Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit?



Relevanta dokument
Kognitiva utmaningar i ett kognitivt utmanande arbetsliv. Bo Melin, professor Inst. klinisk neurovetenskap Sek. för psykologi Karolinska Inst

Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Variation på jobbet vad säger forskningen?

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Micke Svedemar Kontaktombudsman

Rast och ro Om stress och återhämtning

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Körkort för ett hållbart (arbets)liv!! Mikael Rehnberg Bättre Arbetsmiljö AB

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Hej! Anmälningsinformation hittar du på baksidan. Utbildningskatalog för öppna utbildningar och föreläsningar

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Aktivitet Relation - Identitet

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Hur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa?

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Flexibelt arbete. KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017

Firstbeat Livsstilsanalys

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Arbetsmiljö i nya tider. 7,5 högskolepoäng 22 januari 24 april Kursbeskrivning

Hälsa och balans i arbetslivet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Tillgänglig arbetsmiljö

Grundprinciper för skonsamma förflyttningar

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström

Tillgänglig arbetsmiljö

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Vad är psykisk ohälsa?

Firstbeat Livsstilsanalys

Hållbar student. Hösten Studenthälsan Caroline Ivarsson Socionom

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Spröda kvinnor och starka gubbar?

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Fysisk belastning i arbetslivet, betydelse av vila och variation. Högskolan i Gävle

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Belasta rätt vid personförfl yttning

JUSEKS stressbarometer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

Arbete, Hälsa och Ålder

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)

Hälsan & Arbetslivet

Transkript:

Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit? Strategier för en hälsofrämjande fysisk och psykisk arbetsmiljö Chief Happiness Officer Svend Erik Mathiassen Bo Melin Att Svend Erik och jag står här beror på ett misstag, nämligen Descartes Misstag (Antonio Damasio, år 1994) Hälsofrämjande Hälsa / välbefinnande / prestationsförmåga Mycket bra Promotion Modern kunskap om hjärnan visar att Descartes misstag var när han en gång i tiden skilde på kropp och psyke (själ). Försonande är att vi står här tillsammans! Lagom Mycket dålig tid Prevention Arbetsmiljöarbetets hierarki Hälsofrämjande Komfort Tidsförlopp av belastning Belastning Ej trötthet Ej utmattning Ej skada Överlevnad tid 1

Guldlocksprincipen Belastning - Återhämtning Belastning inte för varmt, inte för kallt tid Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 7 Arbetsgivaren ska se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet Det förebyggande arbetet ska leda till ökad i arbetet V a i a T n till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser. Andel sysselsatta som har ett omväxlande arbete Arbetsmiljön 2013 Tiden Variation vid isometriska kontraktioner 300s kontraktion/ 60s vila 50s kontraktion/ 10s vila 8.3s kontraktion/ 1.7s vila Kontinuerlig kontraktion Uthållighetstid, skulderflexion (min) Mathiassen 1993 2

Sittande vid kontorsarbete Två anställda; båda sitter 56% av arbetsdagen Ej sitt Sitt Ej sitt Sitt 0 timmar 6 Belastning - återhämtning Sommar och höst: 08:00 kliver upp och äter frukost. Känner jag mig tom i kroppen efter tuff träning blir det ibland frukt på gröten eller en extra smörgås. 09:00 tre timmar löpning. 12:00 dusch, lunch, vila 1 timme. Det är inte alltid jag somnar, men det är skönt att bara ta det lugnt och jag får ofta mer energi till eftermiddagspasset då. 15:00 mellanmål. 16:00 stakträning två timmar, lättare terräng. 18:00 dusch, middag, slappa, svara på mejl. Är en riktig nattuggla men försöker lägga mig halv elva Fysiskt tungt arbete = träning? Belastning - Återhämtning Belastning Hur ser den hälsofrämjande relationen ut? Kan den realiseras i arbetslivet tid Tre sätt att skapa variation i arbetet: Göra ingenting (paus) Göra samma arbetsuppgift på olika sätt (arbetsteknik) Göra annan arbetsuppgift (ex. jobbrotation) Tre sätt att skapa variation i arbetet: Göra ingenting (paus) 3

Variation vid isometriska kontraktioner 300s kontraktion/ 60s vila 50s kontraktion/ 10s vila 8.3s kontraktion/ 1.7s vila Kontinuerlig kontraktion Mathiassen 1993 Uthållighetstid, skulderflexion (min) 4

Tre sätt att skapa variation i arbetet: Göra ingenting (paus) Göra samma arbetsuppgift på olika sätt (arbetsteknik) Tre sätt att skapa variation i arbetet: Göra ingenting (paus) Göra samma arbetsuppgift på olika sätt (arbetsteknik) Göra annan arbetsuppgift (ex. jobbrotation) Jobbrotation Jobbrotation på kontor Fyra typer av arbete: 45% Datorarbete 34% Sittande, ej dator 11% Stående, ej dator 10% Paus In conclusion, there is currently inconsistent evidence for positive or negative effects of job rotation on musculoskeletal complaints and exposure related to musculoskeletal complaints Barbieri et al. 2015 Jobbrotation på kontor Aktuellt jobb, 10% datorarbete ersatt av städning 6,67 Relativ min-min varians i trapeziusemg Mix m max varians Aktuellt jobb Enbart datorarbete 1,64 1,44 1,00 Barbieri et al. 2015 5

Ett sätt att skapa variation på men ändå vid sidan om arbetet: Fysisk träning på arbetstid Stillasittande; vakna timmar en vardag Arbetet Fritiden White-collar : Office Parry 2013 7.3 4.0 Clerks Jans 2007 3.0 5.0 Blue-collar : Construction Hallman 2015 3.5 5.2 Cleaning Hallman 2015 2.9 4.4 Trade, industry Jans 2007 1.7 4.6 6

Guldlocksprincipen inte för mycket, inte för litet Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit? Strategier för en hälsofrämjande fysisk och psykisk arbetsmiljö Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit?? Ökad fysisk kapacitet Sällan Bättre fysiologisk status Ja, i vissa yrken Bättre välbefinnande Ja, absolut Hur frisk/sjuk var jag när jag kom till jobbet? (baslinje) Arbete inte detsamma som behandling (möjligen undantagsvis). Men man kan begära att arbete ska vidmakthålla ens hälsa! Procedurminne Arbetsminne Frånvaro av arbete Sa va l semester som arbetslo shet a r fra nvaro av arbete, -men tycks leda till helt olika konsekvenser na r det ga ller ha lsa. Närvaro av arbete Att få ett arbete efter längre tids arbetslöshet tycks leda till förbättrad hälsa! Melin, Belagh and Nylén (2006). 7

Age and Memory Performance Semantic memory (memory of facts) Perceptual memory or short term memory (telnr.) Episodic memory (what did I do recently?) Vi vet att antalet nervceller minskar kontinuerligt i den vuxna hjärnan utan att detta beho ver leda till märkbare kognitiva funktionsnedsättningar. Vi tycks ha reserver! 20 30 40 50 60 70 Age Fictive slide from The Betula project,. L-G Nilsson mfl. Psykologtidn. Som skiljer sig mellan individer! Genetik Livsstil (kost fysisk aktiv) Arbetsliv stim. Sociala förh. Intellektuell stim T.ex. arbetets utforming. Vilka prestationer krävs? Kognitiv reservmodell Kognitiv reservmodell Funktionell nivå T.ex. arbetets utforming. Vilka prestationer krävs? Kognitiv reservmodell 8

Funktionell nivå Genetik Livsstil (kost fysisk aktiv) Arbetsliv stim. Sociala förh. Intellekutell stim Kognitiv reservmodell Towards a cognitive working life Transition of ill health Towards a cognitive working life Disturbed cognitive functions accentuates by School A cognitively demanding working life A cognitively demanding working life We know to little about this transition today! ADHD/ADD Autims spectrum (Asbergers) Dyslexia (dyscalcalia) Low cognitive capabilities Mood/affective problems Other psychiatric problems ADHD/ADD Autims spectrum (Asbergers) Dyslexia (dyscalcalia) Low cognitive capabilities Mood/affective problems Other psychiatric problems Kognitiv reservmodell En del finner det stimulerande att själv bringa ordning i komplexiteten Andra behöver ordning i komplexiteten för att stimuleras 9

Biologisk Reaktion Stress/ångest nivå Biologisk Reaktion Biologisk Reaktion Biologisk Reaktion Normal reaktion Normal Reaction Allostas = den process som ser till att de fysiologiska systemen är i balans och att homeostas upprätthålls. Primärt en skyddande funktion men kan verka belastande om de inte upphör. Stress Recovery Återhämtning 0 1 2 Tid 3 4 Frekvent stress Misslyckad nervarvning Stress Stress Stress Stress Stress 0 1 2 Tid 3 4 0 1 2 Tid 3 4 Inadekvat reaktion Utdragen och akut stress Upplevelse nivå 0 1 Stress 2 Tid 3 4 Grundspänning 10

Stress/ångest nivå Stress/ångest nivå Stress/ångest nivå Utdragen och akut stress Utdragen och akut stress Akuta påfrestningar Akuta påfrestningar Upplevelse nivå Upplevelse nivå Grundspänning Grundspänning Utdragen och akut stress Akuta påfrestningar Upplevelse nivå Grundspänning Motormontering ( traditionell ) Motormontering ( dynamisk ) Provning Provning Team rum 11

Tradition Flexibel Nyckelord för en god arbetsmiljö Individnivå: Rättvisa (Socialpsykologisk forskning) Variation och utveckling i arbetet Lagom eget ansvar Under arbete Yrkesstolthet Melin et al. 1999 Meningsfullt arbete Delvis efter Vingård mfl 2010 Nyckelord för en god arbetsmiljö Gruppnivå: Gemenskap, respekt (socialpsykologisk forskning) Tydlig kommunikation (tillgänglighet) Fo rtroende och tillit Nyckelord för en god arbetsmiljö Organisatorisk nivå: Korta beslutsvägar Närvarande chef (om hen är bra) Återkoppling Tydliga riktlinjer Så, kan man gå hem friskare från jobbet än när man kom? Shangri-La Man tycks kunna må fortsatt bra också när man går hem! Det korta tidsperspektivet! - Om variation och viss anpassning i utmaningar finns med möjlighet till återhämtning? Det långa tidsperspektivet! - Man kan ha en hypotes om att det som genererar ett hälsosamt arbetsliv på kort sikt är en förutsättning för hälsa i det längre perspektivet. Vi måste nog i vissa arbetsmiljöer anpassa utmaningarna något i relation till åldrande och individuella skillnader. 12

Arbetet som gör alla lyckliga Lagom fysisk och mental belastning Rätt balans mellan belastning och återhämtning Stimulerande arbetsmiljö, både fysiskt och mentalt Restorativ miljö 13