Budget Härnösands kommun

Budget Härnösands kommun

Innehållsförteckning Del 1 Inledning Kommunstyrelsens ordförande 3 Fem år i sammandrag 3 Del 2 Budgetberättelse Omvärldsanalys 5 Finansiell analys 8 Del 3 Ekonomisk redovisning Kommunens budget 11 Form: Prinfo Sundsvall

Inledning Kommunstyrelsens ordförande Vision budget Har den finansiella krisen passerat? Enligt Sveriges kommuner och landsting är svaret ja! Även om det finns vissa orosmoln kvar, så bedömer vi att en skattesänkning är möjlig. Vi kan sänka skatten med 10 öre samt ytterligare 10 öre både och. Vi ger tillbaka pengar till medborgarna och minskar det höga skattetrycket i Härnösand. Skattesänkningen möjliggörs genom att vi har full kontroll över kommunens ekonomi, vilket känns mycket glädjande! Härnösand har för varje år blivit mer och mer attraktivt att bo och leva i och det oberoende av konjunkturer. Härnösand är staden dit människor och investeringar dras! Den stora investeringstakten fortgår i kommunen, både externt och kommuninternt. Renovering och utveckling av simhall och konstgräsplan pågår. Näst på tur står bland annat nya stolar till Härnösands teater samt ett resecentrum mer anpassat för brukarna än dagens. Ett nytt handelsområde växer fram kring Östra Bondsjögatan och även i hamnen görs det stora investeringar. Stora satsningarna görs också i kommunens kärnverksamheter med nästan 50 mkr under. Vi satsar på våra ungdomar, på deras möjlighet att få gå i en trygg och kvalitativ för-, grund- och gymnasieskola. Samarbetet mellan Härnösands kommun och Arbetsförmedling har inte varit bättre vilket också syns i statistiken över arbetslösa. Det gemensamma uppdraget är att bekämpa utanförskap. Både de äldre och de funktionshindrare får sin beskärda del av satsningen. Vi har kommit stärkta ur den ekonomiska kris som varit, vi har tagit oss igenom den utan att behöva säga upp några anställda, vilket är prov på god ekonomi och ett bra politiskt ledarskap. Men vi får inte slå oss till ro, utan måste jobba enträget med att behålla kontrollen över ekonomin. Samtidigt bör kompetensen på våra medarbetare höjas och verksamheten utvecklas. Vi konstaterar glatt att kommunen inte längre har några lån, den kvarstående skulden betalas under år. Man skulle kunna säga att vi klarar oss på våra egna pengar! Viktiga åtgärder som skall genomföras under är att vi bland annat ska bli ännu bättre på att följa våra ramavtal och därmed maximera verksamheten, vilket kommer våra skattebetalare till del. Vidare skall vi fördjupa samarbetet inom kommunkoncernen, det vill säga bättre samordning mellan våra bolag och kommunens förvaltningar. Vi kommer också att vara återhållsamma vid återbesättning av tjänster. Att vår politik känns rätt, ges det uttryck för i allt som händer i vår kommun. Vi har på ett tydligt sätt lyft fram Härnösand och dess framtida potential. För att lyckas framöver krävs det att kommunen vågar samt har mod och tro på framtiden. Vi gör det bäst genom att vara med och möjliggöra, det vill säga snabba beslut och kortare handläggningstider för våra medborgare och företag. Vi gör det också genom att investera i olika sorters infrastruktur och då syftar jag på investeringar såväl i den hårda, som i den mjuka sektorn. Genom att satsa driver vi Härnösands utveckling framåt. blir året då vi får möjlighet att testa våra kunskaper som beställare på allvar och vi välkomnar naturligtvis andra att utmana våra verksamheter. Ett områden där vi ska bli bättre är vår måluppfyllelse och då framförallt i skolan! Vidare jobbar vi med att förbättra och utveckla vårt företagsklimat. Vi optimerar våra fritidsanläggningar genom bättre nyttjandegrad och sänkta drifts- och energikostnader. Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att inget händer av sig självt. Allt som sker, all den utveckling vi ser i Härnösand idag och imorgon, är resultatet av våra gemensamma ansträngningar. Vi måste gå vidare och vi måste synas och höras, så att människor utanför Härnösand förstår varför vi Härnösandsbor är stolta över staden och kommunen vi bor i. Att vara länets äldsta stad förpliktigar. Vi värnar våra traditioner, men vi är inte bundna av dem. Vi knyter an till det som varit, vi hämtar styrka i våra erfarenheter och vi inspireras av dem som bott här innan oss. Ändå är vi öppna för nya intryck, nya tider och nya människor. Det har vi alltid varit och det är det som gör Härnösand så bra. Hälsningar! Anders Gäfvert (m) Kommunstyrelsens Ordförande Fem år i sammandrag Resultat, Mkr % av skatter och statsbidrag Eget kapital, Mkr Soliditet, % 3 Utfall 2009-26,1-2,2-137 -15 0,4 0,0-137 -16 Budget 22,2 1,8-114 -13 23,5 1,9-91 -10 65,3 5,1-26 -3

Budgetberättelse 4

Omvärldsanalys Ekonomiska utsikter Nationellt/kommunalt perspektiv (utdrag från SKL s ekonomirapport) Kommunsektorns intäkter har på ett betydande sätt påverkats av den ekonomiska krisen. De positiva resultaten för år 2009 och beror främst på återhållsamhet, tillfälliga faktorer och extra konjunkturstöd från staten. Inför är situationen mörkare. I vår prognos för räknar vi ändå med ett överskott på dryga 3 miljarder kronor, men ansträngningen för att komma dit är tuff. Kostnaderna måste vara lägre än vad trycket från den demografiska utvecklingen kräver. Sektorn har dock under de senaste åren visat prov på förmåga att klara ekonomisk balans och samtidigt värna verksamheten. Vi bedömer därför att den kommer att klara även denna utmaning. På lång sikt pressas dock kostnaderna upp av trycket från demografi, stigande efterfrågan och höga ambitioner. Hittills har volymen ökat med 1 procent per år utöver vad som kan förklaras av demografin. Vi räknar med att den utvecklingen fortsätter vilket gör att kommuner och landsting får svårt att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen under en längre period.1 Risken finns därför att resultaten successivt försämras om inte intäkterna ökar mer framöver. Fortsatt återhämtning men långt kvar till normaltillståndet Det fria fallet i den globala konjunkturen bromsades upp i mitten av 2009. Sedan förra sommaren har det skett en gradvis återhämtning till exempel i världshandeln, som drabbades av ett dramatiskt fall i samband med sammanbrottet på de finansiella marknaderna hösten 2008. Historiska erfarenheter talar dock för att återhämtningen efter en djup finansiell kris blir långsam och hackig eftersom långt ifrån alla finansiella surdegar har hunnit jäsa färdigt. Den senaste tidens tumult kring Greklands och andra skuldsatta länders statsfinanser är ett talande exempel på att det återstår stora problem. Även om Grekland är en liten ekonomi av föga direkt betydelse för den svenska ekonomin, till exempel via utrikeshandeln, riskerar likafullt effekterna av ett eventuellt grekiskt statsfinansiellt sammanbrott att få allvarliga konsekvenser för Sverige. Inte minst skulle skadeverkningarna på det globala finansiella systemet riskera att bli betydande vilket obönhörligen drabbar även Sverige. En grekisk smitta till andra utsatta länder, inte minst kring Medelhavet, skulle göra ont värre. Vi räknar dock med att världsekonomin fortsätter att gradvis förbättras, vilket är en nödvändig förutsättning för att den exportberoende svenska ekonomin ska få upp farten. Efter att exportvägd bnp 2009 föll med 3,4 procent räknar vi nu med en tillväxt med 1,8 procent i år och med 2,4 under. För Sverige, som drabbades betydligt hårdare är genom5 snittet under 2009 med ett bnp-fall på hela 4,9 procent, förväntar vi oss nu att ekonomin klarar sig lite bättre än våra handelspartners och växer med 2,5 procent i år och 3,2 år. Än så länge går det dock relativt trögt för svensk industri, trots att svenska exportföretag under krisen gynnades av en mycket svag krona. Det främsta skälet är sannolikt sammansättningen av den svenska exporten, såväl produktmässigt som geografiskt: Svenska företag tillverkar i stor utsträckning insats- och investeringsvaror med främsta destination till ett långsamt växande Europa. Att den globala bilindustrin går kräftgång gör inte saken bättre! Däremot svarar tillväxtländerna i Asien och på andra håll, som har fått upp farten, för en förhållandevis liten del av svensk export. Det som ändå gör oss relativt optimistiska om den svenska ekonomin de närmaste åren är att situationen på hemmaplan ser rätt ljus ut. De offentliga finanserna är bland de starkaste inom oecd, vilket ger utrymme för ytterligare finanspolitisk stimulans och minimerar risken för finansiella kriser à la Grekland. Dessutom har svenska hushåll en stark finansiell ställning med ett historiskt högt sparande, samtidigt som ränteläget är extremt lågt. Även om räntorna gradvis kommer att stiga framöver vi räknar med att Riksbanken höj er reporäntan mycket måttligt det närmaste året förblir räntekostnaderna förhållandevis låga, samtidigt som en förbättring på arbetsmarknaden bidrar till såväl stigande inkomster som spirande optimism och därmed ett minskat sparande bland hushållen. Arbetsmarknaden överraskar positivt Något som kan sägas ha överraskat positivt under de senaste årens kris, är att arbetsmarknaden inte försvagats riktigt så dramatiskt som de flesta befarade. Visserligen har det försvunnit drygt 100 000 jobb och arbetslösheten har stigit till drygt 9 procent men det borde ha blivit mycket värre med tanke på kollapsen i produktionen. Givet det historiska mönstret borde arbetade timmar i ekonomin ha fallit med nästan 5 procent under 2009, att jämföra med cirka 2,5 som blev utfallet. Att företagen varit försiktiga med att minska arbetsstyrkan under krisen innebär dock troligen att sysselsättningsökningen framöver blir begränsad, trots hyfsad ekonomisk tillväxt. Företagen har gott om lediga resurser och kan öka produktionen utan att öka kapaciteten. Vi räknar nu med att arbetslösheten endast faller långsamt och ligger kvar över vad vi bedömer vara en normal nivå ända till 2015. Vad det gäller arbetade timmar, som är den enskilt viktigaste faktorn för skatteunderlaget i kommunsektorn, är prognosen ett fall på 0,5 procent och en motsvarande ökning under. Vi räknar samtidigt med att timlönerna i ekonomin ökar i genomsnitt 2,3 procent både i år och nästa år.

Svag tillväxt i skatteunderlaget Trots att konjunkturen nu vänder uppåt ska vi dock inte räkna med några gyllene tider för den svenska kommunsektorn. På grund av den svaga återhämtningen på arbetsmarknaden och måttliga löneökningar, räknar vi endast med svag tillväxt i skatteunderlaget, 1,4 procent2. År ökar skatteunderlaget med 2,4 procent. I reala termer, det vill säga med hänsyn taget till pris och kostnadsutvecklingen, räknar vi med att skatteunderlaget faller 0,3 procent i år för att sedan växa med mycket måttliga 0,7 procent. Inte förrän och framåt räknar vi med mer normal tillväxt i skatteunderlaget, i takt med att arbetsmarknad och löneökningar tar fart. Nu påverkas sektorns intäkter även av andra faktorer än arbetsmarknaden, inte minst den ekonomiska politiken, men även annat. Att så är fallet var utvecklingen 2009 ett bra exempel på: Istället för ett mindre underskott, som Sveriges Kommuner och Landsting prognostiserade i maj 2009, blev resultatet dryga 14 miljarder plus! De främsta skälen till den goda utvecklingen var en bättre arbetsmarknad än förväntat, besparingar i verksamheten, låga räntekostnader och extra tillskott, bland annat i form av premiebefrielse från afa försäkring. För har staten tillfälligt ökat statsbidragen med 17 miljarder kronor. Syftet med det ökade statsbidraget är att förhindra stora uppsägningar och skattehöjningar samt värna välfärdens kärna. Även om det är svårt att uttala sig med bestämdhet tyder mycket på att effekterna på sysselsättningen blir begränsad, tillskotten föranledde inga större revideringar i de ekonomiska ramarna inför. Däremot bedömer vi att det tillfälliga stödet bidrog till attförhindra skattehöjningar med över 1 miljard kronor. Synen på arbetsmarknadens utveckling de kommande åren skiljer sig påtagligt mellan olika prognosmakare. I Vårpropositionen var regeringen mer optimistisk än förbundet om sysselsättningsutvecklingen och räknade med betydligt starkare tillväxt i arbetade timmar och därmed högre skatteunderlag för. Regeringen gjorde därför bedömningen att det inte fanns anledning att ompröva tidigare beslut att höjningen av statsbidraget ska vara tillfällig. Skillnaden går delvis att spåra i att regeringen, liksom Konjunkturinstitutet, räknar med en högre bnp-tillväxt men också på att regeringen utgår från att den svaga produktivitetstillväxten består. Skilda uppfattningar om utvecklingen på arbetsmarknaden ger också olika förutsättningar för utvecklingen av andra delar av skatteunderlaget som pensionsinkomster och arbetslöshetsersättning. 6 Vad har staten råd att ge i statsbidrag till sektorn? Sverige har goda offentliga finanser totalt sett. Vi räknar med att den offentliga sektorns totala finansiella sparande uppgår till 1,7 procent av bnp år 2015, givet dagens politik. Det finansiella sparandet uppfyller därmed överskottsmålet på 1 procent av bnp med råge. Vi gör i denna Ekonomirapport en sidokalkyl över vad staten har råd att ge i statsbidrag till sektorn. Vi har i kalkylen utgått från att pengarna från det tillfälliga konjunkturstödet blir kvar, samtidigt som statsbidragen från och med skrivs upp i samma takt som skatteunderlaget. Analysen visar att statens andel av det finansiella sparandet då blir 1,2 procent av bnp. Staten kan alltså ge kommuner och landsting förutsättningar att utveckla verksamheten enligt den långsiktiga trenden för kostnadsutveckling och ändå klara god ekonomisk hushållning, utan att behöva höja skatten. Det innebär att sektorn skulle kunna klara den utmaning som demografi och ökade krav på förbättringar innebär samtidigt som sparandet är tillfredsställande i så väl kommunsektorn som hela den offentliga sektorn. Bra resultat, sämre Som nämnts blev det ekonomiska resultatet ett rejält plus 2009. Tack vare det tillfälliga konjunkturstödet räknar vi med att även kommer att uppvisa betydande överskott: 18,6 miljarder kronor. För ser emellertid situationen betydligt mer bekymmersam ut, även om vi också då förutser ett mindre överskott (3,5 miljarder), ett resultat som inte motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning. Detta förutsätter emellertid i stort sett oförändrad verksamhetsvolym, trots ökande behov, vilket ställer höga krav på kommuners och landstings förmåga att anpassa sin verksamhet. Enligt enkätsvar från kommunerna kommer de tillfälliga konjunkturstöden endast i begränsad utsträckning att användas till ökade driftskostnader under. Istället kommer med len att användas till underhållsåtgärder med mera. Dessa åtgärder höjer inte den kommunala kostnadsnivån på sikt men kan bidra till ökad privat sys sel sättning. Vår bedömning är att kostnadsvolymen ökar med 1,3 (1,2) procent för kommunerna (landstingen) under och med endast 0,1 (0,4) år.

Demografi Nationellt och regionalt perspektiv Den positiva befolkningsutvecklingen totalt sett för hela riket fortsätter. Den beror dels på ett födelsenetto på plus drygt 5 000 personer samt en fortsatt stor nettoinvandring (plus 8 000 personer). För regionen är utvecklingen negativ under första kvartalet, totalt minskade länets befolkning med 128 personer. Endast tre kommuner minskade dock under första kvartalet, Kramfors (-50), Ånge (-60) och Örnsköldsvik (-71). Härnösands kommuns befolkning Folkmängden i Härnösands kommun uppgick -0331 till 24 689, det vill säga en ökning jämfört med 2009 med 14 personer. Vid en jämförelse med samma period föregående år är befolkningen oförändrad. Födelse nettot var positivt (+12). God ekonomisk hushållning Härnösand har i kommunfullmäktige antagit Balanspaketet 2015, vilket innehåller det finansiella målen för Härnösand. Målen som är uppsatta är att det egna kapitalet skall vara minst 30 Mkr 2015 med en fördelning per år med ett värde på minst 100 Mkr för, resultatet skall vara minst 20 Mkr per år samt att koncernens låneskuld skall vara maximalt 800 Mkr. Definitionen av god ekonomisk hushållning är att resultatet skall vara minst 20 Mkr, det egna kapitalet skall vara minst 75 Mkr, låneskulden i koncernen maximalt 800 Mkr. Med anledning av att borgenstaken för koncernen inte behandlas kan ingen analys göras över detta mål i budgetdokumentet. 7

Finansiell analys Resultat och kapacitet Aspekten resultat visar på det budgeterade resultatet och dess orsaker. Rörelseriktning mot ökade obalanser är en varningssignal. Här behandlas även investeringar. Aspekten kapacitet visar den långsiktiga betalningsberedskapen och ger en indikation på den långsiktiga motståndskraften Årets resultat Resultat, Mkr % av skatter och statsbidrag Utfall Budget 2009-26,1 0,4 22,2 23,5 65,3-2,2 0,0 1,8 1,9 5,1 I planen har verksamhetens kostnader och intäkter lämnats oförändrade och en prognos har gjorts av finansiella poster samt skatter och statsbidrag. För periodens plan kommer kommunfullmäktiges mål om ett överskott på 20 Mkr per år att uppnås. Eget kapital Eget kapital, Mkr Soliditet, % Utfall Budget 2009-137 -137-114 -91-26 -15-16 -13-10 -3 Målet med att nå god ekonomisk hushållning vilket har definierats bland annat genom att det egna kapitalet skall öka till 30 Mkr 2015 ser inte att kunna uppnås under planeringsperioden. Det förutsätter dock att ingen avvikelse sker från den upplagda budgeten och planen. Risk och kontroll Aspekten risk visar kommunens finansiella exponering. Kommuner med god ekonomisk hushållning behöver inte på kort sikt vidta några åtgärder för att möta finansiella problem. Aspekten kontroll visar bland annat följsamheten mot fattade beslut inklusive budget. Likviditet Balanslikviditet, % Likviditet, Mkr Utfall Budget 2009 122 100 87 90 105 234 200 207 Balanslikviditeten som speglar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga kommer under budgetperioden att vara god, även när hänsyn tas till utbetalningen till pensionsstiftelsen. Detta med anledning av de reverser som AB Härnösandshus koncernen löste i samband med försäljning av de kommunala verksamhetsfastigheterna till Kungsleden hösten 2007. Ingen hänsyn har dock tagits till att sätta av mer medel till pensionsstiftelsen. Borgenstaken för de kommunala bolagen och Härnösand folkhögskola kommer att behandlas i ett särskilt ärende. Borgensåtagandet påverkas av borgenstakens nivå. Vid beräkning av borgenstak så används lånets ursprungliga belopp, medan vid beräkning av borgensåtagandet så används den faktiska skulden på bokslutsdagen. Genom målet i Balanspaketet att låneskulden i koncernen skall vara maximalt 800 Mkr har borgensåtagandet minskat. Tidigare har också kommunstyrelsen beslutat om målsättningen att borgenstaket för Härnösands folkhögskola skall minskas. 8

Pensionsåtagande Avsättning Utfall Budget 2009 728 662 612 620 620 Avsättningen för pensionsåtagandet minskade under med anledning av att medel och åtagande överförts till en pensionsstiftelse. Ingen hänsyn har tagit till eventuell fortsatt överföring till pensionsstiftelsen. Känslighetsanalys Skatteförändring, 1 kr Löneökning, 1% Lösen av borgen, 10% Utfall Budget 2009 42 42 41 44 47 7,9 8,0 8,1 8,2 8,3 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Bedömning av känslighetsanalys i ett budgetperspektiv är mycket svår att göra. Den politiska viljeinriktningen är att ett flertal verksamheter skall drivas i alternativa driftformer, vilket medför att kostnaderna kommer att flyttas från lönekostnader till tjänster. Hur stor denna effekt kommer att bli under budget och planeringsperioden är svår att bedöma. 9

Ekonomisk redovisning 10

Kommunens budget Driftbudget, kkr Ansvarsområde Kommunstyrelsen Arbetslivsnämnden Samhällsnämnd Socialnämnden Skolnämnden SUMMA Utdelade prel skattemedel 119 691 21 100 128 208 425 896 465 527 1 160 422 Förslag till skattemedel 113 491 31 700 132 408 450 596 472 627 1 200 822 Investeringsbudget, kkr Kommunstyrelsen 2014 KSF investeringar 1 000 1 000 1 000 1 000 Internbanken 5 000 5 000 5 000 5 000 KS exploatering 4 000 2 000 2 000 2 000 11 Skillnad -6 200 10 600 4 200 24 700 7 100 40 400 2015 1 000 5 000 2 000 Samhällsnämnden Fritidsverksamhet Bygg o Miljö Simhallsinvestering Resecentrum 1 625 33 375 23 000 7 000 700 34 300 700 34 300 2014 700 34 300 2015 700 34 300 TOTALT 75 000 43 000 43 000 43 000 43 000 Totalt 5 000 25 000 12 000 0 Totalt 4 425 170 575 23 000 7 000 0 247 000

Resultaträkning, mkr Verksamhetens nettokostnader Besparing KSF Särskild satsning på välfärdens kärna Särskilda beslut avseende Effektivare inköp Kommunens bolag Alternativa driftsformer och försäljningar Restriktivitet vid tillsättningar Förändrad redovisning löneskatt Avskrivning Budget -1 191,6-23,0 Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatteintäkter Skattesänkning 10 öre/ år Statsbidrag Resultat Extra ordinära Resultat -1 214,6 9,0-14,0 946,0 Balansräkning Investeringsvolym Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar 12 Budget förslag -1 160,4 6,2-46,6-1 160,4-1 160,4-22,0 8,0-23,0 8,0-24,0 274,0 0,4-1 162,8 9,0-46,5 962,8-4,2 263,9 22,2-1 175,4 10,0-55,8 985,8-4,4 263,3 23,5-1 176,4 10,0-44,5 1 012,9-4,7 268,0 65,3 0,4 22,2 23,5 65,3 25,0 15,0 15,0 5,0 2009 53 43 75 43 43 534 367 901 554 322 876 607 272 879 627 249 876 646 272 918 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Avsättningar pensionsavsättning pensionsskuld övriga avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder -137 737 668 50 8 1 300-137 670 596 66 8 1 342-114 681 614 65 2 1 311-91 687 620 65 2 0 280-26 686 620 66 0 0 258 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 901 876 879 876 918

Finansieringsanalys Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för avsättning ej r.k. poster 1. Verksamhetsnetto Investeringar 2. Investeringsnetto Finansiering Utlåning Upplåning/amortering 3. Finansieringsnetto Summa förändring likvida medel (1+2+3) 13 Budget 22,2 58,0 80,2-75,0-75,0 0,0 0,0 5,2