Validation / Feil Människosyn och värdegrund i praktiken Karlstad 14 15 maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz
Ett förhållningssätt En metod för att kommunicera En modell att klassificera beteenden med Specifika tekniker för kommunikation En teori om åldrande
Vilken ÄR min människosyn? Hur talar vi om värdegrunden? Hur ser jag på människan? Vad kännetecknar omsorg och möten som är personcentrerade? Vad är personlighet?
FREUD allting har en mening JUNG känslor som uttrycks, blir erkända och bekräftade avtar i intensitet MASLOW - Människans behov ROGERS att se personen, att acceptera utan att döma ERIKSON varje stadium i livet har en uppgift som vi måste kämpa med
Carl Rogers Person Centered Care Naomi Feil The Validation Method Tom Kitwood The person Comes First
Den mest fördelaktiga utgångspunkten för att förstå beteenden är från individens egen referensram då den privata världen endast kan vara känd av personen själv: Själva bemötandet ska tillhandahålla en optimal atmosfär för klienten en atmosfär av acceptans. Från den professionelles sida ska det ske ett växelspel mellan att leva sig in i den inre världen och att vara i den yttre och se utifrån.
Utgör basen i Validation för att förstå de obearbetade livskriserna vars olösta innehåll återkommer. För den normalt åldrande människan är den dominerande krisen i ålderdomen den mellan integritet och förtvivlan. Det är dags att titta tillbaka på livet, sortera ut och omtolka sitt levnadslopp. Integritet på livets höst är att erkänna sina starka sidor trots sin svaghet
Valid = att göra giltig, gällande Att bekräfta känslor och behov Att Validera är att se, höra och giltigförklara vad människan ger uttryck för.
MALORIENTERING den delvis och olyckligt orienterade personen TIDSFÖRVIRRING - förlust av kognitiv förmåga UPPREPADE RÖRELSER - rörelser och ljud ersätter tal VEGETERANDE - totalt tillbakadragande Fysiska och psykologiska kännetecken
Metoden som helhet är utvecklad med och för: Gamla personer med desorientering/ alzheimers demens De som håller fast vid förbrukade roller, har rigida beteendemönster De som drar sig tillbaka från nuet för att överleva De som måste ge sig i kast med ofullbordade livsfaser/ känslor De som har betydande kognitiva försämringar
Att vara trygga och älskade Att vara nyttiga, behövda och produktiva Att få uttrycka känslor
Kärlek nöje glädje sex Ursinne vrede hat ilska frustration Rädsla skuld skam ångest Sorg svårmod elände - ledsenhet
Var uppmärksam på relationer förr och nu Notera glädjeämnen och tillkortakommanden Låt personens egna upplevda historia framträda så mycket som möjligt (skriv in vilka du pratar med, ger informationen). Använd denna kunskap om en människa som ett bakgrundsackord i mötet här och nu
Exempel, verbala tekniker Faktafrågor: vad, när,hur? Omformulering nyckelordet? Ytterligheter Vad är bäst, sämst? Hågkomst Hur var det då? Vill du berätta mer? Exempel,Icke verbala tekniker Beröring Rytm/ rörelse/dans Ögonkontakt Sång och musik Matcha och spegla
Din röst, själva tonfallet avslöjar känslan och innebörden bakom. Sången uttrycker det som inte kan uttryckas med ord. Du berör, tar i en människa och hon märker din känsla i ditt handlag. Den gamla demenssjuka människan är känslig för stämningar, beröringens och röstens kvalitet.
Vi lär oss att spela gitarr genom att spela Inte genom prata om spelandet Vi lär oss under spelets gång
Fler målsättningar: Att öka vakenhet, sitta upprätt Möjliggöra minskning av oro och vrede Öka känslan av välbefinnande Minska användande av kemisk och fysiskt tvång Att ge glädje och energi till den gamla och till vårdaren Att minska stressen för de gamla och vårdaren Hjälpa närstående att kommunicera med sina desorienterade anhöriga
Du praktiserar, tränar, får återkoppling under utbildningen och i återkommande träffar för att hålla dina färdigheter vid liv. Du har återkommande reflekterande träffar på din arbetsplats Det är en kunskap som sätter sig i ryggmärgen, och kommer ut genom ditt handlag och din röst - i mötet. Att Lyssna Att Se Att Göra
Projekt Livskvalitet 1997-2000
Etiskt förhållningssätt Humanistisk människosyn Trygghet Smärtfrihet (4 dimensioner) Bostäderna Matsituationen Att få vara aktiv Närstående Sömn Kompetent personal Palliativ vård
Introduktion i Validationsmetoden för all personal Föreläsning om bl.a palliativ dimension inom demensvården Validationsutbildning 2002-2003 = 6 certifierade validationsarbetare
Mer glädje för de gamla och personalen Blev lättare att kommunicera med dem Vi hade kommunikationsverktyg i våra möten Mindre oro på enheten Mindre psykofarmaka och sedativa läkemedel
Validationsmetodens förhållningssätt ska genomsyra arbetssättet inom Vård och Omsorg för att skapa en personcentrerad vård Från Verksamhetsplanen för Vård och omsorg
30 certifierade Validationsarbetare (usk, ssk och AT) varav 7 är certifierade gruppvalidatörer) Erbjuds handledning med Rita Schwarz 1 gång/ halvår Nätverksträffar 1 gång/halvår Validationsenhet
långsiktigt arbete Teamarbete Att alla är med på tåget Visionen ska synas i dokumenten Se svårigheterna och försök hitta andra vägar
Hänger ihop med psykisk och fysisk hälsa Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet
motivationens betydelse framträder känslomässigt bunden till upplevelsen av samband och mening i livet
I mötet med den gamla människan med desorientering eller demenssjukdom hjälper vi henne att uppleva en stunds meningsfullhet. Stig in i hennes värld av mening. I de stunderna länkar du in dig och den gamle i världen, i varat och till livet.
Du är välkommen för frågor, information och samtal till vid Karlskoga kommuns monter. Rita kommer också finnas där vissa tider. Du kan också hitta mer information på: www.schwarz-vado.com www.karlskoga.se/validation