och till (inte alltid) 35,4% 56,5% Nej 0,0% 0,0% Vet ej 2,1% 0,0% Kommentar: Arbetar man mer återhämtningsinriktat i kommunerna än i om hälso- och sjukvården?

Tror du att dina patienter/klienter/brukare tycker att du arbetar utifrån ett Återhämtningsinriktat arbetssätt och förhållningssätt? Kommun Hälso- och sjukvård Ja 43,8% 39,1% Ja, i viss mån 35,4% 30,4% Nej 0,0% 4,3% Vet ej 20,8% 26,1%

Vad i ditt arbetssätt (tycker du) visar på att du arbetar utifrån ett Återhämtningsinriktat arbetssätt och förhållningssätt? Kommun Hälso- och sjukvård Jag stödjer/uppmuntrar till ett ökat eget ansvar 91,7% 91,3% Jag förmedlar hopp och visar på möjligheter 89,6% 95,7% Jag lyssnar 89,6% 91,3% Jag stödjer/uppmuntrar till att våga pröva nytt och/eller försöka en gång till 83,3% 69,6% Jag utgår ifrån önskemål 79,2% 73,9% Jag lägger fokus på person och funktionsförmåga 79,2% 82,6%

Kommun Hälso- och sjukvård Jag frågar hur han/hon löst liknande situation tidigare d v s "Vad har hjälpt? 72,9% 65,2% Jag inbjuder och uppmuntrar till aktivt delaktighet och samarbete 70,8% 78,3% Jag frågar vad personal själv vill och vad som är viktigt 64,6% 47,8% Uppmuntrar och stödjer till att möta personer med liknande erfarenheter 52,1% 39,1% Jag avdramatiserar och neutraliserar psykisk ohälsa 52,1% 60,9% Jag beskriver Återhämtningsprocessen för mina patienter/klienter/brukare 47,9% 52,2%

Utmaningar och framtiden

Att vi fortsätter att verka i samförstånd mellan huvudmän och med de som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa Att alla verksamheter inbjuder till och utvecklar inflytande för brukare/närstående Att hitta alternativa lösningar och möjligheter till arbete/sysselsättning. T ex Sociala kooperativ Hälsa och livsstilsfrågor ges en större plats i verksamheterna och rutinerna för att uppmärksamma och följa den fysiska hälsan utvecklas Att det återhämtningsinriktade förhållningssättet och arbetssättet fortsätter att utvecklas

Barn och unga Modellområde Ystad-Simrishamn

I sydöstra Skåne finns nästan 19 000 barn/unga, som är 0-18 år 2-3% behöver omfattande insatser Specialiserad nivå Specialistinsatser 20-30 % behöver särskilt stöd. 1:a linjens hälso- och sjukvård, skolan, socialtjänsten Första linjen nivå Tidiga insatser Alla barn behöver..bra föräldrar..bra uppväxt..en bra skola Generell nivå Hälsofrämjande Förebyggande Identifiera riskgrupper

Modellområde Ystad-Simrishamn Projektets övergripande mål är att barn och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet att barn och unga samt deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver den. 14 modellområden i Sverige Varje modellområde arbetar utifrån sina lokala förutsättningar Barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhet Rätt insats på rätt vårdnivå, främjande av tidig upptäckt och tidiga insatser samt samverkan/synkronisering av stöd och insatser Familjen och den unge ska kunna påverka sin situation (inflytande och delaktighet)

Blickar vi framåt så verkar projektet för. En struktur/arbetsgång inom alla verksamheter i första linjen, som är tydlig och väl känd av alla medarbetare så en tidig upptäckt följs av en tidig insats oavsett barnets/ungdomens ålder Utredning, insats och uppföljning/återkoppling har en tidsbegränsning för att motverka rundgång i basverksamheten och lösningar, som inte har önskvärd effekt på behovet

Tydlighet när ett ärende behöver gå vidare från basverksamheten alt. koppla in andra resurser T ex. Barn/Elevhälsa, Socialtjänst, BUP, Barnhabilitering Förebyggande verksamhet T ex. Föräldrautbildning, Ökad kompetens hos medarbetare om vad som ger en god utveckling av barnens fysiska och psykiska hälsa, Instrument/verktyg för att tidigt upptäcka behov, Strategier för att alla barn ska klara skolan

Det går att komma överens. Om man vill.