Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström Biträdande förskolechefer
Valbo förskoleområde Området består av 10 förskolor i Hagaström, Valbo och Forsbacka. I förskolorna finns ca 700 barn inskrivna och här arbetar ca 150 personal. Verksamheterna leds av fyra biträdande förskolechefer samt förskolechef med övergripande ansvar för hela området. Vår ambition är att vara en välkomnande förskola och vi arbetar för att erbjuda 10 förskolor med hög kvalitet där vi upplever gemensam arbetsglädje. Specialpedagog och talpedagog är specialister som bidrar till vårt arbete med att utveckla arbetet med en rolig, trygg och lärorik förskola för alla barn. Läsåret 2015 2016 De fokusfrågor som vi fördjupat oss särskilt inom under läsåret har utgått från Utbildningsnämndens strategiplaner IKT, Informations och kommunikationsteknik och LHU, Lärande för hållbar utveckling samt att vi har påbörjat ett arbete om språkutvecklande arbetssätt med inriktning flerspråkighet utifrån Skolinspektionens beslut våren 2016. Digitala verktyg I arbetet med att utveckla IKT/digitala verktyg har vi använt boken Mediepedagogik på barnens villkor av Ulla-Karin Lundgren Öhman. Där har vi pratat om syftet med olika digitala verktyg i förskolan kopplat till förskolans läroplan. Vi har också lärt oss om s.k. skalappar som ex. Keynote och i Movie. Appar som ger oss möjligheter att skapa och reflektera tillsammans med barnen. Vi har utsett en av områdets förskollärare till Digital utvecklingsledare och hon har ett särskilt ansvar för att fördjupa sig inom det pedagogiska arbetet med digitala verktyg. Hon leder områdets IKT nätverk där det finns en deltagare från varje förskola. Vi har också haft flera temakvällar då vi har delat erfarenheter, tankar och kunskaper kring IKT. Vi har också ett påbörjat arbete mellan pedagogiska utvecklingsledare i förskola och skola kring IKT. Allt detta har lett till att det idag sker ett aktivt arbete där framförallt lärplattans möjligheter används på olika sätt i arbetet med barnen och i samverkan med vårdnadshavare. Syftet med att använda digitala verktyg är att öka förutsättningar för barns utveckling och lärande. Lärande för hållbar utveckling LHU Utbildningsnämnden har antagit en strategi för lärande för hållbar utveckling och kommunen har antagit ett miljöstrategiskt program. I båda dessa finns mål som berör förskolans arbete. Hållbar utveckling omfattar flera perspektiv som det sociala, ekologiska, ekonomiska och det kulturella perspektivet. Under läsåret har vi fördjupat oss kring innebörden av olika begrepp och kopplat dem till förskolans uppdrag i läroplanen. Vi har utsett ett miljöombud som deltar i centrala nätverk och som också leder områdets LHU nätverk. Varje förskola har en LHU utvecklare med särskilt ansvar på den egna enheten. Arbetet har resulterat i att varje förskola formulerar mål och aktiviteter med barnen. Det kan handla om många olika frågor som exempelvis ny kunskap inom naturvetenskap eller om värdegrundsarbeten om barn från olika länder. Vi vuxna har lärt oss mer om hur vi kan bli en kemikaliesmart förskola och har påbörjat en översyn av det material som vi använder. Det är många olika faktorer att ta hänsyn till därför behöver vi ta några få steg i taget så att vi hinner undersöka och vidta väl avvägda åtgärder varefter vi får ny kunskap och kan agera inom de ramar vi har till vårt förfogande. Arbetet med LHU syftar till att utveckla barn och ungdomars delaktighet och inflytande, kritiska förhållningssätt, demokratiska ansvarstagande, problemlösande förmåga och handlingskompetens. Vårt arbete började under 2016 och vi planerar för fortsatt arbete kommande läsår. Då kommer vi också att undersöka certifieringar som Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling.
Flera språk I våras gav Skolinspektionen förskolans verksamhet en hel del beröm men också ett nedslag på vårt arbete kring modersmål och flerspråkighet. Därför har vi påbörjat ett arbete för att säkerställa att vi har aktuella kunskaper, metoder och förhållningssätt. Några pedagogiska utvecklingsledare har tillsammans med talpedagog och förskolechef deltagit i en konferens om flerspråkighet. Vi har påbörjat ett arbete där vi läser och reflekterar kring Skolverkets skrift Flera språk och områdets talpedagog har föreläst för samtliga pedagoger om språkutvecklande arbetssätt. Ett viktigt arbete som kommer att fortsätta under kommande läsår för att säkerställa att det finns tillräckliga kunskaper och bra material på samtliga förskolor. Jag vill passa på att tacka samtlig personal och biträdande förskolechefer för att lärorikt år, där den gemensamma ambitionen att arbeta för förskolor med hög kvalitet verkligen känns i varje möte. Det blev ännu tydligare för oss alla i de presentationer som varje förskola delade med sig av på områdets planeringsdag den 13 maj. TACK också till alla vårdnadshavare för det viktiga samarbetet kring varje barn. Förskolans läroplan trycker särskilt på att det är genom ett gott samarbete mellan förskola och hem som vi i förskolan kan skapa en god verksamhet för barnen. Ni är alltid de viktigaste personerna i era barns liv! Anci Rehn Förskolechef Valbo förskoleområde
Lergökens förskola Dessa är de prioriterade målen för 2015/16 2.1 Normer och värden - förmåga att leva sig in i andra människors situation. 2.2 Utveckling och lärande Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sin: - förmåga att leka och lära - förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter - matematiska förmåga, att föra och följa resonemang - utveckla sin förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 2.3 Barns inflytande Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga - att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 2.4 Förskola och Hem - Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. 2.5 samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet - Att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. - Samverkan sker enligt de rutiner för övergång som beslutats i Gävle kom mun. På Lergökens förskola har vi valt att prioritera och utveckla Leken tillsammans med barnen. Det har varit viktigt för oss att leka med barnen och finnas nära i barnens lek för att stötta vid behov. Lekmiljöerna har förändrats utifrån barnens intressen, behov och för att utmana till nya lärdomar. Hela förskolan har arbetat i ett TEMA utifrån två böcker författare Mia Nilsson som handlar om Hugo, det är en krokodil som många av djuren i skogen är rädd för. I Temat, Hugo, så integreras alla målen i för barnen i olika sammanhang. Det är pedagogernas förhållningssätt och tron på barnens förmåga som är grunden för all undervisning i förskolan. Här kommer några exempel på hur det kan se ut i verksamheten Pedagogerna är förebilder för barnen genom att visa hur man visar hänsyn till varandra. Tex. när ett barn ofrivilligt blivit av med nappen har pedagogen visat med tecken som
stöd och med tal förklarat att vi ger tillbaka nappen. Senare ser vi hur barnen självmant ger tillbaka nappen. Att vara närvarande i gruppen och att sätta ord på vad som händer mellan barnen för att skapa en förståelse mellan orsak och verkan har varit särskilt viktigt bland de yngsta barnen. Tex Stopp. Det gör ont, därför gråter hen eller Tack så mycket! Vad glad jag blir Genom att organisera olika aktiviteter där barnen får möjlighet att samarbeta, kommunicera, använda sig av olika material och att få vara en person som KAN, att få känna tilltro till sin egen förmåga har varit en viktig del när vi planerat verksamhetens innehåll. Här arbetar barnen med att titta på en liten bild av en krokodil byggd av pärlor till att bygga en likadant med hjälp av lika många toalettrullar. Resultatet blev en STOR krokodil som barnen är jätte stolta över. Det var mycket problemlösning, samarbete matematik, kommunikation, genom att förmedla sina tankar och idéer och att använda sina erfarenheter sedan tidigare i bygget av krokodilen. I boken om Hugo finns det olika djur som bor i skogen. Bland annat en räv som barnen har byggt en lya åt. Att forska med hjälp av lärplattan på hur räven bor, vad den äter och tycker om är ett sätt att forska i förskolan. Och vi lär oss så mycket, även vi vuxna. Barnen tyckte att djuren skulle ha olika namn så vi vet vilka det är. Olika namnförslag togs fram, men det är inte ofta man tycker om samma namn, hur löser man det? Barnen röstar genom att räcka upp handen och det illustreras genom ett stapeldiagram, det blir då tydligt vilka namn som fått flest röster.
Kaninen får följa med barnen hem och de tar stort ansvar för att ta hand om den. Kaninen får vara med barnen över en helg och de skriver, ritar och berättar med föräldrarnas hjälp vad kaninen varit med om. Det är ett sätt att göra föräldrarna delaktiga i temat. Varje vecka skriver pedagogerna ett verksamhetsbrev där de och barnen berättar om vad de varit med om på förskolan allt utifrån de prioriterade målen från förskolans Läroplan, Lpfö98/10. Lärande för hållbar utveckling LHU, är en annan del som vävs in i temat i arbetet med barnen. Ex genom hur djuren lever, vad de äter men även den sociala kompetensen är en del av arbetet med hållbar utveckling Tex. Hur vi är med varandra, vad vi mår bra av, att vara försiktig med vårt lekmaterial och vår miljö för att nämna några. Kafferep kan vi läsa om i boken om Hugo, barnen undrade vad det är för något? Pedagogerna skapar förutsättningar för diskussion och skapar olika miljöer. Här pratar de om Hugo, vilka kom på Hugos kalas, vilka vill komma, hur gör man kalas? I boken är det ingen som kommer på Hugos kalas, hur skulle det kännas? Att prata om känslor, hur det känns och hur det syns att man ex är ledsen har gjort att barnen kan sätta ord på sina känslor till varandra även i andra sammanhang. Vi har fått brev från Hugo när han rest till de olika länderna som vi har representerade bland barnen på avdelningen. Föräldrarna har varit delaktiga genom att ta med material ex flaggor, smycken, djur, böcker. Vi har tittat på filmer från de olika länderna, lyssnat på traditionell musik och sett hur olika danser i de olika länderna kan se ut. Vi försöker då att dansa likadant ex kan man dansa och göra rörelser med händerna, det var svårt men roligt. Hugo är med hela tiden i dessa aktiviteter och barnen ser honom som en naturlig del av sin vardag på förskolan. TACK alla ni som med ert engagemang är med och utvecklar förskolans verksamhet så att det gagnar barnens framtid. Nu ser vi fram mot ett nytt spännande förskoleår hösten 2016. Helena Baggström/Biträdande förskolechef