Kvalitetsuppföljning läsår 2015-2016 Trollsländans förskoleenhet
Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2016-06-18 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.
Förskolechefen har ordet Innehåll Förskolechefen har ordet 4 Normer och värden 5 Utveckling och lärande 7 Barns inflytande 9 Förskola och hem 11 Samverkan med förskoleklass, grundskola och fritidshem 13 Uppföljning, utvärdering och utveckling 14 Trollsländan - 3
Förskolechefen har ordet Förskolechefen har ordet Nu har det gått ett år igen och mycket har hänt sen sist. Den omorganisation, Förskola i förändring som förskolan i Köping har gått igenom är nu i mål. Det resulterade bland annat i två nya förskolor och att enheterna fick en jämnare fördelning på antal avdelningar och medarbetare. Trollsländans enhet minskade från 14 avdelningar till 9 avdelningar. På enheten finns stor mångfald och just idag har vi 18 olika språk. Ett av enhetens prioriterade mål har varit att Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på svenska som på sitt modersmål. Det målet kommer fortsättningsvis att vara ett prioritrat mål på enheten. Två språk i förskolan och Nyanlända barn i förskolan är föreläsningar som vi tagit del av på enheten och som vi kommer att arbeta vidare med på. Vilka frågor och utmaningar kommer vi att ställas inför i vårt pedagogiska uppdrag i förskolan under kommande år? Det jag kan se är att vi behöver förstå och arbeta med interkulturellt förhållningssätt där vi samverkar med olika kulturer och att integration bör vara ett prioriterat mål i förskolan. Ett viktigt uppdrag som förskolan har är att utveckla barnens språkliga medvetenhet och förmåga, oavsett modersmål. Arbetet med resultatet från medarbetarundersökningen är i full gång och målsättningen är att enheten ska arbetat fram en god struktur så att personalen ska hinna göra ett bra arbete på sin arbetstid. Vi har startat upp arbetet med att skapa en superstruktur där grundverksamheten ska struktureras med hjälp av steg och etapper så vi fokuserar på rätt saker vid rätt tidpunkt. Vi ska även arbeta för att behålla den goda stämningen som man tycker råder på enheten, där man ser hela enheten som sin och stöttar varandra i arbetet. Där är vi på gång med att ta fram enhetens ledord utifrån kommunens 3T. En stor utmaning under året har varit och är att rekrytera förskollärare till organisationen. Enheten har i dagsläget fem vakanta tjänster och så har det sett ut under hela år 15/16. Skolverket trycker mycket på att den viktigaste faktoren för kvalitet i förskolan är personalens utbildning och kompetens så där har förskolan i Köping ett jobb att göra om vi ska kunna fortsätta erbjuda en god kvalitet i förskolan för våra barn och vårdnadshavare. Nu är jag ju en optimist och tror att det löser sig om vi tar ett gemensamt krafttag och att vi fångar in de blivande förskollärarna som vi har ute på våra övningsförskolor. I år finns inte diagram på resultatet av föräldraenkäten från enheten med eftersom svarsfrekvensen blev för låg. Marita Rosendahl Förskolechef, Trollsländans enhet Trollsländan - 4
Normer och värden Normer och värden Mål i läroplan för förskolan Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål i skolplan Alla verksamheter arbetar för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö Följ upp resultat och måluppfyllelse. Genom att använda BRUK, barnintervjuer, observationer, dokumentation, kartläggningar i barngruppen, månadens föräldrafråga och återkommande reflektioner har arbetslagen följt upp och utvärderat målområdet Normer och Värden. I uppföljningarna kan man se att barnen har utvecklat sitt samspel med andra i de verksamheter där man skapat miljöer så att barnen får större utrymme och möjlighet att komma till tals och där personalen kan vara mer närvarande för att stötta barnen i samspelet med andra. Genom att använda bilder och ritprat konsekvent för att vägleda och stötta barnen blir det begripligt för barnen och skapar trygghet. I underlaget från BRUK 2:3, Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling framkommer det att samarbetet med vårdnadshavare när det gäller barnets trygghet, trivsel, relationer och samspel i gruppen behöver utvecklas. Resultatet från föräldrafrågan visar att de flesta vårdnadshavare som svarat tycker att det stämmer helt och hållet att de upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan. Underlag för hur barnen ser på sin vistelsetid på förskolan saknas i utvärderingarna. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Några av avdelningarna har målmedvetet arbetat för att skapa arbetsro och trygghet genom tydliga rutiner och struktur och har på så sätt kunnat vara tydliga med sin verksamhet. Där avdelningar inte har varit tydliga med rutiner och struktur har man upplevt det rörigt och stressigt och det har blivit sårbart när arbetslagen förändrats vilket har skapat oro i barngruppen. Man kan se betydelsen av att arbeta med mindre grupper där barnen får mer utrymme att komma till tals, våga prova nya utmaningar och där pedagogerna får möjlighet att möta och se barnet och på så sätt kunna reflektera och dokumentera mer kring barnets utveckling. På ett par avdelningarna har man ICDP som en stående punkt på dagordningen på avdelningsmötena medan det på flera avdelningar finns personal som inte har fått någon ICDP-utbildning vilket påverkar hur och när man diskuterar förhållningssätt i arbetslagen och hur man förhåller sig till det. Att informera och kommunisera likabehandlingsarbetet med vårdnadshavare har inte varit tillräckligt tydlig från personalen och på så sätt har inte vårdnadshavarna varit delaktiga i kartläggningsarbetet. Trollsländan - 5
Normer och värden Planera- vart ska vi? Det mest grundläggande är vårt förhållningssätt, alla som arbetar i förskolan ska vara goda förebilder som avspeglas i barngruppen. Barnen ska mötas av vuxna som respekterar dem, barn som får uppleva att deras åsikter och tankar är viktiga, utvecklar demokratiska värderingar och ett ansvar för sin omvärld. Ett interkulturellt förhållningssätt ska råda på enheten vilket innebär att personalen ska kommunicera och samverka med vårdnadshavarna om deras erfarenheter, åsikter och värderingar kring barnuppfostran och utveckling. Ett Interkulturellt arbetssätt innebär att vi behöver skapa miljöer och möten där samverkan mellan olika kulturer skapar möjligheter till förståelse och ömsesidig respekt. Genomför- hur gör vi? Arbetslagen ska ha kontinuerliga uppföljningar kring värdegrundsarbete och förhållningssätt. Vi behöver fortsätta med fortbildning i ICDP, vägledande samspel. Värdegrundsord som respekt, ansvar och trygghet och vad orden har för betydelse för var och en i arbetslaget och sedan hitta en gemensam betydelse för verksamheten ska diskuteras och förankras för att skapa ett gemensamt förhållningssätt. Barnen på förskolan ska ges möjlighet att vara med i den kartläggning som ska ligga till grund för Likabehandlingsplanen. Arbetet med likabehandlingsplanen och värdegrund ska ske systematiskt och vara en del i verksamhetens alla delar. Arbetslagen ska fortsätta att utveckla arbetet med gruppindelningar och se över möjligheterna att skapa gruppindelningar större delen av dagen för att kunna ge utrymme för barnens önskningar, behov och utveckling i den verksamheten de befinner sig i. Viktigt är att barnen har möjlighet att påverka grupptillhörighet. Trollsländan - 6
Utveckling och lärande Utveckling och lärande Mål i läroplan för förskolan Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Mål i skolplan Alla verksamheter arbetar för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö Alla barn ska få kunskap om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling Följ upp resultat och måluppfyllelse. Genom att använda BRUK, barnintervjuer, observationer, dokumentation, kartläggningar i barngruppen, föräldraenkät och återkommande reflektioner har arbetslagen följt upp och utvärderat målområdet Utveckling och lärande. Målet med att arbeta fram en stimulerande lärmiljö inomhus har inte utvecklats i den utsträckning som det var tänkt och lärmiljön har inte varit tillräckligt utmanande för alla. IT saknas på flera avdelningar i den dagliga verksamheten och används inte heller i så stor utsträckning för att synliggöra och reflektera lärandet tillsammans med barnen. Att utveckla språkmiljön, både den skriftliga och kommunikativa, på avdelningarna är ett pågående arbete. Arbetet med hållbar utveckling har sett lite olika ut på avdelningarna och har blivit mer synligt i den dagliga verksamheten. Några av de aktiviteter som man arbetat med som tema över tid är att man odlat och tillsammans med barnen forskat kring om man kan plantera allt, ex. ägg, kork m.m. och vad det blir när man sår ett frö? Nyfikenheten bland barnen har varit stor. Det har resulterat i att man fått en massa plantor som så småningom ska skördas och ätas. Man har sopsorterat i en egen tillverkad sopstation där barnen fått kunskap om återvinning och dess betydelse för naturen. Förskolan har erbjudit svensk/finsk teater som var väldigt uppskattad för alla barn. Earth hour veckan bidrar till mer kreativitet i arbetet med miljö ute i verksamheterna. Lilla Vårruset är en aktivitet för hela enheten där stora som små är med och springer. Underlaget från BRUK 3:2 visar att avdelningarna behöver fortsätta att utveckla miljöer som synliggör och uppmuntrar barns alla språk. Resultatet i månadens föräldrafråga visar att de flesta föräldrarna som svarat tycker att det stämmer helt och hållet att de upplever att deras barn tycker det är roligt att gå till förskolan. Underlag på hur barnen ser på sitt lärande finns inte med i utvärderingarna. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Kartläggningar för att få syn på barnens egna intressen och behov används inte alltid i den utsträckning som behövs för att kunna skapa den lärmiljö som stimulerar och utmanar barnen i den verksamhet de befinner sig i. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Tillgången av I-pads och hur vi använder dem har under året varit lite trögt. Några avdelningar har kommit igång bra med verktyget nu under våren. Kunskaper i hur man kan använda I-pads i verksamheten och hur man tillsammans med barnen dokumenterar och synliggör barnens utveckling behöver utvecklas är ett utvecklingsområde till hösten. Trollsländan - 7
Utveckling och lärande Det finns varierande kunskaper i vad man menar med språkmiljöer och hur den på bästa sätt ska utformas för att uppmuntra och stimulera barnens alla språk. Vi behöver fortfarande öka och sprida kompetensen och medvetenheten bland personalen i barns språkutveckling och flerspråkighet. Planera- vart ska vi? Förskolan ska innehålla lärmiljöer, både ute och inne, som är tydliga och stimulerande för alla barn. Verksamheten ska fokusera på språkutveckling och flerspråkighet så att alla språk tas tillvara. Miljöerna i verksamheten ska utformas så att barnen får möjlighet att utveckla sin språkliga medvetenhet och förmåga, oavsett modersmål. Det är barnens nyfikenhet, intressen och upplevelser som skall vara grunden för lärandet i förskolan. Vi ska sträva efter att barnen på förskolan blir självständiga och får prova sig fram, utmanas, känna att de lyckas och är en tillgång i gruppen. Genomför- hur gör vi? Grundverksamheten ska bli tydligare där introduktionen av grundverksamheten ska få ta mer tid i början på hösten för barn och vuxna. Arbetslagen ska arbeta fram en grundverksamhet och ansvara för att den genomförs där grunden består av tre områden som tillsammans bildar en helhet, förskolans umgänge, förskolans omsorg och rutiner och förskolans lek- och lärandemiljö. Arbetsplaner ska inte upprättas förens personal har introducerat barnen i grundverksamheten och gjort en kartläggning av barnens egna intressen och behov. Kartläggningar ska göras kontinuerligt för att kunna få syn på barnens egna intressen och behov och på så sätt skapa lärandemiljöer som stimulerar, utmanar och väcker nyfikenhet hos barnen. Pedagogerna ska ha fokus på barnens lärprocesser genom dokumentationer, observationer och reflektioner. Årsplaner ska förtydligas så det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt följs upp och utvecklas av arbetslaget. Inventering av kompetens i arbetslagen kring systematiskt kvalitetsarbete och riktade satsningar för kvalitetsutveckling ska göras. En pedagogisk utvecklingsgrupp ska tillsammans med förskolechef ha regelbundna träffar och arbeta med pedagogiska frågeställningar och kvalitetsarbete på uppdrag av förskolechefen och i samarbete med övriga medarbetare. Gruppen ska vara initierande, rådgivande och stödjande i utvecklingsarbetet. Trollsländan - 8
Barns inflytande Barns inflytande Mål i läroplan för förskolan I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten Mål i skolplan Barns inflytande ska stärkas och utvecklas i alla verksamheter. Förskolan ska stärka och stimulera barn och elever till eget ansvar för sina handlingar och sin miljö. Barn ska få kunskap om demokratins principer och utveckla förmågan att arbeta i demokratiska former. Nyinflyttade barn ska få det stöd som behövs både från personal och kamrater för att möjliggöra en fungerande integration Följ upp resultat och måluppfyllelse. Genom barnintervjuer, observationer, dokumentation, kartläggningar i barngruppen, månadens föräldrafråga och återkommande reflektioner har arbetslagen följt upp och utvärderat målområdet Barns inflytande. Där man delar in barnen i mindre grupper upplever man det att barnen har lättare att komma till tals och kan lättare vara med och påverka sin situation. Man ser betydelsen av hur tillgängligheten och tydligheten i lärmiljöerna påverkar vilka val barnen gör. När barnen får inflytande och blir delaktiga i vilka regler och rutiner som ska gälla på avdelningen ser man att det blir lättare för barnen att förhålla sig till dem. Vad inflytande betyder och hur man ska genomföra det uppfattas olika men man tycker att det är viktigt. Resultatet från föräldrafrågan visar att de vårdnadshavare som svarat inte tycker att det stämmer helt och hållet att de upplever att deras barn uppmuntras att ta ansvar för sina handlingar och sin miljö. Underlag på hur barnens ser på sitt inflytande finns inte med i avdelningarnas utvärderingar. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Vad delaktighet och vad reellt inflytande innebär för var och en och hur personalen ska förhålla sig till det behöver arbetslagen diskutera. Avdelningarna behöver utveckla arbetssätt så att alla barn får samma förutsättningar att kunna vara med och påverka och utforma sin vardag på förskolan. Planera- vart ska vi? Gruppen ska ses som en tillgång och de initiativ som barnen tar ska tas tillvara i verksamheten där förhållningssättet ska vara tillåtande. Genom delaktighet ska barnen kunna vara med och påverka det som redan är bestämt och genom inflytande ska barnen få möjlighet att ta egna initiativ och kunna påverka sin vardag i förskolan genom att få vara med och bestämma. I Barnkonventionen står det att barns åsikter ska respekteras och tillskrivas betydelse och att barn har rätt att tänka själva och rätt att bli hörda, de har rätt att få sina krav bedömda, särskilt i frågor som rör dem själva. Det är ett förhållningssätt som vi ska arbeta mot och där personalen ska vara närvarande och lyhörd i samspelet med barnen. Trollsländan - 9
Barns inflytande Genomför- hur gör vi? Personalen ska synliggöra barnens delaktighet och inflytande genom att observera, göra kartläggningar och intervjua barnen kontinuerligt. Verksamheten ska utformas så att det skapas utrymme för varje barns behov. Läroplanen ska tillsammans med Barnkonventionen ligga till grund för hur vi arbetar med barns delaktighet och inflytande. Trollsländan - 10
Förskola och hem Förskola och hem Mål i läroplan för förskolan Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa de bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen Mål i skolplan Alla barn och vårdnadshavare ska vara nöjda med information och samarbete från förskolan Följ upp resultat och måluppfyllelse. Månadens föräldrafråga, Utvecklingssamtal, reflektionen i arbetslaget. Man upplever att den dagliga kontakten med föräldrarna fungerar bra men att språket ibland gör att det kan vara svårt att fördjupa sig i samtalen. Att nå ut med information till vårdnadshavare blir inte likvärdig då behovet av att översättning till andra språk finns och det är svårt att få dokument översatta. Personalen tycker att det är svårt att engagera vårdnadshavare i verksamheten men att relationen till vårdnadshavarna är god. Några avdelningar tycker att föräldramöten har fungerat bra men flera avdelningar kan se att intresset har minskat och man har haft dålig uppslutning på mötena. Idag använder hela enheten ett gemensamt material vid utvecklingssamtal. Alla avdelningar har minst ett utvecklingssamtal men några väljer att ha två planerade samtal under året vilket de tycker skapar bättre samverkan med vårdnadshavarna. Tolk används ofta vid utvecklingssamtal och föräldramöten men personalen kan ibland sakna det i den dagliga kommunikationen med vårdnadhavare. Resultatet från månadens fråga visar att av de vårdandshavare som svarat är flertalet nöjda med att de i utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten får tydlig information om hur deras barn utvecklas och lär. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Vi behöver utveckla former för hur förskolan och verksamheten kan presenteras på ett likvärdigt sätt för vårdnadshavarna för att ett inflytande ska kunna bli möjligt. Vi behöver ta fram verktyg och metoder för hur information och kommunikation på annat språk ska kunna bli så tydligt och likvärdigt som möjligt för alla vårdnadshavare. Då intresset för föräldramöten börjat svalna och för att vårdnadshavarna har olika förutsättningar att vara delaktiga i att samverka behöver förskolan titta på och erbjuda olika former för samverkan. Trollsländan - 11
Förskola och hem Planera- vart ska vi? Vårdnadshavare och barn ska få en god och likvärdig introduktion i förskolan. Kartläggning av familjebilden ska göras för alla familjer för att ge de bästa förutsättningarna i uppstarten på förskolan. Metoden för inskolning ska utvecklas så att de blir mer föräldraaktiva där vårdnadshavare deltar mer i alla aktiviteter så de får möjlighet att samtala, ställa frågor och få en uppfattning om verksamheten. Tolk ska användas där behovet finns. Vårdnadshavarna ska få en större möjlighet till inflytande i verksamheten genom olika mötesformer där förskolans mål presenteras och föräldrarnas synpunkter tas tillvara. Förskolan ska erbjuda två utvecklingssamtal under året där det första tar upp barnets trivsel och umgänge medan det andra tar upp barnets utveckling i förskolan. Personalen ska arbetet med interkulturellt förhållningssätt vilket innebär att vara öppen, nyfiken, lyhörd och intresserad i mötet med alla familjer och ta tillvara både likheter och olikheter. Genomför- hur gör vi? En mall för kartläggning av familjebilden och en handlingsplan för föräldraaktiv inskolning ska användas vid inskolningsperioden. Mall för kartläggningen och handlingsplan för föräldraaktiv inskolning kommer att skapas av förskolechef och personalen under hösten. Underlag för utvecklingssamtal ska ske genom kartläggningar, barnintervjuer, observationer och dokumentation och analyser i arbetslaget. Samtalen ska planeras in i avdelningarnas årsplaner och enhetens gemensamma handlingsplan för utvecklingssamtal ska användas. Det ska finnas utrymme för förberedelse och efterarbete i anslutning till samtalet. Tolk ska användas vid behov. Personalens kunskaper och medvetenhet om flerspråkighetsutveckling och interkulturellt förhållningssätt ska utvecklas så att förskolan kan erbjuda miljöer där texter, bilder och material speglar olika kulturer och där vårdnadshavarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara. Trollsländan - 12
Samverkan med förskoleklass, grundskola och fritidshem Samverkan med förskoleklass, grundskola och fritidshem Mål i läroplan för förskolan Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Följ upp resultat och måluppfyllelse. Genom barnintervjuer, avslutningssamtal med vårdnadshavare och barn och dokumentationer har avdelningarna utvärderat målområdet. Avdelningarna som lämnar över barn till skolan avrundar och förbereder barnen inför skolstart genom olika aktiviteter. Samarbetet med skolorna har inte fungerat tillfredsställande och några rutiner för hur samarbetet ska se ut har inte funnits. Personalen upplever att man får göra så gott man kan för att ge barnen och föräldrarna så bra förutsättningar som möjligt inför skolstart. Besök från skolorna har inte fungerat överallt så några barn har blivit utan besök vilket inte varit bra. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Eftersom det har saknats gemensamma rutiner för hur övergången ska gå till så har samverkan varit otydlig mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Förskolan behöver ha tydliga rutiner kring arbetet med att avsluta och förbereda barnen inför skolstart. Planera- vart ska vi? Ett gemensamt årshjul för samverkan mellan förskola, förskolklass, skola och fritidshem ska finnas och följas för att på så sätt få likvärdighet i övergången. Genomför- hur gör vi? Genom att ett gemensamt årshjul har tagits fram så ska det efterföljas av förskola, förskoleklass, skola och fritidshem för att samverkan ska bli tydlig. Förskolechef ska förankra årshjulet hos personalen på förskolan. Förskolechef ska i början på höstterminen informera vårdnadshavare om sista året i förskolan och hur samverkan med skolan ser ut. Trollsländan - 13
Uppföljning, utvärdering och utveckling Uppföljning, utvärdering och utveckling Mål i läroplan för förskolan Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Följ upp resultat och måluppfyllelse. Arbetet med att dokumentera, följa upp och utvärdera förskolans kvalitet behöver utvecklas. Analysera- bedöm utvecklingsbehov Arbetet med pedagogisk dokumentation behöver utvecklas på hela enheten. Kunskaperna kring vad pedagogisk dokumentation är och hur det ska användas i utvecklingsarbetet ser olika ut på avdelningarna. På de flesta avdelningarna är inte dokumentationen en naturlig del i verksamheten utan ses mer som ett arbete för sig. Barnen är inte delaktiga i den utsträckning som krävs för att de ska kunna få vara med och ha inflytande i dokumentation och utvärderingar genom samtal och reflektioner. Verksamheterna behöver utveckla arbetet med att använda olika former av dokumentationsunderlag för att synliggöra barnens utveckling. Planera- vart ska vi? Dokumentationen ska vara en naturlig del av verksamheten som kontinuerligt följs upp, analyseras och utvecklas. Barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i dokumentationen där deras intressen och nyfikenhet ska tas tillvara. Verksamheten i sin helhet ska utvärderas och följas upp vilket innebär kvalitetsaspekter som; miljö, material, samspel och kommunikation, organisation, läroplanens integration, inflytande och delaktighet. Genomför- hur gör vi? För att arbetet med pedagogisk dokumentation ska utvecklas kommer personalen att fortbildas i det. Enheten ska i utvecklingsarbetet använda Skolverkets material, Kvalitetarbete i praktiken. Struktur och rutiner på när, vad och hur verksamheten ska följas upp och utvärderas ska tydliggöras i en gemensam årsplan. Kvalitetsarbetet ska kontinuerligt följas upp av arbetslaget men även tillsammans med förskolechef. Förskolechef ska ha ett tätt samarbete med pedagogiska utvecklingsgruppen i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Trollsländan - 14