Delårsrapport per 31 mars 2015 för Huddinge kommun

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 maj 2015 KS 2015/376.181 1 (8) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Delårsrapport per 31 mars 2015 för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Delårsrapport och helårsprognos per 31 mars 2015, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 maj 2015, godkänns. 2. 6 600 tkr omfördelas från kommunstyrelsen till natur- och byggnadsnämnden och avser kapitalkostnader för investeringar i gatubeläggning. 3. Nämndernas driftbudgetar utökas med 6 035 tkr för höjd arbetsgivaravgift för unga från och med 1 augusti 2015. Utökad driftbudget bedöms finansieras av ökade statsbidrag. Beslutet gäller under förutsättning att riksdagen fattar beslut enligt regeringens förslag. 4. Förskolenämndens driftbudget utökas med 300 tkr avseende förskoleverksamhet på obekväm arbetstid. Kommunens budgeterade resultat minskas med motsvarande belopp. 5. Natur- och byggnadsnämndens driftbudget utökas med 280 tkr för inrättande av naturreservaten Gladö Kvarnsjön, Drevviken och Lissmadalen. Kommunens budgeterade resultat minskas med motsvarande belopp. 6. 8 997 tkr omfördelas från finansförvaltningen till kommunstyrelsen för förändrade kapitalkostnader avseende investeringar i samhällsbyggnadsprojekt och gator. 7. Nämnders begäran om att utnyttja tidigare års överskott hänskjuts till behandling av delårsapporten per augusti. 8. Nämnder med underskott uppmanas att vidta åtgärder för att förbättra årets resultat. 9. Kommunstyrelsens investeringsbudget utökas med 2 000 tkr avseende ITinvesteringar. POSTADRESS BESÖKSADRESS Huddinge Kommun Kommunalvägen 28 Ekonomiavdelningen Huddinge kommun, 141 85 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 302 50 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 maj 201511 maj 2015 KS 2015/376.181 Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. 10. Natur- och byggnadsnämndens investeringsbudget utökas med 3 347 tkr avseende investeringar i upprustning och underhåll av de fastigheter som naturvårdsavdelningen förvaltar. 11. Budgetjusteringar beslutade i natur- och byggnadsnämndens och tillsynsnämndens reviderade verksamhetsplaner 2015 godkänns. 12. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inom ett urval av kommunens stora verksamhetsområden genomföra jämförelser med andra kommuner som har liknande förutsättningar för att hitta förbättringsområden ur kostnads- och kvalitetsperspektiv. Sammanfattning I delårsrapporter har nämnderna lämnat lägesrapporter utifrån mål, åtaganden och ekonomi i nämndernas verksamhetsplaner. Då det än så länge finns få nya resultat att analysera ligger fokus i årets första delårsrapport mer på uppföljning av arbetet med utvecklingsåtaganden. Nämnderna redovisar att arbetet med åtaganden i stor utsträckning går enligt planering. Förskolenämnden och grundskolenämnden redovisar att ett antal nya förskolor och skolor öppnar under året. Trots kapacitetsutökningar är det svårigheter att erbjuda förskoleplats utifrån efterfrågan och också svårt att möta vårdnadshavares önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Det ekonomiska målet för kommunen beräknas inte att klaras. Förskolenämnden, gymnasienämnden, socialnämnden och äldreomsorgsnämnden redovisar befarade underskott för året och bör vidta åtgärder för att förbättra årets resultat. För kommunen totalt är bedömningen att balanskravet kommer att uppnås men att resultatet, exklusive exploateringsvinster, kommer att avvika negativt mot det budgeterade målet med 16,1 mnkr. Förvaltningens synpunkter Nämnderna redovisar att arbetet med åtaganden i stor utsträckning går enligt planering. Förskolenämnden och grundskolenämnden redovisar att ett antal nya förskolor och skolor öppnar under året. Trots kapacitetsutökningar är det svårigheter att erbjuda förskoleplats utifrån efterfrågan och också svårt att möta vårdnadshavares önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Andelen försörjningsstödstagare fortsätter att minska, en positiv trend som hållit i sig sedan 2013. En ökning av bland annat ensamkommande barn och unga har inneburit ett ökat behov av placeringar. 2 (8)

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 maj 201511 maj 2015 KS 2015/376.181 Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden redovisar att omorganisationen av miljö- och samhällsbyggnadsfrågor tar resurser i anspråk och att åtaganden förskjutits i tid och att vissa omprioriteringar kan behöva göras. Resultaten från årets medarbetarenkät har goda resultat och värden över de validerade riktvärdena. Resultaten har dock minskat något jämfört med föregående år. Det tydligaste utvecklingsområdet är arbete med att bryta ner och tydliggöra målen. Sjukfrånvaron är till och med mars 7,6 procent och har ökat något, framför allt för kvinnorna. Den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) är 2,5 procent och har minskat något jämfört med föregående år. Utfallet per mars är positivt med 85 mnkr (exklusive exploatering +43 mnkr), ett plus mot periodens budget med 12 mnkr. Årets första prognos visar totalt ett helårsresultat på plus 164,5 mnkr, vilket är 20,5 mnkr lägre än 2014 års resultat. Prognosen, exklusive exploateringsvinster, beräknas till plus 14,5 mnkr. Det innebär en resultatmarginal på 0,3 procent och en helårsprognos som avviker negativt mot det budgeterade målet med 16,1 mnkr. Nämndernas helårsprognos är sammantaget ett underskott i förhållande till budget med 26 mnkr. Det är social- och äldreomsorgsnämnderna som redovisar det största underskottet, 17 mnkr. Socialnämndens prognos (-13,6 mnkr) innefattar bland annat kända kostnader för ungdomsplaceringar och ökade kostnader av jourhem för barn. Barn- och utbildningsnämnderna redovisar ett underskott med drygt 9 mnkr, inklusive 6,2 mnkr som föreslås att täckas av uttag av tidigare års överskott. Prognosen för skatt och utjämning är ett minus med 23 mnkr och för finansnettot minus 10 mnkr. Återbetalning av AFA-premier inbetalda 2004 bedöms förbättra resultatet med 28 mnkr. Inklusive exploateringar är prognosen ett resultat på 164,5 mnkr. För kommunen totalt är bedömningen att balanskravet kommer att uppnås men att resultatet, exklusive exploateringsvinster, kommer att avvika negativt mot det budgeterade målet. Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska nämnd med beräknade underskott för året vidta åtgärder för att undvika detta. Det är av stor vikt att nämnder med prognoser som visar på underskott vidtar åtgärder för att förbättra årets resultat. Kommunen har genomfört en analys av det långsiktiga kapital- och finansieringsbehovet för kommunen och koncernen. Under 2014 genomfördes en workshop med bland annat kommunens ekonomichefer för att identifiera idéer kring hur kommunen skulle kunna reducera finansieringsbehovet. Under kvartal 1 2015 har två seminarier på samma tema genomförts med politiker och ledande tjänstemän från kommunen och Huge Fastigheter AB. Dessa båda seminarier har lagt grunden för ett fortsatt arbete kring det långsiktiga finansieringsbehovet. Kommunstyrelsen föreslås få i 3 (8)

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 maj 201511 maj 2015 KS 2015/376.181 Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. uppdrag att inom ett urval av kommunens stora verksamhetsområden genomföra jämförelser med andra kommuner som har liknande förutsättningar för att hitta förbättringsområden ur kostnads- och kvalitetsperspektiv. Budgetjusteringar Arbetsgivaravgift för unga Riksdagen beslutade i mars om nya arbetsgivaravgifter för unga som gäller från och med den 1 maj 2015. De nya reglerna innebär att den tidigare nedsättningen av arbetsgivaravgifter för anställda som är födda 1989 slopas. För anställda som är födda 1990 1991 gäller samma avgift som tidigare. Den lagstadgade arbetsgivaravgiften för anställda som är födda 1992 eller senare sänks till 10,21 procent. Därefter har regeringen i sin vårändringsbudget föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas. Detta föreslås i två steg med en höjning från och med den 1 augusti 2015 och helt avskaffad nedsättning från och med den 1 juli 2016. Kommunerna förslås att kompenseras för de ökade kostnaderna i ett särskilt anslag för 2015 och i den kommunala utjämningen från och med 2016. Effekterna på kommunens resultat till följd av ändringen från och med maj 2015 bedöms inte vara så stort. Ökade respektive minskade arbetsgivaravgifter för olika åldersgrupper bedöms i huvudsak ta ut varandra. Kostnaderna för att avskaffa nedsättningen från och med augusti bedöms ge ökade kostnader med cirka 6 mnkr och nämndernas budgetramar föreslås utökas enligt tabell 1. Detta under förutsättning att riksdagen fattar beslut enligt regeringens förslag. Tabell 1: Utökad budget avseende höjda arbetsgivaravgifter för unga fr.o.m. 1 augusti 2015 4 (8) Kommunstyrelsen 180 Förskolenämnden 1 860 Grundskolenämnden 1 640 Gymnasienämnden 220 Socialnämnden 980 Äldreomsorgsnämnden 960 Kultur- och fritidsnämnden 120 Natur- och byggnadsnämnden 75 Tillsynsnämnden 0 Summa 6 035

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 maj 201511 maj 2015 KS 2015/376.181 Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Förskoleverksamhet på obekväm arbetstid Förskolenämnden redovisar att Nattviolen, som bedriver verksamhet på obekväm arbetstid, har ett ökat antal barn i verksamheten och beräknas få ett underskott med 0,3 mnkr. Anslaget för verksamheten minskades inför 2015 då efterfrågan varit lägre än beräknat. I april 2014 var åtta barn inskrivna och idag är det 15 barn inskrivna. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förskolenämndens budget utökas med 0,3 mnkr och att kommunens budgeterade resultat minskas med motsvarande belopp. Utnyttja tidigare års överskott Förskolenämnden begär att få utnyttja 2,9 mnkr av tidigare års överskott till utbildning och gemensamma projekt. Med hänsyn till att kommunens budgeterade resultat inte bedöms nås föreslås att förskolenämndens begäran hänskjuts till behandlingen av delårsrapport 2/2015. Gymnasienämnden begär att 1,5 mnkr av Huddingegymnasiets prognostiserade underskott och 1,8 mnkr avseende en hyresskuld till Huge Fastigheter AB efter ombyggnation av Sågbäcksgymnasiet finansieras med nämndens egna kapital. Huddingegymnasiet beskrivs befinna sig i ett omställningsarbete för att minska skolans kostnader. Kostnadsminskningarna beräknas få effekt under sista tertialet i år och skolans ekonomi bedöms vara i balans först 2016. Del av årets underskott på 2,3 mnkr kan finansieras med skolans egna kapital. Den nya hyran efter ombyggnad av Sågbäcksgymnasiet har inte debiterats och har gjort att gymnasienämnden har en skuld från 2014 på 1,8 mnkr som kan finansieras med nämndens egna kapital. Om nämnd befarar underskott ska i första hand åtgärder vidtas för att omdisponera inom nämndens samlade ram. I ekonomistyrningsprinciperna framgår att det är acceptabelt att använda eget kapital för att täcka innevarande års underskott. Gymnasienämnden bör vidta ytterligare åtgärder för att klara årets budget och redovisa resultatet av dessa i delårsrapport 2/2015 och i verksamhetsberättelsen för 2015. Naturreservat Kommunfullmäktige beslutade den 9 juni 2014 om inrättande av de tre naturreservaten Gladö Kvarnsjöns naturreservat, Drevvikens naturreservat och Lissmadalens naturreservat. I bilagorna till kommunstyrelsens förslag för respektive reservat som fullmäktige antog 9 juni 2014 framgick kostnader för ökad drift om totalt 280 tkr då reservaten inrättats. Driftkostnaderna baseras bland annat på operativ tillsyn, skötsel av leder och stigar, renhållning, naturvårdande åtgärder i skog, skötsel av ängar och hagar och vattenvårdsprojekt. Natur- och byggnadsnämnden begär om utökad driftbudget om totalt 280 tkr årligen utifrån underlagen i kommunstyrelsens förslag som fullmäktige antog den 9 juni 2014. 5 (8)

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 maj 201511 maj 2015 KS 2015/376.181 Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att natur- och byggnadsnämndens budget utökas med 280 tkr och att kommunens budgeterade resultat minskas med motsvarande belopp. Omfördelning av budget mellan nämnder Till följd av omorganisation av miljöfrågor och samhällsbyggnadsfrågor beslutades att 110 800 tkr omfördelas från natur- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen (KS 2015/215.182). Omfördelade medel omfattar 6 600 tkr i kapitalkostnader till följd av investeringar i gatubeläggning. Ansvar och kostnader för detta ligger hos natur- och byggnadsnämnden som därför redovisar ett underskott för dessa kostnader i delårsrapporten per mars. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att 6 600 tkr omfördelas från kommunstyrelsen till natur- och byggnadsnämnden. Natur- och byggnadsnämnden inrättades 1 januari 2015 medan organisationsförändringen gällande förvaltningarna och inrättandet av naturoch byggnadsförvaltningen gjordes 1 april. Den 16 mars godkände kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag om justeringar av budgetramar för 2015 (KS-2015/215.182) till följd av omorganisationer för flera nämnder. I detta beslut överfördes driftbudget (110 778 tkr) och investeringsbudget (279 700 tkr) från natur-och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Beslutet hanterade dock inte budgetjusteringar mellan natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden, gällande drift- och investeringsbudget. I driftbudgeten är det budgeten för miljötillsynsavdelningen som berörs. Denna ska enligt de reviderade verksamhetsplanerna redovisas inom natur- och byggnadsnämnden till följd av dess personalansvar. För investeringarna gäller det investeringsmedel med att synliggöra entréer till naturreservaten om 1 000 tkr samt LONA-projektet Leder för alla som i den nya uppdelningen endast ska ligga under natur- och byggnadsnämnden med en total budget om 800 tkr. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att budgetjusteringar beslutade i natur- och byggnadsnämndens och tillsynsnämndens reviderade verksamhetsplaner 2015 godkänns. För kapitalkostnader till samhällsbyggnadsprojekt, investeringar i gator och vägar samt lantegendomar som görs av natur- och byggnadsnämnden eller av kommunstyrelsen får dessa nämnder full kompensation i budget. Kommunstyrelsens kostnader beräknas i delårsrapporten öka med 8 997 tkr för investeringar i samhällsbyggnadsprojekt samt gator. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att dessa medel tillförs kommunstyrelsen och finansieras med en omfördelning från finansförvaltningens budget för kapitaltjänstintäkter. 6 (8)

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 maj 201511 maj 2015 KS 2015/376.181 Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Investeringar Investeringarna uppgår per mars till 32 mnkr, 97 mnkr lägre än budget. Helårsprognosen beräknas till 379 mnkr, vilket är 157 mnkr lägre jämfört med beslutad budget i avstämningsärendet 2015 och föreslagna saldoöverföringar i bokslut 2014. Avvikelsen avser i huvudsak samhällsbyggnadsprojekt och förklaras av tidsförskjutningar i projekt. Större avvikelser rör Vidjavägen då inget avtal har kunnat träffas med Stockholm ännu, gång- och cykelbro Kungens kurva, Tangentvägen, Huddinge Resort, Högmora etapp 2, Förbifart Stockholm (trafikverket försenat) och norra Länna industriområde. För Kommunalvägen etapp 2 finns en förstudie om hur projektet ska utformas. På grund av pågående planeringsarbeten kring Huddinge centrum och eventuellt nytt kommunhus bör dock projektet inte genomföras i år. Kommunstyrelsen bedömer att pågående och planerade IT-investeringar inte ryms inom årets investeringsbudget. Några av investeringsprojekten skulle ha genomförts under 2014, men är förskjutna i tid. Kommunstyrelsen redovisade därför ett plus mot investeringsbudgeten 2014, men begärde då inte någon saldoöverföring till 2015. Kommunstyrelsen begär ett utökat investeringsutrymme för 2015 med 2 000 tkr för att fullfölja dessa ITinvesteringar. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsens investeringsbudget utökas med 2 000 tkr. I samband med verksamhetsberättelsen för samhällsbyggnadsnämnden 2014 (NBN-2015/55.181) begärde natur- och byggnadsnämnden hos kommunstyrelsen att föra över totalt 17 193 tkr av 2014 års investeringsbudget till natur- och byggnadsnämndens budget 2015. Dessvärre begärdes ej överföring för investeringsmedel om 3 347 tkr för upprustning av byggnader som naturvårdsavdelningen förvaltar och underhåller. Natur- och byggnadsnämnden begär hos kommunstyrelsen att föra över 3 347 tkr av 2014 års investeringsbudget till natur- och byggnadsnämndens investeringsbudget 2015 för upprustning och underhåll av de fastigheter som naturvårdsavdelningen förvaltar (exklusive Björksättra gård och Björksättra herrgård). Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att natur- och byggnadsnämndens investeringsbudget utökas med 3 347 tkr. 7 (8)

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 maj 201511 maj 2015 KS 2015/376.181 Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. 8 (8) Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Ralph Strandqvist Budgetansvarig Bilagor 1. Delårsrapport per 31 mars 2015 2. Samhällsbyggnadsprojekt 3. Finansiell riskrapport 4. Nämndernas ärenden

KS-2015/376.181 Delårsrapport per 31 mars 2015 för Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning/ MAJ 2015

Innehåll Huddinges vision och mål...3 Sammanfattning...3 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län...4 Huddinge kommuns mål och resultat...5 Bra att leva och bo...5 Utbildning med hög kvalitet...9 Fler i jobb...11 God omsorg för individen...12 Ekosystem i balans...14 Attraktiv arbetsgivare...16 Sund ekonomi...18 Systematisk kvalitetsutveckling...24 Intern kontroll...25 Bolagen...26 Källförteckning...30

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Sammanfattning I sina delårsrapporter har nämnderna lämnat lägesrapporter utifrån mål, åtaganden och ekonomi i verksamhetsplanerna. Då det än så länge finns få nya resultat att analysera ligger fokus i årets första delårsrapport mer på uppföljning av arbetet med utvecklingsåtaganden. Nämnderna redovisar att arbetet med åtaganden i stor utsträckning går enligt planering. Förskolenämnden och grundskolenämnden redovisar att ett antal nya förskolor och skolor öppnar under året. Trots kapacitetsutökningar är det svårigheter att erbjuda förskolplats utifrån efterfrågan och också svårt att möta vårdnadshavares önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Andelen försörjningsstödstagare fortsätter att minska, en positiv trend som hållit i sig sedan 2013. En ökning av HUDDINGE KOMMUN 3

bland annat ensamkommande barn och unga har inneburit ett ökat behov av placeringar. Kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden redovisar att omorganisationen av miljö- och samhällsbyggnadsfrågor tar resurser i anspråk och att åtaganden förskjutits i tid och att vissa omprioriteringar kan behöva göras. Resultaten från årets medarbetarenkät har goda resultat och värden över de validerade riktvärdena. Resultaten har dock minskat något jämfört med föregående år. Det tydligaste utvecklingsområdet är arbete med att bryta ner och tydliggöra målen. Sjukfrånvaron är till och med mars 7,6 procent och har ökat något, framför allt för kvinnorna. Den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) är 2,5 procent och har minskat något jämfört med föregående år. Prognosen för kommunens ekonomiska resultat är ett plus med 14,5 mnkr, vilket är 16 mnkr under det ekonomiska målet. Nämnderna prognostiseras sammantaget ett minus med 26 mnkr. Prognosen för skatt och utjämning är ett minus med 23 mnkr och för finansnettot minus 10 mnkr. Återbetalning av AFA-premier inbetalda 2004 bedöms förbättra resultatet med 28 mnkr. Inklusive exploateringar beräknas resultatet till 164,5 mnkr. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen har bara påbörjats och kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Huddinges kärnvärden vad Huddinge skall stå för I varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast. Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge skall stå för: Mod - betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet - betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv - betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Uppföljning Arbetet med visionen är integrerat utbildningsnämndernas arbete med den pedagogiska plattform so, utifrån aktuell forskning, beskriver vad varje barn och elev ska möta i Huddinges verksamheter varje dag. Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden bedömer att arbetet med varumärket och kärnvärdena pågår enligt planering. Kultur- och fritidsnämnden redovisar att första kvartalet präglats av implementering av flera nyheter, både inom den egna verksamheten och övriga parter inom kommunen, men också externa intressenter så som allmänhet och media. Natur- och byggandsnämnden och tillsynsnämnden har valt att koppla sitt pågående värdegrundsarbete till kommunens kärnvärden och att arbeta med vi-satser för att beskriva värdegrunden. Under 2015 är fokus att värdegrundsarbetet blir en naturlig punkt i agendan på personal- och ledningsgruppsmöten. Kommunstyrelsen beskriver att under 2014 arbetade samtliga avdelningar med att skapa tydliga kopplingar mellan sitt eget arbete och vision samt kärnvärden. Under 2015 fortsätter arbetet med att förtydliga den röda tråden mellan varumärkets komponenter och verksamheterna. En ny mätning kring bilden av Huddinge har geomörts. Sammanfattningsvis kan sägas att Huddinge stärkt bilden gällande tillgänglig natur, medan associationerna till utveckling och företagande fortfarande är svagt. 4 DELÅRSRAPPORT 2015

Huddinge kommuns mål och resultat Bra att leva och bo Den samlade bedömningen för målet Bra att leva och bo, sett till det som rapporterast från nämnderna, är att arbetet till stor del löper enligt plan. Det råder dock en osäkerhet kring bedömningen då en del avvikelser har rapporterats. Kommunstyrelsen rapporterar att arbetet med att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning kräver mer personalresurser än beräknat då det kräver inblandning från samtliga förvaltningar, bolag och även andra aktörer i kommunen. Därför kommer inte arbetet kunna prioriterats under året utan beräknas komma igång först i början av 2016. Ny ambitionsnivå för året är att projektbeställning för projektet med att ta fram handlingsplan ska vara klar innan årsskiftet. Ökat bostadsbyggande Antal nytillkomna bostäder 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal) 173 66 675* Varav (%) Småhus 100 100 8 Flerbostadshus 2 0 92 * Färdigställandet i flerbostadshus 201 och 2012 ingår i siffran för 2013 Arbetet löper enligt plan med vissa avvikelser. Tillsynsnämnden rapporterar att det påbörjade inventeringsprojektet av vatten och avlopp inom kommunens förnyelseområden är försenat. Inventeringen kommer sannolikt inte att färdigställas under året vilket kan få konsekvenser för det arbete som ska påbörjas av kommunstyrelsen gällande den revidering av VAutbyggnads-programmet. Inventeringen är ingen absolut förutsättning men skulle ge en bättre grund för arbetet med VA-utbyggnadsprogrammet. Natur- och byggnadsnämnden rapporterar att antalet bygglovärenden har ökat med 25 procent jämfört med motsvarande period förra året, vilket beror på ett ökat byggande. Den största delen av ökningen står de så kallade Attefallhusen för. För att möta den ökade ärendemängden har en organisationsöversyn av bygglovsavdelningen genomförts. Förbättrad infrastruktur Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 83 83 82 82 Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer 2009 2011 2013 2015 Totalt (Index 1-100) 67 69 Kvinnor 68 70 Män 66 68 Ranking i länet 8/17 7/20 Arbetet löper enligt plan. Kommunstyrelsen verkar för att statlig och regional infrastruktur, såsom Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn drivs skyndsamt och ges en utformning som stödjer kommunens mål för ett hållbart Huddinge 2030. Kommunen har inom detta område ökat ansträngningarna för att få dessa infrastruktursatsningar att ingå i den så kallade Sverigeförhandlingen som syftar till att ge underlag för fördelning av de större statliga infrastrukturinvesteringarna i landet. För att konkretisera trafikstrategins mer åtgärdsinriktade planer har förvaltningen i uppdrag att ta fram planer för kollektivtrafik, cykeltrafik, parkering, trafiksäkerhet och mobility management. Kollektivtrafikplanen, cykelplanen och parkeringsprogrammet är ute på remiss och mobility management-planen samt trafiksäkerhetsprogrammet beräknas kunna skickas ut på remiss direkt efter sommaren. Dessutom kommer arbetet med gångplanen inledas under året. HUDDINGE KOMMUN 5

Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Andelen som fått sitt förstahandsval 2011 2012 2013 2014 Förskolan (kommunala och fristående) - - 51 56 Kommunala grundskolor 91 86 81 81 Gymnasiet (kommunala och fristående skolor i hela länet) 77 73 76 71 Arbetet löper enligt plan med vissa avvikelser. Grundskolenämnden rapporterar en förmodad avvikelse gällande nämndens måluppfyllelse av delmålet Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola. Åtgärder har vidtagits av nämnden, men det är i dagsläget osäkert om detta räcker för att nämnden ska nå målet under innevarande år. Förskolenämnden redovisar att nya förskolor öppnat under våren, men att det fortsatt är svårigheter att erbjuda förskoleplatser utifrån efterfrågan eftersom tillgången ser olika ut i kommunen. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Andel vuxna som trivs mycket bra i sitt bostadsområde 2009 2012 2014 2016 Totalt (%) 56 57 58 Kvinnor 60 60 60 Män 52 54 55 Stuvsta-Snättringe 69 73 74 Vårby 19 21 24 Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Totalt (%) - 64 65 Kvinnor - 56 55 Män - 74 75 Stuvsta-Snättringe - 78 83 Vårby - 34 39 Andel elever i åk 9 som trivs mycket bra i sitt bostadsområde Totalt (%) - 54 Flickor - 51 Pojkar - 60 Trångsund - 76 Vårby - 29 2010 2012 2014 2016 Andel elever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid Totalt (%) - 81 Flickor - 71 Pojkar - 91 Ranking i länet - 12/18 Segeltorp - 88 Vårby - 66 2010 2012 2014 2016 Arbetet löper enligt plan med vissa avvikelser. Kommunstyrelsen rapporterar att satsningen Ett klotteroch skadefritt Östra Huddinge genomförs, även om vissa delar av planen har senarelagts något. Kultur- och fritidsnämnden skriver att Ung livsstilsundersökningen har genomförts i mellanstadiet och i högstadiet, men ännu inte i gymnasiet. Utifrån den färdiga undersökningen kommer en handlingsplan att tas fram under hösten. Ökad delaktighet och gott bemötande Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun 2009 2011 2013 2015 Totalt (%) 15 20 15 Kvinnor 13 17 10 Män 17 23 20 Invånarnas förtroende för kommunen Totalt (index 1-100) 48 50 49 Kvinnor 50 55 49 Män 46 45 48 Ranking i länet 10/17 6/20 Invånarnas möjlighet till påverkan Totalt (index 1-100) 41 41 43 Kvinnor 42 44 45 Män 41 38 40 Ranking i länet 11/17 6/20 Arbetet löper enligt plan. För att stärka och komplettera den representativa demokratin ska medborgardialog och olika former av delaktighet utvecklas utifrån Handbok för delaktighet och Demokratidagarna kommer att genomföras. Vid planering av parker och lekplatser tas skissförslag fram som sedan invånarna får tycka till om på olika sätt. Vid genomförande av trygghetsåtgärder samlas synpunkter in från medborgarna på olika sätt. Till exempel kommer tjejer i området att beredas möjlighet att vara 6 DELÅRSRAPPORT 2015

delaktiga vid utformningen av ljussättning av gångtunneln under järnvägen och Storvretsvägen vid Nytorps mosse. Barnkonsekvensanalyser, där dialog med barn respektive vuxna är en del av arbetet, görs för flera projekt. Ökad jämlikhet Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning 2009 2012 2014 2016 Totalt (%) 7 7 9 Funktionsnedsatta 17 15 18 Ålder 65+ 3 4 3 Andel elever i grundskolan åk 6-9 som upplever sig utsatta utifrån diskrimineringsgrunderna Totalt (%) Flickor Pojkar Arbetet löper enligt plan med vissa avvikelser. Kommunstyrelsen rapporterar att andelen invånare som känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning har ökat något. Utsattheten upplevs främst på arbetsplatsen eller i skolan och anges i de flesta fall bero på kön eller etnisk tillhörighet. Tillsynsnämnden skriver att andel frågor via forumet Fråga Servicecenter som besvaras inom två arbetsdagar har sjunkit från 69 procent 2014 till 60 procent 2015. Ungefär 70 procent av frågorna rör sådant som sköts av natur- och byggnadsförvaltningen. Den genomsnittliga svarstiden är 46 timmar men vissa ärenden drar ut på tiden. Framtagandet av det nya Servicecentret ska ge förutsättningar för ett effektivt och professionellt bemötande på invånarnas frågor. Bra rutiner ska hjälpa till att nå målet med att besvara frågor inom två arbetsdagar. Natur- och byggnadsnämnden rapporterar att målet för andelen kompletta ärenden vid ansökan om bygglov inte nås, andelen har minskat från 49 procent år 2014 till 42 procent i år. Andelen kan dock komma att öka under året då flera ärenden inkommer och måttet ackumuleras under året. Informationen på hemsidan ska förbättras och arbetet med att ta fram en e-byggtjänst ska inledas. Information och en bra e-tjänst bör kunna leda till fler kompletta ansökningar. Kultur- och fritidsnämnden skriver att arbetet med att rusta upp de tre ridanläggningar som har öppen ridskoleverksamhet är försenat. Upprustningen är en åtgärd utifrån gällande handlingsplan för flickors idrottande där ridsporten är prioriterad. Arbetet med en jämlikhetsutbildning för kommunen löper enligt plan. Framtagandet av utbildningen sker i projektform med deltagare från samtliga förvaltningar och projektet ingår i kommunens ledningsgrupps projektportfölj. Utbildningen ska resultera i att deltagarna ges verktyg och ökad kunskap att integrera jämlikhet för att mäta, analysera statistik och planera och förbättra kommunens tjänster ur ett jämlikhetsperspektiv. Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i det bra arbete som finns i fackförvaltningarna för att stärka det och bidra till hållbara och bestående resultat. Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare 2012 2013 2014 2015 Förskolebarn (%) 29 29 30 30 Grundskoleelever (%) 17 18 20 19 Gymnasieelever (%) 56 59 61 65 Hemtjänsttimmar (%) 47 54 56 54 Arbetet löper enligt plan. Socialnämnden rapporterar att arbetet med att se över och säkra upphandlingsprocessen löper enligt plan. Kundval för daglig verksamhet startade den 1 mars 2015. Totalt har fem ansökningar kommit in från fyra olika utförare. Två av dessa ansökningar har godkänts, en har avvisats, en har avslagits och ytterligare en ska behandlas av nämnden i april. En av de godkända utförarna driver sex olika dagliga verksamheter som är valbara för brukare i Huddinge kommun. Fler är nöjda med kultur- och fritidsutbudet Invånarnas bedömning av kulturutbudet 2009 2011 2013 2015 Totalt (Index 1-100) 55* 59 61 Kvinnor 57* 62 62 Män 53* 55 60 Ranking i länet 13/17 5/20 Invånarnas bedömning av idrott- och motionsutbudet Totalt (Index 1-100) 64* 58 61 Kvinnor 66* 62 61 Män 62* 55 62 Ranking i länet 9/17 7/20 Antal besök på biblioteken 2011 2012 2013 2014 Totalt (tusental) 459 473 431** 442** HUDDINGE KOMMUN 7

Andel ungdomar, åk 9 och åk 2 på gymnasiet som deltar i ledarledda fritidsaktiviteter*** 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - 59 - Flickor - 60 - Pojkar - 58 - *Resultat för 2009 är inte jämförbart med senare år p.g.a. förändringar i enkäten. **Ny mätmetod ger trots en positiv trend lägre resultat och är inte jämförbar med 2012. ***Ett flertal svarande har inte uppgett kön, dessa är överreppresenterade vad gäller deltagande i fritidsaktiviteter, därav den märkliga procentfördelningen. Arbetet löper enligt plan. På Fullersta Gård har flera välbesökta utställningar visats. Ögonblick bestod av bilder från Karin Boyes liv. Delad vision, är en utställning med Inger Ekdahl och Eric H Olson och bestod av inlånade verk från 1950- till 1990-tal. Utställningen Berättelser i en väska visades i samarbete med organisationen Artikel 31. I arbetet med utställningen bjöds ungdomar och unga vuxna in att i en konstnärlig process gestalta sina egna berättelser i en väska och med dessa ta plats i det offentliga rummet. I Konstverkstan på Fullersta Gård har arbete skett med bland annat temat serie och bokillustration i samarbete med Huvudbiblioteket. Mellan den 7 och 15 mars genomfördes 2015 års Ordkrusidullfestival. Inför festivalen samlades 550 dikter in från Huddinges skolor som ställdes ut på biblioteken och Folkets hus kafé. Omkring 250 barn deltog på Ordkrusidulls scener under festivalen. Successivt minskat skatteuttag Kommunal skattesats (öre per skattekrona) 2012 2013 2014 2015 Huddinge kommun 19,95 19,95 19,85 19,85 Länssnitt 19,14 19,12 19,10 19,13 Södertörnssnitt 19,89 19,89 19,88 19,88 Ranking i länet 20/26 21/26 20/26 20/26 Arbetet löper enligt plan. Genom att ständigt arbeta med att effektivisera organisationen möjliggör vi för framtida skattesänkningar. Strategiskt område: Vårby Arbetet löper enligt plan med vissa avvikelser. Kommunens ledningsgrupp har inom ramen för det strategiska uppdraget att stärka Vårby tagit fram mål, mått och förslag till åtgärder samt en handlingsplan. En av åtgärderna under året var att inleda en dialog med landstingets trafikförvaltning om att rusta befintlig tunnelbaneuppgång i Vårby och bygga en ny uppgång i norra delen av plattformen. Kommunstyrelsen rapporterar att den planerade dialogen inte är påbörjad då landstinget för närvarande bedöms ha begränsade möjligheter att prioritera dessa investeringar. Åtgärden bedöms som viktig för Vårbys utveckling, men får senareläggas. Socialnämnden har under första kvartalet anordnat en Jobbmässa i Vårby för arbetslösa försörjningsstödstagare där sex olika företag från flera branscher, till exempel städ, bemanning och bygg deltog. Jobbmässan besöktes av cirka 60 brukare. En motsvarande jobbmässa i Flemingsberg med särskild inriktning på ungdomar planeras till hösten. Strategiskt område: Flemingsberg Arbetet löper enligt plan. Under 2015 genomförs följande insatser i Flemingsberg: slutföra provperioden för etableringsprojektet och ta ställning till eventuell fortsättning på för att locka fler företagare, ta fram strategier för centrala Flemingsbergs utveckling, etablera målbild och definiera funktioner för ett resecentrum samt ta fram utställningsförslag för fördjupad översiktsplan. Det pågår även en dialog med fastighetsägarna och exploatörerna i centrala Flemingsberg kring hur och var en kommersiell service ska utvecklas. Parallellt med detta pågår planering för ytterligare bostäder, service och nya verksamheter. Bland annat planeras för 700 nya bostäder och service utmed Hälsovägen, en utbyggnation av Engelska skolan, nya etapper av den nya stadsdelen Flemingsbergsdalen, förtätning av nya bostäder i Visättra, en ny trafikplats samt ett nytt verksamhetsområde Flemingsbergs södra. Utvecklingen av seniorträffen i Flemingsberg fortgår enligt planering. En arabisk kulturcirkel, som vänder sig till seniorer som talar arabiska eller syrianska, startade i februari. Deltagarna träffas och samtalar om kulturen. Deltagarna ges också en möjlighet till social samvaro och en möjlighet till ökad känsla av delaktighet även i det svenska samhället. Ett arbete har påbörjats för att erbjuda deltagarna lättare undervisning i svenska språket, även det för att bryta isolering och för att stärka deltagarnas möjlighet till integrering i det svenska samhället. Strategiskt område: Utveckling av naturupplevelser Arbetet löper enligt plan. En stor åtgärd som är slutförd under första kvartalet är att områdets eklandskap kring Sundby har restaurerats och gjort området mer attraktivt och ökat områdets biologiska värden. Entrén till Sundby har restaurerats där ett tidigare igenplanterat kulturlandskap har återskapats mellan Sundby och Gladö. Även ökad tillgänglighet samt iordningställande av grillplatser med vindskydd planeras. Planering och upphandling av ytterligare ökad tillgänglighet pågår och gäller till exempel anläggande av 8 DELÅRSRAPPORT 2015

flytbryggor som ger access direkt från Sundby till Gladövik. HUDDINGE KOMMUN 9

Utbildning med hög kvalitet Den samlade bedömningen för målet Bra att leva och bo, sett till det som rapporterast från nämnderna, är att arbetet till stor del löper enligt plan. Det råder dock en osäkerhet kring bedömningen då rapporteringen är svår att följa. Förskolenämnden rapporterar nya resultat utifrån den utvärdering som har gjorts, i enkätform, av den pedagogiska plattformen. Förskolecheferna bedömer att arbetet med matematik har utvecklats markant sedan förra året. Främst förklaras de höjda resultaten av att de som gjorde en genomsnittlig bedömning förra året nu gör en högre skattning. Mer än en tredjedel av cheferna gör en högre bedömning jämfört med förra året. De som gjorde en lägre skattning förra året ligger kvar i sin bedömning trots att de uppger sig ha arbetat med matematik, vilket talar för att det fortsatta stödet behöver riktas in på att öka likvärdigheten. Resultatet ser nästan likadant ut för området språkutveckling. Arbetet har utvecklats positivt men det är de som gjort lägre skattningar förra året som även i år gör lägre skattningar. Vad gäller skolchefernas bedömning av om all personal arbetat med IT i den pedagogiska verksamheten så har resultatet på totalen inte förändrasts men de lägsta resultaten har höjts, särskilt för Vårby och Visättra. Där har förskolecheferna gjort en betydligt högre bedömning. Andel personal med förskollärarutbildning har ökat med en procentenhet till 32 procent medan andel personal med pedagogisk högskoleutbildning har ökat med två procentenheter till 33 procent. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vidare med att försöka öka andelen förskollärare. De medarbetare som saknar barnskötarutbildning erbjuds lärlingsutbildning i samarbete med vuxenutbildningen i Huddinge. Förbättrade kunskapsresultat Meritvärde åk 9, kommunala skolor 2011 2012 2013 2014 Totalt (medel) 210 213 217 221 Flickor 216 221 225 230 Pojkar 204 204 210 211 Ranking i länet 14/26 14/26 11/26 10/26 Andel elever i gymnasieskolan med slutbetyg efter tre år Totalt (%) 84 84 85 Flickor 86 87 88 Pojkar 82 81 82 Andel godkända på SFI, D - kursen Totalt (%) 53 58 55 Grundskolenämnden skriver att prognosen för vårterminen är god och visar, utgående från höstterminens kunskapsresultat i jämförelse mot tidigare år, att Huddinge kommun kommer ha generell positiv kunskapsresultatutveckling. Gymnasieskolorna arbetar för att fler elever ska uppnå gymnasieexamen. I detta arbete läggs särskilt fokus på att systematiskt arbeta för att förhindra F-betyg, säkerställa att eleverna blir godkända i matematik, engelska, svenska/svenska som andra språk i förhållande till examenskraven, säkerställa att alla klarar sitt examensarbete samt att alla lärare har en helhetssyn på elevernas studier så att en examen kan uppnås. Fler behöriga till gymnasium Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala skolor* 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 81,5 83,5 86,1 85,5 Flickor 82,8 81,5 86,5 85 Pojkar 80,2 85,2 85,7 86 Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, kommunala skolor* Totalt (%) 77,4 79,8 83,1 82,5 Flickor 80,4 78,8 84 82,1 Pojkar 74,6 80,6 82,1 82,9 * Siffrorna är tagna från kommunala resultatsystemet (LIS) och gäller höstterminer för respektive år. Grundskolenämnden skriver att höstresultaten för årets läsår i årskurs 9 visar något lägre resultat gällande behörighet till ett yrkesprogram samt för behörighet till ett naturvetar- och teknikprogram. Flickorna har något lägre resultat och pojkarna något högre resultat hösten 2014 jämfört med hösten 2013. Det bör noteras att höstresultaten i regel brukar vara lägre än vårterminsresultaten i årskurs 9, speciellt för de indikatorer som mäter behörighet dessa brukar inte bara höjas utan brukar även jämnas ut mer mellan könen. 10 DELÅRSRAPPORT 2015

Fler behöriga till högskola Andel elever med gymnasieexamen av samtliga med avgångsbetyg, åk 3 nationella program enligt GY11* (%) 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) - - 80,8 Flickor - - - Pojkar - - - Ranking i länet - - 19/23 * Läsåret 2013/2014 var det första där eleverna lämnade gymnasieskolan enligt den nya läroplanen, GY11. Detta innebär att resultaten fr.o.m. 2014 inte är jämförbara med tidigare års resultat. Nya resultat för 2015 redovisas i delårsrapporten per augusti. Fler nöjda med förskola och skola Föräldrar nöjda med sitt barns förskola (kommunal verksamhet) 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 92 90 88 88 Flickor 92 90 89 88 Pojkar 91 89 88 88 Andel elever nöjda med grundskolan, tidigaredel (kommunal verksamhet) 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) 90 89 89 87 Flickor 92 89 90 88 Pojkar 88 89 88 86 Andel elever nöjda med grundskolan, senaredel (kommunal verksamhet) 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) 77 74 77 78 Flickor 80 75 78 79 Pojkar 76 74 79 80 Andel elever i årskurs 2 som kan rekommendera sin gymnasieskola till andra elever 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - - - 66,2 Flickor - - - 65,4 Pojkar - - - 67,0 Andel folkbokförda, oavsett utbildningsanordnare, inom vuxenutbildningen som kan rekommendera sin skola till andra 2011 2012 2013 2014 Totalt GrundVux (%) - - - 74,3 Kvinnor - - - 73,9 Män - - - 75,4 Totalt GyVux (%) - - - 74,0 Kvinnor - - - 77,1 Män - - - 65,2 Arbetet löper enligt plan. Nya resultat finns tillgängliga för förskolan. Andel föräldrar som upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan är fortsatt hög, 94 procent. Andelen föräldrar som är nöjda med förskolan är 88 procent, en svag negativ utveckling kan anas från 2010 då andelen var 92 procent. Förskolenämnden rapporterar att lärandemiljöer är det område där det är störst skillnader mellan förskoleområdena utifrån resultatet från enkäten till vårdnadshavarna. Förskolechefernas bedömning av om andel barn i behov av särskilt stöd får det stöd han eller hon behöver har förbättrats. Föräldraenkäten visar att det fortfarande är stora skillnader i resultaten mellan förskoleområdena. Vårby får genomgående lägre resultat medan Flemingsberg och Segeltorp får högre resultat. Även sett till den självskattning som görs bland förskolecheferna så är det chefen för Vårby förskoleområde som värderar sin verksamhets kvalitet lägst. HUDDINGE KOMMUN 11

Fler i jobb Den samlade bedömningen för målet Fler i jobb, sett till det som rapporterast från nämnderna, är att arbetet löper enligt plan. Fler arbetstillfällen Förvärvsfrekvens invånare 20-64 år 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 76,7 77,2 77,1 Kvinnor 75,1 75,8 75,6 Män 78,2 78,5 78,6 Ranking i länet 24/26 24/26 24/26 Öppen arbetslöshet (oktober, mars för 2015) 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) 3,0 3,2 3,0 Kvinnor 2,9 3,0 2,9 Män 3,1 3,3 3,1 Stuvsta-Snättringe 1,6 1,9 1,6 Vårby 6,6 6,9 7,2 Ranking i länet 15/26 17/26 17/26 Arbetet löper enligt plan. Gymnasienämnden redovisar att fler feriepraktikplatser än någonsin, drygt 500 platser, kan tilldelas Huddinges ungdomar. Detta är möjligt tack vare utökad budget och ett stort gensvar ifrån arbetsplatserna. Söktrycket från ungdomarna är stort vilket visar vilket behov som finns men kan också ses som ett resultat av att information och marknadsföring har fungerat väl. Fler och växande företag Nystartade företag per 1000 invånare 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal) 7,5 6,1 6,5 6,2 Ranking i länet 16/26 20/26 20/26 20/26 Antal konkurser Totalt (antal) 52 60 47 63 Företagarnas betyg på kommunens service Totalt (index 1-100) 72 68 65 Ranking i länet 4/26-22/26 Placering i Svensk Näringslivs mätning Totalt (plats) 112 110 100 103 Ranking i länet 19/26 21/26 20/26 20/26 Dagbefolkningens procentuella tillväxt Totalt (%) 2,1 1,4 Ranking i länet 10/26 18/26 Arbetet löper enligt plan. 2011 2012 2013 2014 Efter utbildningen förenkla helt enkelt 2012 har kommunen implementerat en handlingsplan i syfte att förbättra näringslivsklimatet i Huddinge. Målbilden för handlingsplanen är att Huddinge ska placera sig i topp 50 i Svenskt näringslivs ranking, en nivå som är framtagen i ett analysarbete tillsammans med PwC. Huddinge ska ha ett samlat NKI i Stockholm Business Alliances (SBA:s) serviceundersökning på 75, vilket är det gemensamma målet för SBAs kommuner. Följande åtgärder ska genomföras under 2015: arrangera bemötandeutbildningar för kommunstyrelsens förvaltning, utbilda förtroendevalda om vikten av ett bra näringslivsklimat, genomföra informationskvällar om upphandling för näringslivet samt analysera kommunens rankingar djupare. Arbetet med att göra företagsbesök ska fortsätta, för att få en bättre insyn i företagens situation och villkor. Under året ska Ung företagsamhet (UF) erbjudas alla kommunens skolor. Färre försörjningsstödstagare Försörjningsstöd, hushåll med ekonomiskt bistånd per capita 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 2,3 2,2 1,9 Ranking i länet 20/26 18/23 16/23 Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Totalt (%) 1,3 1,4 1,2 Ranking i länet 14/25 15/23 12/22 Arbetet löper enligt plan. Socialnämnden rapporterar att andelen försörjningsstödstagare har minskat och att Huddinge har förbättrata sin ranking i länet. Det beror främst på ett minskat inflöde av individer som ansöker om försörjningsstöd samt att fler förssörjningsstödstagare får insatser som leder till självförsörjning, till exempel genom Huddingejobb och korta yrkesutbildningar. 12 DELÅRSRAPPORT 2015

God omsorg för individen Den samlade bedömningen för målet God omsorg för individen, sett till det som rapporterast från nämnderna, är att arbetet löper enligt plan. Fler upplever god hälsa Andel ungdomar i åk 9 som tränar/motionerar minst 1 gång per vecka. Totalt (%) - Flickor - 2010 2012 2014 2016 Pojkar - Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra 2009 2012 2014 2016 Totalt (%) 65 71 71 Kvinnor 63 71 69 Män 68 70 73 Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra 2010 2012 2014 2016 Totalt (%) 61* 60* - Flickor 54* 53* - Pojkar 68* 68* - Andel ungdomar i åk 9 som avstår från alkohol Totalt (%) 42 47 - Flickor 39 39 - Pojkar 45 55 - Andel ungdomar i åk 9 som avstår från narkotika Totalt (%) 92 93 - Flickor 94 94 - Pojkar 89 91 - Arbetet löper enligt plan. Kommunen arbetar på flera sätt för att främja hälsan. Bland annat genom en satsning på nyanlända tillsammans med hälsokommunikatörer i samarbete med landstinget. Inom individ- och familjeomsorgen har en kartläggning påbörjats för att uppskatta behovet av en uppsökande verksamhet för personer med psykisk ohälsa. Kartläggningen visar på ett behov av ett vräkningsförebyggande arbete för de aktuella personerna. Arbetet med samordnad individuell plan (SIP) håller på att implementeras. De nya föreskrifter, som gäller barn och unga som bevittnat våld i nära relationer, har inneburit en kraftig ökning av antalet utredningar. För att möta denna uppgång förstärks verksamheten med extra personalresurser. I arbetet med att upprusta parker och lekplatser ingår även att utföra olika aktivitetsytor som ger möjlighet till spontanidrott. Till exempel planeras ett utegym i Tranparken och en dansbana i Vårbyparken. Det senare är ett önskemål från tjejer i området. En handlingsplan för giftfri miljö i förskolan har färdigställts och implementering av planen påbörjas under våren och fortsätter under hösten 2015. Anhörigstödet inom äldreomsorgen är i en utvecklingsfas. Ett antal medarbetare från varje enhet kommer att utbildas i anhörigstöd för att i en förlängning kunna fungera som anhörigkonsulenternas förlängda arm på sin egen enhet. Fler upplever god vård och omsorg Andel brukare nöjda med äldreboendet (alla äldreboenden där det bor en person med biståndsbeslut från Huddinge kommun) 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - 78 76 80 Kvinnor - 76 78 77 Män - 83 71 86 Ranking i länet - 10/26 19/25 12/25 Andel brukare nöjda med hemtjänsten (alla hemtjänstutförare godkända av Huddinge kommun) Totalt (%) - 87 88 86 Kvinnor - 86 88 87 Män - 88 87 84 Ranking i länet - 12/26 14/26 17/26 Andel brukare nöjda med socialnämndens verksamheter Totalt (index) 78 84 - - Kvinnor 82 83 - - Män 77 83 - - Arbetet löper enligt plan. Inom kostenheten pågår ett arbete med att vidareutveckla enhetens kvalitetsarbete utifrån resultat i kostenkäten 2014. Kvalitetsarbetet syftar till att motverka risk för näringsbrist genom registrering av behov och åtgärder i Senior Alert. Socialnämnden redovisar att nästa brukarundersökning genomförs 2016. Resultaten från 2014 års undersökning är sammanställd och analyseras av verksamheterna. HUDDINGE KOMMUN 13

Resultat för äldreomsorgen kommer att följas upp i verksamhetsberättelse för 2015. Bättre samverkan kring individer i behov av stöd Arbetet löper enligt plan. Samverkan inom Samkraft är en social investering i Huddinges barn och ungdomar. Samkraft utvecklas under året utifrån resultaten av den utvärdering som genomfördes 2014. Arbetet löper enligt plan. Socialnämnden redovisar flera pågående aktiviteter. Till exempel utbildning för handläggare om samordnade individuella planer (SIP), som genomförs tillsammans med de andra huvudmännen, landstinget och skolan, inom samverkan för barn i behov av särskilt stöd (BUS). Uppstart av kommunens HVB-hem för ensamkommande barn pågår enligt plan. I samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen pågår planering för sommarskola för målgruppen ensamkommande och nyanlända ungdomar. 14 DELÅRSRAPPORT 2015

Ekosystem i balans Den samlade bedömningen för målet Ekosystem i balans, sett till det som rapporterast från nämnderna, är att arbetet löper enligt plan. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Utsläpp av växthusgaser per invånare 2011 2012 2013 2014 Totalt (ton CO2/inv) 2,2 - - Kommunens utsläpp av CO2 från arbets- och tjänsteresor Totalt (ton CO2) - 3306 - Energianvändningen i kommunens samtliga verksamhetslokaler i Huges bestånd Totalt (kwh/kvm)* 197 194 186 185 Andel förnybar energi i den kommunala organisationens verksamhetslokaler i Huges bestånd och fordonsflottan Totalt (kwh/kvm)* 92 92 93 *verklig förbrukning, ej normalårskorrigerat Arbetet löper enligt plan. Trafikstrategins inriktning att en större andel ska cykla och åka kollektivt kommer att konkretiseras i cykelplanen och i kollektivtrafikplanen som beräknas bli färdiga under året. Kommunen har mål avseende energibesparing för fastigheter. Åtgärder för att spara energi kan delas in i tre huvudsakliga områden: Energibesparande investeringar, optimering av system och brukarbeteenden. De två förstnämnda arbetar Huge Fastigheter AB med. Under 2014 genomfördes ett pilotprojekt med syfte att påverka förskolelärarnas brukarbeteende av el, som bland annat skulle resultera i förslag till fortsatt arbete på området. Resultatet av piloten gav dock inte någon tydlig energibesparing. Ett nytt projekt med annat fokus, exempelvis kökspersonalens brukarbeteende i storkök, kommer att tas fram under kvartal 4/2015 för införande 2016. Samordnad varudistribution har nu inletts i Huddinge kommun och successivt styrs relevanta leveranser om till en södertörnsgemensam distributionscentral där omlastning sker. Ökad andel miljöanpassade inköp Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 30,1 33,4 33,4 36,2 Ranking i länet 2/16 2/18 2/18 2/18 Insamlat förpackningsmaterial per capita Totalt (kg) 62,3 53,4 50,7 50,1 Arbetet löper enligt plan. Inköpen av ekologiska livsmedel inom förskolan och grundskolan fortsätter att öka jämfört med 2014 års resultat. Däremot har inköp av ekologiska livsmedel minskat inom gymnasieskolan. Gymnasienämnden redoviar att orsakerna ska utredas så att årsmålet kan uppnås. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Fosforhalt i sjöarna (µg/l) 2011 2012 2013 2014 Långsjön 28 31 36 52 Trehörningen 114 116 118 111 Orlången (Vidja) 57 49 49 51 Magelungen 24 26 30 32 Drevviken 45 41 38 36 Arbetet löper enligt plan. Åtgärdsplaner för sjöarna Gömmaren, Trehörningen och Orlången har tagits fram. Förberedelser av åtgärderna har påbörjats under det första kvartalet. Ett omfattande planeringsarbete pågår med att försörja flera av kommunens större fritidshusområden med kommunalt vatten och avlopp. Under 2015 ska VAutbyggnadsprogrammet revideras genom att omfattning och behov av utredningar klarläggs. Uppföljning av gällande program ska göras. Ett samrådsförslag ska tas fram som ska beskriva aktuella områden och dess förutsättningar, investeringskostnader, konsekvenser och risker samt föreslå prioriteringsordning. Arbetet inleds under kvartal två och beräknas pågå till och med 2016. HUDDINGE KOMMUN 15

Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 88 88 88 88 Arbetet löper enligt plan. Under 2015 genomförs omvärldsbevakning för att se hur andra organisationer tar sig an utmaningen kring ekosystemtjänster. Därefter tas ett förslag på hur kommunen kan arbeta med att synliggöra ekosystemtjänster fram. Ett arbete pågår med att utveckla metoder för att säkra ekologisk kompensation samt grönstruktur i detaljplanearbetet. 16 DELÅRSRAPPORT 2015

Attraktiv arbetsgivare Den samlade bedömningen av arbetet med åtagandena under målet Attraktiv arbetsgivare är utifrån nämndernas delårsrapporter att de löper enligt plan. Samtliga mått har nya resultat. Måtten från medarbetarenkäten har goda resultat och värden över de validerade riktvärdena. I jämförelse med tre andra kommuner med samma mätmodell har Huddinge högst resultat. Resultaten i medarbetarenkäten, precis som för Hållbart medarbetarengagemang (HME), har dock minskat något jämfört med föregående år. Det tydligaste utvecklingsområdet är arbete med att bryta ner och tydliggöra målen. Sjukfrånvaron för kommunens medarbetare är till och med mars 7,6 procent och har jämfört med motsvarande period föregående år ökat något, framför allt för kvinnorna. Den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) är 2,5 procent och har minskat något jämfört med föregående år. Engagerade och professionella medarbetare Medarbetares drivkraft och förmåga är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och utveckling. Medarbetarprofil (medarbetarskap, socialt klimat, delaktighet och lärande i arbetet) 2012 2013 2014 2015 Totalt 76,3 77,3 77,7 77,8 Kvinnor 76,5 77,5 77,9 78,1 Män 75,8 76,5 77,3 76,9 Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Motivation Totalt - - 76 75 Kvinnor - - 77 76 Män - - 73 73 Medarbetarprofilen i medarbetarenkäten ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sitt eget ansvar, inflytande, lärande och välmående på arbetsplatsen. Kommunen har ett gott resultat och ett värde som överstiger mätmodellens riktvärde. Kvinnor har något högre resultat än män. HME Motivation mäter medarbetarnas engagemang och kommunens värde minskar något jämfört med föregående år. Även här har kvinnor ett något högre resultat än män. Ett presentationsmaterial kring gemensamma värden och etisk kod har skickats ut och ska tas upp för diskussion på arbetsplatsträffar på samtliga enheter under det första kvartalet. Värdegrundsarbetet fortsätter också på förvaltningarna. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har under mars anordnat en kompetensmässa där medarbetare och förtroendevalda utbytte kompetens och erfarenheter. Engagerade och professionella chefer Genom ett välfungerande och engagerat ledarskap lägger kommunen grunden för ett gott verksamhetsresultat. Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) 2012 2013 2014 2015 Totalt 68,9 70,2 71,3 71,1 Kvinnor 69,3 70,8 71,8 71,7 Män 67,4 68,9 69,8 69 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Totalt - - 77 77 Kvinnor - - 77 77 Män - - 75 75 Ledarskapsprofilen ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sin närmaste chefs ledarskap. Kommunen har ett gott resultat som överstiger mätmodellens riktvärde. Kvinnor anger något högre värden än män. HME Ledarskap utvärderar den närmaste chefens förmåga att skapa förutsättningar för att tillvarata och öka medarbetarnas engagemang. Kvinnor har något högre resultat än män. Ett nytt ramavtal för ledningsgruppsutveckling, teamutveckling och coachning är på plats. Utbildningar inom arbetsmiljö, rekrytering, rehabilitering med flera för kommunens chefer pågår löpande. Dessutom pågår en flerårig satsning på Hållbart ledarskap på barn- och utbildningsförvaltningen där skolledare inom gymnasiet och vuxenutbildningen påbörjat utbildningsinsatsen under våren. Kultur- och fritidsnämnden samt natur- och byggnadsnämnden identifierar behov av att tydliggöra målen för medarbetarna och skapa realistiska mål som ett utvecklingsområde utifrån resultatet i medarbetarenkäten. HUDDINGE KOMMUN 17

Goda förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin drivkraft och förmåga behövs rätt förutsättningar. Prestationsnivå 2012 2013 2014 2015 Totalt 70,9 72,0 72,8 72,6 Kvinnor 71,2 72,4 73,1 73,1 Män 69,8 70,9 71,7 70,9 Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Totalt Totalt - - 77 76 Kvinnor - - 78 77 Män - - 74 74 Sjukfrånvaron (total), rullande 12 Totalt (%) 6,5 7,0 7,5 Kvinnor (%) 7,0 7,5 8,2 Män (%) 4,3 4,9 4,9 Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar), rullande 12 Totalt (%) 2,6 2,7 2,6 Kvinnor (%) 2,7 2,8 2,7 Män (%) 2,2 2,2 2,2 Prestationsnivån, det samlade måttet av hela medarbetarundersökningen, mäter ge generella förutsättningarna på arbetsplatsen. Kommunens värde är 72,6 vilket är över mätmodellens riktvärde. Kvinnor har något högre värde än män. HME Totalt mäter organisationens samlade förmåga att ge förutsättningar för att tillvara och öka medarbetarnas engagemang. Kommunen har ett värde på 76, vilket är något lägre jämfört med föregående år. Kvinnor har högre resultat än män. Sjukfrånvaron för kommunens medarbetare är till och med mars 7,6 procent (8,3 procent för kvinnor och 4,9 procent för män). Jämfört med motsvarande period förra året har sjukfrånvaron ökat något (7,1 procent 2014-03) och det är sjukfallen som varar mellan 15-180 dagar som ökat, framför allt för kvinnorna. Den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) minskar något och är till och med mars 2,5 procent. Utvecklingsåtaganden som pågår är bland annat arbete med rehabiliteringsprocessen och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rehabiliteringsprocessen är kartlagd och en rehabiliteringshandbok med tillämpningsanvisningar och förtydligade roller är framtagen. Ett årshjul och instruktioner för det systematiska arbetsmiljöarbetet är framtagna. En e- utbildningsleverantör är upphandlad och en handlingsplan för införandet framtagen. Goda förutsättningar i arbetet innefattar också möjlighet till utveckling i arbetet. Till exempel pågår på barn- och utbildningsförvaltningen ett arbete med att rekrytera till den statliga reformen för förstelärare. Ansökan om ytterligare ett par förstelärare till höstterminen 2015 har lämnats in till Skolverket. Övriga åtaganden Den strategiska plattformen för arbetsgivarvarumärket beslutades i februari 2015 och arbetsgruppen för arbetsgivarvarumärket har påbörjat arbetet med analys av målgrupper samt planering av införandet. 18 DELÅRSRAPPORT 2015

Sund ekonomi Kommunens resultat för helåret, exklusive exploatering, beräknas uppgå till 14,5 mnkr. Det budgeterade resultatet (+30,6 mnkr) bedöms därmed inte klaras. Den främsta orsaken är att nämnderna prognostiserar ett större underskott (-26,1 mnkr). För närmare beskrivning, se budgethållning. Samhällsekonomi Den globala återhämtningen förbättras långsamt. Under mars 2015 uppgår BNP till 3,6 procent. I USA och Storbritannien dämpades tillväxten det fjärde kvartalet år 2014 efter en period med höga tillväxttal. I USA var det främst de fasta bruttoinvesteringarna som ökade långsammare. Även exporttillväxten minskade. Trots dämpningen var tillväxten i både USA och Storbritannien i linje med respektive lands potentiella tillväxttakt. Redan första kvartalet 2015 väntas tillväxten bli högre i båda länderna. USA kommer därmed att fortsätta agera draglok i den internationella konjunkturåterhämtningen. Mest nytta av amerikansk efterfrågetillväxt och försvagade valutor får Japan och euroområdet, vilkas exportindustrier gynnas. Trots att det har gått sex år sedan finanskrisens utbrott finns det ännu många obalanser kvar i världsekonomin och osäkerheten kring vart den globala konjunkturen är på väg är fortfarande stor, i synnerhet för euroområdet. En del av dessa osäkerheter skulle kunna komma att påverka det finansiella systemet i Sverige då det svenska banksystemet och många företag är starkt kopplade till de globala marknaderna. Sammantaget väntas den globala tillväxten öka med 3,6 procent år 2015. Återhämtningen i euroområdet ser nu ut att vara mer stabil. BNP växte med 0,3 procent det fjärde kvartalet 2014 och arbetslösheten har minskat sedan över ett år tillbaka. Under mars 2015 uppgår BNP till 1,5 procent. Den positiva utvecklingen beror bland annat på det lägre oljepriset och på den Europeiska centralbankens mera resoluta penningpolitiska åtgärder. Enligt den senaste tidens inkommande statistik fortsätter även återhämtningen i krisländerna. Exempelvis har Spaniens BNP stigit sex kvartal i rad och det fjärde kvartalet 2014 uppgick tillväxten till 0,7 procent, samma tillväxt som Tyskland hade motsvarande period. Orsaken är att den inhemska efterfrågan, i både Spanien och övriga krisländer, har ökat. Det kommer däremot att dröja länge innan dessa länder uppnår en konjunkturell balans. Sammantaget väntas BNP-tillväxten i euroområdet uppgå till 1,5 procent helåret 2015. Sverige har haft en överraskande god konjunkturutveckling med en BNP på över 1 procent sista kvartalet 2014. Under mars 2015 uppgår BNP-tillväxten preliminärt till 2,9 procent (kalenderkorrigerat). I synnerhet är det investeringarna och tjänsteexporten som ökat starkast. Utsikterna för den kommande tiden ser också ljusa ut och prognosen är att den svenska ekonomin når en konjunkturell balans år 2016. Den globala återhämtningen och den relativt svaga kronan stimulerar den svenska exporttillväxten som väntas öka från 3,3 procent år 2014 till omkring 5 procent helåret 2015. Stigande sysselsättning och reallöner samt skattesänkningar har ökat hushållens reala disponibla inkomster de senaste åren. Under 2015 beräknas de reala disponibla inkomsterna öka med cirka 3 procent, vilket ger ett förbättrat läge på arbetsmarknaden. Sammantaget väntas BNP stiga med omkring 2,9 procent (kalenderkorrigerat) helåret 2015. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) uppgår sysselsättningsgraden i mars 2015 till 65,8 procent, en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med motsvarande period förra året. Arbetslösheten uppgår samma period till 8,0 procent, en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med samma period i fjol. Sysselsättningen fortsätter att stiga. Både anställningsplaner och antalet nyanmälda lediga platser är på hög nivå. Sysselsättningen väntas därför öka med 1,4 procent under 2015. Samtidigt växer befolkningen i arbetsför ålder, vilket bidrar till att även arbetskraften ökar snabbt. Arbetslösheten väntas därför falla långsamt tillbaka. Lågkonjunkturen i omvärlden och i Sverige har medfört att inflationen legat på en väldigt låg nivå de senaste åren. Detta tillsammans med låga inflationsförväntningar, ledde till att Riksbanken i mars 2015 sänkte reporäntan till -0,25 procent. En svag växelkurs bidrar till att inflationen stiger. För att undvika att växelkursen stärks år 2015 bedömer Konjunkturinstitutet (KI) att Riksbanken kommer att sänka reporäntan till -0,40 procent i april och sedan lämna den oförändrad fram till december 2016. KI bedömer att inflationsmålet om 2,0 procent inte uppnås förrän om cirka två år. HUDDINGE KOMMUN 19

Befolkning och sysselsättning Folkmängden ökar men inte i samma takt Kommunens befolkning uppgår den sista mars preliminärt till 104 344 personer, vilket är en ökning sedan årsskiftet med 159 personer (0,15 procent). Under de tre första månaderna i fjol ökade befolkningen med 376 personer (0,4 procent), en ökning som var mer än dubbelt så stor som den som skett i år. Folkmängden Mars 2014 Dec 2014 Mars 2015 Antal invånare 102 933 104 185 104 344 Jämfört med samma period i fjol så har födelsenettot minskat med ca 25 procent samtidigt som flyttningsnettot minskat med 95 procent. Den ökning som skett hittills i år förklaras således nästan uteslutande av ett positivet födelsenetto. Nivån på in- och utflyttning har ökat successivt. Den svagare befolkningstillväxten kan inte tillskrivas en minskad rörlighet. Befolkningstillväxten har varit markant lägre sedan oktober 2014, den låga befolkningstillväxten förklaras till stor del av ett lägre flyttningsnetto. Osäkerheten kring hur detta kommer att fortskrida har gjort att befolkningsprognosen för 2015 är på en lägre nivå än de senaste årens prognoser. Samtidigt ser bostadsbyggandet ut att sätta fart de närmaste åren, vilket tillsammans med fortsatt hög rörlighet borde generera en kraftigare befolkningstillväxt. Detta resulterar i att prognosen för hela den kommande tioårsperioden alltjämt är expansiv. Arbetslöshet och konjunktur Den öppna arbetslösheten i Huddinge uppgår i mars 2015 till 2,9 procent eller 1 918 personer, vilket är något lägre än samma period i fjol. Huddinge har något lägre andel öppet arbetslösa än både länet och riket medan andelen i åtgärder är marginellt större i kommunen än i länet. Arbetslöshet Mars 2014 Dec 2014 Mars 2015 Andel öppet arbetslösa, Huddinge 3,0 2,9 2,9 Andel öppet arbetslösa, länet 3,3 3,1 3,0 Andel öppet arbetslösa, riket 3,4 3,4 3,2 Andel i åtgärder, Huddinge 2,0 2,0 2,1 Andel i åtgärder, länet 1,9 2,0 2,0 Andel i åtgärder, riket 3,1 3,0 3,1 Totalt Huddinge 5,0 4,9 5,0 Totalt länet 5,2 5,1 5,0 Totalt riket 6,5 6,4 6,3 Det så kallade obalanstalet, det vill säga antalet öppet arbetslösa plus arbetslösa i åtgärder, är oförändrat mellan åren. Riket och länet uppvisar dock något lägre obalanstal med 0,2 procentenheter under samma period. När det gäller ungdomar mellan 18-24 år har den öppna arbetslösheten minskat från 2,5 procent i mars 2014 till 2,1 procent motsvarande period i år. Andelen öppet arbetslösa ungdomar är lägre i Huddinge än i såväl länet som riket. Ungdomsarbetslösheten i Huddinge har länge legat på en lägre nivå än länet men under förra året har skillnaden minskat och kommunen har uppvisat arbetslöshetssiffror i nivå med eller över länet under ett fåtal månader. Arbetsförmedlingen ser positivt på länets arbetsmarknad för 2015. Det prognostiseras både fler jobb och en minskad arbetslöshet i Stockholms län under 2015. Även Konjunkturinstitutet ser ljusare på konjunkturen för riket, vilket får effekter på arbetsmarknaden. Anställningsplaner, nyanmälda lediga platser och befolkningsökning som stärker arbetskraften antas bidra till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet under de kommande tre åren. Långsiktig balans En långsiktig ekonomisk balans handlar om största möjliga nytta för invånarna genom att producera tjänsterna effektivast möjligt och på så sätt få ett balanserat resultat. För att uppnå en långsiktig balans behöver kommunen ha ett gott finansiellt resultat, en god konsolidering och ett rimligt investeringsutrymme som inte påverkar det finansiella utrymmet negativt. Samtliga tre mål har uppnåtts med goda marginaler de senaste åren. Finansiellt årligt mål (bokslut 2012-2014, prognos 2015) 2012 2013 2014 2015 Positivt resultat exkl. exploateringsresultat (mnkr) 154 159 100 14 Konsolidering Genomsnittligt resultat exkl. exploateringsresultat, senaste treårsperioden i förhållande till eget kapital (%) 4,9 4,2 3,7 - Investeringsutrymme Investeringar i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat senaste treårsperioden (bör inte överstiga 100 %) 77 74 87 - I en växande kommun växer behovet av infrastruktur som till exempel lokaler för förskolor, skolor och omsorg. 20 DELÅRSRAPPORT 2015

Därtill kommer bland annat de behov som bolagens verksamheter har i form av investeringar. Kommunen har genomfört en analys av det långsiktiga kapital- och finansieringsbehovet för kommunen och koncernen. Under 2014 genomfördes en workshop med bland annat kommunens ekonomichefer för att identifiera idéer kring hur kommunen skulle kunna reducera finansieringsbehovet. Under kvartal 1 2015 har två seminarier på samma tema genomförts med politiker och ledande tjänstemän från kommunen och Huge. Dessa båda seminarier har lagt grunden för ett fortsatt arbete kring det långsiktiga finansieringsbehovet. Utbildningsnämndernas strategi för långsiktig balans är att ha kunskap om barn- och elevströmmar för en ändamålsenlig planering samt att få en optimal användning av förvaltningens lokaler. För äldreomsorgsnämnden och socialnämnden är kunskap om befolkningsutvecklingen och arbetsmarknadsläget en mycket viktig faktor för vilka behov av vård och omsorg samt insatser som uppkommer. Utfall per mars Utfallet per mars 2015 är positivt med 43,0 mnkr, exklusive exploateringar (+42,5 mnkr). Det är ett överskott mot periodens budget med 12,3 mnkr. Verksamhetens nettokostnader redovisar en positiv avvikelse mot budget med 19,8 mnkr. Tillsammans står nämnderna för ett överskott med 13,3 mnkr. Finansförvaltningens resultat (som avser reserverade medel, avskrivningar, pensioner och kapitaltjänstintäkter) avviker med 6,5 mnkr jämfört med budget. Exploateringsverksamhetens utfall är i enlighet med budget. Utfallet för skatt, utjämning och bidrag uppvisar ett underskott med 4,6 mnkr jämfört med periodens budget. Finansnettot visar ett underskott med 2,9 mnkr. Helårsprognos Årets första prognos visar totalt ett helårsresultat på plus 164,5 mnkr, vilket är 20,5 mnkr lägre än 2014 års resultat. I prognosen ingår återbetalning av AFA-premier med 28 mnkr. Prognosen, exklusive exploateringsvinster, beräknas till plus 14,5 mnkr. Det innebär en resultatmarginal på 0,3 procent och en helårsprognos som avviker negativt mot det budgeterade målet med 16,1 mnkr. Verksamhetens nettokostnader Total prognos visar att nettokostnadsökningen (exklusive exploatering) beräknas bli 5,4 procent, vilket är högre än den genomsnittliga ökningen för de senaste fem åren som är 3,7 procent. Skatt, utjämning, bidrag Utfallet för skatt, utjämning och bidrag bedöms till minus 22,7 mnkr för året, varav 18,5 mnkr avser skatt och inkomstutjämning. Det slutliga utfallet för övrig utjämning och generella statsbidrag innebär ett minus med 4,2 mnkr jämfört med budget. Bedömningarna bygger på SKL:s skatteprognos i april 2015. Finansnettot Sammantaget är finansiella intäkter och kostnader budgeterade till netto 61 mnkr. Det låga ränteläget innebär en lägre avkastning på utlåning och placering av kommunens egen likviditet. Sammantaget beräknas ett minus på 10 mnkr för finansnettot. Samlad bedömning För kommunen totalt är bedömningen att balanskravet kommer att uppnås men att resultatet, exklusive exploateringsvinster, kommer att avvika negativt mot det budgeterade målet med 16,1 mnkr. Investeringar Investeringarna uppgår per mars till 32 mnkr, 97 mnkr lägre än budget. Helårsprognosen beräknas till 379 mnkr, vilket är 157 mnkr lägre jämfört med beslutad budget i avstämningsärendet 2015 och föreslagna saldoöverföringar i bokslut 2014. Avvikelsen avser i huvudsak samhällsbyggnadsprojekt och förklaras av tidsförskjutningar i projekt. Större avvikelser rör Vidjavägen då inget avtal har kunnat träffas med Stockholm ännu, gång- och cykelbro Kungens kurva, Tangentvägen, Huddinge Resort, Högmora etapp 2, Förbifart Stockholm (trafikverket försenat) och norra Länna industriområde. För Kommunalvägen etapp 2 finns en förstudie om hur projektet ska utformas. På grund av pågående planeringsarbeten kring Huddinge centrum och eventuellt nytt kommunhus bör dock projektet inte genomföras i år. Budgethållning Budgethållning (bokslut 2012-2014, prognos 2015) 2012 2013 2014 2015 Nämndernas resultat 5,0 2,4 56,4-26,1 (mnkr) Nämndernas utfall per mars i förhållande till budget är ett överskott med totalt 13 mnkr. Utbildningsnämnderna redovisar sammanlagt det största överskottet mot budget med 12 mnkr och nämnderna för natur, byggnad och tillsyn redovisar det största underskottet med 11 mnkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott (+4,5 mnkr) som till största delen beror på vakanser samt lägre kostnader för konsulter, datakommunikation och administrativa tjänster. HUDDINGE KOMMUN 21

Förskolenämndens avvikelse från budget (+4,6 mnkr) beror bland annat på den kommunala bufferten för arbetsmiljöåtgärder, rehabilitering, mm. (+1,4 mnkr) samt på tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd, som börjar under året (+1,3 mnkr). Grundskolenämndens överskott (+4,5 mnkr) är en följd av att skolorna sammantaget redovisar ett positivt resultat, vilket är ett medvetet arbete för att uppnå en långsiktig balans. Gymnasienämndens positiva avvikelse från budget orsakas av flera faktorer. Det handlar bland annat om en hyresskuld till Huge (1,2 mnkr per mars) som kommunen inte har debiterats för ännu, och på att en del kostnader för läromedel, möbler och annan utrustning uppkommer senare under hösten. Äldreomsorgsnämndens överskott (+2,3 mnkr) beror i huvudsak på lägre personalkostnader inom särskilt boende till följd av att Nygårdens äldreboende, under det första kvartalet, inte kunnat öppna sin verksamhet i den omfattning som det planerats för. Kultur- och fritidsnämndens positiva avvikelse från budget (+5,2 mnkr) beror i första hand på kostnader för stora kulturarrangemang som uppkommer senare under året, men som i budgeten har periodiserats jämnt över året. Natur- och byggnadsnämnden redovisar ett större underskott som i stort sett härleds till vinterservice. Avvikelsen beror dels på att två entreprenörer under årets början fakturerade kommunen för kostnader som avsåg sista delen av 2014, dels på att det i flera områden fanns stora behov av bortforsling av snö och sandning. Resterande nämnder redovisar mindre avvikelser från budget. Nämndernas helårsprognos är sammantaget ett underskott i förhållande till budget med 26 mnkr. Det är social- och äldreomsorgsnämnderna som redovisar det största underskottet, 17 mnkr. Barn- och utbildningsnämnderna redovisar ett underskott med drygt 9 mnkr. Förskolenämndens prognostiserade underskott (-6,0 mnkr) baseras dels på att förvaltningen vill använda tidigare års överskott (-2,9 mnkr), dels på beräknade underskott (-2,1 mnkr) för en del förskolområden med anledning av åtgärder för vattenskador samt ventilationsarbeten. Ytterligare en orsak är att man öppnat två nya förskolor för barn med garanterad plats som ska beredas plats (-1,0 mnkr). Gymnasienämndens negativa prognos beror på att Huddinge gymnasiet har höga kostnader och väntas därför få ett underskott (-2,3 mnkr). Utöver detta ingår i prognosen även en hyresskuld till Huge (-1,8 mnkr) för Sågbäcksgymnasiet som kommunen inte debiterats för ännu. Socialnämndens prognos (-13,6 mnkr) innefattar bland annat kända kostnader för ungdomsplaceringar och ökade kostnader av jourhem för barn. Äldreomsorgsnämndens prognostiserade underskott (-3,2 mnkr) kan hänvisas till ordinärt boende. Mest bidrar hemstjänsten, där ärendevolymen och antalet hemstjänsttimmar per ärende har ökat sedan hösten 2014 och beräknas fortsätta öka 2015. Övriga nämnder prognostiserar nollresultat. Nämnderna bedöms ha gjort realistiska men försiktiga prognoser. Budgetavvikelsen mellan utfallet i mars och i årsprognosen uppgår till 39 mnkr (från +13 mnkr i mars till -16 mnkr i årsprognosen). En ökad förbrukning sker normalt under hösten inom vissa verksamheter. Dessutom tillkommer kostnader för lönerörelsen, vilken kan öka mer än beräknat. Många projekt avslutas också ofta under slutet av året. Den nämnd som har störst budgetavvikelse mellan utfallet i mars och helårsprognosen är socialnämnden som till helåret totalt beräknar förbruka 13,3 mnkr (från -0,3 mnkr i mars till -13,6 mnkr i slutet av året). Förskolenämndens förbrukning beräknas uppgå till 10,7 mnkr (från +4,7 mnkr i mars till -6,0 mnkr i slutet av året). Natur- och byggnadsnämnden å andra sidan, beräknar till slutet av året ha täckt upp sitt underskott på 10,8 mnkr (från -10,8 mnkr i mars till 0 mnkr i slutet av året). Gymnasienämnden och äldreomsorgsnämnden beräknar förbruka 6,1 mnkr respektive 5,6 mnkr. Övriga nämnder uppvisar endast mindre avvikelser. Volymökningen för förskolan beräknas bli enligt den planerade nivån (7 074 barn). Om prognosen håller innebär det 216 fler barn jämfört med år 2014. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen i åldern 1-5 år att uppgå till 7 810 sista december 2015. Servicegraden, andel barn som är inskrivna i förskolan, uppgår i april till 89,1 procent, en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med samma månad förra året. Grundskolans volymökning beräknas understiga den planerade nivån (14 349 elever). I snitt beräknas antalet elever uppgå till 14 318 elever, vilket är 31 färre än planerat men 624 fler än förra året. Inom särskolan fortsätter antalet elever att minska. Minskningen sker framförallt i de kommunala skolorna. Även inom gymnasieskolan väntas antalet elever bli något högre än den planerade nivån (3 757 elever). Det rör sig om 30 elever fler jämfört med budget, vilket samtidigt är 58 elever färre än förra året. Efter de senaste årens sjunkande trend, väntas gymnasieeleverna börja öka från och med nästa år. Inom gymnasiesärskolan understiger antalet elever den planerade nivån (73 elever) med 6 elever. Det är samtidigt 7 elever färre än förra året. Framtidscenariot är att antalet gymnasiesärskoleelever kommer att minska. Inom äldreomsorgen understiger antalet helårsplatser i särskilda boendeformer den planerade nivån med 25 platser och uppgår per sista mars till 557 platser. Antal personer med hemstjänst fortsätter att öka och uppgår samma period till 1 273 personer. Det är 38 personer fler än den planerade nivån och 133 personer fler än 22 DELÅRSRAPPORT 2015

månadssnittet för 2014. Även antalet hemtjänsttimar ökar. Snittet för årets tre första månader uppgår till 40 167 timmar, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med månadssnittet för förra året. Inom socialtjänsten har ekonomiskt bistånd minskat med 204 hushåll eller 380 personer jämfört med mars förra året. Detta har sin orsak i ett minskat inflöde samt i att fler brukare kommer ut i självförsörjning. Bidragstidens genomsnittliga längd har däremot ökat (+2,7 månader), vilket är en tendens som är tydlig även nationellt. Personer som står nära arbetsmarknaden kommer först ut i självförsörjning medan personer med längre bidragstider behöver längre tid av arbetsförberedande stöd innan de blir självförsörjande. Därmed ökar bidragstidens längd trots att antalet hushåll samtidigt sjunker. Antalet personer med pågående arbetsmarknadsinsatser och antalet nyregistrerade har minskat med 27 respektive 121 personer jämfört med samma period i fjol. Eftersom verksamheten har en målsättning att fler brukare ska få ta del av arbetsmarknadsinsatserna, ska en översyn göras i syfte att motverka att den negativa tendensen fortsätter. För individoch familjeomsorg uppgår i mars 2015 antalet barn och ungdomar placerade på institution till 5 respektive 25 stycken. Jämfört med samma period i fjol är antalet barn lika många och antalet ungdomar 2 färre. Samtidigt har antalet barn och ungdomar placerade i jourhem ökat med 9 respektive 11 personer. Extern öppenvård för ungdomar i form av personligt stöd har ökat med 16 personer till 58. Antalet institutionsplaceringar för barn är oförändrat (5 barn) jämfört med samma period i fjol, samtidigt som vårddygnen ökat med 72 dygn på grund av en långvarig och vårdkrävande placering. Antalet institutionsplaceringar för ungdomar har minskat med 2 personer men även här har antalet vårddygn ändock ökat (+142 dygn). Inom missbruk har antalet personer i institution minskat med 17 personer till 49 jämfört med samma period förra året. Orsaken till den positiva utvecklingen är det täta samarbetet med Huddinge beroendemottagning samt bättre anpassning utifrån individernas behov i den egna öppenvården. Personer med beviljad personlig assistans enligt LSS är per den sista mars 37 stycken, vilket är fyra fler än den planerade nivån för helåret. Personer med beviljad assistansersättning av försäkringskassan är enligt den planerade årsnivån. Lokaler Nämndernas planerade arbete med lokalförsörjning under 2015 redovisas enligt följande: Förskolenämndens arbete fortlöper i enlighet med lokalförsörjningsplanen. Förvaltningen gör bedömningen att kostnadsökningen för lokalhyror under 2015 inte ryms inom årets resursfördelningsram på 4,2 mnkr. Produktion pågår av en ny passivhusförskola med fem avdelningar i Kästa och en ny förskola med fem avdelningar i Trångsund. Till följd av fortsatt bostadsexploatering i Vistabergsområdet är efterfrågan fortsatt stor på förskoleplatser. I dagsläget saknas cirka 100 platser inför hösten 2015. Grundskolenämnden beräknar att 2015 års hyreskostnader i stort klaras inom ram inklusive tillskott från kommunfullmäktige. Vad som framförallt präglar ekonomin 2015 är renovering vid Kvarnbergsskolan med planerad inflyttning till påsk 2016. Arbetet fortlöper som planerat men med ett mindre antal förändringar. Utsäljeskolans ombyggnation har utvidgats till att omfatta en F-9 skola samt grundsärskola. Projektet är prioriterat och samtliga inblandade förvaltningar har uppmanats att samarbeta för att skynda på processen i möjligaste mån. Gymnasienämndens arbete fortlöper och just nu görs en utredning avseende ombyggnation vid Sjödalsgymnasiet för att åtgärda arbetsmiljöbrister i elprogrammets lokaler. Detaljplanen för Sågbäcksgymnasiets byggskola är godkänt och bygglovet för den permanenta hallen är klart. Den tillfälliga hallen har överklagats av grannar och nu utreds alternativ placering för att påskynda färdigställandet av den ordinarie hallen som blir försenad. Introduktionsprogrammet som har sin verksamhet i Klippans lokaler behöver avskilda lokaler som är bättre lämpade för verksamheten. Just nu upplevs störningar från kringliggande verksamheter. Arbete pågår för att finna lokaler som är bättre anpassade till verksamhetens behov. Socialnämndens lokalförsörjningsplan följs med eventuellt en avvikelse. Det kan bli en fördröjning av projektet efter förstudien av LSS-boendet i Björnkulla om en ny detaljplan måste beslutas. Missbruksenheten som skulle evakueras från Tekniska kontoret har flyttat in i de nya ombyggda lokalerna på Klockarvägen. Äldreomsorgsnämndens arbete med lokalförsörjningsplanen följs med vissa avvikelser. Det nya äldreboendet i Segeltorp beräknas bli klart i början av 2018. Nya lokaler eller ombyggnad av lokaler krävs för medarbetare inom hemtjänsten på grund av krav från arbetsmiljöverket. Det pågår en inventering av brandsäkerheten i alla äldreboende, den kan leda till ytterliga ombyggnadsbehov. Kultur- och fritidsnämnden kommer enligt internkontrollplanen inte göra några investeringar under året. Nämnden har vid särskilt möte godkänt offerter från Huge Fastigheter AB vad gäller uppförande av mötesplats/idrottshall på Stuvsta IP samt uppförande av en rackethall i Skogås. Båda objekten finns med i lokalförsörjningsplanen och Rackethallen beräknas vara HUDDINGE KOMMUN 23

klar i oktober 2015. Uppförandet av en idrottshall/mötesplats för ungdom på Stuvsta IP har återigen överklagats, vilket medför ytterligare försening av byggstart. För natur- och byggnadsförvaltningen (tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen) har Tekniska nämndhuset utretts och delar av huset har stängts. Omflyttning har skett internt inom huset och till kommunalhuset i samband med omorganisationen mellan natur- och byggnadsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen. Vissa byggnadsdelar har rivits tidigare och planeringen av ett rivningsprojekt för ytterligare delar har påbörjats. En större förändring som kräver nya lokaler är den omorganisation som nu genomförs mellan natur- och byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsen. Mot bakgrund av att huvudlinjen är att i framtiden sitta tillsammans i ett nytt kommunhus, bör inriktningen vara att hitta en fungerande lösning fram till dess. Den lösning som bör eftersträvas innebär troligtvis en kombination av olika åtgärder. 24 DELÅRSRAPPORT 2015

Systematisk kvalitetsutveckling Den samlade bedömningen av arbetet under målet Systematisk kvalitetsutveckling är att det, utifrån nämndernas rapportering, i huvudsak löper enligt plan. Systematisk kvalitetsutveckling är ett nytt strategiskt mål som sorterar under rubriken effektiv organisation. Samtliga nämnder har i årets planering tagit till sig den nya strukturen och beskriver på ett bra sätt i sina verksamhetsplaner hur man kommer att arbeta. Alla nämnder utom förskole- och grundskolenämnderna har formulerat utvecklingsåtaganden för året. Däremot har inte alla nämnder fullt ut hittat formerna för uppföljning, vilket framgår av delårsrapporterna för det första kvartalet. De nämnder som har kommit längst är socialnämnden och äldreomsorgsnämnden, som på mycket bra sätt beskriver hur man arbetar med kvalitetsutveckling och processutveckling. Vidare så anger de ambitioner för året i form av utvecklingsåtaganden och har dessutom formulerat två bra mått för detta mål. Systematiskt planera, följa upp och förbättra Arbetet löper enligt plan. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden rapporterar att de för att förbättra och bättre levandegöra internkontrollprocessen och integrera den med verksamhetsplaneringen har godkänt en ny anvisning för arbetet med interkontroll och verksamhetsplanering. Anvisningen integrerar internkontrollarbetet i nämndens planerings- och uppföljningsprocess. I anvisningen tydliggörs roller, ansvar och systematik för internkontrollen och hur samtliga medarbetare på förvaltningen involveras i arbetet. Processutveckling Arbetet löper enligt plan. Kommunens processutvecklingsprogram slutfördes i mars. Inom ramen för programmet har fyra verksamhetsprocesser utvecklats. Bland annat har processen kring skolskjutsar effektiviserats med mycket gott resultat. Dessutom har kommunen tagit fram en process och rutiner för hur man ska agera om det uppstår social oro i kommunen. Utvecklingsarbete i projektform Arbetet löper i huvudsak enligt plan. Kommunstyrelsen rapporterar att arbetet med att höja projektmognaden i kommunen i huvudsak löper enligt plan, men med viss försening på grund av omorganisationen av kommunstyrelsens förvaltning samt personalförändringar inom projektkontoret. Upphandlingen av ett projektstyrningsverktyg löper enligt plan. Just nu pågår en utvärdering av inkomna anbud. Tilldelningsbeslut beräknas komma under kvartal två. Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden rapporterar att förvaltningens ledningsgrupp för att öka sin kompetens har genomgått en utbildning om projektmodellen med särskilt fokus på projektbeställning. Viktigt att samarbeta med och lära av andra Arbetet löper på, men med något lägre ambitionsnivå. Det är endast några nämnder som har planerat särskilda åtaganden under detta delmål för året. Kultur- och fritidsnämnden rapporterar inga avvikelser, men kommunstyrelsens åtagande om att utveckla det internationella arbetet kommer inte att kunna genomföras fullt ut under året på grund av personalförändringar. Förskjutningen i tid bedöms dock inte medföra allvarliga konsekvenser. Under det andra kvartalet går förslaget till internationell strategi ut på remiss. Strategiskt område: E-förvaltning Flera nämnder rapporterar avvikelser för detta område. Det gäller till exempel socialnämnden och äldreomsorgsnämnden som rapporterar att arbetet med implementering av en struktur för styrning av e- förvaltning, med processer, roller och ansvarsområden kommer att försenas. Framtagningen av strukturen har visat sig mer omfattande än vad som antagits, vilket innebär att implementeringen förskjuts till hösten 2015. Även arbetet med att förnya och optimera verksamhetssystemet inom social- och äldreomsorgsförvaltningen är försenat, men man räknar att komma ikapp mot slutet av året. Det grundliga avtalsarbetet med leverantören har tagit längre tid än beräknat, vilket innebär att införandet av ny funktionalitet är något försenat. Natur- och byggnadsnämnden rapporterar att projektet med informationsmodellering avviker mot tidplan och prognosen är att arbetet inte kommer att bli färdigställt i planerad omfattning under året. Den konsultinsats som sattes in under 2014 resulterade inte helt i enlighet med det som efterfrågats i uppdraget informationsmodellering av utvalda processer. Projektet gör en omstart under hösten 2015. För att inte tappa fart i andra delar på grund av projektets försening genomförs viss utveckling av HUDDINGE KOMMUN 25

informationsmängder som skulle modellerats i detta projekt. Intern kontroll Samtliga nämnder har identifierat relevanta risker för året och redovisar genomförda åtgärder. Men i flera fall saknas redovisning av när olika åtgärder ska utföras samt om arbetet löper enligt plan. Utifrån det som rapporteras blir helhetsbedömningen ändå att arbetet löper på ett godtagbart sätt. Detta mot bakgrund av att många relevanta risker har identifierats, att många riskreducerande åtgärder har genomförts samt att det allmänna intrycket är att nämnderna överlag har tagit ett eller flera kliv framåt när det gäller internkontrollarbetet. Kultur- och fritidsnämnden rapporterar att man har genomfört en kartläggning av alla bidragsprocesser för att kvalitetssäkra hanteringen. Vissa rutiner har också förbättrats, bland annat genom att alla bidrag handläggs av Utbildningsnämnderna rapporterar att arbetet kring e-förvaltning är pausat och kommer att återupptas under hösten. en arbetsgrupp. För att vara säkra på att utbetalningar är korrekta beslutas de av ledningsgruppen och både handläggare och chef skriver under utbetalningsbegäran innan utbetalning görs. Äldreomsorgsnämnden rapporterar att Socialstyrelsen i januari 2015 meddelade att de nya föreskrifterna och allmänna råden om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12) inte kommer att träda i kraft 31 mars 2015 som tidigare angivits. Någon ytterligare information om när föreskrifterna ska träda i kraft har inte lämnats av Socialstyrelsen. Detta ger nämnden mer tid att förbereda sig för att kunna fatta biståndsbeslut i enlighet med dessa föreskrifter. 26 DELÅRSRAPPORT 2015

Bolagen Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att bolagens verksamheter i stort följer fastställda planer. Huge Fastigheter AB Resultaträkning Utfall Prognos mnkr 2015-03 2015 Intäkter 345,2 1 375,3 Kostnader -201,8-805,1 Avskrivningar -69,7-323,9 Resultat före finansnetto 73,8 246,3 Finansnetto -33,5-160,0 Resultat efter finansnetto 40,3 86,3 I mars 2015 redovisar Huge Fastigheter AB ett resultat (efter finansnetto och exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar) med 40 mnkr. Det är 28 mnkr bättre än både budget och fjolårets resultat per mars. Intäkterna uppgår till 345 mnkr, varav 333 mnkr avser hyresintäkter för bostäder, lokaler och parkeringsplatser. De totala kostnaderna uppgår till 201 mnkr, varav 170 mnkr är fastighetsrelaterade kostnader. Den milda och snöfattiga vintern medför lägre kostnader för extern snöröjning och uppvärmning. Avskrivningarna uppgår till 70 mnkr och är 11 mnkr lägre än budgeterat. Prognosen för helåret är enligt budget och uppgår till 86 mnkr. Södertörns Energi AB Resultaträkning Utfall Prognos mnkr 2015-03 2015 Intäkter 255,0 656,0 Kostnader -185,0-537,0 Avskrivningar -11,0-37,0 Resultat före finansnetto 59,0 82,0 Finansnetto -6,0-22,0 Resultat efter finansnetto 53,0 60,0 Södertörns Energi AB uppvisar per mars 2015 ett resultat (efter finansnetto) med 53 mnkr. Det är ett lägre resultat än budgeterat med 6 mnkr. Prognosen är att helårsresultatet blir 60 mnkr. För mer information se avsnittet Södertörns Fjärrvärme AB, nedan. Södertörns Fjärrvärme AB Resultaträkning Utfall Prognos mnkr 2015-03 2015 Intäkter 255,0 656,0 Kostnader -206,5-624,0 Avskrivningar -11,0-37,0 Resultat före finansnetto 37,5-5,0 Finansnetto 0,0-1,0 Resultat efter finansnetto 37,5-6,0 Södertörns Fjärrvärme AB visar per den sista mars 2015 ett resultat efter koncernbidrag (-23 mnkr) med 38 mnkr, vilket är 7 mnkr lägre än budgeterat. Intäkterna understiger budget med 27 mnkr och kostnaderna understiger budget med 23 mnkr. Att intäkterna blev lägre beror i första hand på att klimatet under årets tre första månader varit 17 procent varmare än normalt. Det har påverkat resultatet för värmeförsäljningen negativt. På kostnadssidan är det främst kostnaderna för bränsleförbrukning som understiger budgeten. Av beslutade pågående investeringar på 83 mnkr är 34 mnkr upparbetade. Helårsresultatet efter koncernbidrag (-90 mnkr) förväntas bli ett underskott med 6 mnkr mot ett budgeterat nollresultat. Söderenergi AB Resultaträkning Utfall Prognos mnkr 2015-03 2015 Intäkter 484,5 1 290,0 Kostnader -281,3-930,5 Avskrivningar -44,6-188,6 Resultat före finansnetto 158,5 170,9 Finansnetto -30,6-130,0 Resultat efter finansnetto 127,9 40,9 Intressebolaget Söderenergi AB uppvisar per sista mars 2015 ett positivt resultat efter finansnetto med 128 mnkr, vilket understiger budget med 5 mnkr. Intäkterna understiger budget med 71 mnkr, vilket främst beror på en lägre värmeförsäljning med 65 mnkr. Kostnaderna understiger budget med 61 mnkr och beror i första hand på lägre bränslekostnader med 49 mnkr. Orsaken är en lägre produktionsvolym, men den fortsatt högre inblandningen av returflis har också en positiv inverkan. Prognosen för helåret är enligt budget och uppgår till 41 mnkr. HUDDINGE KOMMUN 27

SRV återvinning AB Resultaträkning Utfall Prognos mnkr 2015-03 2015 Intäkter 98,8 - Kostnader -81,7 - Avskrivningar -14,0 - Resultat före finansnetto 4,2 - Finansnetto -0,4 - Resultat efter finansnetto 3,8 - SRV återvinning AB uppvisar under perioden ett plusresultat (efter finansnetto) med nästan 4 mnkr, vilket är cirka 2 mnkr bättre än budget och nästan 4 mnkr bättre än resultatet per mars i fjol. Jämfört med förra året har intäkterna ökat med 6 mnkr och kostnaderna med drygt 2 mnkr. Intäktshöjningen beror bland annat på taxehöjning (+2,8 mnkr), hyresdebitering (+1,3 mnkr) och ökad bränsleförsäljning (+1,2 mnkr). Avskrivningarna, inklusive utrangeringar, uppgår per mars till 14 mnkr. Av totalt budgeterade investeringar på 77 mnkr är 10 mnkr upparbetade. Prognosen för helåret är i skrivande stund inte klart. 28 DELÅRSRAPPORT 2015

Tabell 1: Resultaträkning utfall per mars / helårsprognos 2015, mnkr Ack Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Avvik Avvik % budg utfall- prognhelår helår helår budget budget 2015-03 2015-03 2014-03 2015 2015 2014 2015-03 2015 Verksamhetens kostnader/intäkter -1 241,3-1 225,3-1 153,4-5 057,0-5 050,4-4 800,1 16,0 6,6-0,1% Exploateringsverksamhet 42,5 42,5 25,0 170,0 150,0 85,0 0,0-20,0 11,8% Avskrivningar -28,7-24,8-22,7-114,7-104,7-91,6 3,8 10,0 8,7% Verksamhetens nettokostn. -1 227,4-1 207,6-1 151,1-5 001,7-5 005,1-4 806,6 19,8-3,4-0,1% Skatteintäkter 1 085,9 1 082,4 1 021,4 4 343,8 4 325,3 4 079,1-3,6-18,5-0,4% Generella statsbidrag / utjämning 199,4 198,4 208,9 797,6 793,4 835,2-1,0-4,2-0,5% Skatt, statsbidrag, utjämning 1 285,4 1 280,7 1 230,4 5 141,4 5 118,7 4 914,3-4,6-22,7-0,4% Finansiella intäkter 65,1 54,9 77,7 260,4 250,4 340,0-10,2-10,0-3,8% Finansiella kostnader -49,9-42,6-61,1-199,5-199,5-262,7 7,3 0,0 0,0% Resultat 73,1 85,5 95,8 200,6 164,5 185,0 12,3-36,1 Resultat, ekonomiskt mål 30,6 43,0 70,8 30,6 14,5 99,9 12,3-16,1 Tabell 2: Skatt, utjämning, bidrag utfall per mars / helårsprognos 2015, mnkr Ack budg Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Avvik Avvik % utfall- prognhelår helår helår budget budget Intäkt/kostnad 201503 201503 2014-03 2015 2015 2014 201503 2015 Allmän kommunalskatt 1 081,7 1 079,2 1 022,3 4 326,9 4 316,9 4 089,4-2,5-10,0-0,2 Prognos slutavräkning 4,2 3,1-0,9 16,9 8,4-10,3-1,1-8,5 50,3 S:a skatt 1 085,9 1 082,4 1 021,4 4 343,8 4 325,3 4 079,1-3,6-18,5-0,4 Inkomstutjämning 123,3 125,5 120,3 493,2 502,2 481,1 2,2 9,0 1,8 Kostnadsutjämning 50,7 50,0 46,4 202,7 199,9 185,7-0,7-2,8-1,4 Strukturbidrag 2,7 2,7 2,7 10,8 10,8 10,6 0,0 0,0 0,0 Införandebidrag 8,4 8,4 19,0 33,6 33,6 76,2 0,0 0,0 0,0 Kommunal fastighetsavgift 39,2 39,0 37,9 157,0 155,9 151,1-0,3-1,1 0,7 Regleringsbidrag/-avgift 1,4-1,0 5,9 5,4-4,0 23,7-2,4-9,4 174,1 Avgift till LSS-utjämning -26,3-26,2-23,3-105,1-105,0-93,3 0,1 0,1 0,1 S:a statsbidrag och utjämning 199,4 198,4 208,9 797,6 793,4 835,2-1,0-4,2-0,5 S:a skatt, utjämning och bidrag 1 285,4 1 280,7 1 230,4 5 141,4 5 118,7 4 914,3-4,6-22,7-0,4 HUDDINGE KOMMUN 29

Tabell 3: Verksamhetens nettokostnader utfall per mars / helårsprognos 2015, mnkr Ack Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Avvik Avvik % budg utfall- prognhelår helår budget budget 2015-03 2015-03 2014-03 2015 2015 2014 2015-03 2015 Kommunstyrelse -113,9-109,4-95,0-474,7-474,7-430,0 4,5 0,0 0,0 Förskolenämnd -190,5-185,8-177,3-763,3-769,3-723,8 4,6-6,0-0,8 Grundskolenämnd -366,4-361,8-342,3-1 511,2-1 511,2-1 417,4 4,5 0,0 0,0 Gymnasienämnd -122,7-119,9-116,8-491,9-495,2-477,9 2,8-3,3-0,7 Socialnämnd -224,4-224,7-217,2-911,1-924,7-868,3-0,3-13,6-1,5 Äldreomsorgsnämnd -158,7-156,3-144,4-645,6-648,8-613,0 2,3-3,2-0,5 Kultur- och fritidsnämnd -47,8-42,6-43,0-191,3-191,3-184,2 5,2 0,0 0,0 Natur- och byggnadsnämnd -33,6-44,4-32,8-134,3-134,3-127,1-10,9 0,0 0,0 Tillsynsnämnd -1,7-1,8-1,7-6,9-6,9-7,3-0,1 0,0 0,0 Revision -0,8-0,2-0,1-3,2-3,2-2,5 0,6 0,0 0,0 Summa nämnder -1 260,3-1 247,0-1 170,6-5 133,3-5 159,4-4 851,6 13,3-26,1-0,5 Reserverade medel -1,5 0,0 0,0-6,1 0,0 0,0 1,5 6,1 100,0 Pensioner, kapitaltjänstintäkter 20,6 21,7 17,1 82,4 109,0 51,0 1,1 26,6 32,3 Avskrivningar -28,7-24,8-22,7-114,7-104,7-91,6 3,8 10,0 8,7 Exploateringsverksamhet 42,5 42,5 25,0 170,0 150,0 85,0 0,0-20,0-11,8 Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 S:a verks nettokostn. -1 227,4-1 207,6-1 151,1-5 001,7-5 005,1-4 806,6 19,8-3,4 0,0 Tabell 4: Investeringar utfall per mars / helårsprognos 2015, mnkr Ack Utfall Budget Prognos Bokslut Avvik Avvik budg utfall- prognhelår helår helår budget budget Nämnd 2015-03 2015-03 2015 2015 2014 2015-03 2015 Kommunstyrelse -23,2-5,3-92,7-90,5-16,9 17,9 2,2 Förskolenämnd -1,2-1,0-7,1-7,1-3,6 0,1 0,0 Grundskolenämnd -1,5-1,5-23,0-20,0-12,4-0,1 3,0 Gymnasienämnd -1,4 0,0-5,7-5,5-3,1 1,4 0,2 Socialnämnd -2,2-0,2-8,7-8,7-3,2 2,0 0,0 Äldreomsorgsnämnd -6,8-1,8-27,1-27,1-11,1 5,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnd -0,1 0,0-0,5-0,5 0,0 0,1 0,0 Natur- och byggnadsnämnd -17,0-3,2-67,9-66,7-80,2 13,8 1,2 Tillsynsnämnd -0,7-0,1-2,8-2,8-0,3 0,6 0,0 Samhällsbyggnadsprojekt -75,0-19,2-300,0-150,0-134,3 55,8 150,0 Summa -128,9-32,2-535,4-378,8-265,1 96,7 156,6 30 DELÅRSRAPPORT 2015

Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Ökat bostadsbyggande Antal nytillkomna bostäder SCB Förbättrad infrastruktur Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till MSB:s mätning kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer SCB:s medborgarundersökning Fler ska få sitt förstahandsval Andelen som fått sitt förstahandsval BUF:s egen statistik till förskolor och skolor Ökad trivsel och trygghet i Andel vuxna som trivs bra i sitt bostadsområde Befolkningsundersökningen Huddinges områden Andel elever i åk 9 som trivs bra i sitt bostadsområde Befolkningsundersökningen för unga Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Befolkningsundersökningen Andel elever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt Befolkningsundersökningen för unga på kvällstid Ökad delaktighet och gott Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge SCB:s medborgarundersökning bemötande kommun Invånarnas förtroende för kommunen SCB:s medborgarundersökning Invånarnas möjlighet till påverkan SCB:s medborgarundersökning Ökad jämlikhet Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig Befolkningsundersökningen utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning Andel elever i grundskolan åk 6-9 som upplever sig utsatta utifrån BUF:s egen undersökningn diskrimineringsgrunderna Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare Egen statistik Fler är nöjda med kultur- och Invånarnas bedömning av kulturutbudet SCB:s medborgarundersökning fritidsutbudet Antal besök på biblioteken SCB:s medborgarundersökning Invånarnas bedömning av idrott- och motionsutbudet KUF:s egen statistik Andel ungdomar, åk 9 och åk 2 på gymnasiet som deltar i ledarledda fritidsaktiviteter* Befolkningsundersökningen för unga Utbildning med hög kvalitet Delmål Mått Källa Förbättrade kunskapsresultat Meritvärde åk 9, kommunala skolor Kolada Andel elever i gymnasieskolan med slutbetyg efter tre år Andel godkända på SFI, D - kursen Kolada BUF:s egna statistik Fler behöriga till gymnasium Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, Kolada (LIS höststatistik) Fler behöriga till högskola Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, kommunala skolor Andel elever med gymnasieexamen av samtliga med avgångsbetyg, åk 3 nationella program enligt GY11 Kolada (LIS höststatistik) Fler nöjda med förskola och skola Föräldrar nöjda med sitt barns förskola (kommunal verksamhet) BUF:s egen undersökning Andel elever nöjda med grundskolan, tidigaredel (kommunal verksamhet) Andel elever nöjda med grundskolan, senaredel (kommunal verksamhet) Andel elever i åk 2 nöjda med gymnasieskolan Andel elever nöjda med grundvux, egen regi SIRI BUF:s egen undersökning BUF:s egen undersökning BUF:s egen undersökning BUF:s egen undersökning Fler i jobb Delmål Mått Källa Fler arbetstillfällen Förvärvsfrekvens invånare 20-64 år SCB Öppen arbetslöshet (oktober, mars för 2014) Fler och växande företag Nystartade företag per 1000 invånare Nyföretagarbarometern Antal konkurrser Företagarnas betyg på kommunens service Placering i Svensk Näringslivs mätning Dagbefolkningens procentuella tillväxt Färre försörjningsstödstagare Försörjningsstöd, hushåll med ekonomiskt bistånd per capita Kolada AMS UC SBA serviceundersökning Svenskt Näringsliv Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Barnombudsmannen, Max 18 SCB HUDDINGE KOMMUN 31

God omsorg för individen Delmål Mått Källa Fler upplever god hälsa Andel ungdomar i åk 9 som tränar/motionerar minst 1 gång per Befolkningsundersökningen för unga vecka. Andel vuxna som skattar sin hälsa som god eller mycket god Befolkningsundersökningen Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som god eller mycket god Andel ungdomar i åk 9 som avstår från alkohol Andel ungdomar i åk 9 som avstår från narkotika Fler upplever god vård och omsorg Andel brukare nöjda med äldreboendet Socialstyrelsen Andel brukare nöjda med hemtjänsten Andel brukare nöjda med socialnämndens verksamheter Befolkningsundersökningen för unga Befolkningsundersökningen för unga Befolkningsundersökningen för unga Socialstyrelsen SÄF:s egen undersökning Ekosystem i balans Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och Utsläpp av växthusgaser per invånare SMED (SvenskaMiljöEmissionsData) luftföroreningar Kommunens utsläpp av CO2 från arbets- och tjänsteresor statistik från resebyrå,drivmedelsleverantör ochkommunens ekonomisystem Energianvändningen i kommunens samtliga Statistik från Huge fastigheter AB verksamhetslokaler i Huges bestånd Andel förnybar energi i den kommunala organisationens verksamhetslokaler i Huges bestånd och fordonsflottan Ökad andel miljöanpassade inköp Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Leverantörsstatistik God vattenstatus i sjöar och vattendrag Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Insamlat förpackningsmaterial per capita Fosforhalt i sjöarna Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta SRV Huddinge kommun Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Källa Engagerade och profesionella Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och Medarbetarundersökningen medarbetare målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Engagerade och profesionella chefer Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Sjukfrånvaron (total) Korttidssjukfrånvaron Medarbetarundersökningen LIS LIS Sund ekonomi Delmål Mått Källa Budgethållning Nämndernas resultat Långsiktig balans Positivt resultat exkl. exploateringsresultat Genomsnittligt resultat exkl. exploateringsresultat, senaste treårsperioden i förhållande till eget kapital Investeringar i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat senaste treårsperioden 32 DELÅRSRAPPORT 2015

Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt delår 1/2014 Bilaga 2 KS 2015/376.181 tkr Ekonomiskt totalt resultat för pågående projekt, netto tkr Årliga netton Budget 2015 Prognos delår 1/2015 Budget 2015 Prognos delår Expl Inv Netto Expl Inv Netto Expl Inv Expl Inv Kommentar till prognos för 2015 Hageby 1 472-12 340-10 867 1 472-12 334-10 862 0 3 100 0 3 100 Talldalsvägen 12 938-20 603-7 665 12 938-21 227-8 289 0 2 000 0 2 000 Visättra Ängar II 47 769-17 174 30 595 41 248-18 081 23 167 23 000-7 000 14 408-13 240 Lägre fastighetsintäkt, tomträtt Vistabergs allé 1 33 046-26 546 6 500 33 027-26 777 6 249 0 148 0 0 Backen Översikt 15 024-20 838-5 814 15 024-20 822-5 798 6 000 1 500 6 000 1 300 Glömsta Kristinavägen 21 459-16 275 5 185 27 259-16 216 11 044 4 800 350 8 200 150 Högre intäkt för villatomter Ängarna 11 608-2 367 9 241 11 608-1 949 9 659 0-500 0-1 000 Gladökvarn (förtätn omr) 6 774-92 004-85 230 6 217-92 560-86 343 0-43 000 0-43 000 Furuhöjdsområdet 4 192-7 491-3 299 4 192-7 482-3 290 0 1 000 0 400 Balingsnäs, västra 56 268-14 389 41 879 56 268-14 389 41 879 6 800 0 6 800 0 Högmora etapp 1-365 -41 348-41 713-176 -38 472-38 648 0-31 000 0-29 810 Högmora etapp 2 0-39 000-39 000-477 -39 229-39 706 0-25 000 0-750 Tidsförskjutning Sändaren 26 133-485 25 648 26 133-280 25 853 1 000 0 1 000 1 500 Vidja detaljplan -637-23 094-23 731-637 -21 305-21 942 0-29 100 0-30 300 Mellansjö 4 104-10 292-6 188 4 104-11 104-7 000 0-500 0 0 Västra Vårberget 13 402-12 592 811 13 530-12 299 1 231 4 350 900 0 227 Tidsförskjutning Östra Glömsta 223-3 196-2 972 223-4 821-4 598 0 14 000 0 9 800 Tidsförskjutning, lägre gatukostnadsintäkt Sjöängen 2 och Trångsundsvägen 18 979-11 449 7 530 19 152-11 455 7 697 4 120 12 500 4 120 11 300 Västra Länna 1 39 895-34 812 5 083 39 910-33 469 6 441 502-24 110 502-20 892 Tidsförskjutning, lägre markkostnad gata Gulsparven 1 009-5 565-4 556 1 009-5 164-4 155 0-576 0-4 150 Senare gatukostnadsersättning Norr om Vistavägen (1:13 mfl) 260-3 639-3 379 260-4 092-3 832 260-12 200 260-6 100 tidsförskjutning, något dyrare park Brandstegen 7 344-2 062 5 281 7 344-2 099 5 245 8 100-3 100 0-1 100 Tidsförskjutning Klockarbacken 7 37-600 -563 51-600 -549 54 600 68 600 Styrmannen 31 6 690 0 6 690 6 727 0 6 727 6 690 0 6 727 0 Embryot 1 0-6 800-6 800 0-6 738-6 738 0-1 500 0-1 400 Summa bostäder 327 625-424 959-97 334 326 407-422 966-96 559 65 676-141 488 48 085-121 365 Förskola Flemingsberg /Kästa 2 511-3 715-1 204 2 511-3 680-1 168 0-3 100 0-3 110 Nytorps Mosse fsk (fd Mörtviksvägen) 5 338 0 5 338 5 338 0 5 338 0 0 0 0 Glömsta 2:60 (Enliden fks/sk) 9 869-11 186-1 317 8 190-11 120-2 930 0 2 000-4 500-500 Tidsförskjutning Vistaberg 1:16 3 515-4 500-985 3 515-4 405-890 0-3 700 0-3 700 Skola kv Vattumannen och Sågen 4 495-1 930 2 565 4 527-2 053 2 474 0 0 4 527 0 Tidsförskjutning Förbifart stockholm 0-115 000-115 000 0-115 000-115 000 0-27 200 0-10 000 Tidsförskjutning Trafikverket Trimningsåtgärder Kungens kurva 0-10 000-10 000 0-10 000-10 000 0-3 000 0-3 000 GC-väg Katrinebergsv-Huddingev 0-6 500-6 500 0-6 500-6 500 0-2 000 0-4 000 Prognos 2015 inkl saldoöverföring Flemingsberg -1 016-20 090-21 106-1 016-15 128-16 144 0-500 -103 29 259 Avtalsersättningar, tidsförskjutning BanaVäg Flemingsberg 0-350 -350 0-443 -443 0-330 0-330 Mötesplats Stuvsta, Ripan 6 300 0 300 300-1 299 0 0 300 0 Kkom etapp 3 0-12 000-12 000 0-12 000-12 000 0-3 000 0-3 000 Offentlig miljö Flemingsberg 0-12 000-12 000 0-18 400-18 400 0-8 000 0-8 000 Förseningar. Inkl saldoöverföringar Vårby Haga trygghetsskapande åtg 0-10 300-10 300 0-10 300-10 300 0 0 0-500 Trygghetsskapande åtgärd gångtunnel Summa allmänt ändamål 25 012-207 571-182 559 23 365-209 029-185 664 0-48 830 224-6 881 Gladö industriområde 44 321-17 627 26 694 44 321-18 027 26 294 0 0 0-400 * Orren 7 (fd Segersminne 1:30) 11 513-6 617 4 896 11 513-6 617 4 896 0 0 10 300 0 Tidsförskjutning SRV (Sofielund) 71 041-4 232 66 809 71 041-4 232 66 809 68 541-7 500 68 541 2 800 Tidsförskjutning, tidigarelagd ersättning Segmentet 1 7-15 039-15 032 7-15 058-15 051 0-8 836 0-7 351 Statoil del av Kungens kurva 1:1-95 0-95 -710 0-710 0 599-114 5 336 Tidsförskjutning intäkter Vårdkasen 0-1 055-1 055 0-10 516-10 516 0-5 800 0-10 230 1) total inv beror på om försäljning sker med eller utan gatukostnader Vinkeln 7-54 756 702-54 726 672-50 756 0 0 Tidsförskjutning Kvadraten 2 1 206 0 1 206 1 206 0 1 206 0 0 0 0

Lönngården 1 0-6 -6 0 0 0 0 0 0 0 Medicinaren 5 (op lokaler HS) -35-24 -59-89 -378-467 0-750 0-348 Blicka 3 0-3 000-3 000 0-3 000-3 000 0 0 0 0 Flemingsbergsdalen, dpl 1 16 523-14 16 509 17 035-3 248 13 787 0 3 200 0 3 450 Ytterligare ombyggnad Björnkullavägen Länna Indomr genomf 0-21 995-21 995 0-21 995-21 995 0-650 0 0 2) Summa arbetsplatser 144 426-68 852 75 574 144 270-82 344 61 926 68 491-18 981 78 727-6 743 Summa Genomförandeprojekt 497 064-701 383-204 319 494 042-714 339-220 297 134 167-209 299 127 036-134 989 Bostäder 209 554-225 864-16 310 218 853-244 220-25 367 Allmänt ändamål - Skolor och förskolor 22 896-12 070 10 826 20 396-17 249 3 147 Allmänt ändamål - gator och vägar -151-281 790-281 941-133 -258 320-258 453 Allmänt ändamål -övrigt 2 446-2 700-254 2 446-2 500-54 Arbetsplatser 292 394-102 535 189 858 425 856-216 686 209 169 Summa planeringsprojekt 527 138-624 960-97 822 667 417-738 975-71 557 Övrigt 161 651-18 766 142 885 162 617-20 453 142 164 Summa samhällsbyggnadsprojekt 1 185 853-1 345 109-159 256 1 324 076-1 473 767-149 691 170 000-300 000 150 000-150 000 * Hänsyn ej tagen till bidrag medfinansiering 1) Exploateringsresultat redovisas under Övrigt 2) Genomförs löpande. Beloppet avser återstående investering. Exploateringsresultat förs årligen under Övrigt

FINANSIELL RISKRAPPORT 2015-03-31 INTERNBANKENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER Tillgångar Skulder Reverser Söderenergi AB 368,5 Certifikat 100,0 Söderenergi egen likviditet 0,0 Lån Kommuninvest 250,0 Kommunens egen likviditet 18,5 Totalt Söderenergi AB 368,5 Totalt Söderenergi AB 368,5 Totalt Energi 368,5 Totalt Energi 368,5 Reverser Huge 7 310,0 Certifikat 500,0 0,0 Lån Kommuninvest 2 100,0 Lån andra kommuner 0,0 Obligationer 2 824,5 Banklån 300,0 Lån från pensionsportföljen 300,0 Kommunens egen likviditet 1 285,5 Totalt HUGE 7 310,0 Totalt HUGE 7 310,0 Reverser andra kommuner 300,0 Lån andra kommuner 50,0 Saldo i Nordea 344,0 Överskott likviditet 594,0 Totalt Huddinge kommun 644,0 Totalt Huddinge kommun 644,0 SUMMA TILLGÅNGAR 8 322,5 SUMMA SKULDER 8 322,5 Södertörns Energi AB lånar i egen balansräkning 1 290 mnkr. Huddinge kommun går i borgen för halva beloppet, 645 mnkr. KOMMUNKONCERNENS RISK AVSEENDE EXTERN UPPLÅNING Kapitalbindning Finansieringsrisk, extern finansiering (mäts idag exkl. Steab) Kap.bindtid %-andel av Tillåtet mnkr total skuld intervall < 1 år 2 050,0 33% max 40% 1 år 4 074,5 67% - Totalt 6 124,5 Genomsnittlig kap.bindningstid 3,9 år Kapitalbindning - förfalloprofil 2 500 2 000 1 500 1 000 Mkr 500 0 100% Norm enl. finansinstruktion Tillåtet intervall Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? Ja - Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? 3 år 2-5 år Ja Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist 1

Finansieringsrisk, extern finansiering allt engagemang (dvs inkl. Steab) som information Kap.bindtid %-andel av mnkr total skuld Genomsnittlig kap.bindningstid < 1 år 2 520,0 37% 3,7 år 1 år 4 249,5 63% Totalt 6 769,5 100% Betalningskapacitet och likviditet, mnkr Betalningsberedskap Saldo i bank Checkräkningskredit Lånelöften 344 600 1 250 Plac och övr back-up 300 Total bet.kapacitet 2 494 LCR * Betalningskapacitet Låneförfall inom 1 år LCR-mått Inkl. Söderenergi 2 494 2 050 122% * LCR = Betalningskapacitet/Kapital som förfaller inom 12 månader Räntebindning Ränterisk, extern finansiering (mäts idag exkl. Söderenergi och Steab) Räntebindning %-andel av Antal år 0-1 år mnkr 3 586 total skuld 62% Norm enligt finansinstruktion 70% Inom tillåtet intervall? Ja Genomsnittlig räntebindningstid (år) 2,3 Räntebindning - förfalloprofil Tillåtet intervall 1,5-3,5 år Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? Ja 4 000 3 000 2 000 1 000 Mkr 0 0-1 år 1-3 år 3-5 år 5-10 år 10-20 år Ränterisk, extern finansiering allt engagemang (dvs inkl. Söderenergi och Steab) som information Räntebindning %-andel av Antal år 0-1 år mnkr 4 292 total skuld 60% Genomsnittlig räntebindningstid (år) 2,6 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist 2

Extern finansiering i förhållande till utlåningen till HUGE Månad Utlåning Varav extern Huge finansiering 15-03-31 7 310 5 725 15-02-28 7 310 5 675 15-01-31 7 210 5 476 14-12-31 7 260 5 208 14-11-30 7 210 5 158 14-10-31 7 110 5 407 14-09-30 7 210 5 354 14-08-31 7 110 5 330 14-07-31 7 110 5 255 14-06-30 7 160 5 255 14-05-31 7 060 4 854 14-04-30 6 960 4 884 Räntekostnad Extern skuld 1,48% 1,50% 1,57% 1,73% 2,02% 2,01% 1,98% 2,24% 2,22% 2,23% 2,32% 2,33% HUGEs ränte-kostnad inkl. marg 1,73% 1,74% 1,80% 1,84% 2,06% 2,16% 2,11% 2,34% 2,36% 2,36% 2,37% 2,44% Vid en ränteförändring på 1% idag beräknas kommunkoncernens externa räntekostnad på ett år från idag förändras med ca 32 mnkr. Beräkningen sker utifrån oförändrad skuld samt att samtliga räntor som förändras gör det till 1 % högre/lägre ränta än den marknadsränta (Stibor 3M) som idag förväntas gälla vid förändringen. Den totala räntekostnaden på ett år om alla förfallna räntor ersatts med den förväntade marknadsräntan jämförs med vad kostnaden hade blivit om den räntan var 1% högre/lägre än den förväntade marknadsräntan. HUGE FASTIGHETERS RISK AVSEENDE UPPLÅNING (INKL. LÅN FRÅN HUDDINGE KOMMUN) Finansieringsrisk Genomsnittlig kap.bindningstid 3,4 Ränterisk Kapitalbindningstid Genomsnittlig Räntebindning Antal år mnkr räntebindningstid (år) Antal år mnkr 1 år 2 585,5 1 år 4 721,3 2,0 > 1 år 4 724,5 > 1 år 2 588,7 7 310,0 7 310,0 MARKNADSVÄRDEN, DERIVAT Portfölj Derivat Derivat via fasträntelån hos Kommuninvest Derivat Energi Totalt Marknadsvärde -65 049 560 kr -78 845 502 kr -205 087 430 kr -348 982 492 kr Ratingkrav enl finansinstr. Ja Ja Ja Ja PENSIONSPORTFÖLJEN - HUDDINGE KOMMUN Placeringstyp Åters. löptid Avkastning Belopp mnkr % av total placering Plac. Internbanken 2 år 0,4 år 1,87% 100 33,3% Plac. Internbanken 4 år 2,4 år 2,57% 100 33,3% Plac. Internbanken 6 år 4,0 år 2,98% 100 33,3% Totalt 2,2 år 2,47% 300 100,0% Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist 3

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 FSN-2015/252.182 1 (3) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny Jenny.Schonning@huddinge.se Förskolenämnden Delårsrapport per 31 mars 2015 för förskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden godkänner delårsrapporten samt beräknat helårsutfall för 2015 och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner avrapporteringen av de mål och uppdrag för förskolenämnden som redovisas i delårsrapporten. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 3. Nämnden begär 0,3 mnkr för Nattviolens verksamhet som utökats 4. Nämnden begär 2,9 mnkr av tidigare års överskott till utbildning och gemensamma projekt och en utbildningsinsats inom ett förskoleområde. Sammanfattning Förskolenämndens utfall efter tre månader visar ett överskott om 4,6 mnkr. Nämndens prognos för helåret pekar mot ett underskott om 6,0 mnkr vid årets slut på grund av att förskolor öppnats till följd av att bereda plats för barn med garanti. Nattviolens verksamhet beräknar ett underskott till följd av fler barn och behov av större personaltäckning under kvällar, nätter och helger. Underskott beräknas också till följd av händelser som vattenskador och ventilationsarbeten. Förvaltningen och ett förskoleområde vill använda tidigare års överskott (motsvarande sammanlagt 2,9 mnkr). Förvaltningen planerar att använda tidigare års överskott till genomförande av utbildningar till barnskötare (1,3 mnkr), Förskolelyftet 2 (0,1 mnkr) samt till gemensamma projekt om lärplattor (0,2 mnkr) och små barns lärande (0,1mnkr) och försteförskollärare (0,1 mnkr) samt HBTQ utbildning (0,2 mnkr). Det finns också ett förskoleområde som vill använda tidigare års överskott (0,9 mnkr) för en gemensam utbildningsinsats. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 FSN-2015/252.182 2 (3) Osäkerhetsfaktorer för prognosen är antalet barn i verksamheten senare under året, löneöversynen, semesterlöneskuldens förändring, kostnader för samordnad varudistribution. Förändringar i regeringens vårproposition som syftar till att minskade barngruppernas storlek och ökade anslag till omsorg på obekväm arbetstid kommer att påverka verksamheten och ekonomin positivt. Beskrivning av ärendet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska en delårsrapport med beräknat helårsutfall upprättas efter tre respektive åtta månader av räkenskapsåret. Den ekonomiska uppföljningen görs per verksamhetsområde enligt Mål och budget 2015. Nämndens avvikelse mellan budget och prognos kommenteras. I de fall prognosen innebär en negativ avvikelse ska åtgärder vidtas för att balansera budgeten. Statistik och prestationer eller motsvarande som beskriver utvecklingen av nämndens produktion ska anges. Förvaltningens synpunkter Förskolenämnden har ett positivt resultat om 4,6 mnkr efter tre månader. Årsprognosen beräknas till ett underskott om 6,0 mnkr. Underskottet beror delvis på att förvaltningen öppnat förskolor som Segelbåten och Korpen då alla barn i kön skulle beredas plats i verksamheten. Vidare beräknas ett underskott för Nattviolens verksamhet och underskott till följd av händelser som vattenskador och ventilationsarbeten. Förvaltningen och ett förskoleområde vill använda tidigare års överskott (motsvarande sammanlagt 2,9 mnkr). Förvaltningen planerar att använda tidigare års överskott till genomförande av utbildningar till barnskötare (1,3 mnkr), Förskolelyftet 2 (0,1 mnkr) samt till gemensamma projekt om lärplattor (0,2 mnkr) och små barns lärande (0,1mnkr) och försteförskollärare (0,1 mnkr) samt HBTQ utbildning (0,2 mnkr). Det finns också ett förskoleområde som vill använda tidigare års överskott (0,9 mnkr) för en gemensam utbildningsinsats. Höstens placeringar är osäkerhetsfaktorer i prognosen, detta gäller särskilt i de nya förskolorna som startar under hösten. Andra osäkerhetsfaktorer är förändringen av semesterlöneskulden, kostnader för samordnad varudistribution. Förändringar i regeringens vårproposition som syftar till att minskade barngruppernas storlek och ökade anslag till omsorg på obekväm arbetstid kan komma att påverka verksamheten och ekonomin positivt. Nattviolen som bedriver verksamhet på obekväm arbetstid, under kvällar, nätter och helger, beräknar få ett underskott under året. Anslaget sänktes inför 2015 till 2,0 mnkr. Med ökat antal barn och i stort sett krav på bemanning

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 FSN-2015/252.182 3 (3) under alla kvällar, nätter och helger ökar kostnaderna. I nuläget är det för tidigt att avgöra om ett nytt statsbidrag utifrån regeringens vårproposition kan minska det prognostiserade underskottet. Den sänkta nedsättningen av sociala avgifter för unga (upp till 25 år) höjer nämndens kostnader. Samtidigt ska det generella statsbidraget till kommunerna höjas för att finansiera kostnadsökningen. Förvaltningen vill använda tidigare års överskott till genomförande av utbildningar till barnskötare, Förskolelyftet 2 samt till gemensamma projekt om lärplattor och små barns lärande. Det finns också ett förskoleområde som vill använda tidigare års överskott för en gemensam utbildningsinsats. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilaga Delårsrapport per 31 mars 2015 för förskolenämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten Annelie Glifberg Verksamhetschef för förskolan

FSN-2015/252.182 Delårsrapport per 31 mars 2015 för förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/förskoleavdelningen APRIL 2015

Innehåll Huddinges vision och mål...3 Sammanfattning...3 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län...4 Förskolenämndens mål och resultat...6 Bra att leva och bo...6 Utbildning med hög kvalitet...8 Fler i jobb...17 God omsorg för individen...17 Ekosystem i balans...18 Attraktiv arbetsgivare...19 Sund ekonomi...22 Systematisk kvalitetsutveckling...28 Intern kontroll...28 Verksamhetsstatistik nyckeltal...31 Källförteckning...32

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Sammanfattning Förvaltningen arbetar för att erbjuda förskoleplatser utifrån den efterfrågan som finns, vilket är en svårighet eftersom tillgången till förskoleplatser ser olika ut inom kommunen. För att ge fler möjligheter till platser under våren har två förskolor i kommunal regi öppnats. Den 7 januari 2015 öppnades en förskola i Flemingsberg och den 2 mars öppnade en förskola i Segeltorp. Inför höstens placeringar är det nu möjligt för medborgarna att se hur många som står i kö till respektive förskola samt hur många som står i omplaceringskö. Resultaten av den förskoleenkät som genomfördes i november 2014 finns presenterad i delårsrapporten. För de fristående verksamheterna är resultaten genomgående höga. Den samlade svarsfrekvensen för de fristående verksamheterna uppgår till 86 procent. Pedagogisk omsorg FÖRSKOLENÄMNDEN 3

har en svarsfrekvens på 91 procent och förskolorna på 85 procent. Svarsfrekvensen för kommunal förskola blev 84 procent vilket är en förbättring jämfört med 78 procent 2013. För 2014 är svarsfrekvensen 94 procent i kommunal pedagogisk omsorg. Totalt har vårdnadshavare till 5440 barn besvarat enkäten 2014, detta gäller både vårdnadshavare till barn i fristående och kommunal verksamhet. Arbete med förvaltningens tre prioriterade områden, matematikutveckling, språkutveckling och IT i undervisningen fortsätter. De tre projekten befinner sig nu i en analysfas. En sammanställning och analys utifrån kartläggningen sker under våren 2015. Kostenheten har tillsammans med representanter från förskoleköken och skolköken arbetat fram en meny för våren och sommaren som uppfyller kraven på god och näringsriktig kost. Årets resultat avseende medarbetarenkäten för förskoleverksamheten visar en marginell förbättring av resultatet i jämförelse med förgående år och resultatet ligger över riktvärdet. Alla enheter ska utifrån resultatet av medarbetarenkäten göra en utvecklingsplan för sin enhet. Enheterna följer själva upp sin utvecklingsplan utifrån den planering som görs. Vad gäller målområdet Sund ekonomi så har förskolenämnden ett positivt resultat om 4,6 mnkr efter tre månader. Årsprognosen beräknas till ett underskott om 6,0 mnkr. Underskottet beror delvis på att förvaltningen öppnat förskolorna Segelbåten och Korpen så att barn med garanti skulle beredas plats i verksamheten. Användande av tidigare års överskott och fler barn inom Nattviolen är också anledningar till den negativa prognosen. Förändringar i regeringens vårproposition som syftar till att minskade barngruppernas storlek och ökade anslag till omsorg på obekväm arbetstid kommer att påverka verksamheten och ekonomin positivt Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen har bara påbörjats och kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Huddinges kärnvärden vad Huddinge skall stå för I varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast. Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge skall stå för: Mod - betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet - betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv - betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Uppföljning Barn- och utbildningsförvaltningen har valt att integrera arbetet med visionen i arbetet med den pedagogiska plattform som, utifrån aktuell skolforskning, beskriver vad varje barn och elev ska möta i Huddinges verksamheter varje dag. Vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Genom den pedagogiska plattformen arbetar vi målmedvetet för att bli en av de tre populäraste skolkommunerna i Stockholms län. 4 DELÅRSRAPPORT 2015

Den pedagogiska plattformen håller nu på att implementeras i våra förskolor och skolor genom att alla skolledningar, varje termin, arbetar med minst tre kännetecken ur plattformen tillsammans med all pedagogisk personal. Arbetet har utvärderats av varje skolledning i det systematiska kvalitetsarbetet och en sammanfattning av utvärderingen finns att ta del av under rubriken Utbildning av hög kvalitet. FÖRSKOLENÄMNDEN 5

Förskolenämndens mål och resultat I delårsrapporterna följer nämnden upp mål och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrap-porten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden och det ekonomiska utfallet. För de mål där det finns nya resultat redovisas och analysera dessa resultat. Bra att leva och bo Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Uppföljning delår 1 Förvaltningen arbetar för att erbjuda förskoleplatser utifrån den efterfrågan som finns, vilket är en svårighet eftersom tillgången till förskoleplatser ser olika ut inom kommunen. Två förskolor i kommunal regi har öppnats för att ge fler möjligheter till platser under våren. Den 7 januari 2015 öppnades en förskola i Flemingsberg och den 2 mars öppnade en förskola i Segeltorp. Under 2015 kommer tre stora förskolor att färdigställas, varav en förskola i Skogås/Trångsund och två förskolor i Flemingsberg. Utöver dessa förskolor kan fristående förskolor tillkomma efter ansökan om godkännande och rätt till bidrag. Andelen som fått sitt förstahandsval 2012 2013 2014 2015 Förskolan (kommunala och fristående) Utvecklingsåtaganden 77 1 50,9 56 53 2 - Regelbundet redovisa andelen familjer som fått den förskola de önskat. - Fortsätta arbetet med att synliggöra kön till förskolan på hemsidan. Uppföljning delår 1 - I uppgifterna som presenteras ingår både de som fått sitt förstahandsval vid nyplacering samt de som fått sitt val vid omplacering. - Förvaltningen har under våren publicerat en redovisning av förskolekön på Huddinge kommuns hemsida. Platserna som redovisas avser den första 1 Skolverkets föräldraenkät 2012 2 Avser januari mars 2015 september och kommer att aktualiseras varje månad. Ökad delaktighet och gott bemötande Delmålet Ökad delaktighet och gott bemötande avhandlas under kommunfullmäktiges övergripande mål Utbildning med hög kvalitet. Ökad jämlikhet Delmålet Ökad jämlikhet avhandlas under kommunfullmäktiges övergripande mål Utbildning med hög kvalitet. Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare 2011 2012 2013 2014 Förskolebarn (%) 28 29 29 29 Förskolenämnden är tillsynsmyndighet och godkännande myndighet för fristående förskolor och pedagogisk omsorg som vill etablera sig i Huddinge kommun. I nämndens tillsyn ingår även att ta emot och utreda synpunkter och anmälningar från vårdnadshavare eller medborgare. Våren 2015 planerar förvaltningen att genomföra regelbunden tillsyn av fem familjedaghem och fem förskolor. Hösten 2015 planeras regelbunden tillsyn av fem familjedaghem och fem förskolor. Tillsynsarbetet fortlöper enligt plan. Förskoleenkäten för fristående verksamheter Förskoleenkäten är ett av de verktyg förskoleinspektören har att använda sig av vid bedömningen av de fristående verksamheternas resultat. Förskoleenkäten genomförs årligen och skickas ut till alla föräldrar som har barn i någon av Huddinges förskolor. Förskoleenkätens resultat för de fristående verksamheterna är genomgående högt. Resultatet för 6 DELÅRSRAPPORT 2015

fristående pedagogisk omsorg ligger högre än för de fristående förskolorna. Den samlade svarsfrekvensen för de fristående verksamheterna ligger på 86 procent. Pedagogisk omsorg har en svarsfrekvens på 91 procent och förskolorna på 85 procent. Fristående pedagogis k omsorg Fristående Fsk Norme r och värden Utv och lärand e Lärande -miljö Barns inflytand e Fsk och he m 9.7 9.0 8.6 8.7 8.7 9.6 8.9 8.3 7.3 7.9 8.3 8.5 Nöjdhe t Styrtalens lägsta resultat handlar för fristående pedagogisk omsorg om området lärandemiljö med 8,6 och då är det innemiljön som får det lägsta resultatet. Även för de fristående förskolorna är det området lärandemiljö som fått lägst resultat med styrtalet 7,3 men där har utemiljön fått det lägsta resultatet. Området Normer och värden får hos fristående pedagogisk omsorg det positiva styrtalsvärdet 9,7, här får förskolorna 8,9. Styrtalsspridningen för pedagogisk omsorg ligger mellan 6,4 och 10,0 och för fristående förskolor mellan 5,1 och 10,0. Det innebär att spridningen är större bland fristående förskolor än inom fristående pedagogisk omsorg. Det område som har störst spridning är för pedagogisk omsorg förskola och hem och för förskola lärandemiljö. Det är liten skillnad mellan könen överlag, både inom pedagogisk omsorg och i förskola. Resultaten för de fristående och de kommunala förskolorna kan jämföras på Huddinge.se i kommunens jämförservice. Klagomål fristående verksamheter Till förvaltningen har sju klagomål inkommit gällande fristående förskolor under perioden januari till och med mars 2015. Klagomålen har främst handlat om förskolechefens bemötande av vårdnadshavare, men även bristande information, missnöje kring öppettider samt bristande pedagogisk verksamhet. Något klagomål gällande pedagogisk omsorg har inte inkommit under perioden. Strategiskt område: Vårby Det strategiska området Vårby avhandlas under rubriken Utbildning med hög kvalitet. Strategiskt område: Flemingsberg Det strategiska området Flemingsberg avhandlas under rubriken Utbildning med hög kvalitet. FÖRSKOLENÄMNDEN 7

Utbildning med hög kvalitet Resultat som redovisas i detta kapitel avser kommunal förskoleverksamhet. Resultat för kommunal pedagogisk omsorg redovisas särskilt i slutet av kapitlet. Resultat för fristående förskoleverksamhet redovisas under övergripande målet Bra att leva och bo under delmålet Ökad valfrihet. Resultaten kommer framför allt från en förskoleenkät som riktar sig till vårdnadshavare och en självvärdering som förskolechefer genomfört. Förskoleenkäten genomfördes i november 2014. Svarsfrekvensen i kommunal förskola blev 84 procent (jämfört med 78 procent 2013). För 2014 är svarsfrekvensen 94 procent i kommunal pedagogisk omsorg. Totalt har vårdnadshavare till 5440 barn i fristående och kommunal regi besvarat enkäten 2014. Resultaten i tabellerna uppvisar i båda fallen summan positiva svar per påstående. Vårdnadshavarna svarar på en fyrgradig skala i vilken utsträckning påståendena stämmer med deras upplevelse: 1. Inte alls, 2. I viss mån, 3. Ganska mycket, 4. Helt. Här summeras andelarna som svarat Ganska mycket och Helt. Förskolecheferna svarar på i vilken utsträckning ansvaret uppfylls per påståenden på en sexgradig skala från 1. I viss mån till 6. Helt och med hög kvalitet. Summan positiva svar utgörs här av andelen som svarat med antingen en 5:a eller en 6:a. Det är inte samma påståenden som förskolechefer och vårdnadshavare tar ställning till, men båda utgör mått och på så vis en indikation på respektive måluppfyllelse. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten (3 4 kap). Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de nationella målen (Skolverket, 2012). Förskolans nationella mål beskrivs i skollagen och förskolans läroplan. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att skilja på de olika målen. Därför redovisas nedan en översikt över vilka av förskolenämndens mål som kan sorteras under rubriker i läroplanen: Normer och värden Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Ökad jämlikhet Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor. Barns inflytande Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Utveckling och lärande Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Alla barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan som stödjer deras utveckling och lärande Förskola och hem Fler nöjda med förskola Ökad delaktighet och gott bemötande Pedagogisk plattform Uppföljning delår 1 För att utvärdera hur processen kring pedagogisk plattform hittills har fungerat och för att i senare skeden stämma av processens utveckling har en enkät inkluderats i enheternas systematiska kvalitetsdokument. Denna enkät har i och med årets inledande inlämning av de systematiska kvalitetsdokumenten besvarats för första gången. I förskolan och gymnasiet har samtliga enheter deltagit i utvärderingen av processen kring pedagogisk plattform. Gymnasieverksamheten har använt en egen version av enkäten med färre frågor vilket innebär att det inte är möjligt att utvärdera processen för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens del i samma utsträckning som för förskole- och grundskoleverksamheten. Enheterna har fått som uppdrag att varje termin arbeta med tre av den pedagogiska plattformens kännetecken vilka ingår under rubrikerna professionell pedagog, professionell skolledare samt stödjande lärmiljö. Cirka 80 procent av enheterna uppger att de har arbetat med tre av kännetecknen i den pedagogiska plattformen. Majoriteten av de enheter som inte har arbetat med alla tre kännetecknen uppger att de har arbetat med plattformen generellt och att de planerar att gå in på enskilda kännetecken under vårterminen 2015. Enheterna har till övervägande del valt kännetecken under rubriken professionell pedagog, många har valt samtliga av sina kännetecken utifrån den rubriken. Enheterna har i 8 DELÅRSRAPPORT 2015

majoriteten av fallen valt kännetecken utifrån sina utvecklingsområden i enlighet med uppdraget. Det är en stor spridning i hur enheterna arbetat med plattformen och några har redan börjat integrera den i verksamheten. När det gäller hur väl arbetet har gått enligt skolledarna och hur viktigt personalen upplever arbetet med den pedagogiska plattformen så koncentreras svaren kring 5 7 på en 10-gradig skala för båda frågor. När det gäller förskolechefens/rektorns upplevelse av arbetet med den pedagogiska plattformen är medelvärdet detsamma för förskolan och grundskolan men spridningen är större inom förskoleverksamheten och det är fler förskolechefer än grundskolechefer som är mer självkritiska till hur arbetet har fungerat Inga resultat finns att tillgå för gymnasie- och vuxenutbildningen. När det gäller personalens upplevelse av hur viktigt arbetet är skattar förskolan och grundskolan den exakt likadant, ett snittvärde på 6 och en koncentration av svaren kring 5 7 på en 10-gradig skala. När det gäller frågorna om hur stor andel av personalen som känner till respektive kan beskriva plattformen skiljer sig svaren. Som förväntat är det betydligt fler som känner till plattformen än vad det är som kan beskriva den. Snittvärdet är 7 för andelen som känner till plattformen och 5 för andelen som kan beskriva den. På frågan om hur stor andel som känner till plattformen koncentrerar sig spridningen kring svaren 7 10 i grundskolan och kring 6 10 i förskolan. På frågan om hur stor andel som kan beskriva plattformen är förskolan återigen mest självkritisk med snittvärdet 5, grundskolan anger värde 6 och gymnasiet värde 7. Även spridningen är förskjuten åt de högre värdena på skalan i grundskolan och gymnasiet. När det gäller behovet av ytterligare stöd efterfrågar en fjärdedel (10 av 40) av enheterna detta och majoriteten av dessa (7 av 10) är grundskolerektorer. Stödet som efterfrågas handlar om att få ytterligare instruktioner, verktyg och exempel samt erfarenhetsutbyte och uppföljningar från förvaltningens håll ute på skolorna. Framgångsfaktorer hittills har bland annat varit lyckade pedagogiska diskussioner och möjligheten för personalen i hela skolan eller hela rektorsområdet att mötas och få till stånd ett kollegialt lärande. Utmaningarna har bland annat utgjorts av att hitta tid och utrymme till processen, att göra plattformen till en naturlig del av det dagliga arbetet samt att enas om en gemensam tolkning av kännetecknen i arbetsgrupperna och mellan arbetsgrupperna. Förvaltningens tre prioriterade områden Utvecklingsåtaganden - Förvaltningen åtar sig att prioritera arbetet med: - Språkutveckling - Matematikutveckling - IT i undervisningen Uppföljning delår 1 Arbete med förvaltningens tre prioriterade områden, matematikutveckling, språkutveckling och IT i undervisningen fortsätter. De tre projekten befinner sig i en analysfas. En sammanställning och analys utifrån kartläggningen sker under våren 2015. Arbetet inom de tre prioriterade områdena lyfts kontinuerligt i förvaltningens ledningsgrupp och på chefsmöten. Matematikutveckling Uppföljning delår 1 Andel förskolechefer som uppger att verksamheten utformas så att barn får de utmaningar de behöver gällande matematik 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 95 Total andel positiva svar - 33 21 47 Av tabellen framgår att förskolecheferna bedömer att arbetet med matematik har utvecklats markant sedan förra året. Främst förklaras de höjda resultaten av att de som gjorde en genomsnittlig bedömning förra året nu gör en högre skattning. Mer än en tredjedel av cheferna gör en högre bedömning jämfört med förra året. De som gjorde en lägre skattning förra året ligger kvar i sin bedömning trots att de uppger sig ha arbetat med matematik, vilket talar för att det fortsatta stödet behöver riktas in på att öka likvärdigheten. Språkutveckling Uppföljning delår 1 Andel förskolechefer som uppger att verksamheten utformas så att barn får de utmaningar de behöver gällande språk 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 FÖRSKOLENÄMNDEN 9

Varav svarande i % - 100 95 95 Total andel positiva svar - 33 47 74 Som framgår av tabellen bedömer förskolecheferna att även arbetet med språk har utvecklats markant sedan förra året. Nästan hälften av förskolecheferna gör en högre bedömning jämfört med förra året, men även här finns skillnader som gör att satsning på likvärdighet är befogad. Barn som kommunicerar med årets pedagog 2011, konstpedagogen Filippa Ydstedt, Österleds förskolor. Utvecklingsåtagande - Prioritera arbetet med modersmålsstöd enligt Skolverkets rekommendationer. Uppföljning delår 1 Arbetet pågår enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. IT i undervisningen Uppföljning delår 1 Andel förskolechefer som uppger att all personal arbetat med IT i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - - 20 20 Varav svarande i % - - 95 95 Total andel positiva svar - - 53 53 I tabellen kan utläsas ett oförändrat resultat avseende förskolechefernas bedömning av om all personal arbetat med IT i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Liksom för matematik- och språkutveckling har även här en positiv utveckling skett sedan förra året. Trots att det inte framgår av resultaten i tabellen har likvärdigheten ökat genom att flera av de lägsta resultaten har höjts. Särskilt gäller detta för Vårby och Visättra där förskolecheferna i år gör en betydligt högre bedömning. Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Uppföljning delår 1 Andel personal med förskollärarutbildning, kommunala förskolor (15 oktober respektive år) 2011 2012 2013 2014 Totalt (andel) 32 31 32 Ranking i länet 21 24 21 Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning, kommunala förskolor(15 oktober respektive år) Totalt (andel) 33 32 31 33 Ranking i länet 22 23 24 22 Förvaltningen samlar in och sammanställer uppgifter om personalens utbildningsnivå och personaltäthet. Dessa uppgifter skickas sedan vidare till Statistiska centralbyrån, SCB. Från 2014 ändrade SCB sin insamlingsmetod till individdata. När Skolverket presenterade de insamlade uppgifterna är andelen förskollärare 27 procent i jämförelse med förvaltningens uppgifter om 32 procent. Detta kan bero på att vissa förskollärare inte har fått ut sin examen, förvaltningen behöver genomföra en grundlig analys av skillnaderna och återkommer med detta i nämndens andra delårsrapport. Förskollärarandel 2014 (förändring 2014/2013), Bilderna nedan beskriver förskollärartätheten per område för både kommunala och fristående förskolor. Förskollärartätheten har ökat totalt för både fristånde och kommunala förskolor i alla områden förutom Sjödalen- Fullersta. Förskollärartätheten är generellt lägre inom fristående förskolor i jämförelse med kommunala förskolor. I bild 1 anges i parentesen förändringen i procentenheter jämfört med föregående år. 10 DELÅRSRAPPORT 2015

Bild 1. Förskollärarandel områdesvis Bild 2. Personaltäthet svar Flickor - 89 87 85 Pojkar - 88 84 85 Trots behoven att öka andelen förskollärare uppger en majoritet av vårdnadshavarna positiva svar på den enkät som årligen skickas ut. Som framgår av tabellen är också resultaten relativt oförändrade åtminstone avseende om förskolan tar tillvara barnens lust att lära. Vårdnadshavarna verkar något mindre nöjda med i vilken utsträckning förskolan utmanar barnen att lära nya saker. Däremot bedömer förskolecheferna att deras verksamhet i högre utsträckning än förra året utformas så att barn får de utmaningar de behöver gällande matematik, språk, naturvetenskap, teknik, bygg, konstruktion och skapande. Högst bedömning görs på språk och bygg och lägst görs angående teknik. Det är dock få förskoleområden som vidtar åtgärder för arbetet med specifika ämnesområden. Förklaringen ligger troligen i förskolans tradition av att arbeta ämnesintegrerat och projektorienterat. Nästan alla förskoleområden har formulerat åtgärder för läroplanens målområde utveckling och lärande och för nämndmålet om en pedagogisk miljö som stimulerar och utmanar. Liksom tidigare handlar åtgärderna i hög grad om att organisera för en högre kvalitet och likvärdighet. Det görs bland annat genom att ta fram olika stödmaterial, tydliggöra rutiner, gemensamt reflektera kring olika frågor för att skapa samsyn samt förankra ställningstaganden. Vidare arbetar man med fortbildning, handledning och att säkra tiden för avdelningsreflektion. Huvudsakligen kan åtgärderna sägas handla om att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och lärandemiljön. Men i åtgärderna lyfts även till exempel lärplattan som språkutvecklande verktyg, medveten högläsning varje dag och lekens betydelse för lärande. Personaltätheten, det vill säga antal barn per personal i barngrupp, har försämrats i jämförelse med föregående år. Personaltätheten är överlag lägre i fristående verksamhet än i kommunal förskola. Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns lust att lära 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 91 88 89 Flickor - 91 90 89 Pojkar - 91 87 89 Andel föräldrar som upplever att förskolan utmanar deras barn att lära sig nya saker Total andel positiva - 88 85 84 Böcker och högläsning får mer utrymme i den dagliga verksamheten i Mörtvik. FÖRSKOLENÄMNDEN 11

Andel föräldrar som upplever att innemiljön är lärorik för deras barn 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 85 84 83 Flickor - 85 85 83 Pojkar - 86 84 84 Andel föräldrar som upplever att utemiljön är lärorik för deras barn Total andel positiva svar - 77 75 74 Flickor - 77 75 74 Pojkar - 76 76 74 Andel förskolechefer som anser att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 95 Total andel positiva svar - 29 68 68 Som framgår av ovanstående tabell förefaller förskolecheferna mer kritiska än vårdnadshavarna till lärandemiljöerna. Det är dock en förenklad slutsats, både med tanke på att påståendena de båda parterna tar ställning till skiljer sig åt, men också eftersom andel positiva svar räknas på olika sätt. Förskolecheferna bedömer på en sexgradig skala och de två mest positiva svaren räknas här samman. Hade de tre mest positiva svaren räknats hade det visat att 95 procent av cheferna bedömer lärandemiljön positiv. Varje resultat ska därför stå och tolkas i förhållande till sig självt som indikator på målet. Som framgår av tabellen syns ingen skillnad i chefernas bedömning sen förra året. Vid närmare studium av förskoleområdena kan dock konstateras att något färre gör en låg bedömning. Dessutom har vi i år två förskoleområden som bedöms uppfylla detta ansvar helt och med hög kvalitet, Trångsund och Utsälje. Förra året var det ingen chef som gjorde den bedömningen. Det bör också tilläggas att lärandemiljöer är det område där det är störst skillnader mellan förskoleområdena utifrån resultat från enkäten till vårdnadshavarna. Förutsättningarna ser förstås olika ut, men samtidigt verkar det inte alltid vara en överensstämmelse mellan vårdnadshavarnas upplevelse och förskolechefernas bedömning, vilket kan bero på skillnader i perspektiv, prioritering och kompetens. Små barns lärande Forsknings- och utvecklingsprogrammet Små barns lärande, som bedrivs tillsammans med tio andra kommuner, Linnéuniversitetet och Ifous (ett fristående forskningsinstitut för förskola och skola) fortlöper enligt plan. Kommunerna har gjort en halvtidsavstämning och i Huddinge visade den bland annat att utvecklingsarbetet på de deltagande förskolorna fick en ordentlig skjuts redan vid första konferensens studiebesök på andra förskolor. I strävan att hitta modeller för dokumentation av barns förändrade kunnande har bland annat centrala begrepp diskuterats och exempel på mallar och stödverktyg håller på att utvecklas. Alla barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan som stödjer deras utveckling och lärande Uppföljning delår 1 Andel förskolechefer som uppger att barn i behov av särskilt stöd får det stöd han eller hon behöver 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 90 Total andel positiva svar - 68 68 89 Förskolechefernas bedömning av om barnen i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver har förbättrats sedan förra året, men fortfarande är bedömningen att målet inte uppfyllts. Bland förskoleområdenas åtgärder lyfts vanligen inte specifika åtgärder kopplade till stöd. Det beror troligen mest på att brister åtgärdas omgående och därför inte syns i den långsiktiga planering som utgörs av det systematiska kvalitetsarbetet. I november 2014 gick alla specialpedagoger på konferensen Specialpedagogik i förskolan och de har också gått internutbildningen Ljus och ljud för alla i förskolan som anordnas av förvaltningens hörselpedagog. Specialpedagogerna är indelade i tre grupper och får handledning en gång i månaden av chefen för förskolans stödverksamhet. Utbildning i tydliggörande pedagogik och autismspektrumtillstånd kommer att påbörjas i april 2015 där ett förskoleområde får en föreläsning, följd av ett handledningstillfälle under ledningen av chefen för förskolans stödverksamhet och specialpedagogen. För närvarande har 109 barn tilläggsbelopp och 19 barn har plats i de inkluderande tal- och språkgrupperna. Av de 109 barn med tilläggsbelopp är det 38 barn som har autism, 31 barn som har medicinska svårigheter och 14 barn som har utvecklingsförsening. Andra diagnoser som 12 DELÅRSRAPPORT 2015

genererat tilläggsbelopp är down syndrom, synnedsättning, hörselnedsättning och CI-inplantat, ADHD samt barn med tal- och språksvårigheter som inte är placerade på tal- och språkavdelningarna. Utvecklingsåtagande - Kompetensutvecklingsinsatser för chefer och personal på tal- och språkavdelningarna. Uppföljning delår 1 Förskolecheferna och personalen vid de inkluderade taloch språkgrupperna har fått utbildning i TRAS vid sex tillfällen och två tillfällen återstår. TRAS är ett observationsmaterial som riktar sig till de hörbara och de tysta aspekterna i barns kommunikations- och språkutveckling. Genom TRAS får personalen en bild av barngruppens språkliga utveckling samtidigt som de kan hålla fokus på varje barns individuella behov. Talpedagogerna deltar i närverksträffar en gång i månaden. Specialpedagogerna kommer att genomgå en utbildning i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i juni. Arbetet pågår därmed enligt plan. Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Uppföljning delår 1 Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns tankar och idéer 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 83 83 83 Flickor - 84 83 83 Pojkar - 82 81 83 Andel förskolechefer som anser att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 95 Total andel positiva svar - 57 53 63 Tabellen visar relativt oförändrat resultat på enkäten till vårdnadshavarna gällande hur förskolan tar tillvara barnens tankar och idéer. Samtidigt framgår det att förskolecheferna bedömer att arbetsformerna utvecklats så att barnens aktiva inflytande gynnas i högre grad än tidigare. Vid närmare granskning kan dock konstateras en liten positiv förändring även hos vårdnadshavarna genom att något fler i år väljer den högsta bedömningen istället för den näst högsta. Det syns däremot inte i summan av de positiva svaren i tabellen ovan. Trots detta är det ändå en stor skillnad mot den positiva förändringen i chefernas bedömning, vilket troligen mest kan förklaras av att vårdnadshavarna inte i samma utsträckning sett utvecklingen av arbetsformerna och dess konsekvenser för tillvaratagandet av barnens tankar och idéer. Det ska också tilläggas att målområdet barns inflytande är ett av två där likvärdigheten är som minst om man ser till vårdnadshavarnas svar. Skillnaderna inom flera av förskoleområdena är alltså relativt stor. Detta talar sammantaget för åtgärder främst med fokus på information till vårdnadshavarna och särskilt i vissa förskoleområden. Över hälften av förskoleområdena har vidtagit åtgärder för att höja måluppfyllelsen för målområdet barns inflytande. Om förskolechefen vidtagit en åtgärd beror mer på chefens helhetsbedömning än på resultat och spridning på resultat från enkäten till vårdnadshavarna. De åtgärder som vidtagits handlar i hög grad om generella insatser som borde öka likvärdigheten och öka barnens inflytande över verksamheten. De barnintervjuer som genomförts på förskolorna har under ett par år visat att barnen främst upplever sig ha inflytande över sig själva och sin lek. På förskolorna finns därför en strävan att låta barnen få mer inflytande även över verksamheten i övrigt. Däremot är det få åtgärder som handlar om att stärka informationen till vårdnadshavarna. Likvärdigheten gällande barns inflytande kan komma att öka av åtgärder som exempelvis genom att organisera stöd via miljöer och handledare samt skapa barnråd och didaktiska modeller för demokratiska och utmanande samtal. Att kontinuerligt reflektera över pedagogernas påverkan i alla aktiviteter är ytterligare ett exempel, liksom att se över processen för hur barnintervjuerna bearbetas. Exempel på åtgärder som kan leda till att barnen ska få mer inflytande över själva verksamheten är att dokumentera och reflektera ihop med barnen, göra barnen mer delaktiga i beslut, upptäcka barnens intressen via barnintervjuer och/eller med kopplingar till läroplanens mål samt att omsätta dessa intressen som en del i undervisningen. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Uppföljning delår 1 Andel föräldrar som känner sig trygga när deras barn FÖRSKOLENÄMNDEN 13

är på förskolan 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 93 92 93 Flickor - 94 94 92 Pojkar - 92 92 93 Andel föräldrar som upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan Total andel positiva svar 95 94 93 94 Flickor 95 95 96 94 Pojkar 95 94 92 93 Resultaten av den enkät som genomförts bland vårdnadshavare i kommunen visar att deras barn känner sig trygga när de är på förskolan. Liksom tidigare år är målområdet normer och värden det som vårdnadshavarna svarar mest positivt på. Målområdet normer och värden omfattar förutom nämndmålet om trygghet också nämndmålen om ökad jämlikhet och att alla barn ska behandlas likvärdigt, vilka redovisas under nästa rubrik. Även likvärdigheten både inom och mellan förskoleområdena är som störst för detta målområde. De goda resultaten kan vara en förklaring till att normer och värden är det målområde där minst antal förskoleområden (drygt en tredjedel) har vidtagit åtgärder. Exempel på vidtagna åtgärder är att arbeta i mindre grupper, zonindela gården, använda allas kunskaper bättre och tydliggöra rutiner i arbete med incidenter och mot mobbning och våldsnormer. En annan förklaring till färre åtgärder kan vara en strävan efter att prioritera att stärka lärandet för att nå en jämnare balans mellan omsorg och lärande, utifrån kritik från Skol-inspektionen år 2012. Både forskning och Skolinspektionens egen rapport (2011:10) visar att det i vissa av landets förskolor förekommer ett behov av ett tydligare fokus på lärande. Huddinges förskolechefer visar detta genom att vidta fler åtgärder för att öka måluppfyllelsen inom målområdet utveckling och lärande än inom normer och värden. Detta kan ha resulterat i att färre förskolechefer än förra året bedömer en mycket god måluppfyllelse inom normer och värden, men det är inte fler än tidigare som uppger en måluppfyllelse som enbart är godtagbar. flickors respektive pojkars vårdnadshavare svarar är alltjämt små på kommunnivå och så även vid jämförelser mellan förskoleområden. Tidigare identifierade skillnader mellan geografiska områden kvarstår dock. Vårby får genomgående lägre resultat medan Flemingsberg och Segeltorp får högre resultat. Bland förskolecheferna är det chefen för Vårby förskoleområde som värderar sin verksamhets kvalitet lägst. Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor Andel föräldrar som upplever att deras barn behandlas likvärdigt oavsett livsvillkor 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 92 91 93 Flickor - 92 91 93 Pojkar - 92 91 93 Detta är ett av två påståenden i förskoleenkäten där flest vårdnadshavare svarat att de instämmer helt (68 procent). I år bedömer fler förskolechefer att deras personal känner till och arbetar aktivt utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling. Fler bedömer också att deras upprättade planer helt och med hög kvalitet uppfyller lagkraven. Samtidigt har detta arbete intensifierats, se utvecklingsåtagandet nedan. Utvecklingsåtagande - Förvaltningen uppdrar till förskolecheferna att under 2015 inkludera Plan mot diskriminering och kränkande behandling i det dagliga arbetet. Under 2015 kommer förvaltningen att särskilt följa upp förskolornas Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning delår 1 Förvaltningen har under våren planerat in uppföljning av förskolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet pågår enligt plan. Ökad jämlikhet Uppföljning delår 1 Resultaten från förskoleenkäten analyseras även utifrån kön- och områdesperspektiv. Skillnaderna mellan hur 14 DELÅRSRAPPORT 2015

Fler nöjda med förskola Andel föräldrar nöjda med sitt barns förskola 2011 2012 2013 2014 Total andel positiva svar 92 90 88 88 Flickor 92 90 89 88 Pojkar 91 89 88 88 Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola 2011 2012 2013 2014 Total andel positiva svar - 88 88 88 Flickor - 89 89 88 Pojkar - 88 87 88 Under den senaste femårsperioden har cirka 90 procent av vårdnadshavarna svarat på en fyrgradig skala något av de positiva svaren att de instämmer helt eller ganska mycket i påståenden redovisade i ovanstående tabell. Dock kan en negativ utveckling anas från 92 procent år 2010 till dagens 88 procent. En majoritet av förskoleområdena har identifierat utvecklingsområden och vidtagit åtgärder för att höja måluppfyllelsen. Alla förskolechefer som tidigare bedömt måluppfyllelsen vara enbart godtagbar har vidtagit åtgärder. Vanligast är åtgärder som handlar om att organisera för en ökad likvärdighet. Nöjdhet är ett av två mål där förskoleområdena har störst spridning avseende resultatet från enkäten till vårdnadshavarna. Åtgärderna handlar exempelvis om genom att ha gemensamt utformade delar i informationsbrev, utveckla underlagen till utvecklingssamtalen samt utveckla olika typer av forum för dialog med vårdnadshavarna. Andra åtgärder handlar om att utveckla användningen av digitala hjälpmedel, att barnen involveras i informationen till vårdnadshavarna och att diskutera och skapa en samsyn kring vissa centrala begrepp som exempelvis undervisning, utveckling och lärande. Ökad delaktighet och gott bemötande Uppföljning delår 1 En viktig förutsättning för att vårdnadshavarna ska kunna vara nöjda med förskoleverksamheten är att de har möjlighet att vara delaktiga. Föräldrarna ska också enligt förskolans läroplan ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan (Skolverket, 2010). Då delaktighet länge varit ett central begrepp i Huddinge kommun har detta komplexa begrepp tydliggjorts genom olika former för delaktighet: information, konsultation, dialog, samarbete och medbestämmande (Huddinge kommun, 2012). Det finns därmed flera olika anledningar till att ställa ett flertal frågor till vårdnadshavarna. Av resultaten nedan framgår dock att skillnaderna från föregående år är små. Största skillnaden är att allt fler vårdnadshavare instämmer helt eller mycket i det påstående som har lägst resultat, dvs. att allt fler upplever sig få veta vad förskolan gör för att stödja deras barn till utveckling och lärande. Andel föräldrar som upplever att de får den information de behöver om förskolans verksamhet 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar 89 87 86 86 Flickor 89 88 86 86 Pojkar 88 87 86 86 Andel föräldrar som upplever att förskolan arbetar för att göra målen i förskolans läroplan kända för dem Total andel positiva svar - 86 84 85 Flickor - 85 85 85 Pojkar - 85 83 85 Andel föräldrar som känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter Total andel positiva svar - 92 92 91 Flickor - 92 92 90 Pojkar - 92 92 92 Andel föräldrar nöjda med utvecklingssamtalen Total andel positiva svar - 84 85 86 Flickor - 84 87 86 Pojkar - 84 83 85 Andel föräldrar som upplever sig få veta vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling och lärande Total andel positiva svar - 81 79 82 Flickor - 82 81 82 Pojkar - 81 78 81 Andel föräldrar som upplever att de vuxna i förskolan visar engagemang för deras barn Total andel positiva svar 93 92 90 90 Flickor 92 93 92 91 Pojkar 93 92 90 91 Som framgår av nedanstående tabell bedömer förskolecheferna att ansvaret för att formerna för samarbete mellan förskola och hem uppfylls i samma omfattning som förra året. Förskolecheferna svarar på en sexgradig skala och summan positiva svar utgörs av andelen som svarat antingen med en 5:a eller 6:a. Skulle FÖRSKOLENÄMNDEN 15

även andelen 4:or räknas med skulle det framgå att 100 procent av förskolecheferna anser att detta ansvar uppfylls Andel förskolechefer som uppger att formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 95 Total andel positiva svar - 62 74 74 Kommunal pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg hade i år en höjd svarsfrekvens på enkäten till vårdnadshavarna jämfört med förra året då genomförande av en webbenkät prövades. Svarsfrekvensen blev 94 procent och är därmed tillbaka på betydligt högre nivåer än inom förskolan. Även resultatet brukar ligga högre än inom förskoleverksamheten och gör så även i år. En tydlig majoritet, 98 procent, svarar positivt på om de är nöjda med verksamheten. En del av förklaringen till de positiva resultaten kan utgöras av den nära relation vårdnadshavare utvecklar med personalen då denne vanligen är en och samma person jämfört med förskola där personalen består av flera. Precis som i förskolan är skillnaderna mellan resultaten för flickornas respektive pojkarnas vårdnadshavare små. Flera resultat har höjts sen förra året. Förskolechefen bedömer att det kan förklaras av den satsning som genomförts på inne- och utemiljöerna genom lärandevandringar. Även det arbete som ligger till grund för revideringen av likabehandlingsplanerna bedöms ha påverkat positivt, både avseende hur vårdnadshavarna och hur personalen ser på miljöerna. Varje familjedaghem ska ta fram utvecklingsområden utifrån varje diskrimineringsgrund utifrån den inne/utemiljö som de erbjuder barnen. Förskolechefen för pedagogisk omsorg skattar däremot sin verksamhet lägre än övriga förskolechefers värdering av respektive förskoleverksamhet. Det kan delvis förklaras av att det inte ställs samma krav på pedagogisk omsorg som på förskola samt att personalen vanligen inte har förskollärarexamen. Förskolechefen arbetar med att involvera vårdnadshavarna alltmer, vilket kan vara en förklaring till att allt fler vårdnadshavare upplever att verksamheten arbetar för att göra målen kända för dem. Med mer kännedom om målen ökar vårdnadshavarnas möjlighet till delaktighet och kan komma att resultera i att de blir alltmer kritiska, vilket skulle kunna bidra till en än mer positiv utveckling av verksamheten. Strategiskt område: Vårby Vårby är en kommundel som kännetecknas av många kvaliteteter med närhet till natur, väl utbyggd kommunal service och närhet till kommunikationer. Samtidigt har Vårby stora utmaningar vad gäller arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Projektet Tillsammans för Vårby fortsätter i år och har tilldelats 60 feriepraktikplatser. Målet med Tillsammans för Vårby är att ungdomar från Vårby jobbar i sitt eget område för att förbättra det. De får arbetslivserfarenhet vilket sänker trösklarna in på arbetsmarknaden, de ökar också stoltheten för sitt eget område och känner ett ökat ägandeskap. Detta leder till ett lugnare och tryggare område där det är fler som bryr sig om både området och de som bor i det. Strategiskt område: Flemingsberg Ett utvecklingsarbete pågår i Flemingsberg och samtliga förvaltningar har fått i uppdrag att genomföra insatser för att stärka området för att öka likvärdigheten mellan kommunens områden. Nytt för i år är systerprojektet Tillsammans för Flemingsberg som startas enligt samma koncept. Även där har 60 feriepraktikplatser tilldelats initialt. 16 DELÅRSRAPPORT 2015

Fler i jobb Samtliga nämnder ska inom sitt ansvarsområde prioritera insatser som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Fler arbetstillfällen Uppföljning delår 1 Antal feriepraktiksplatser 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal) - 124 116 77 Flickor - 77 70 - Pojkar - 47 46 - Fler unga behöver ges en möjlighet till arbetslivserfarenhet och därför är det mycket glädjande att förvaltningen i år kan tilldela fler platser än någonsin, drygt 500 platser. Detta är möjligt genom den utökande budgeten i år och det stora gensvaret från arbetsplatserna vad gäller antal praktikplatser. Söktrycket från ungdomarna är större än någonsin vilket visar vilket behov som finns. En plats inom förskolan är mycket populärt. I år erbjuder 24 förskolor, fördelat på 75 platser, sig att ta emot. Förvaltningen har köpt in ett nytt datasystem för administration. Det nya systemet hanterar de intyg som varje ungdom som slutfört sin feriepraktik får. Fler och växande företag Delmålet Fler och växande företag beskrivs under delmålet Ökad valfrihet under det övergripande målet Bra att leva och bo. Färre försörjningsstödstagare Uppföljning delår 1 Förvaltningen fortsätter medverka till att erbjuda platser inom nämndens verksamhetsområde i projektet 150 Huddingejobb. I mars 2015 finns 12 stycken vuxenarbetare och 1 ungdomsarbetare i förskolans verksamhet. God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Uppföljning delår 1 Kostenheten har tillsammans med representanter från förskoleköken och skolköken arbetat fram en meny för våren och sommaren som uppfyller kraven på god och näringsriktig kost. Vid förslag till produkter rekommenderas i största möjliga mån ekologiskt upphandlade produkter för att öka andelen ekologisk mat. Erbjuda god och näringsriktig kost Uppföljning delår 1 Arbetet har påbörjats med en översikt av de måltider som förskolan tillagar utöver den ordinarie menyn. Vid ett nätverk för måltidspersonal inom förskolan diskuterades specialkoster och en enkät besvarades. 2015. Arbetet med att implementera handlingsplanen påbörjas under våren och fortsätter under hösten 2015. Bättre samverkan kring individer i behov av stöd Uppföljning delår 1 Vårt övergripande samarbete, Samkraft, är en social investering i Huddinges barn och ungdomar. I två av förskolans samkraftsteam arbetar de med samarbetsformer för stöd till utsatta familjer och rutiner för orosanmälan. I ett av dessa områden planerar de för att anordna föreläsningar i området om fetma. I det andra området arbetar de med att förbättra och uppdatera samarbetet mellan förskola och barnhälsovården. Giftfri miljö i förskolan Utvecklingsåtagande - Förvaltningen åtar sig att fortsätta arbetet med giftfri förskola under 2015. Uppföljning delår 1 En handlingsplan för giftfri miljö i förskolan har färdigställts och beslutats av förskolenämnden i februari FÖRSKOLENÄMNDEN 17

Ekosystem i balans Ökad andel miljöanpassade inköp Uppföljning delår 1 Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna 2011 2012 2013 2014 Jan-juni Etappmål Inköpen av ekologiska livsmedel inom förskolan fortsätteratt öka jämfört med 2014 års resultat. För första kvartalet 2015 ligger genomsnittet över förra årets totala resultat. Antalet förskolor som nått målsättningen på 45 procent första kvartalet är 37 stycken jämfört med 29 stycken förra året. Utbildning har erbjudits och kommer att erbjudas av kostenheten inom området och kunskapsutbyte sker på nätverksmöten för måltidspersonal. Totalt (%) 30,1 33,4 33,4 35,4 38,5 Förskolor 37,9 43,2 40,8 43,2 47,6 Ranking i länet 2/16 2/18 2/18 18 DELÅRSRAPPORT 2015

Attraktiv arbetsgivare Uppföljning delår 1 Medarbetarenkätens Medarbetarprofil (mäter medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) 2013 2014 2015 Riktvärde Resultat 80,3 79,2 79.5 75 Enkät Hållbart medarbetarengagemang Motivation Resultat - 78 77 80 Målet mäts genom Medarbetarprofilen i medarbetarenkätten och ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sitt eget ansvar, inflytande, lärande och välmående på arbetsplatsen. Målet mäts också genom den nya enkäten Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) där Motivation mäter förutsättningarna för medarbetarengagemang och är en modell som andra huvudmän använder så att vi kan jämföra resultaten i länet. Detta utifrån att en motiverad medarbetare har goda förutsättningar att engagera sig i sitt arbete, men även i sin organisations helhet. Årets resultat (79,5) visar på en marginell förbättring gällande Medarbetarprofilen i jämförelse med förgående år (79,2) och resultatet ligger över riktvärdet. Alla enheter ska utifrån resultatet av medarbetarenkäten göra utvecklingsplan för sin enhet. Enheterna följer själva upp sin utvecklingsplan utifrån den planering de gör på enheten. Utvecklingsåtaganden - Öka andelen förskollärare Rekryteringen av förskollärare har fortsatt hög prioritet under 2015, då förvaltningen också kommer att öppna nya förskolor som påverkar rekryteringsbehovet ytterligare. Det är också av vikt att vara attraktiv för att kunna behålla de förskollärare vi har i verksamheten. Uppföljning delår 1 I mars 2015 har förskolan 330 anställda förskollärare vilket motsvarar 29 procent. Av dessa är 315 stycken kvinnor och 15 stycken män. Därutöver har förskolan 59 anställda med annan pedagogisk högskoleutbildning (35 procent), varav antalet kvinnor är 50 stycken och antalet män är 9 stycken. Utvecklingsåtaganden - Öka andelen män i förskolan Förskolan som attraktivt yrkesval och arbetsplats för män har fortsatt prioritet för att förskolan att kunna behålla och rekrytera fler män till verksamheten. Uppföljning delår 1 Förskolan har i mars 2015 totalt 1311 anställda, av dessa är 1239 kvinnor och 72 män. Detta inkluderar även de som inte arbetar i barngrupp såsom städ- och kökspersonal. Utvecklingsåtaganden - Stärka karriärvägar för skickliga pedagoger. Förskolan kommer att fortsätta att utveckla pedagogik och metodik vilket ger möjligheter att organisera på olika sätt och ta tillvara på den kompetens förskolans medarbetare har. Förskolan kommer att fortsätt erbjuda olika karriärmöjligheter. Uppföljning delår 1 Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Engagerade och professionella chefer Uppföljning delår 1 Medarbetarenkätens Ledarskapsprofil (mäter ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) 2012 2013 2014 Riktvärde Resultat 74,3 76,0 75,4 68 Hållbart medarbetarengagemang Ledarskap Resultat - - 77 77 Målet mäts genom medarbetarenkätens Ledarskapsprofil som ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sin närmaste chefs ledarskap. Målet mäts också genom den nya enkäten Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) där delindex Ledarskap utvärderar den närmaste chefens förmåga att såväl ge förutsättningar för att öka medarbetarengagemanget som deras förmåga att ta tillvara engagemanget i verksamheten. Årets resultat visar en marginell förbättring av resultatet gällande Ledarskapsprofilen (75,6) i jämförelse med förgående år (75,4), och resultatet ligger över riktvärdet. Alla enheter ska utifrån resultatet av medarbetarenkäten göra utvecklingsplan för sin enhet och följa upp planen. Utvecklingsåtaganden - Stärka cheferna i sitt uppdrag. Inom ramen för förskolechefsgruppen kommer ledningsutbildning att erbjudas. Chefsprogram och andra utbildningar erbjuds också i kommunen. FÖRSKOLENÄMNDEN 19

Rektorsutbildning är en annan utvecklingsmöjlighet som förskolechefer kan delta i för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Uppföljning delår 1 Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Utvecklingsåtaganden - Fokusera på det pedagogiska ledarskapet. Genom arbetet med pedagogisk plattform och de tre prioriterade områden sätter förvaltningen fokus på det pedagogiska ledarskapet och utveckling av lärandet i förskolan. Uppföljning delår 1 Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Goda förutsättningar Uppföljning delår 1 Medarbetarenkätens Prestationsnivå 2013 2014 2015 Riktvärde Totalt 76,3 75,8 76 70 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Totalt - 80 78 - Sjukfrånvaron (total) Totalt (%) 8,4 9,5 10,5* 6,1 Kvinnor 8,5 9,6 10,7* Män 5,9 7,7 6,0* Korttidssjukfrånvaron Totalt (%) 3,5 3,5 3,8* - Kvinnor 3,4 3,5 3,8* Män 4,2 3,7 4,4* *Siffran redovisar genomsnitt för januari mars 2015 Målet goda förutsättningar mäts genom medarbetarenkätens Prestationsnivå, som är ett samlat mått för resultatet av hela medarbetarundersökningen, samt sjukfrånvaron. Den nya enkäten Hållbart Medarbetarengagemang Totalt mäter organisationens förmåga att främja, ta tillvara, och bygga vidare på medarbetarnas engagemang. Årets resultat av Prestationsnivån visar en marginell förbättring (76) i jämförelse med förra årets resultat (75,8). Resultatet ligger över riktvärdet som visar att organisationen har förmåga att främja, ta tillvara på och motivera medarbetarna och där det finns vilja, engagemang och att förutsättningarna att utföra sitt arbete är mycket goda. Alla enheter ska utifrån resultatet av medarbetarenkäten göra utvecklingsplan för sin enhet. Enheterna följer själva upp sin utvecklingsplan utifrån den planering de gör på enheten. Utvecklingsåtaganden - Införande av nytt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket syftar till att förtydliga Huddinge kommuns arbetsgivarerbjudande och öka andelen som ser Huddinge kommun som en tänkbar arbetsgivare. Kommunikation om arbetsgivarerbjudandet ska ske externt och internt och leda till större enhetlighet och igenkänning. Det bidrar till att säkerställa personalförsörjningen och attrahera och behålla bristyrkesgrupper, såsom bland annat förskollärare. Uppföljning delår 1 Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Utvecklingsåtaganden - Kommunicera etisk kod och klargöra värdegrund utifrån pedagogisk plattform Under 2014 kommer en etisk kod att föreslås gälla för hela kommunen samtidigt som förvaltningen arbetar med värdegrund utifrån skollag, läroplaner och den pedagogiska plattformen. Detta arbete fortsätter under 2015. Uppföljning delår 1 Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Utvecklingsåtagande - Systematisera rehabiliteringsprocessen och sänka sjukfrånvaron. Under 2015 kommer åtgärder vidtas avseende rehabiliteringsprocessen, bland annat anvisningar, utbildningar och systemstöd. Insatser för att sänka sjukfrånvaro ska fortsätta att riktas till de arbetsplatser som har hög sjukfrånvaro. Uppföljning delår 1 Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Utvecklingsåtagande - Utveckling av systematiskt arbetsmiljöarbete. Under 2014 pågår ett projekt avseende utveckling av Huddinges systematiska arbetsmiljöarbete. Under 2015 kommer ett ny integrerad process för systematiskt arbetsmiljöarbete att införas i förskolan i enlighet med projektets förslag. 20 DELÅRSRAPPORT 2015

Uppföljning delår 1 Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå FÖRSKOLENÄMNDEN 21

Sund ekonomi En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. Budgethållning Förskoleområdenas ekonomi har stor betydelse för hur förskolenämndens ekonomi ser ut. Budgetförutsättningar i ramen innehöll en pris- och löneuppräkning med 2 procent. Budgethållning Nämndens resultat (mnkr) Utvecklingsåtaganden 2013 2014 2015 prognos Etappmål 5,1 6,9-6,0 0,0 - Att anordna utbildning i ekonomifrågor kommungemensamt för godkännare och attestanter som avser redovisning och ekonomiadministrativa rutiner. Uppföljning delår 1 Utbildning för attestanter och godkännare kommer genomföras enligt plan. Utvecklingsåtaganden - Fortsätta implementeringen av det kommungemensamma budget- och prognosverktyget i syfte att kvalitetssäkra uppföljningen och ge ett bättre stöd till cheferna. Uppföljning delår 1 Alla förskolechefer har inför delårsrapport 1 lagt sin prognos i det nya kommungemensamma budget- och prognosverktyget. Inför arbetet utbildade förvaltningen förskolechefer och berörda administratörer i verktyget. Det fanns även workshops dit alla kunde komma och få stöd i sitt arbete. Förvaltningen fortsätter att driva ett utvecklingsarbete tillsammans med övriga förvaltningar i syfte att förbättra budget- och prognosverktyget. Utvecklingsåtaganden - Införa tydligare regler för hur över- och underskott ska hanteras inom förvaltningen. Uppföljning delår 1 Förvaltningen lade ett förslag till hantering av överskott och underskott för de kommunala enheterna i samband med verksamhetsplanen inför 2015. Förskolenämnden beslutade i ärendet i november 2014 enligt följande: Överskott: förskoleområden får max ta med sig 5 procent av sin budgetomslutning. Underskott: För att enheternas samlade underskott ska minska föreslår ekonomiavdelningen att avbetalning av underskott läggs in i områdets budget. Avbetalningsplaner om tre år införs, vissa undantag kan dock förekomma. Avbetalningen kommer att läggas in i respektive budget och även kostnadsföras i redovisningen varje månad. Detta medför att områdena kommer att behöva ta hänsyn till tidigare års underskott och göra konkreta åtgärder i sina budgetar. Detta kan komma att medföra vissa konsekvenser. Utvecklingsåtaganden - Upprätthålla aktuella informationskanaler exempelvis ekonomiguiden. Uppföljning delår 1 Inga nya resultat att rapportera. Utvecklingsåtaganden - Stödja verksamheten genom att ha dialoger med enheter och avdelningar. Uppföljning delår 1 Förvaltningen har löpande dialoger med förskolechefer som har behov av det. Inför delårsrapport 1 har förvaltningen träffat 12 av 20 förskolechefer för en fördjupad diskussion kring ekonomi, personal och barnantal. Alla har svarat på samma frågor skriftligt och lagt sin prognos i det nya uppföljningssystemet. Förvaltningen har sammanställt prognoserna och kommer att boka in nya möten för att följa upp ekonomin ytterligare framöver och innan delårsbokslutet i augusti. Långsiktig balans För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans är det viktigt att ha kunskap om befolkningsprognos, förändringar i kommunens invånarregister samt när i tid och vilka förskolor föräldrarna önskar. Denna kunskap är också viktig för användningen av kommunens lokaler. Utvecklingsåtaganden Informera om vikten av att följa avtal samt fortsätta implementering av införandet av elektronisk handel. 22 DELÅRSRAPPORT 2015

Uppföljning delår 1 Förvaltningen har uppmärksammat om vikten av att följa avtal i dialogerna i mars. Under dialogerna diskuterades kring vilken avtalstrohet respektive område har samt i vilken omfattning områdena beställer genom Proceedo. Avtalstroheten är på 87 procent inom förskolenämnden. Det finns en medvetenhet hos förskolechefer och beställare inom förskolan om vikten av att handla genom avtal. Utvecklingsåtaganden Effektivt lokalutnyttjande och få fram verksamhetslokaler i god tid genom att komma in tidigare i planeringsprocessen för nybyggnation och planering av nya områden. Uppföljning delår 1 Förvaltningen har arbetat tillsammans med kommunstyrelsen för att få fram en intern modell för förskolans verksamhet. Modellen bygger på uppskattat antal platser i förhållande till befolkningsprognoserna och är uppdelat per geografiskt område. Utvecklingsåtaganden På sikt är ett åtagande att göra en kapacitetsbedömning av förskolans lokaler. Uppföljning delår 1 Inga nya resultat att rapportera. Kapacitetsbedömningen är tänkt att genomföras av en extern aktör och syftar till att få ett underlag för att ta hänsyn till lokalernas utformning och till exempel ventilation vid bedömning av hur många barn respektive förskola kan ta emot. Utvecklingsåtaganden Att utveckla ekonomistyrning genom att anpassa resursfördelningsmodellen utifrån nya förutsättningar och genom att jämföra sig och benchmarka med andra kommuner. Uppföljning delår 1 Inga nya resultat finns att rapportera. Budgetåret 2015 Förskolenämnden har ett positivt resultat om 4,6 mnkr efter tre månader. Årsprognosen beräknas till ett underskott om 6,0 mnkr. Underskottet beror delvis på att förvaltningen öppnat förskolor som Segelbåten och Korpen då alla barn i kön skulle beredas plats i verksamheten. Vidare beräknas ett underskott för Nattviolens verksamhet och för att kunna vidta nödvändiga åtgärder efter vattenskador och ventilationsarbeten. Förvaltningen och ett förskoleområde vill använda tidigare års överskott (motsvarande sammanlagt 2,9 mnkr). Förvaltningen planerar att använda tidigare års överskott till genomförande av utbildningar till barnskötare (1,3 mnkr), Förskolelyftet 2 (0,1 mnkr) samt till gemensamma projekt om lärplattor (0,2 mnkr) och små barns lärande (0,1mnkr) och försteförskollärare (0,1 mnkr) samt HBTQ utbildning (0,2 mnkr). Det finns också ett förskoleområde som vill använda tidigare års överskott (0,9 mnkr) för en gemensam utbildningsinsats. Höstens placeringar är osäkerhetsfaktorer i prognosen, detta gäller särskilt i de nya förskolorna som startar under hösten. Andra osäkerhetsfaktorer är förändringen av semesterlöneskulden och de initiala kostnaderna för samordnad varudistribution. Förändringar i regeringens vårproposition som syftar till att minskade barngruppernas storlek och ökade anslag till omsorg på obekväm arbetstid kommer att påverka verksamheten och ekonomin positivt. Resultaträkning, mkr Utfall per mars 2015 Prognos helår 2015 Utfall per mars 2014 Taxor och avgifter 17,7 70,8 17,2 Försäljning av verksamhet 1,1 1,8 0 Bidrag 17,1 67,4 17,2 Övriga intäkter 0,6 2,0 0,5 Intern resursfördelning 131,1 519,1 125,1 Verksamhetens intäkter 167,5 661,0 160,0 Personal 117,9 496,8 113,0 Lokal 20,0 82,1 19,5 Bidrag kostnader 0,6 2,3 0,8 Köp av verksamhet 69,4 280,0 64,4 Konsulter och inhyrd personal 2,7 6,6 2,2 FÖRSKOLENÄMNDEN 23

Varor och tjänster 10,9 42,5 11,6 Kapitalkostnad 0,7 2,2 0,7 Övriga kostnader 0 0 0 Intern resursfördelning 131,1 522,5 125,2 Verksamhetens kostnader 353,3 1348,9 337,3 Nettokostnad 185,8 769,3 177,3 Budget, netto 763,3 Årets resultat 0,0-6,0 0,0 varav uttag Eget kapital -2,9 Balansresultat 0,0 0,0 0,0 IB Eget kapital UB Eget kapital Intäkterna har ökat mellan åren. Det finns fler barn i verksamheten jämfört med motsvarande tid 2014 och det påverkar framförallt taxeintäkterna. Ökningen av barn har skett inom kommunal regi främst och därmed ökar intäkterna för enheterna via den interna resursfördelningen. Utfall/prognos per verksamhetsområden, mnkr Utfall per mars 2015 Avvikelse per mars 2015 Avvikelse prognos helår 2015 Utfall per mars 2014 Förändring 2015-2014, % Nämnd och ledning 1,8 0,1 0 1,7 4,0% Förskoleverksamhet 184,0 4,5-6,0 175,6 4,8% Summa netto 185,8 4,6-6,0 177,3 4,8% Kommentar till utfall efter tre månader Förskolenämnden har ett överskott om 4,6 mnkr efter tre månader. Nämnd och ledning Under nämnd och ledning finns kostnaderna för förskolenämnden, ledningen för förskoleverksamheten och stödverksamheten samt gemensamma IT-kostnader. Efter tre månader är resultatet positivt om 0,1 mnkr. Förskola, familjedaghem och öppen förskola Verksamheterna förskola, familjedaghem och öppen förskolan har ett överskott om 4,5 mnkr per den 31 mars. Överskottet finns inom fler områden. Resultat efter tre månader mnkr Förskoleområden 0,4 Stödverksamheten 1,3 Resursfördelning 0,3 Lokaler 0 Taxor och avgifter 0,3 Övrigt 2,2 SUMMA 4,5 Förskoleområdena har ett överskott om 0,4 mnkr efter tre månader. Stödverksamheten visar också ett positivt resultat vilket beror på en buffert för tilläggsbelopp, motsvarande 3 mnkr, för barn som börjar under året som har omfattande behov av särskilt stöd. I snitt har det funnits 26 färre barn än beräknat i verksamheterna under årets första tre månader. Mättidpunkten är den första i varje månad. I januari har de nya barnen inte hunnit börja den första utan de skrivs in efter helgerna, runt den 7 januari vilket bidrar till att antalet barn i snitt är lägre än beräknat. Färre barn i verksamheterna innebär ett positivt ekonomiskt resultat om 0,3 mnkr för perioden fram till mars. Periodens kostnader och intäkter är periodiserade till stor del. Budget för löneöversyn och semestertillägg finns inte med i perioden, detsamma gäller semesterlöneskuldens förändring som kommer att belasta resultatet vid delår 2 då det kommunstyrelsen tar fram en prognos. Förutsättningen för all ersättning till fristående förskolor och pedagogisk omsorg ska utbetalas månadsvis är att registreringsbevis för gällande år har skickats in till förvaltningen. Alla har inte lämnat in detta och därmed håller förvaltningen inne utbetalningar motsvarande 0,3 mnkr. 24 DELÅRSRAPPORT 2015

Prognos för helåret Nämnd och ledning Förvaltningen bedömer att nämnd och ledning kommer nå nollresultat vid årets slut. Förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola Förvaltningen prognostiserar ett underskott om 6,0 mnkr. Underskottet beror delvis på att förvaltningen öppnat förskolor för att ge plats till de barn som står i kö under våren, enligt beslut i förskolenämnden i november. Hos förskoleområdena finns också andra underskott som har olika förklaringar. Förvaltningen önskar använda 2,9 mnkr av tidigare års överskott till genomförande av utbildningar till barnskötare, Förskolelyftet 2 samt till gemensamma projekt om lärplattor och små barns lärande. Det finns också ett förskoleområde som vill använda tidigare års överskott för en gemensam utbildningsinsats. Osäkerhetsfaktorer i prognosen är löneöversynen, placeringarna framöver, förändringen i semesterlöneskulden, kostnader för samordnad varudistribution samt förändringar till följd av vårpropositionen. Segelbåten öppnades i mars och beräknas vara öppen i kommunal regi till augusti. Det finns möjlighet att ta emot cirka 30 barn i lokalerna men som mest kommer förskolan ha 20 barn. Förskolan tar emot barn löpande och med kort varsel. Underskottet beror på beredskapen och lokalhyran. Korpens förskola är också en förskola som använts för att klara av att ta emot barn med garanti under våren. Prognoser för 2015 Garantibarn inklusive Segelbåten, Korpen Övriga underskott förskoleområden Mnkr -1,0-2,1 Användande tidigare -2,9 års överskott Lokaler 0 Stödverksamhet 0 Resursfördelningen 0 SUMMA -6,0 Förskoleområden Förvaltningen har under årets tre första månader kontinuerligt följt förskoleområdenas ekonomi. Utifrån detta har förvaltningen valt att träffa 12 förskolechefer för ekonomidialog. Samtliga förskoleområden har lämnat en prognos. Vid oklarheter har förvaltningen haft kontakt med respektive chef för mer information. Det sammanlagda underskottet beräknas bli 6,0 mnkr. Av det står garantiförskolorna för 1,0 mnkr och övriga förskoleområden för 2,1 mnkr. Användande av tidigare års överskott beräknas till 2,9 mnkr och bidrar också till det totala underskottet som prognostiseras till 6,0 mnkr. Orsaker till underskott och åtgärder för en ekonomi i balans Det är 12 av 20 förskolechefer som lämnar en negativ årsprognos. Dessa är Snättringe, Vårby, Segeltorp-Utsälje. Segeltorp 2 (Segelbåten), centrala Flemingsberg, Kästa förskola och skola, Fullersta 1 och 2, Trångsund, pedagogisk omsorg inklusive öppna förskolor och Nattviolen samt specialförskolorna inklusive Atlas och Vihem. Snättringe beräknar ett underskott på grund av flera resurser i verksamheten. Vårby förskoleområde beräknar betydligt färre barn i verksamheten på förskolan Nyckelpigan. Området har också hög sjukfrånvaro som kan leda till ökade kostnader. Segeltorp-Utsälje förskolor beräknar ett underskott om på grund av högre löneökningar än beräknat samt för garantibarnen. Underskottet för garantibarnen beror på att vissa inventarier har köpts in samt att personaltätheten har ökats till följd av de nya barnen. Segeltorp 2 innefattar endast Segelbåtens förskola som tidigare nämnts är en garantiförskola som öppnats för att bereda plats för de nya barnen. Förskolan har också köpt in inventarier för att inreda förskolan. Segelbåten är vidare en förskola med bara två möjliga avdelningar utan eget tillagningskök vilket ger dyrare kostnader för maten. Segelbåtens förskola avslutas som kommunal förskola efter sommaren. I centrala Flemingsberg finns den andra förskolan, Korpen som enbart öppnats för att bereda plats för barn med garanti under våren. Det har också skett två vattenskador på förskolan Lejonet som gett merkostnader i form av extra personal, städkostnader samt visst nytt material. Kästa förskola och skola öppnar i augusti. Förskolan är tänkt för 100 barn men beräknas inledningsvis ha cirka 45-50 barn vid förskolans öppnande för att sedan fylla på med barn successivt. Under hösten väntas fler barn och en del personal finns redan på plats från augusti. Det finns osäkerheter i prognosen utifrån antalet placerade barn och bemanningen. Fullersta 1 beräknar ett underskott utifrån det som hittills kommit fram vad gäller antal barn men ser över sin organisation för att komma till rätta med underskottet. Fullersta 2, har barn i behov av stöd och behöver fler resurser och beräknar utifrån det ett mindre underskott. FÖRSKOLENÄMNDEN 25

Förskolechefen beräknar också ett underskott på grund av de extra barn som har fått plats under våren. Underskottet för garantibarnen beror på att vissa inventarier har köpts in samt att personaltätheten har ökats till följd av de nya barnen. Trångsunds förskoleområde kommer att stänga Tvättbjörnen under juni till augusti på grund av ventilationsarbeten. Under tiden blir det färre barn då intaget av nya barn inte kommer att ske förrän i september. Det går inte att förändra personalbemanningen under en kort period för att möta färre barn under sommaren. Pedagogisk omsorg, öppna förskolor och Nattviolen, har ett underskott beroende på Nattviolen då antalet barn har ökat. Det behövs en bemanning under alla kvällar, nätter och helger. Specialförskolor inklusive Atlas och Vihem prognostiserar ett underskott. De vill använda tidigare års överskott för att ha möjlighet till att finansiera en utbildningsinsats för att öka kvalitén i förskolområdet. Förskoleområdena prognostiserar ett underskott om 2,1 mnkr, utöver de 1,1 mnkr som garantiförskolorna står för. Förskolans stödverksamhet Förskolans stödverksamhet organiserades om förra året. Budgeten förstärktes inför 2015. Nu finns tillgång till specialpedagoger i varje kommunalt förskoleområde. Samtidigt skedde en förändring av den kommunala tal- och språkförskolan som utökades till fler inkluderande tal och språkavdelningar. Avdelningarna finns nu på förskolorna Fugan (Skogås), Rosenhill (Flemingsberg), Vihem (Stuvsta) och Nyckelpigan (Vårby). Antalet barn med taloch språksvårigheter på de inkluderande tal- och språkavdelningarna är cirka 20 barn vilket är 8 fler än innan omorganisationen. Efter tre månader är resultatet för förskolans stödverksamhet 1,3 mnkr vilket innefattar en buffert för tilläggsbelopp till barn med omfattande behov av särskilt stöd som börjar under senvåren och hösten. Prognosen för helåret beräknas till ett nollresultat. Resursfördelning och antal helårsinskrivna barn Förvaltningen beräknar att det kommer finnas 7074 helårsinskrivna barn under året. Det är lika många som beräknades i verksamhetsplanen. Det finns dock en osäkerhet kring placeringarna framöver, hur många som säger upp sina platser till sommaren och även hur höstens placeringar ser ut. Övrigt inom förskolenämnden Förvaltningen vill använda tidigare års överskott till genomförande av utbildningar till barnskötare, förskolelyftet 2 samt till gemensamma projekt om lärplattor och små barns lärande. Nattviolen Nattviolen startade som försöksverksamhet i augusti 2013. Försöksverksamheten pågick under ett år och utvärderades sedan. Inför 2015 sänktes anslaget från Kommunfullmäktige med 1,0 mnkr utifrån att verksamheten hade ett stort överskott under 2014. Under 2015 har barnantalet ökat och verksamheten behöver en bemanning under i stort sett varje kväll, natt och helgdag. Underskottet beräknas till 0,3 mnkr under 2015. Det fanns åtta inskrivna barn i verksamheten under april 2014 och ett år senare finns det nu 15 inskrivna barn i verksamheten. Investeringar, mnkr Budget 2015 Utfall per mars 2015 Prognos helår 2015 Ej utfördelade 2,2 0,2 2,1 Nätverk 0,5 0,2 0,3 Väktaren 0,2 0,1 0,2 Talldalen 0,1 0 0 Spiran 0,4 0,3 0,4 Kästa 1,3 0 1,3 Utsikten 1,3 0 1,3 Nytorps mosse 1,3 0 1,3 Segelbåten 0 0,2 0,2 Summa netto 7,1 1,0 7,1 Investeringsanslaget för förskolenämnden uppgår till 7,1 mnkr. Hittills har 1,0 mnkr använts. Förskolan Segelbåten öppnade i mars, vilket inte var planerat i samband med verksamhetsplanen. Tre förskolor kommer att öppna under året eller vid årsskiftet 2015/2016, Kästa, Nytorps mosse och Utsikten. Eventuellt kommer också Vista gårds förskola att öppna men beslutet är inte fattat så prognosen kommer att förändras till delårsrapport 2. Lokaler Uppföljning delår 1 Förskolenämndens arbete fortlöper i enlighet med lokalförsörjningsplanen. Förvaltningen gör bedömningen att kostnadsökningen för lokalhyror under 2015 ryms inom årets resursfördelningsram på 4,2 mnkr. Produktion pågår av en ny passivhusförskola med fem avdelningar i Kästa, Kästa förskola och skola. Planerad verksamhetsstart augusti 2015. Projektet fortlöper enligt planering, inga kända avvikelser gällande hyreskostnad eller tidplan. Ökad 26 DELÅRSRAPPORT 2015

tillkommande delårshyreskostnad beräknas till 0,9 mnkr under 2015, resterande 1,2 mnkr belastar 2016. Produktion pågår av en ny förskola med fem avdelningar i Trångsund, förskolan Nytorps Mosse. Verksamhetsstart planeras till november 2015. Projektet fortlöper enligt planering, inga kända avvikelser gällande hyreskostnad eller tidplan. Ökad tillkommande delårshyreskostnad beräknas till 0,2 mnkr under 2015, resterande 2,4 mnkr belastar 2016. Till följd av fortsatt bostadsexploatering i Vistabergsområdet är efterfrågan fortsatt stor på förskoleplatser, i dagsläget saknas cirka 100 platser inför hösten 2015. Det gäller både nyplaceringar och barn som står i byteskö från andra placeringar i kommunen till Vistabergsområdet. Beslut om hyra av nuvarande skolpaviljong vid Vistaskolan för fyra avdelningar togs i nämnden i april. Beräknad start från mitten av juli 2015, ökad tillkommande delårshyreskostnad på cirka 0,8 mnkr uppstår 2015, resterande 1,0 mnkr belastar 2016. På grund av ökat behov av förskoleplatser i Segeltorp har tillfälligt under vårterminen två förskoleavdelningar startat i tidigare Segelbåtens lokal. Ökad tillkommande hyra med 0,3 tkr belastar 2015. Från augusti 2015 planerar en fristående utförare överta driften av verksamheten. Ombyggnad och upprustning av kök i förskolan Draken, i Stuvsta. Investeringsärende till nämnden under april. Hyreskostnaden för ombyggnaden blir 0,2 tkr högre än vad som tidigare beräknats. Bland annat kommer kapacitet finnas för att kunna producera och leverera cirka 70 extra portioner mat till annan förskola med mottagningskök. Utredning genomförd gällande renovering av kök utifrån anmärkning från Miljöförvaltningen på förskolan Apelsinen i Fullersta. Kostnaden uppskattas till cirka 0,3 tkr. Utredning gällande förbättrings- och upprustningsåtgärder av fyra förskolors lekgårdsmiljö pågår, arbetet planerar att genomföras under året. Minskad lokalkostnad med 0,3 tkr uppstår genom att hyra för stödteamets lokal på Patron Pers väg bortfaller från och med mars 2015. FÖRSKOLENÄMNDEN 27

Systematisk kvalitetsutveckling Utveckling i projektform Viktigt att samarbeta och lära av andra Uppföljning delår 1 Förvaltningens verksamhetsövergripande projekt språkutveckling, matematikutveckling och IT i undervisningen fortskrider. De tre projekten befinner sig i en analysfas. En sammanställning och analys utifrån kartläggningen sker under våren 2015. Läs mer under Utbildning med hög kvalitet. Strategi för e-utveckling Uppföljning delår 1 Förvaltningen har under våren 2015 publicerat en redovisning av förskolekön på Huddinge kommuns hemsida. Redovisningen av förskolekön visas per förskola och den är indelad i geografiska områden. Uppgifterna som ligger till grund för redovisningen av förskolekön kommer att uppdateras en gång i månaden och nu visas kön med de som har ansökt om förskoleplats fram till den 1 september 2015. Uppföljning delår 1 Förskoleprojektet, Utveckla Kreativa Språkkunskaper genom Konstnärliga uttryck, som är ett samarbete mellan Sverige och Danmark har fortsatt enligt plan och avslutas under våren 2015. Representanter från förskolan medverkade vid avslutningskonferens/utställning i mars Kongens Lyngby utanför Köpenhamn. Syftet med projektet är att barn ska få uppleva drama, bild och musik och sedan berätta om sina upplevelser med hjälp av drama, musik och bild. Strategiskt område: E-förvaltning Uppföljning delår 1 Arbetet är för närvarande pausat och återupptas under hösten 2015. Intern kontroll Mål och uppdrag som risken kopplar till Risk/ oönskad händelse Riskreducerande åtgärder Ansvarig Uppföljning av åtgärderna Skolinspektionens tillsyn 2012 Mål: Utbildning med hög kvalitet Ingen balans mellan omsorg och lärande utifrån Skolinspektion ens tillsyn. - Utbildningsinsatser. - Uppföljningsdialoger. - Studiebesök. - Nätverk. Verksamhetsch ef för förskola i samarbete med förskolechefer - Systematiskt kvalitetsarbete. - Delårsrapporter samt verksamhetsberättelse 2015 Uppföljning delår 1 Arbetet pågår i samband med kvalitetsuppföljningarna. Se även under Utbildning med hög kvalitet avseende de insatser och utbildningar som genomförs. Kompetensförsörjnin g Mål: Utbildning med hög kvalitet och Attraktiv arbetsgivare Ej nå nationella mål på grund av brist på behöriga förskollärare. - Stärka arbetsgivarvarumärket. -Erbjuda utbildning för obehöriga barnskötare. - Nätverket Män i förskolan. Verksamhetsch ef för förskola i samarbete med förvaltningens personalchef och kommunikations chef - Verktyget KOLL. - Delårsrapporter samt verksamhetsberättelse 2015 Uppföljning delår 1 Se avsnittet attraktiv arbetsgivare. 28 DELÅRSRAPPORT 2015

Lokalförsörjning Mål: Bra att leva och bo Risk att inte målet Valfrihet kan infrias på grund av Brist på lokaler i förhållande till efterfrågan i vissa områden - Förtäta samarbetet mellan lokalenheten, Huge och miljö och samhällsbyggnadsförvaltni ngen för att ta fram markanvisningar för förskolor och skolor så att projektering för nya områden och uppförande av förskolor ligger i fas med inflyttning. Chef för lokalenheten i samarbete med verksamhetsche f för förskolan - Kön till förskola följs upp månadsvis vid varje nämndsammanträde. - Delårsrapporter samt verksamhetsberättelse 2015. IT-support för verksamhetssystem Mål: Utbildning med hög kvalite Enheterna kan inte använda systemen som stöd i verksamheten. - Se över organisation för IT-support på Buf IT. Utvecklingschef - Delårsrapporter samt verksamhetsberättelse 2015 Uppföljning delår 1 Förvaltningens avdelning IT support har utökats med en halvtidstjänst. Lokalförsörjning Mål: Bra att leva och bo Brist på lokaler utifrån efterfrågan i vissa områden. - Projektering för nya områden och uppförande av förskolor bör ligga i fas med inflyttning. Förvaltningen arbetar för att komma in tidigare i processen för ombyggnationer och nybyggnationer. - Nära samarbete med miljö och samhällsbyggnadsförvaltni ngen, lokalenheten på KSF och Huge Fastigheter AB. Chef för lokalenheten i samarbete med verksamhetsche f. Kön till förskola följs upp månadsvid vid varje nämndsammanträde samt uppföljning i verksamhetsberättelsen för 2015. Avtalstrohet Mål: Sund ekonomi Höga kostnader samt ineffektiva processer och negativ publicitet för kommunen. - Fortsatt utbildning i Proceedo. - Fortsatt utveckling av sökverktyget för avtal. - Öka kompetensen och supporten vad gäller direktupphandling. - Utöka uppföljningen av genomförda inköp och införa en administrativ avgift på 300 kr/per inköp utanför avtal. Upphandlingsen heten och redovisningsavd elningen på KSF i samarbete med ekonomer Uppföljningar ska ske i delår 1 och 2 samt verksamhetsberättelsen. Uppföljning delår 1 Vid dialoger med verksamhetschefer tas frågan upp och ekonomerna informerar om avtalstroheten. Uppföljning av genomförda inköp sker varje kvartal. Upphandlingsenheten ska ha utbildning för direktupphandlingar och har planerat för detta inför året. Utbildningsbehov i redovisningsfrågor, inköp mm Mål: Sund ekonomi Höga kostnader, ineffektiva processer och negativ publicitet för kommunen. - Utbildning i redovisningoch ekonomifrågor samt inköp mm. - Uppdatera ekonomiguiden samt göra den känd i organisationen. Redovisningsav delningen på KSF tillsammans med ekonomer. Uppföljningar och utvärdering ska ske i delår 2 samt verksamhetsberättelsen. Uppföljning delår 1 Utbildningarna påbörjas senare under året. Aktivering gällande investeringar Mål: Sund ekonomi Felaktig redovisning. Förvaltningen följer inte god redovisningss - Tydliggöra rutiner för hanteringen av investeringar. - Utveckla kapitalkostnadsberäkninge Redovisningsav delningen på KSF tillsammans med ekonomer. Uppföljningar och utvärdering ska ske i delår 1 och 2 samt verksamhetsberättelsen. FÖRSKOLENÄMNDEN 29

ed. n som ska kunna ske med automatik. Uppföljning delår 1 Arbetet pågår men är ännu inte klart. En väl fungerande registratur Mål: Effektiv organisation På grund av ökad mängd inkommande och utgående ärenden räcker inte befintliga personella resurserna för att utföra arbetet. - Se över organisation för registratur. - Se över processerna kring registratur. Biträdande utbildningsdirekt ör. Uppföljning delår 1 Under senare delen 2014 och en bit in på 2015 har registraturen på barn- och utbildningsförvaltningen varit underbemannad, vilket till viss del påverkat kvaliteten. Situationen är nu åtgärdad och personella resurser motsvarande ytterligare en halvtidstjänst har tillsatts. Översyn av organisation och processer för registratur har ännu inte påbörjats men bedömning görs att arbetet med detta kommer att påbörjas under året. 30 DELÅRSRAPPORT 2015

Verksamhetsstatistik nyckeltal Verksamhetsstatistik 2013 2014 2015 Kommunal förskola 4588 4700 4926 Kommunal pedagogisk omsorg 129 76 36 Fristående förskolor 1649 1669 1690 Fristående pedagogisk omsorg 163 193 233 Interkommunala placeringar 188 200 182 Specialförskola 28 20 7 SUMMA 6744 6858 7074 Förvaltningen prognostiserar att det kommer finnas 7074 helårsinskrivna barn under 2015. Om prognosen håller innebär det 216 fler barn jämfört med 2014. Prognosen kan ses som något osäker eftersom höstens placeringar inte är klara och två stora förskolor öppnar under hösten. Det finns också en osäkerhet hur många föräldrar som säger upp sin plats under sommaren innan barnet ska börja i förskoleklass. Befolkning Befolkning 1 5 år 1 april 2014 8 april 2015 Vårby 866 839 810 Segeltorp 905 837 885 Flemingsberg 1204 1301 1315 Trångsund 697 696 725 Skogås 968 1015 1020 Sjödalen/Fullersta 1851 1868 1925 Stuvsta 1144 1090 1130 Rest 4 3 0 SUMMA 7639 7649 7810 Befolkningspr ognos 31 dec 2015 Befolkningen i åldern 1 5 år har inte ökat med fler än 10 barn mellan 2014 och 2015, i april. Den nya befolkningsprognosen som precis presenterats anger att det kommer bli en ökning av barn i områdena, Segeltorp, Sjödalen Fullersta samt Stuvsta. I Vårby beräknas antalet barn minska till årsskiftet. Servicegrad den 8 april Servicegraden beskriver hur många procent av barnen som är inskrivna i verksamheten. Befolkningen i denna tabell skiljer sig mot den förra tabellen eftersom det är olika åldersgrupper som avses. Nedanstående tabell inkluderar några inskrivna barn födda 2008 men framförallt alla barn födda 2009 som räknas som sexåringar i befolkningsprognosen men som är i verksamheten under våren. Barn födda 2014 är också med i tabellen men bara de som vid mättillfället är ett år, då det är möjligt att få en plats i verksamheten. Förra året var servicegraden 87,7 procent vilket innebär att den ökat med 1,4 procentenheter. Mättidpunkten var 15 april förra året, det vill säga en vecka senare än årets tidpunkt, 8 april. Under denna tid kommer fler barn att börja i verksamheten i år. Om hänsyn tas till dessa barn skulle servicegraden öka ytterligare till 89,4 procent. Fler barn är inskrivna i verksamheten och beslutet att ta emot alla barn som står i kö har kunnat uppnås. Servicegrad 8 april 2015 Befolkning 1 5 år Födda 2008 17 Inskrivna Servicegrad procent Födda 2009 1545 1501 97,2% Födda 2010 1672 1628 97,4% Födda 2011 1546 1490 96,4% Födda 2012 1522 1423 93,5% Födda 2013 1510 1184 78,4% Födda 2014, placeringsbara 405 65 16,0% Summa 8200 7308 89,1% FÖRSKOLENÄMNDEN 31

Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Fler ska få sitt förstahandsval till Andelen som fått sitt förstahandsval BUF:s egen statistik förskolor Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare BUF:s egen statistik Utbildning med hög kvalitet Delmål Mått Källa Alla förskolor har en pedagogisk Andel personal med förskollärarutbildning BUF:s egen statistik verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning BUF:s egen statistik Alla barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan som stödjer deras utveckling och lärande Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns lust att lära Andel föräldrar som upplever att förskolan utmanar deras barn att lära sig nya saker Andel föräldrar som upplever att innemiljön är lärorik för deras barn Andel föräldrar som upplever att utemiljön är lärorik för deras barn Andel förskolechefer som anser att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande Andel förskolechefer som uppger att barn i behov av särskilt stöd får det stöd han eller hon behöver Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns tankar och idéer BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till kommunala förskolechefer BUF:s egen enkät till kommunala förskolechefer BUF:s egen enkät till vårdnadshavare Andel förskolechefer som anser att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas BUF:s egen enkät till kommunala förskolechefer Alla barn är trygga i sin Andel föräldrar som känner sig trygga när deras barn är på BUF:s egen enkät till vårdnadshavare förskolemiljö förskolan Andel föräldrar som upplever att deras barn känner sig tryggt på BUF:s egen enkät till vårdnadshavare förskolan Ökad jämlikhet Könsuppdelat resultat på enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor Andel föräldrar som upplever att deras barn behandlas likvärdigt oavsett livsvillkor BUF:s egen enkät till vårdnadshavare Fler nöjda med förskola Andel föräldrar nöjda med sitt barns förskola BUF:s egen enkät till vårdnadshavare Ökad delaktighet och gott bemötande Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola Andel föräldrar som upplever att deras barn trivs på förskolan Andel föräldrar som upplever att de får den information de behöver om förskolans verksamhet Andel föräldrar som upplever att förskolan arbetar för att göra målen i förskolans plan kända för dem Andel föräldrar som känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter Andel föräldrar nöjda med utvecklingssamtalen Andel föräldrar som upplever sig få veta vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling och lärande Andel föräldrar som upplever att de vuxna i förskolan visar engagemang för deras barn Andel förskolechefer som uppger att normerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till vårdnadshavare BUF:s egen enkät till kommunala förskolechefer Fler i jobb Delmål Mått Källa Fler arbetstillfällen Antal feriepraktikplatser Fler och växande företag Färre försörjningsstödstagare Mått saknas Mått saknas 32 DELÅRSRAPPORT 2015

God omsorg för individen Delmål Mått Källa Fler upplever god hälsa Mått saknas Bättre samverkan kring individer i behov av stöd Mått saknas Ekosystem i balans Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och Mått saknas luftföroreningar Ökad andel miljöanpassade inköp Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Leverantörsstatistik Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Källa Engagerade och professionella Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och Medarbetarundersökningen medarbetare målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Engagerade och profesionella chefer Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Sjukfrånvaron (total) Korttidssjukfrånvaron Medarbetarundersökningen LIS LIS Sund ekonomi Delmål Mått Källa Budgethållning Nämndernas resultat LIS Långsiktig balans FÖRSKOLENÄMNDEN 33

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 GSN-2015/396.182 1 (4) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Susanne.Stahlberg@huddinge.se Grundskolenämnden Delårsrapport per den 31 mars 2015 för grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden godkänner delårsrapporten samt beräknat helårsutfall för 2015 och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner avrapporteringen av de uppdrag, generella och riktade, för grundskolenämnden, som redovisas i delårsrapporten. Sammanfattning Vid årets första prognos förväntas att grundskolenämnden ska klara sin verksamhet inom ram vid årets slut. Det finns osäkerheter och risker i prognosen. Exempel är den pågående löneöversynen, höstens placeringar, elevernas val av huvudman, lokalutbyggnad, renoveringar och ombyggnationer. Även vårpropositionen är en osäkerhetsfaktor. Att de kommunala skolorna har en ekonomi i balans är avgörande för nämndens resultat. Nära samtliga skolor har en ekonomi i balans och prognostiserar nollresultat eller överskott för 2015. Att skolorna redovisar överskott är ett medvetet arbete för att nå långsiktig balans. Skolor som tidigare år haft underskott har vidtagit åtgärder och kommer nu att under 2015 påbörja återbetalning av skulder. De skolor som har fortsatta ekonomiska svårigheter arbetar med åtgärder och åtgärderna får effekt till höstterminen. I dagsläget beräknas överskott för de kommunala skolorna totalt sett på cirka 2,4 mnkr vid årets slut. Elevunderlaget i de kommunala skolorna är högt och ligger enligt skolornas planering. Hur väl skolorna klarar av att genomföra planerade åtgärder för att nå ekonomisk balans både på kort sikt och längre sikt påverkar skolornas ekonomi. Stor påverkan på skolornas ekonomi är också höstens elevunderlag. Just nu pågår placeringar av höstens elever i förskoleklass. Vi har ett högt efterfrågetryck i de yngre åldrarna. Planeringen för övriga stadieövergångar, exempelvis mellan sexan och sjuan pågår. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 GSN-2015/396.182 2 (4) Totala elevunderlaget och vilken huvudman eleverna väljer påverkar också utfallet i nämndens ekonomi. Förvaltningen bedömer att totala antalet elever kan understiga planerat antal i verksamhetsplanen/ram i Mål och budget. Ramen grundas på befolkningsprognosen Förvaltningen beräknar att överskott på drygt 3 mnkr kan uppvisas om antagande om elevutvecklingen håller. Förvaltningen bedömer att antalet nyanlända elever berättigade till särskilt tilläggsbelopp blir högre än planerat, vilket kan leda till underskott i storleksordningen 3 mnkr. Beslutsprocessen för grundskolans skolstöd (tilläggsbelopp) avseende nästa läsår pågår. I dagsläget prognostiseras mindre underskott på 0,3 mnkr för det centrala skolstödet. Behovet av modersmålsundervisning växer. Under 2014 startades modersmålsundervisning i flera nya språk och 25 nya grupper planeras att starta i höst. Underskott på 0,3 mnkr beräknas för modersmålsundervisningen. Behov av fler studiehandledningstimmar finns. En utökning klaras inte inom ram. Förvaltningen håller fortsatt dialog med skolledningen. För grundsärskolan centralt beräknas ett mindre underskott vid årets slut. Höstens elevantal är avgörande och osäkert i dagsläget. För nämnd och ledning förväntas ett nollresultat vid årets slut. Förvaltningen ser behov av att förstärka vissa funktioner inför hösten. Arbetet fortlöper som planerat i enlighet med nämndens lokalförsörjningsplan. Förvaltningens sammanfattade bedömning är att vi får ett underskott för ökade lokalkostnader under året på 0,6 mnkr som inte klaras inom ram. Det är framförallt kostnader för flytt, konsulter, lagring, återflytt, markberedning knutna till byggprojekten vid Kvarnbergsskolan och Stenmoskolan som är de största orsakerna. Förändring av semesterlöneskulden är en osäkerhetsfaktor. Förvaltningen erhåller beräkningar från kommunstyrelsens förvaltning till delår 2. Beskrivning av ärendet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska delårsrapport med beräknat helårsutfall upprättas efter tre respektive åtta månader av räkenskapsåret. Den ekonomiska uppföljningen görs per verksamhetsområde enligt Mål och budget. Nämndens avvikelse mellan budget och prognos kommenteras. I de fall prognosen innebär en negativ avvikelse ska åtgärder vidtas för att balansera budgeten.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 GSN-2015/396.182 3 (4) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen beräknar att grundskolenämnden kan klara ett nollresultat vid årets slut. Det finns osäkerheter och risker i prognosen: Utfallet av årets löneförhandlingar är en osäkerhetsfaktor Förvaltningen beräknar att varje 0,5 procent löneökning för samtliga lönegrupper motsvarar cirka 3,5 mnkr beräknat från april. Ekonomisk balans på skolorna Att de kommunala skolorna har en ekonomi i balans är avgörande för nämndens resultat. Hur elevantalet ser ut inför nästa läsår är en osäkerhetsfaktor som påverkar den enskilda skolans ekonomi. Just nu pågår placeringar av höstens elever i förskoleklass. Även elevunderlaget inför årskurs sex är en osäkerhetsfaktor för framförallt skolor upp till årskurs sex. För att garantera plats i årskurs sju i annan skola väljer elever ofta att börja redan från årskurs sex. Nära samtliga skolor har en ekonomi i balans och prognostiserar nollresultat eller överskott för 2015. Att skolorna redovisar överskott är ett medvetet arbete för att nå långsiktig balans. De skolor som har fortsatta ekonomiska svårigheter arbetar med åtgärder och de flesta åtgärderna får effekt till höstterminen. Hur väl skolorna klarar av att genomföra planerade åtgärder för att nå ekonomisk balans både på kort sikt och längre sikt påverkar. För att stödja rektor i det långsiktiga förändringsarbetet kommer förvaltningen att träffa rektor på vissa skolor varje månad under våren med fokus på ekonomin och åtgärder. Dialogerna genomförs under våren för att rektor ska hinna vidta åtgärder inför nästkommande läsår. Elevunderlaget påverkar nämndens ekonomi Totala elevunderlaget och vilken huvudman eleverna väljer påverkar utfallet i nämndens ekonomi. Vi har i verksamhetsplanen planerat för totalt 14 350 elever hos olika utförare i likhet med resurstilldelning i Mål och budget. Ramen grundas på befolkningsprognosen från våren 2014. De kommunala skolornas elevantal ligger enligt planering både vårtermin och hösttermin. Vi har inte aktuella uppgifter för vårterminen från samtliga externa huvudmän. Hur elevantalet utvecklas hos andra huvudmän för höstterminen är osäkert. Två friskolor i Huddinge, Internationella engelska skolan samt Skapaskolan expanderar sin verksamhet. Osäkert hur eleverna från Huddinge kommer att välja. I dagsläget bedömer förvaltningen att totala antalet elever kan understiga planerat antal i verksamhetsplanen/ram i Mål och budget med överskott som följd.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 GSN-2015/396.182 4 (4) Osäkerhet i kostnaderna för ny- och ombyggnation av lokaler Förvaltningen har stort fokus på skollokaler med många pågående byggprojekt och utredningar. Då vissa utredningar ännu inte slutförts eller startat är kostnadsberäkningarna i nuläget preliminära och svårbedömda vad gäller hyres- och investeringsbelopp. Förutom kostnader för paviljonger och nya hyror tillkommer andra kostnader som exempelvis kostnader för markberedning, flytt, återflytt, lagring av möbler under renoveringstid och andra kringkostnader för montering av IT, telefoni i paviljongerna. Förvaltningen beräknar att hyreskostnaderna i stort klaras inom ram inklusive tillskott från kommunfullmäktige. Underskott på 0,7 mnkr beräknas. Hyrorna inom grundskolenämndens område uppgår till drygt 227 mnkr. Osäkert hur vårpropositionen 2015 påverkar ekonomin Vissa delar i vårpropositionen kan påverka det ekonomiska utfallet, både negativt och positivt. När det gäller ungdomars nedsatta arbetsgivaravgifter sker det förändringar 1 maj 2015 och eventuellt ytterligare förändringar. Den förändrade arbetsgivaravgiften för unga kan leda till dyrare kostnader. Den sedan tidigare aviserade satsningen på lågstadiet ligger fast med ett riktat statsbidrag för att öka antalet anställda och minska klasserna i lågstadiet. Förändring av semesterlöneskulden påverkar Förvaltningen erhåller beräkningar från kommunstyrelsens förvaltning till delår 2. Utvecklingen av skulden är svår att prognostisera. Vi har i budget lagt förväntan på ökad skuld med 2 mnkr. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Delårsrapport per den 31 mars 2015 Kerstin Gelfgren Verksamhetschef för grundskolan Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten

GSN 2015/396 Delårsrapport per 31 mars 2015 för Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/grundskoleavdelningen APRIL 2015

Innehåll Huddinges vision och mål...3 Sammanfattning...3 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län...4 Grundskolenämndens mål och resultat...5 Bra att leva och bo...5 Utbildning med hög kvalitet...6 Fler i jobb...16 God omsorg för individen...16 Ekosystem i balans...17 Attraktiv arbetsgivare...17 Sund ekonomi...19 Systematisk kvalitetsutveckling...26 Intern kontroll...28 Verksamhetsstatistik nyckeltal...30 Källförteckning...33

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Sammanfattning Rektorernas arbete kring resultat och ekonomi är avgörande för Huddinges elever. Förvaltningen har därför dialog med rektorerna utifrån både kunskapsresultat och ekonomi. Flera faktorer är osäkra såsom höstens elevunderlag, antal nyanlända, löneutfallet, lokalkostnader och semesterlöneskulden. Grundskoleavdelningen kommer att klara de åtaganden som är påverkbara och kända. Grundskoleavdelningen kommer också att målmedvetet och successivt arbeta med de faktorer som i dagsläget inte går att påverka så att förbättrade skolresultat och ett balanserat ekonomiskt resultat uppnås vid slutet av 2015. GRUNDSKOLENÄMNDEN 3

Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen har bara påbörjats och kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Huddinges kärnvärden vad Huddinge skall stå för I varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast. Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge skall stå för: Mod - betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet - betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv - betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Uppföljning Barn- och utbildningsförvaltningen har valt att integrera arbetet med visionen i arbetet med den pedagogiska plattform som, utifrån aktuell skolforskning, beskriver vad varje barn och elev ska möta i Huddinges verksamheter varje dag. Vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Genom den pedagogiska plattformen arbetar vi målmedvetet för att bli en av de tre populäraste skolkommunerna i Stockholms län. Den pedagogiska plattformen håller nu på att implementeras i våra förskolor och skolor genom att alla skol-ledningar, varje termin, arbetar med minst tre kännetecken ur plattformen tillsammans med all pedagogisk personal. Arbetet har utvärderats av varje skolledning i det systematiska kvalitetsarbetet och en sammanfattning av utvärderingen finns att ta del av under rubriken Utbildning av hög kvalitet. 4 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2015

Grundskolenämndens mål och resultat I delårsrapporterna följer nämnden upp mål och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrap-porten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden och det ekonomiska utfallet. För de mål där det finns nya resultat redovisas och analysera dessa resultat. Nämnden har i framtagande av sin verksamhetsplan systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. I nämndens verksamhetsplan är ambitioner utryckta som etappmål i tabeller och som åtaganden i text till respektive mål/delmål. I delårsrapporten lämnas en kort beskrivning av hur arbetet pågått och prognos för året. Avvikelser mot den planering som är gjord för arbetet med utvecklingsåtaganden och ekonomin rapporteras. Nya resultat rapporteras och analyseras. Åtgärder mot avvikelser ska beskrivas med prognos för helåret. Resultat analyseras och relevanta åtgärder beskrivs utifrån ett jämlikhetsperspektiv, det vill säga en analys görs vad gäller eventuella skillnader mellan område, kön och ålder, där barn och unga särskilt står i fokus. Bra att leva och bo Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Inför intaget av elever till läsåret 15/16 öppnar den nya skolan i Kästa. Skolan kommer även att inhysa förskoleklasser för Glömstaskolan som öppnar läsåret 16/17. I Segeltorp så pågår ett arbete med att finna lämplig placering för ytterligare en skola (Långsjöskolan) i årskurserna F-6. I avvaktan på detta så startar Långsjöskolan sin verksamhet redan hösten 2015 med förskoleklasser i Segeltorpsskolans lokaler. Trots dessa kapacitetsutökningar så har vi stora svårigheter att möta vårdnadshavarnas önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Andelen som fått sitt förstahandsval 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunala grundskolor 91 86 81 81 xx 1 Ökad jämlikhet Målet Ökad jämlikhet avhandlas under rubriken Utbildning med hög kvalitet. Ökad delaktighet och gott bemötande Målet Ökad delaktighet och gott bemötande avhandlas under rubriken Utbildning med hög kvalitet (elevers inflytande respektive nöjdhet). Strategiskt område: Vårby Målet Strategiskt område: Vårby avhandlas under rubriken Utbildning med hög kvalitet. Strategiskt område: Flemingsberg Målet Strategiskt område: Flemingsberg avhandlas under rubriken Utbildning med hög kvalitet. 1 Beräkningarna för våren är ännu inte klara, redovisas i delår 2 GRUNDSKOLENÄMNDEN 5

Utbildning med hög kvalitet Förbättrade kunskapsresultat I delårsrapport 1 görs en översikt av tillgängliga kunskapsresultat från läsårets (2014/2015) hösttermin med mål att kunna ge en prognos på hur resultaten kommer rimligtvis att se ut vid läsårets slut. Därför läggs det större betoning på kunskapsresultatanalysen i delår 2-rapporten samt verksamhetsberättelsen. Det görs dock redan nu en fördjupning i mindre form i kunskapsresultaten då vi tittar på hur progressionen hos en elevkull (de elever som går i årskurs 9 idag) ser ut. Prognosen för vårterminen är god och visar, utgående från höstterminens kunskapsresultat i jämförelse mot tidigare år, att Huddinge kommun kommer ha generell positiv kunskapsresultatutveckling. Av den anledningen bedöms målutvecklingen som god inom området förbättrade kunskapsresultat. Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 3 2 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal) - - 1216 1244 Varav (%) Totalt (Index 1-100) - - 84,5 87,8 Flickor - - 85,6 88,4 Pojkar - - 83,4 87,2 Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i matematik i årskurs 3 2 2011 2012 2013 2014 Totalt (medel) - - 91,2 91,5 Flickor - - 90,1 90,9 Pojkar - - 92,2 92,1 Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i svenska i årskurs 3 2 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - - 92,4 93,8 Flickor - - 94,5 95,1 Pojkar - - 90,4 92,4 Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i svenska som andraspråk i årskurs 3 2 Totalt (%) - - 74,2 76,4 Flickor - - 80 80,4 Pojkar - - 69,9 71,9 Höstterminens måluppfyllelse i årskurs 3, det vill säga andelen elever som uppnått kunskapskraven, visar på högre resultat i jämförelse mot föregående år. Resultatet har ökat för både pojkar och flickor och inget av könen står ensamt för höjningen. Prognosen för kunskapsresultaten i årkurs 3 vid läsårets slut blir således att det bör bli ett högre resultat än föregående års resultat. Andel (%) elever som fått minst betyget E i lästa ämnen i årskurs 6 3 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal) - 977 935 982 Varav (%) Totalt (Index 1-100) - 78,9 76,7 83,1 Flickor - 81,9 81,6 87,1 Pojkar - 76 72,8 79,3 Andel (%) elever som fått minst betyget E i engelska i årskurs 6 3 2011 2012 2013 2014 Totalt (medel) - 91,5 89,3 93,2 Flickor - 92 91,5 95 Pojkar - 91 87,6 91,4 Andel (%) elever som fått minst betyget E i matematik i årskurs 6 3 2011 2012 2013 2014 Totalt (medel) - 91,8 89,6 92,1 Flickor - 91,4 90,8 95,2 Pojkar - 92,2 88,7 89 Andel (%) elever som fått minst betyget E i svenska i årskurs 6 3 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - 94,8 92,4 95,4 Flickor - 98,2 97,2 97,4 Pojkar - 91,7 88,9 93,3 Andel (%) elever som fått minst betyget E i svenska som andraspråk 6 3 Totalt (%) - 75,2 69,2 80,3 Flickor - 80,5 70,2 85,5 Pojkar - 69,6 68,1 76,8 Höstterminens kunskapsresultat i årskurs 6 visar att årets resultat är betydligt högre än fjolårets och att fler elever uppnått E i lästa ämnen, något som även syns när vi bryter ned resultaten på ämnesnivå. Båda könen står för höjningen även om pojkarnas resultat fortfarande är en bit under flickornas. Prognosen för vårterminen blir att 2 Siffrorna är tagna från kommunala resultatsystemet (LIS) och gäller höstterminer för respektive år. 3 Siffrorna är tagna från kommunala resultatsystemet (LIS) och gäller höstterminer för respektive år. 6 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2015

resultaten bör höjas men att pojkarna kommer vara en bit efter flickorna. Minst betyget E i lästa ämnen årskurs 9 4 2011 2012 Totalt (antal) 1005 959 Varav (%) Totalt (Index 1-100) 68,6 72,9 76,4 75,3 Flickor 73,5 74 77,6 78,4 Pojkar 63,8 72 75,1 72,2 Meritvärde årskurs 9 4 2011 2012 2013 2014 Totalt (medel) 192 201 208 211 Flickor 201 209 215 220 Pojkar 184 195 200 202 Elever i årskurs 9 4 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala skolor 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 81,5 83,5 86,1 85,5 Flickor 82,8 81,5 86,5 85 Pojkar 80,2 85,2 85,7 86 Elever i årskurs 9 4 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, kommunala skolor Totalt (%) 77,4 79,8 83,1 82,5 Flickor 80,4 78,8 84 82,1 Pojkar 74,6 80,6 82,1 82,9 Höstresultaten för årets läsår i årskurs 9 visar något lägre resultat gällande minst betyget E i lästa ämnen, behörighet till ett yrkesprogram samt för behörighet till ett naturvetaroch teknikprogram. Könsjämförelsen visar att pojkarna har lägre resultat i minst betyget E i lästa ämnen samtidigt som flickornas resultat ökar. Det är däremot tvärtom i båda mått som mäter behörigheten till yrkesporgrm, d.v.s. det är flickorna som står för tappet. Det bör noteras att höstresultaten i regel brukar vara lägre än vårterminsresultaten i årskurs 9, speciellt för de indikatorer som mäter behörighet och minst E i betyg dessa brukar inte bara höjas utan brukar även jämnas ut mer mellan könen. Höstresultaten i årskurs 9 indikerar dock att positiva trenden håller i sig gällande meritvärden. Båda könen visar på ett höjt meritvärde även denna hösttermin, dock är det flickorna som gör de största kliven framåt. Prognosen för vårterminen är således att Huddinge bör ha ett högre meritvärde mot föregående år vid läsårets slut. 4 Siffrorna är tagna från kommunala resultatsystemet (LIS) och gäller höstterminer för respektive år. GRUNDSKOLENÄMNDEN 7

Vid en djupare analys av andelen elever som fått betyget E eller högre och hur betygen utvecklats i svenska respektive svenska som andraspråk, matematik och engelskaför en och samma grupp elever över flera år (s.k. elevkull) går det att se att det sker en positiv utveckling i diagrammet ovan. Svenska som andraspråk (SvA) står dock ut och påvisar generellt ett betydligt lägre resultat och en svagare progression. I diskussioner om detta med rektorer uttrycks det att elever som klarar sig bättre ofta begär en förflyttning från svenska som andraspråk till det sedvanliga svenskämnet. Därmed ingår inte de elever som klarar sig bäst i ovanstående resultat. 8 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2015

Måttet för de elever som får A eller B är något vi tittar på då vi vill se att eleverna inte bara når godkänt och får betyget E utan att även de högre betygen ökar bland eleverna. Detta är även kopplat till kommunens vision att vara en av de tre bästa kommunerna i länet. Vid en titt på samma elevkull som i föregående diagram utifrån andelen elever som fått betygen A eller B blir det än mer iögonfallande hur liten progressionen det är inom svenska som andraspråk i jämförelse med de andra ämnena i diagrammet, något som också stöder påståendet från rektorer som menar att elever begär en förflyttning till det sedvanliga svenskämnet när de presterar bättre och på så vis försvinner de elever som kan få ett högre betyg i svenska som andraspråk. Engelskan utmärker sig också genom att det är en stor andel elever som får högt betyg. Detta är något som vi tar med oss till vårens dialoger kring det systematiska kvalitetsarbetet med skolledningarna. GRUNDSKOLENÄMNDEN 9

Pedagogisk plattform För att utvärdera hur processen kring pedagogisk plattform hittills har fungerat och för att i senare skeden stämma av processens utveckling har en enkät inkluderats i förskoleområdenas och rektorsområdenas systematiska kvalitetsdokument. Denna enkät har i och med årets inledande inlämning av de systematiska kvalitetsdokumenten besvarats för första gången. I förskolan och gymnasiet har samtliga rektorsområden deltagit i utvärderingen av processen kring pedagogisk plattform. Gymnasieverksamheten har använt en egen version av enkäten med färre frågor vilket innebär att det inte är möjligt att utvärdera processen för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens del i samma utsträckning som för förskole- och grundskoleverksamheten. Enheterna har fått som uppdrag att varje termin arbeta med 3 av den pedagogiska plattformens kännetecken vilka ingår under rubrikerna professionell pedagog, professionell skolledare samt stödjande lärmiljö. Cirka 80 procent av enheterna uppger att de har arbetat med 3 av kännetecknen i den pedagogiska plattformen. Majoriteten av de enheter som inte har arbetat med alla tre kännetecknen uppger att de har arbetat med plattformen generellt och att de planerar att gå ner på enskilda kännetecken under vårterminen 2015. Enheterna har till övervägande del valt kännetecken under rubriken professionell pedagog, många har valt samtliga av sina kännetecken utifrån den rubriken. Enheterna har i majoriteten av fallen valt kännetecken utifrån sina utvecklingsområden i enlighet med uppdraget. Det är en stor spridning i hur enheterna arbetat med plattformen och några har redan börjat integrera den i verksamheten. Vissa har börjat använda plattformen i lönekriterierna för pedagogerna och kopplat sina valda kännetecken till utvecklingsområden i dokumentationen av sitt systematiska kvalitetsarbete. När det gäller hur väl arbetet har gått enligt skolledarna och hur viktigt personalen upplever arbetet med den pedagogiska plattformen så koncentreras svaren kring 5-7 på en 10- gradig skala för båda frågor. När det gäller förskolechefens/rektorns upplevelse av arbetet med den pedagogiska plattformen är medelvärdet detsamma för förskolan och grundskolan men spridningen är större inom förskoleverksamheten och det är fler förskolechefer än grundskolechefer som är mer självkritiska till hur arbetet har fungerat Inga resultat finns att tillgå för gymnasie- och vuxenutbildningen. När det gäller personalens upplevelse av hur viktigt arbetet är skattar förskolan och grundskolan den exakt likadant, ett snittvärde på 6 och en koncentration av svaren kring 5-7 på en 10-gradig skala. När det gäller frågorna om hur stor andel av personalen som känner till respektive kan beskriva plattformen skiljer sig svaren. Som förväntat är det betydligt fler som känner till plattformen än vad det är som kan beskriva den. Snittvärdet är 7 för andelen som känner till plattformen och 5 för andelen som kan beskriva den. På frågan om hur stor andel som känner till plattformen koncentrerar sig spridningen kring svaren 7-10 i grundskolan och kring 6-10 i förskolan. På frågan om hur stor andel som kan beskriva plattformen är förskolan återigen mest självkritisk med snittvärdet 5, grundskolan anger värde 6 och gymnasiet värde 7. Även spridningen är förskjuten åt de högre värdena på skalan i grundskolan och gymnasiet. När det gäller behovet av ytterligare stöd efterfrågar en fjärdedel (10 av 40) av enheterna detta och majoriteten av dessa (7 av 10) är grundskolerektorer. Stödet som efterfrågas handlar om att få ytterligare instruktioner, verktyg och exempel samt erfarenhetsutbyte och uppföljningar från förvaltningens håll ute på skolorna. Framgångsfaktorer hittills har bland annat varit lyckade pedagogiska diskussioner och möjligheten för personalen i hela skolan eller hela rektorsområdet att mötas och få till stånd ett kollegialt lärande. Utmaningarna har bland annat utgjorts av att hitta tid och utrymme till processen, att göra plattformen till en naturlig del av det dagliga arbetet samt att enas om en gemensam tolkning av kännetecknen i arbetsgrupperna och mellan arbetsgrupperna. Förvaltningens tre prioriterade områden Matematikutveckling Utvecklingsåtaganden - Hitta arbetssätt som förbättrar resultaten och utjämnar skillnaderna mellan könen Uppföljning delår 1: Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. - Fortsätta arbetet med att förändra undervisningen bland annat inom ramen för matematiklyftet Uppföljning delår 1: Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Uppföljning och utvärdering pågår. - Utveckla ett reflekterande klimat på våra skolor Uppföljning delår 1: Inga nya resultat finns att tillgå. Arbetet kommer att följas upp i enheternas systematiska kvalitetsarbete och rapporteras i verksamhetsberättelsen. - Utveckla det kollegiala samarbetet på alla skolor Uppföljning delår 1: De kommunövergripande förstelärarna har inlett sitt arbete ut mot enheterna. - Ta fram konkreta och goda undervisningsexempel som stödjer utvecklingen inom respektive ämne och de 10 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2015

övergripande målen. Dessa skall ligga som grund för vägledande och konkreta utvecklingsdiskussioner för lärare i alla ämnen Uppföljning delår 1: De kommunövergripande förstelärana har arbetet fram ett material som är underlag för ämnesdiskussioner. Språkutveckling Utvecklingsåtaganden - Förbättra arbetet och resultaten för elever som läser svenska som andra språk - Uppföljning delår 1: För att utjämna funktionsskillnader och ökad likvärdighet bedrivs arbete kring: Att Identifiera om elevernas språkliga hinder beror på att svenska är deras andra språk eller om eleverna har en språkstörning eller språkförsening? Eleverna behöver förutsägbarhet och igenkänning genom en tydlig överblick över dagen, lektionen och uppgiften. De behöver läromedel och uppgifter som är matchade mot deras språkliga förmåga. På så sätt blir lärmiljön tillgänglig. Arbete pågår med att stötta skolorna i användandet av performanceanalyser kring ovan. - Hitta arbetssätt som förbättrar resultaten och utjämnar skillnaderna mellan könen Uppföljning delår 1: Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. - Ett särskilt fokus att utveckla läsförståelse hos eleverna Uppföljning delår 1: Arbetet fortlöper enligt plan. 17 av 18 skolor arbetar med arbetsmodellen Alla kan följa med i förskoleklass, som är en arbetsmodell där man genom systematisk och kontinuerlig träning i språklig och fonologisk medvetenhet förebygger läsoch skrivsvårigheter. I augusti/september och i maj kartlägger speciallärare eller specialpedagog elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet och därefter delas eleverna in i nivågrupper som möter deras språkliga förmåga (cirka 1500 förskoleklasselever är screenade). Fortbildning har getts till cirka 400 pedagoger, lärare och specialpedagoger. - Utveckla samarbetet med Resurscentrum för nyanlända (RCN) Uppföljning delår 1: Arbete pågår gällande samverkan mellan RCN och skolstöd genom kontinuerliga träffar. Processen med att tydliggöra övergångar är påbörjat. - Utveckla ett reflekterande klimat på våra skolor Uppföljning delår 1: Inga nya resultat finns att tillgå. Arbetet kommer att följas upp i enheternas systematiska kvalitetsarbete och rapporteras i verksamhetsberättelsen. - Utveckla det kollegiala samarbetet på alla skolor Uppföljning delår 1: De kommunövergripande förstelärarna har inlett sitt arbete ut mot enheterna. - Ta fram konkreta och goda undervisningsexempel som stödjer utvecklingen inom respektive ämne och de övergripande målen. Dessa skall ligga som grund för vägledande och konkreta utvecklingsdiskussioner för lärare i alla ämnen Uppföljning delår 1: De kommunövergripande förstelärana har arbetet fram ett material som är underlag för ämnesdiskussioner. IT i undervisningen Under 2015 kommer en sammanställning av pågående och avslutade IT-relaterade projekt att presenteras. Det kommer under året även att göras en uppföljning av hur målen i e-strategi för utbildningen 2013 2016 utvecklats. Efter det att inventeringen är genomförd kommer arbetet med att analysera och värdera resultaten att inledas. Projektet ska särskilt arbeta med att ta fram och presentera god, beprövad metodik både från den egna verksamheten och från omvärlden med anknytning till aktuell forskning. Goda exempel kommer att presenteras på Pedagog Huddinge. Det fortsatta arbetet i projektet och resultatet av detta kommer att redovisas i delårsrapporterna. Utvecklingsåtaganden - Hitta arbetssätt som förbättrar resultaten och utjämnar skillnaderna mellan könen Uppföljning delår 1: Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. - Utveckla ett reflekterande klimat på våra skolor Uppföljning delår 1: Inga nya resultat finns att tillgå. Arbetet kommer att följas upp i enheternas systematiska kvalitetsarbete och rapporteras i verksamhetsberättelsen. - Utveckla det kollegiala samarbetet på alla skolor Uppföljning delår 1: De kommunövergripande förstelärarna har inlett sitt arbete ut mot enheterna. - Varje enhet skall ha en IT-plan för sin verksamhet Uppföljning delår 1: Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. GRUNDSKOLENÄMNDEN 11

Fler nöjda med sin skola Utvecklingsåtaganden - Vi ska återskapa nätverket för personal inom våra fritidshem Uppföljning delår 1: Arbetet har inletts. Tidigare erfarenheter från fritidsnätverk har samlats in. Normer och värden Alla barn och elever är trygg i sin skol- och fritidshemsmiljö Elevenkät tidigaredel 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal) 4695 5266 5306 5713 5931 Varav (%) 96,7 91,3 92,6 90,8 90,6 Totalt (Index 1-10) 8,5 8,5 8,5 8,4 8,3 Flickor 8,5 8,5 8,5 8,4 8,3 Pojkar 8.5 8,4 8,5 8,4 8,3 Elevenkät senaredel 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal) 3299 3222 3207 2943 2851 Varav (%) 91 85,6 86,1 87,5 81,2 Totalt (Index 1-10) 7,7 7,6 7,5 7,7 7,8 Flickor 7,7 7,5 7,4 7,6 7,7 Pojkar 7,8 7,7 7,6 7,9 8 Barnenkät fritidshem 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal) - - 3455 3106 3458 Varav (%) - - 81,2 86,2 81,3 Totalt (Index 1-10) - - 8,7 8,6 8,6 Flickor - - 8,7 8,6 8,7 Pojkar - - 8,6 8,6 8,6 Utvecklingsåtaganden - Alla grundskolor arbetar för att varje elev ska ha minst en förtroendefull vuxenrelation i skolan. - Uppföljning delår 1: Lagstiftningen ställer höga krav på skolors arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Det råder nolltolerans. Olika insatser för ett systematiskt arbete krävs och en är att barn och elever ska ha förtroendefull relation med vuxen i skolan som de kan vända sig till om de blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i skolan. Blir de utsatta på nätet eller på fritidsaktiviteter och det innebär att det får efterverkningar i skolan, inträder också skolans utredningsansvar. Skolor kartlägger årligen elevers uppfattning om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom den så kallade Likaenkäten. Av enkätresultat för läsåret 2013/2014 framgick att det var 37 % av eleverna i årskurs 6-9 och 14 % i årskurs 3-5 som uppgav att de inte hade en förtroendefull vuxenrelation i skolan. Man kan vara trygg i skolan men ändå inte ha någon vuxen att vända sig till om man blir behandlad illa i skolan eller på nätet. En vuxen att prata med om det som kan upplevas som svårt och känsligt att prata om. Alla grundskolor har förtroendefull vuxenrelation som ett förebyggande mål i sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ett aktivt arbete pågår i respektive skola. I nätverket för likabehandling uppmärksammar vi åtgärder för att fler elever ska känna att de har förtroende för minst en vuxen i skolan. Frågan behandlas i kommunens interna utbildning av elevskyddsombud, för elever i årskurs 7. Ett fortsatt systematsikt arbete på området innebär också att vi fortsätter att mäta och analysera resultatet av våra insatser genom den årliga Likaenkäten. Elevenkät tidigaredel 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal) 4697 5266 5306 5713 5931 Varav (%) 96,7 91,3 92,6 90,8 90,6 Totalt (Index 1-10) 8,0 7,9 8,3 8,3 8,2 Flickor 8,2 8,2 8,5 8,5 8,4 Pojkar 7,7 7,7 8,1 8,1 8,0 Elevenkät senaredel 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal) 3299 5266 3207 2943 2851 Varav (%) 91 91,3 86,1 87,5 81,2 Totalt (Index 1-10) 6,4 6,3 7,2 7,2 7,4 Flickor 6,6 6,5 7,3 7,3 7,5 Pojkar 6,3 6,2 7,1 7,2 7,4 Barnenkät fritidshem 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt (antal) - - 3455 3106 3458 Varav (%) - - 81,2 86,2 81,3 Totalt (Index 1-10) - - 7,1 7,1 7,1 Flickor - - 7,2 7,2 7,2 Pojkar - - 6,9 6,9 7,1 12 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2015

GRUNDSKOLENÄMNDEN 13

Tidigaredelen Svarsfrekvensen ligger i år på 91 procent för tidigaredelen, vilket innebär att svarsfrekvensen är oförändrad sedan förra året. De påståenden som har över 90 procent positiva svar (91-95 procent) är: - Jag trivs med mina kamrater - De vuxna bemöter mig på ett positivt sätt - Jag känner mig trygg på min skola - Jag får information om kunskapskraven i de olika ämnena - På min skola använder vi olika arbetssätt - Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter Endast två påståenden har en andel positiva svar som understiger 80 procent. Dessa är: - På min skola råder den arbetsro som jag behöver (71 procent) - Jag är med och planerar mitt skolarbete (71 procent) Resultaten räknas även samman som styrtal med en skala från 1-10. Ett styrtal representerar resultatet för ett större målområde och är en sammanvägning av resultatet för flera påståenden. Utifrån en analys för de senaste tre åren framkommer det att styrtalen för samtliga områden sjunkit något från före-gående år och styrtalen för trygghet, lärande, ansvar och inflytande samt nöjdhet sjunkit två år i rad. Inget av påståendena i tidigaredelens enkät har ökat två år i rad. Av påståendena som ingår i styrtalet för trygghet har påståendet Jag känner mig trygg på min skola sjunkit två år i rad, även om resultatet fortfarande ligger på en hög nivå. Inom lärande har ett antal påståenden som mäter lärande sjunkit två år i rad. Det påstående vars andel positiva svar minskat mest under perioden 2013-2015 är Jag är med och planerar mitt skolarbete. Detta är något som bör följas upp då påståendet även står för ett av de lägsta resultaten i enkäten. Det är i första hand flickorna som svarat positivt i mindre utsträckning de senaste två åren. Flickorna har tidigare svarat positivt i högre utsträckning än pojkarna på ett flertal påståenden och könsskillnaden för dessa påståenden har i årets enkät antingen reducerats eller försvunnit. Spridningen mellan rektorsområdena för lärande är oförändrad under treårsperioden men har förskjutits negativt så att både minimum- och maximumvärdet sänkts två år i rad. För trygghet och nöjdhet har spridningen minskat och det beror på att maximumvärdet sänkts två år i rad. Senaredelen Svarsfrekvensen ligger i år på 80 procent för senaredelen. Detta utgör en märkbar sänkning från föregående års svarsfrekvens som var 88 procent. Sänkningen kan bero på att flera skolor rapporterat IT-problem vid genomförandet av enkäten; en av skolorna har rapporterat problem med det egna nätverket och flera skolor har rapporterat om att vissa elevers svar inte sparats. De påståenden som har den högsta andelen positiva svar (88 procent - 94 procent) är: - Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter - Jag trivs med mina kamrater - De vuxna bemöter mig på ett bra sätt 14 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2015

- Jag känner mig trygg De påståståenden som har den lägsta andelen positiva svar (64 procent - 70 procent) är: - Det råder arbetsro på mina lektioner - Jag är med och planerar mitt arbete - Mina lärare pratar med mig om hur jag lär mig - Jag är nöjd med mina resultat Utifrån en analys för de senaste tre åren framkommer det att styrtalen för samtliga områden ökat något från föregående år eller oförändrats. Styrtalen för trygghet, folkhälsa samt nöjdhet har ökat för andra året i rad. Den största ökningen 2013-2015 märks för påståendena Min skola arbetar för att förhindra mobbning och Det råder arbetsro på mina lektioner, vilka båda ökat med 6 procentenheter under den granskade tidsperioden. Det sistnämnda påståendet ligger dock, trots ökningen, på en relativt låg andel positiva svar. Det enda påstående vars andel positiva svar sjunkit två år i rad är Lärarna i min skola berättar hur det går för mig i de olika ämnena. Även om både pojkar och flickor svarat positivt i större utsträckning de senaste två åren så har flickorna gjort det för fler påståenden än pojkarna. Jämfört med förra året är det en betydligt mindre könsskillnad för majoriteten av påståendena. Mellan 2013 och 2014 ökade spridningen mellan rektorsområdena för trygghet stort eftersom det högsta värdet ökade avsevärt. Mellan 2014 och 2015 uppmättes ett ännu högre maxvärde för trygghet än föregående år men i och med att även minimumvärdet ökade, förändrades inte spridningen utan försköts positivt mot högre värden. För GRUNDSKOLENÄMNDEN 15