God förmiddag!
Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska institutet
Långtidssjukskrivna 1992-april 2004 Data från Riksförsäkringsverket. Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m april 2004 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna i mer än 30 dagar (all time high)
Samlade sjukersättningskostnader 2003-2006 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2003 2004 2005 2006 2007 Aktivitets- och sjukersättning Rehabiliteringspeng Sjukpennning
Är sjukskrivnings epidemin ett svenskt fenomen?
atabase for Institutional Comparisons in Europe
Är de långtidssjukskrivna verkligen sjuka?
Diagnospanoramat hos långtidssjukskrivna år 2001 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Övriga Tumörer Kardiovaskulära Luftvägar Muskuloskeletala Psykisk ohälsa 20% 10% 0% Kommuner Landsting LO-kollektivet Data från AFA-databasen Nathell m fl 2003
Diagnoser i olika yrkesgrupper 100% 90% 80% 70% 60% Övriga Tumörer 50% Kardiovaskulära Respiratoriska 40% Muskuloskeletala Psykisk ohälsa 30% 20% 10% 0% Städare m fl Usk, bitr Sjuksköterskor Läkare
Den psykiska ohälsan ökar i småföretagen 100% 90% 80% 70% procent med diagnosen 60% 50% 40% Övr Tumörer Cirkulation Andningsorg Rörelseorg Mentala 30% 20% 10% 0% 1998 2002 1998 2002 1998 2002 Antal anställda 1-2 2-10 10-50
Sjukskrivningsorsaker, SPP/Alecta 1998 Ryggvärk Depression* Stressreaktion Nackvärk Muskelvärk Hjärtinfarkt 1999 Depression Ryggvärk Stressreaktion Nackvärk Utbrändhet Muskelvärk 2000 Depression Stressreaktion Utbrändhet Ryggvärk Nackvärk Muskelvärk *inkluderar utbrändhet
Fyra diagnosgrupper svarar för 80 procent av långtidssjukskrivningarna Muskuloskeletala problem Dvs mest värk i rygg och nacke mm Psykiatriska problem Dvs mest depressioner och utmattning Hjärt-kärlsjukdomar Dvs mest kranskärlssjukdom och infarkt Lungsjukdomar Dvs mest astma och KOL
Vilka arbetsproblem? Omorganisationer För stor arbetsbörda
Men kan man verkligen bli SJUK av stress på jobbet?
Vad i arbetet kan leda till ohälsa? Christina Maslach s sex faktorer: Arbetsbelastning Kontroll (Karasek-Theorell job strain) Belöning (Siegrist effort reward imbalance) Samspel med andra Rättvisa Värderingskonflikter
Arbetsrelaterad stress & hjärtdöd under de följande 25 åren Arbetsvariabel Risk (95% konf) Hög krav-kontroll obalans 2.22 (1.04 4.73) Hög effort-reward obalans 2.42 (1.02 5.73) Mika Kivimäki, & al. Work stress and risk of cardiovascular mortality: prospective cohort study of industrial employees. BMJ 2002
Utmattningsspiralen Värk i kroppen Sömnbesvär Minnesstörning Glädjelöshet Magbesvär Energilöshet Skuldkänslor Nedstämdhet Utmattningssyndrom
Vad kan man uppnå med prevention & rehabilitering? Smärtor Hjärtproblem Lungproblem (KOL) Psykiska problem Prevention (kvalificerad skattning) C:a 50 % Minst 50 % > 90 % Resultat 2004 Rehabilitering (vetenskaplig utvärdering) 50 % 50 % 50 % Resultat 2004 Alkoholproblem 50 % (vetenskapligt utvärderat)?
Om vi hittar bra rehabiliterings- och preventionsstrategier, hur skall forskningsresultaten kunna omsättas i praktiken?
Implementering inom privata sektorn Värö Bruk Skutskärs Bruk Sandvik Steel Volvo Lastvagnar ca 370 anställda ca 520 anställda ca 1 200 anställda ca 2 000 anställda Irene Jensen m fl, AHA-projektet
Hälsotillståndet hos svenskar i förvärvsarbete Friska (c:a 70 %) Riskzon (c:a 20 %) Sjukskrivna (c:a 10 %)
Livsstil och hälsa
Arbetsrelaterade faktorer
Sjukfrånvaro procent av total arbetstid % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1999 2000 2001 2002 Kv1-03 Privat sekt Fretag 1 Fretag 2 Fretag 3
Ekonomi första året (2001) Minskning i sjukfrånvaron motsvarar en besparing på 2.2 milj kr/år för företaget, ca 5 700 per anställd/år Kostnader under året Kartläggning 148 000 kr FHV sköterska 50%, 3 mån 300 000 kr Prev och rehab 630 000 kr Arbetsplatsmöten/utveckling 350 000 kr 1 428 000 kr Payoff tiden för företag 1 är därmed ca 8 mån DVS Rehabilitering och prevention är utomordentligt lönsamma!
QPS Nordic General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (2000)
QPS Nordic Framtaget av forskare från de nordiska länderna med Nordiska Rådet som huvudman Utvecklingsperiod 1994-2000
QPS modellen QPS 3 domner 14 aspekter 26 skalor 118 item
QPS domäner QPS 3 domäner QPS Uppgift Individ Organisation
QPS Uppgiftsdomän QPS; domäner, aspekter, skalor och item QPS Uppgift Individ Organisation Krav Roller Kontroll Frutsgbarhet Kvantitativa Beslut Kunskaps i 17 i 19 i 22 19. Kräver ditt arbete maximal uppmärksamhet
QPS Individdomän QPS; domäner, aspekter, skalor och item QPS Uppgift Individ Organisation Frutsgbarhet Motivation Engagemang Kommande 2 r Pref f utmaningar i 63 i 64 i 65 63. Tycker du om utmaningar som att ofta få nya arbetsuppgifter
QPS Organisationsdomän QPS; domäner, aspekter, skalor och item QPS Uppgift Individ Organisation Support Ledarskap Klimat Uppmuntrande Rttvist i 84 i 85 i 86 84. Uppmuntar din närmaste chef dig att delta i viktiga beslut
QPS Pågående utvärdering
Pågående utvärdering Användbarhet i olika yrken och organisationer
Pågående utvärdering Användbarhet i olika yrken och organisationer Värdering av potential att indikera ohälsorelaterade aspekter av arbetsmiljön
Pågående utvärdering Användbarhet i olika yrken och organisationer Värdering av potential att indikera ohälsorelaterade aspekter av arbetsmiljön Pröva metodik som ökar QPS potential att indikera ohälsa
Pågående utvärdering Användbarhet i olika yrken och organisationer Värdering av potential att indikera ohälsorelaterade aspekter av arbetsmiljön Pröva metodik som ökar QPS potential att indikera ohälsa Kortversioner
QPS Kortversion(er)
Metodutveckling Utgångspunkt: QPS mäter nivåer av arbetskrav, kontoll, stöd, etc Prövning Ställa faktiska nivåer mot:» Önskade nivåer» Tillfredställelse med faktiska nivåer
QPS Individdomän QPS; domäner, aspekter, skalor och item QPS Uppgift Individ Organisation Frutsgbarhet Motivation Engagemang Kommande 2 r Pref f utmaningar i 63 i 64 i 65 63. Tycker du om utmaningar som att ofta få nya arbetsuppgifter
Metodutveckling Resultat Tillfredställelse med faktisk nivå är bättre indikator för ohälsa än endast faktisk nivå. Intervention Tillfredställelse med faktisk nivå ger uppslag till intervention vid återkoppling Hälsobokslut Tillfredställelse med faktisk nivå Upprepade mätningar:lämplig form att visa hälsobokslut
Utgångspunkt för hälsobokslut QPS kortversion från KI/AFA frågor om utmattning ohälsa livsstil Totalt 40-50 Frågor
THE END