Energibehov och nutritionsbehandling



Relevanta dokument
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsvårdsprocessen

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nutritionsvårdsprocessen

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Äldre med malnutrition

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

kommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande:

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Parenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg

Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral Nutrition

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas

DELEGERING SONDHANTERING

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Del 2_7 sidor_16,5 poäng

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

NLL Kost till inneliggande patienter

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Metodstöd Enteral nutrition

Teori - Mat och näring

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition & risk för undernäring

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling

Dagens program 16 maj

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Karin Moberg, 75 år. Del 1

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård.

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

KOL och nutrition. Senast uppdaterad:

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

Förebygga och behandla undernäring

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Undernäring - risk för undernäring

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna

VÄTSKE- & NUTRITIONS- BEHANDLING. Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen

Total Parenteral Nutrition Gäller för: Region Kronoberg

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI

Manual för Nutrition, vårdplan

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

och behandla undernäring.

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Den 24 augusti Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad: Version :1

Enteral och parenteral nutrition

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Magnesium, fosfat och calcium - riktlinjer på BIVA

Transkript:

Energibehov och nutritionsbehandling 141106

Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet Ê Uppspänd buk, tympanistisk, generellt ömmande

Ê CT visar dilaterad colon, misstänkt tumör i sigmoideum: colonileus Ê Pat läggs in fastande.

Basala behov per dygn Ê Vätska 25-30 ml/kg Ê Energi 20-25 kcal/kg (vid normal aktivitet:30-40kcal/kg) Ê Natrium 80-100 mmol Ê Kalium 40-50 mmol Ê Protein 0.8-1.5 g/kg Ê Fett 2 g/kg Ê Hänsyn måste alltid tas till patientens individuella behov!

Screening för att identifiera risk för undernäring Ê Ofrivillig viktförlust, oavsett tidsförlopp och omfattning är ett observandum. Ê Ofrivillig viktminskning på >5% under en månad eller >10% under ett halvår beräknat på ursprungsvikten, utgör ett tydligt tecken på negativ energibalans och försämrat nutritionstillstånd. Ê Ätsvårigheter t ex aptitlöshet, tugg- och sväljnings- problem, orkeslöshet och motoriska funktions- nedsättningar. Ê Riskfaktorer: Undervikt, Body Mass Index (BMI) < 20 om < 70 år eller < 22 om > 70 år.

Utredning.. Ê Bakomliggande sjukdom? Ê Pågående behandling eller medicinering som kan orsaka t.ex illamående, muntorrhet, förstoppning. Ê Bristande aptit. Ê Ätrelaterade symptom som t.ex. illamående, gasbesvär, diarré, magsmärta. Ê Funktionella svårigheter att äta, t.ex. tugg- och sväljningssvårigheter, Ê Ökat energibehov, tex ökat andningsarbete vid svår KOL. Trötthet eller nedsatt motivation på grund av t.ex. oro,ångest, depression.

Undernäring Ê Frekvens undernäring på svenska sjukhus och äldrevård:28% Ê Konsekvenser: Ökad infektionskänslighet, minskad muskekraft/ork, ökat lidande, längre vårdtider

Energibehov, tumregler Ê Basalmetabolism (BMR), 20 kcal/kg/dygn Ê Sängbunden, BMR +25%, 25 kcal/kg/dygn Ê Uppegående, BMR + 50%, 30 kcal/kg/dygn

Korrigeringsfaktorer Ê Magerlagd +10% Ê Ålder 18-30 år +10% Ê Ålder över 70 år - 10% Ê Svår sjukdom +10-20 % Ê Återuppbyggnad +10-20% Ê Feber +10% per grad

Energiberäkning, forts Ê Harris- Benedicts formel beräknar basalmetabolism i kcal/ dygn utifrån ålder, vikt, längd Ê Idealvikt används ofta (ffa IVA): Ê Män: (längd cm- 152,4)x 0.91+50 Ê Kvinnor: (längd cm- 152,4)x 0.91+45.5

Artificiell nutrition Ê OTILLRÄCKLIGT INTAG/ÄTSTÖDJANDE ÅTGÄRDER Ê Energi/proteinrik kost Ê ändrad konsistens, ändrade tider, mellanmål Ê kosttillägg (näringsdryck)

Ê FUNGERAR MAG- TARMKANALEN? Ê JA: ENTERAL NUTRITION. ÖVERVÄG ALLTID ENTERAL TILLFÖRSEL! Ê NEJ: PARENTERAL NUTRITION (TPN)

Ê ÖVERVÄG ALLTID ENTERAL TILLFÖRSEL! Ê Vid svält atrofierar tarmslemhinnan snabbt Ê Risk för translokation av bakterier och toxiner- risk för sepsis Ê Tillförsel an näring enteralt förhindrar denna barriärskada och translokation

INDIKATION ENTERAL NUTRITION Ê Patienter med fungerande mag- tarmkanal, men som av olika skäl inte kan tillfredsställa sitt energi- och näringsbehov med mat och kosttillägg. Ê KONTRAINDIKATION Ê Icke fungerande mag- tarmkanal, till exempel: Ê Nedsatt eller ingen tarmmotorik Tarmfistel/tarmläckage Obstruktion av mag- tarmkanal Akut blödning eller trauma i mag- tarmkanalen Instabil cirkulation Ê Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminal vård

Adminsitrationsvägar Ê Nasogastrisk sond (Clinifeeding) är förstahandsalternativ när EN ska till- föras under kortare tid (<4-6 veckor). Sonder finns i olika material, dimensioner och längder. För bästa komfort bör så mjuk och tunn sond som möjligt väljas. Ê Nutritiv stomi/gastrostomi Hos en patient som behöver EN under en längre tid (>4-6 veckor) eller där nasogastrisk sond bedöms olämplig.

Gastrostomi Ê Vanligaste formen av nutritiv stomi är Perkutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG). Den anläggs som en förbindelse genom bukväggen till magsäcken med hjälp av ett gastroskop. En PEG kan börja användas samma dag som den sätts men får inte tas bort inom 14 dagar på grund av risk för läckage från magsäcken till bukhålan. Ê Peroperativ anläggning ( Witzelfistel)

Parenteral nutrition Ê Indikation: Ê Otillfredsställande energi- och näringsintag oralt/en Ê När? Dag 2-3 från insjuknande. Omtvistat! Ê Dysfunktionell mag- tarmkanal Ê Svält i samband med utredningar eller inför medicinska och/ eller operativa behandlingar > 3 dygn. Ê Central eller perifer infart (max 1-2v)

Standardiserade parenterala produkter Ê Beräkna individuellt energibehov Ê Fungerar för majoriteten av patienter/motsvarar ungefärligt behov: Ê Energi (fr fett, glukos) 25-30kcal/kg/dygn Ê Glukos:2-3g Ê Kväve:0.1-0.2 g Ê Protein: 1-1.5 g Ê Vatten: 30 ml Ê Elekrolyter, vitaminer, spårämnen: basalt behov

Refeeding syndrome Ê Svår metabol överbelastning och innebär ett livshotande tillstånd som snabbt behöver åtgärdas. Ê Vätskeretention och elektrolytrubbningar, leverpåverkan med cirkulatorisk och respiratorisk svikt som följd. Ê Riskfaktorer: BMI 16 kg/kvm Svält > 5-10 dygn Låga serumvärden av fosfat, magnesium och kalium Ê Försiktig uppstart (ca 80% av behovet)