LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.1 (12) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Väskinde skola och fritidshem 2013-2014
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.2 (12) INNEHÅLL Vår vision 3 Ansvarsfördelning..3 4 Prioriterade mål för läsåret 2012/2013..5 Våra regler.. 5 Definitioner och begrepp...6-7 Förebyggande insatser...7-8 Utvärdering av läsåret 2012/2013..9 Handlingsplan 10 Bilaga 1 Handlingsplan. 11-12
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.3 (12) Likabehandlingsplanen har som ändamål att motverka mobbning, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (14 a kap skollagen). Vår vision Vi vill skapa en verksamhet där alla känner sig trygga och känner lust att lära. Arbetet skall bygga på glädje och gemenskap och skapa en fin kontakt mellan barn i olika åldrar. Vi vill försöka få barnen att se sammanhang och mål tidigt och visa att skolan och övriga livet hör ihop. - Ingen skall utsättas för diskriminering, trakasserier eller på annat sätt kränkas av någon annan. - Ingen skall utsätta någon annan för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. - All personal skall vara engagerad i att förebygga och stoppa alla former av trakasserier och kränkande behandling. Ansvarsfördelning Den här planen omfattar alla elever samt personal på Väskinde skola. Den är giltig från datum som angivits ovan och skall revideras en gång årligen i maj. Då planen revideras skall all tillgänglig dokumentation på skolan användas i syfte att tillvarata erfarenheter som kan användas och skrivas in i planen. Rektor är ansvarig för innehåll, omfattning, revidering samt att planen är väl förankrad hos elever och personal. Det är rektor/skolledningens ansvar att: - all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan, - det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskrivande identitet eller uttryck, - årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar, diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Samt en plan för likabehandling. Dessa två planer sammanförs i en likabehandlingsplan, - om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas, - skolpersonal har ett gemensamt system för hur de kommenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits, - kontakta andra myndigheter vid behov.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.4 (12) Det är lärare och annan skolpersonals ansvar att: - känna sig förtrogen med de två första kapitlen i LGR 11 - vara tydliga med hur barnen kan gå till väga när de ser kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan/fritids, - träna eleverna i konflikthantering, - följa skolans likabehandlingsplan - ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling, - se till att åtgärder vidtas, dokumenteras och följs upp då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks, - bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Det är elevers gemensamma ansvar att: - bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. - påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan/fritids, Det är alla elevers rättighet att: - känna sig trygga på skolan/fritids, - bli sedda och lyssnade till, - få hjälp med att reda ut konflikter, - erbjudas stöd från skolans elevvårdsteam, rektor samt lärare, - få vara den man är, - få kunskaper om de demokratiska principerna och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former bland annat för att kunna påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, - få inflytande över de trivselregler som skall gälla, - successivt utöva ett allt större ansvar för sin utbildning samt t.ex. i klassråd, elevråd och skolråd.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.5 (12) Prioriterade mål för läsåret 2013/2014 Vi vill stärka tanken att alla som arbetar på Väskinde skola har ett gemensamt ansvar för alla barn. T.ex. genom arbete i vänskapsgrupper. Vi skall ha samma förväntningar på pojkar och flickor. Vi skall arbeta för att skolans trivselregler skall förankras hos alla elever. Våra regler Revideras i maj varje år gemensamt skola, fritids och elevråd. Alla klasser genomför klassråd och representanter för varje klass tar med sig synpunkter till elevrådet. Trivselsregler för Väskinde skola och fritids - Vi talar till varandra med ett vårdat språk. - Vi visar varandra respekt. - Vi visar respekt för skolbyggnaderna och interiör. - Vi skall komma i tid. - Vi håller oss inom skolans område under skol- och fritidstid. - Vi är ute på alla raster/utedagar ta med lämpliga kläder!
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.6 (12) Definitioner och begrepp Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt och indirekt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön, hudfärg eller ålder. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika vilket kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev. Exempel: Om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities.) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med; kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskriminerings grund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skol- och fritidspersonal samt elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans/fritids personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.7 (12) Vanligt förekommande begrepp som kan kopplas till diskriminering och kränkande behandling Mobbning Upprepad kränkande behandling när någon eller några medvetet tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homo och bisexuella personer. Främlingsfientlighet Rädsla eller motvilja mot grupper som definieras genom fysisk, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktärsdrag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Förebyggande insatser mot diskriminering och trakasserier och för likabehandling Läsåret 2013/2014 Vid varje läsårs början och slut ska varje klasslärare/fritidsavdelning ansvara för att likabehandlingsplanen diskuteras med eleverna. Varje klass/fritidsavdelning genomför en trygghetsvandring för att kartlägga eventuella otrygga platser på skolgården och i skolbyggnaden. Varje klass har klassråd inför elevrådet där de kan diskutera och lägga fram synpunkter. Elevrådet ger synpunkter och diskuterar våra trivselregler tillsammans med rektor i slutet av läsåret. Föräldrarna får information om likabehandlingsplanen på schoolsoft. Skolrådet ger synpunkter och diskuterar planen tillsammans med rektor. För att förebygga och upptäcka mobbning och trakasserier har vi ett väl fungerande rastvärdssystem. Under fritidstid gäller det som respektive fritidsavdelning kommit fram till i samråd med föräldrarna.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.8 (12) Vi har tydliga regler som talar om vad för slags beteende som förväntas av oss, så väl elever som personal på skolan/fritids. Vi tränar eleverna att vara självständiga och ta ansvar under förutsättning att det finns vuxenstöd i närheten. Som en stående punkt på fritids - och skolmöten tar vi upp frågan om trivsel, trygghet och språkbruk. Samtlig personal på fritids och skola arbetar för ett gemensamt ansvar och samsyn kring våra elever. Vi betonar noga att alla är skyldiga att anmäla upptäckta fall av mobbning eller kränkande behandling till berörd personal. Skola, fritids och föräldrar informerar varandra ömsesidigt då konflikter eller kränkningar har skett. För att träna elevernas empatiska förmåga och konflikthantering använder vi oss bland annat av kamratsamtal, vänskapsgrupper. Våra vänskapsgrupper är åldersintegrerade. De träffas ett par gånger per termin för gemensamma aktiviteter, t.ex. läsårstema, läsning och lekgrupper. Elevernas tankar och åsikter ska respekteras och uppmuntras oavsett ålder och kön och bemötas likvärdigt. Vi strävar efter att såväl undervisningen som vårt umgänge i övrigt skall vara fritt från fördomar. Vid utvecklingssamtal, enskilda samtal och medarbetarsamtal tar vi upp trivselfrågor. Vi uppmärksammar personal, föräldrar och elever på att kränkningar även kan ske via datorer och mobiltelefoner. Vi beaktar särskilt resultaten på elevenkäterna som genomförs årligen avseende trygghet och trivsel.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.9 (12) Utvärdering av läsåret 2012/2013 Utvärdering av Jämställd skola har skett inom ramen för genus och jämställdhetsprojektet.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.10 (12) Handlingsplan vid upptäckt mobbning/kränkande behandling Upptäckt Det är inte alltid lätt att upptäcka mobbning. Många gånger sker det dolt och den som blir utsatt vågar inte berätta för andra om kränkningarna. Följande platser bedömer vi som riskzoner : - korridorer, - kapprum, - omklädningsrum, - på skymda platser utomhus, - i busskön. Några tecken hos den utsatte som är vanliga och kan tyda på mobbning är om beteendet förändras. T.ex. att man blir mer osäker, mindre utåtriktad och är mer för sig själv, har få eller inga kamrater på rasterna och hemma. Det kan också visa sig genom att eleven inte trivs i skolan eller vill inte ens gå dit. Andra tecken kan vara ont i magen, illamående eller huvudvärk som kommer och går. Den elev som känner sig kränkt av någon på skolan vänder sig till någon vuxen som den har förtroende för, till exempel lärare, annan skolpersonal eller någon hemma. Rektor kontaktas alltid och denne vidtar åtgärder. Konkreta åtgärder 1) Samtal genomförs med utsatta elev/elever. Vilka vuxna som deltar avgörs från fall till fall. 2) Den/de som utsatt någon annan för diskriminering/kränkande behandling kallas en i taget till samtal. Det är viktigt att samtalen sker vid samma tillfälle så att de inte får möjlighet att samtala med varandra. Viktiga frågor till båda parter är: Vad har hänt enligt din uppfattning? Hur ofta? Vilka är inblandade? Vad handlar situationen om? Hur skall vi gå vidare? Vid allvarliga och/eller upprepade händelser skall alla inblandades föräldrar snarast kontaktas. Anmälan sker till elevvårdsteamet. Handlingsprogram mot mobbning upprättas med stöd av bilaga 1. I mindre allvarliga fall kan eleverna uppmanas att själva berätta hemma och sedan be föräldrarna att kontakta skolan. De åtgärder som vidtas skall dokumenteras. Uppföljningssamtal genomförs vid behov. Det är viktigt att föräldrarna informeras. Samma regler och lagar gäller i skolan som i samhället i övrigt. Vid misstanke eller vetskap om att mobbningen kan vara brottslig handling skall polisanmälan göras av skolan.
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.11 (12) Bilaga 1 Handlingsplan vid diskriminering och kränkande behandling Närvarande: Nuläge: Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Vilka är orsakerna? Föräldrakontakt: Vilka föräldrar har kontaktats och på vilket sätt. Målet: Vad är huvudmålet? Vilka delmål finns på vägen till huvudmålet?
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING s.12 (12) Metod: Hur skall vi gå vidare? Vad skall göras och på vilket sätt? Vem gör vad? Uppföljning: När? Vilka skall vara närvarande? Underskrifter: Jan Östre Rektor Datum: Möte nr: