PLATELIA CMV IgM TEST

PLATELIA CMV IgM 72811 96 TEST KVALITATIV DETEKTION AV IgM-ANTIKROPPAR MOT CYTOMEGALOVIRUS I HUMANT SERUM ELLER HUMAN PLASMA GENOM IMMUNOLOGISK ENZYMANALYS 1. ANVÄNDNINGSOMRÅDE Platelia CMV IgM är en immunologisk analys för kvalitativ detektion av IgM-antikroppar mot cytomegalovirus i humant serum eller human plasma. 2. KLINISK BETYDELSE Humant cytomegalovirus (CMV) är ett utbrett virus som påträffas i alla geografiska områden i världen och inom alla socioekonomiska grupper. CMV tillhör familjen Herpesvirus och överförs via biologiska kroppsvätskor vid nära personlig kontakt (urin, saliv, modersmjölk, blod, tårar, sperma och vaginala utsöndringar). Efter en infektion kan CMV förbli latent i kroppen under flera år hos kontaminerade patienter och kan sedan reaktiveras och orsaka återkommande infektioner med potentiell överföring till andra individer. Primär infektion fås på olika överföringssätt och vid olika tillfällen i livet (medfödda infektioner, postnatala infektioner). Efter latensfasen kan den sekundära infektionen ske antingen via återinfektering av ett exogent virus eller av reaktivering av det latenta viruset. 50 till 85 % av befolkningen är infekterad före vuxen ålder, men de flesta infektioner förblir symptomfria där endast 2 % av patienterna uppvisar atypiska symptom som feber, kraftlöshet, muskeleller ledvärk. Däremot kan CMV-infektioner vara allvarliga hos gravida, nyfödda eller hos personer med nedsatt immunförsvar. Under graviditet är 1 till 3 % av alla kvinnor infekterade med CMV och överföring till fostret via placental diffusion observeras hos 40 till 50 % av patienterna. 95 % av fosterinfektioner är symptomfria, men de övriga 5 % har extremt allvarliga komplikationer: hepatosplenomegali, mikrocefali, hydrocefali, underutveckling, psykomotorisk hämning och fosterdöd. Hos 10 % av de symptomfria infektionerna påvisar de nyfödda fördröjda komplikationer som delvis eller fullständig dövhet eller blindhet. Hos patienter med nedsatt immunförsvar (AIDS, organtransplantatpatienter, lymfoproliferativa sjukdomar eller cancer), är allvarliga komplikationer relaterade till en disseminerad och/eller visceral infektion: splenomegali, korioretinit, hepatit, lunginflammation, myokardit, encefalit. Infektionen kan vara dödlig hos dessa patienter. Ett par veckor efter CMV-infektionen leder immunförsvarets reaktion till bildandet av specifika IgMantikroppar som följs ett par dagar senare av bildandet av IgG-antikroppar. Den serologiska diagnosen av CMV-infektion påvisas av en serokonversion eller en signifikant ökning av IgG-antikroppstitern. Detektion av specifika anti-cmv IgM-antikroppar är användbart för att bekräfta diagnosen av primära och kongenitala CMV-infektioner. 1

3. PRINCIP Platelia CMV IgM är ett kvalitativt test för detektion av IgM-antikroppar mot cytomegalovirus i humant serum eller human plasma genom immunologisk enzymanalys med insamling av IgM på den fasta fasen. Den fasta fasen (mikroplattans brunnar) bestryks med antihumana µ-kedjeantikroppar. En blandning av CMV-antigen och monoklonala anti-cmv-antigen-antikroppar märkta med peroxidas används som konjugat. Testet består av följande steg: Steg 1 Patientprover, kalibratorer och kontroller späds 1/21 och fördelas sedan i mikroplattans brunnar. Under inkuberingen, en timme i 37 C, binds de IgM-antikroppar som finns i provet till mikroplattans brunnar belagda med anti-µ-antikroppar. Efter inkuberingen tas IgG och serumproteiner bort genom tvättning. Steg 2 Konjugatet (blandningen av CMV-antigen och monoklonala anti-cmv-antikroppar märkta med peroxidas) tillsätts i mikroplattans brunnar. Under inkuberingen, en timme i 37 C, binds konjugatet till de specifika IgM anti-cmv-antikropparna som samlades in på mikroplattan. Obundet konjugat avlägsnas genom tvättning när inkuberingsperioden är slut. Steg 3 Förekomsten av immunkomplex (antihumana µ-kedjor/igm anti-cmv/cmv-antigen/peroxidasmärkta monoklonala anti-cmv-antikroppar) påvisas genom tillsats av en enzymatisk framkallningslösning i varje brunn. Steg 4 Efter inkubering i rumstemperatur (+18 30 C) avbryts den enzymatiska reaktionen genom att 1 N svavelsyralösning tillsätts. Den optiska densiteten, som avläses med hjälp av en spektrofotometer inställd på 450/620 nm, är proportionell mot mängden IgM-antikroppar mot CMV i provet. 4. PRODUKTINFORMATION Den tillhandahållna mängden reagens är beräknad för 96 test. Alla reagenser är enbart avsedda för in vitro-diagnostik. Märkning Typ av reagens Innehåll R1 Microplate Mikroplatta (färdig att användas) 12 remsor med vardera 8 brytbara brunnar, bestrukna med antihumana µ-kedjor. R2 Concentrated Washing Solution (20x) Koncentrerad tvättlösning (20x) TRIS-NaCl-buffert (ph 7,4), 2 % Tween 20 R3 Negative Control Negativ kontroll Humant serum negativt för IgM-antikroppar mot CMV samt negativt för HBs-antigen, anti-hiv1, anti- HIV2 och anti-hcv. R4 Calibrator Kalibrator Humant serum reaktivt för IgM-antikroppar mot CMV samt negativt för HBs-antigen, anti-hiv1, anti- HIV2 och anti-hcv. 1 1 x 70 ml 1 x 0,75 ml 1 x 0,75 ml 2

Märkning Typ av reagens Innehåll R5 Positive Control Positiv kontroll Humant serum reaktivt för IgM-antikroppar mot CMV samt negativt för HBs-antigen, anti-hiv1, anti- HIV2 och anti-hcv. R6a Antigen CMV-antigen Frystorkad CMV-antigen R6b Conjugate (101x) Konjugat (101x) Murin monoklonal antikropp anti-cmv märkt med peroxidas R7 Diluent Spädningsmedel för prover och konjugat (färdigt att användas) Tris-NaCl-buffert, fosterkalvserum, getserum, mus- IgG, fenolröd R9 Chromogen TMB Kromogen (färdig att användas) 3,3,5,5 tetrametylbenzidin (< 0,1 %), H 2 O 2 (< 1 %) 1 x 0,75 ml 6 x qsp. 4,5 ml 1 x 0,4 ml 1 x 80 ml 1 x 28 ml R10 Stopping Solution Stopplösning (färdig att användas) 1 N svavelsyralösning 1 x 28 ml Plattförslutare 4 Mer information om förvaringsvillkoren och sista förbrukningsdag finns på förpackningen. 5. VARNINGAR OCH FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER Resultatens tillförlitlighet är beroende av att god laboratoriesed (GLP) tillämpas: Använd inte reagenser vars bäst-före-datum har passerat. Blanda inte reagenser från olika partier inom en bestämd analysomgång. KOMMENTAR: För tvättlösningen (R2, märknings-id: 20x grönfärgad), kromogen (R9, märknings-id: TMB turkosfärgad) och stopplösning (R10 märknings-id: 1 N rödfärgad) kan du använda andra partier än de som ingår i testet om dess reagenser är helt likvärdiga och om samma parti används inom en bestämd analysomgång. KOMMENTAR: Dessutom kan tvättlösningen (R2, etikett-märkning : 20X grönfärgad) blandas med de 2 andra tvättlösningarna som ingår i olika Bio-Rad-reagens-satser (R2, etikettmärkningar : 10X blå- eller 10X orangefärgad) vid korrekt blandning, förutsatt att endast en blandning används vid en given testkörning. Vänta 30 minuter så att reagenserna uppnår rumstemperatur (+18 30 C) innan du använder dem. Rekonstituera eller späd noggrant reagenserna och undvik all kontaminering. Utför inte testet i närvaro av reaktiva ångor (syraångor, alkaliska ångor, aldehydångor) eller damm som skulle kunna ändra konjugatets enzymatiska aktivitet. Använd glasvaror som noggrant har diskats och sköljts med avjoniserat vatten, eller ännu hellre engångsmaterial. Tvättningen av mikroplattan är ett kritiskt steg. Följ det rekommenderade antalet tvättcykler och se till att alla brunnar är helt fyllda och därefter helt tömda. Felaktig tvättning kan leda till felaktiga resultat. Se till att mikroplattan inte hinner torka efter tvättproceduren och innan reagenset har hällts i. 3

Använd aldrig samma behållare till att fördela konjugatet och framkallningslösningen. Den enzymatiska reaktionen är mycket känslig för metaller och metalljoner. Därför får ingen metall komma i kontakt med de olika lösningar som innehåller konjugatet eller kromogenen. Kromogenlösningen (R9) ska vara färglös. Om den är blåfärgad är detta en indikation på att reagenset inte kan användas utan måste ersättas. Använd en ny pipettspets för varje prov. Kontrollera precisionen för pipetterna och annan utrustning och att de fungerar korrekt. Hälso- och säkerhetsanvisningar Material av humant ursprung som använts vid beredning av reagenserna har testats och befunnits vara icke-reaktivt för hepatit B-ytantigen (HBsAg), antikroppar mot hepatit C-virus (anti-hcv) och antikroppar mot humant immunbristvirus (anti-hiv1 och anti-hiv2). Eftersom ingen testmetod med säkerhet kan garantera frånvaron av smittsamma ämnen, ska reagenser av humant ursprung och patientprover hanteras som potentiellt smittsamma. Betrakta allt material, däribland tvättlösningar, som kommer i direkt kontakt med prover och reagenser som innehåller material av humant ursprung som potentiellt smittsamt. Använd engångshandskar vid hantering av prover och reagenser. Pipettera inte med munnen. Undvik att spilla prover eller lösningar som innehåller prover. Spill måste sköljas bort med blekmedel som spätts till 10 %. Vid spill av syra måste den först neutraliseras med natriumbikarbonat och därefter renas med blekmedel som spätts ut till 10 %, och torkas upp med absorberande papper. Materialet som används för rengöring måste kastas i en behållare för smittfarligt avfall. Patientprover, reagenser som innehåller material av humant ursprung, liksom smittfarligt material och smittfarliga produkter får endast kastas efter dekontaminering: - antingen genom att sänkas ned i blekmedel vid en slutlig koncentration på 5 % natriumhypoklorit i 30 minuter, - eller genom att autoklaveras i 121 C i minst 2 timmar. VARNING! Ställ inte in lösningar som innehåller natriumhypoklorit i autoklaven Undvik all hud- och slemhinnekontakt med reagenser, inklusive dem som ej klassas som farliga. Kemiskt och biologiskt avfall måste hanteras och avlägsnas enligt rutiner för god laboratoriesed (GLP). Alla reagenser som ingår i testet är enbart avsedda för in vitro-diagnostik. Xi - Irriterande Varning: Vissa av reagenserna innehåller ProClin 300 < 1,5 % R43: Kan ge allergi vid hudkontakt S28 37: Vid kontakt med huden, tvätta genast med mycket tvål och vatten. Använd lämpliga skyddshandskar 6. PROVER 1. Serum och plasma (EDTA, heparin eller citrat) är rekommenderade provtyper. 2. Följ nedanstående anvisningar för hantering, bearbetning och förvaring av blodprover: Ta alla blodprover med venpunktion och vidta vanliga försiktighetsåtgärder. Låt serumproverna koagulera fullständigt före centrifugering. Rören ska alltid vara förslutna. Separera serum eller plasma från koaglet eller erytrocyterna och förvara i väl förslutet rör efter centrifugering. Proverna kan förvaras i +2 8 C om testet genomförs inom 7 dagar. Om testet inte kommer att slutföras inom 7 dagar, eller om proverna ska skickas iväg, ska proverna frysas ned till 20 C eller kallare. Använd inte prover som tinats mer än fem gånger. Prover som har varit frysta ska blandas ordentligt (vortex) efter upptining innan testet utförs. 3. Prover som innehåller upp till 90 g/l albumin eller 100 mg/l okonjugerat bilirubin, lipemiska prover som innehåller upp till motsvarande 36 g/l triolein (triglycerid) och hemolyserade prover som innehåller upp till 10 g/l hemoglobin påverkar inte resultaten. 4. Värm inte proverna. 4

7. TESTFÖRFARANDE 7.1 Nödvändigt men ej bifogat material Vortexmixer. Avläsare för mikroplattor med 450 nm och 620 nm filter (*). Inkubator för mikroplattor, termostatstyrd till 37±1 C (*). Automatisk, halvautomatisk eller manuell tvättanordning för mikroplattor (*). Sterilt destillerat eller avjoniserat vatten. Engångshandskar. Skyddsglasögon. Absorberande papper. Automatiska eller halvautomatiska, justerbara eller förinställda pipetter eller multipipetter för mätning och fördelning av 10 µl till 1 000 µl respektive 1 ml, 2 ml och 10 ml. Mätcylindrar med volymerna 25 ml, 50 ml, 100 ml och 1 000 ml. Natriumhypoklorit (blekmedel) och natriumbikarbonat. Behållare för smittförande avfall. Engångsrör. (*) Begär gärna mer information om den rekommenderade utrustningen från vår tekniska avdelning. 7.2 Reagensrekonstituering R1: Låt påsen stå 30 minuter i rumstemperatur (+18 30 C) innan den öppnas. Ta ut brickan och lägg omedelbart tillbaka oanvända remsor i påsen samt kontrollera att det finns torkmedel. Återförslut påsen noggrant och förvara den i +2 8 C. R2: Späd tvättlösningen R2 1/20 med destillerat vatten, till exempel 50 ml R2 och 950 ml destillerat vatten till en tvättlösning som är färdig att användas. Bered 350 ml utspädd tvättlösning för en platta med 12 remsor om tvättningen sker manuellt. R3, R4, R5: Späd 1/21 med spädningsmedel (R7) (exempel: 300 µl R7 + 15 µl kalibrator eller kontroll). R6a: CMV-antigen är lyofiliserat. För att köra 2 remsor, rekonstituera en ampull lyofiliserat antigen genom att tillsätta 4,5 ml spädningsmedel (R7). Blanda väl. Efter spädning måste den antigena lösningen (R6a+R7) vara helt klar. R6 (R6a+R6b) Konjugatarbetslösning: Tillsätt därefter 45 µl konjugat (R6b) i varje ampull med rekonstituerat CMV-antigen (spädd R6a). Blanda väl. När konjugatarbetslösningen måste användas omedelbart efter reconstitution. 7.3 Förvaring av och validitet hos öppnade och/eller rekonstituerade reagenser Testet måste förvaras i +2 8 C. När testet förvarats i +2-8 C innan det öppnas kan varje komponent användas till det bäst-före-datum som anges på testets yttre etikett. R1: Efter öppnandet är remsorna hållbara i 8 veckor vid förvaring i +2 8 C i samma väl förslutna påse (kontrollera att påsen innehåller torkmedel). R2: Så snart tvättlösningen är spädd kan den förvaras i 2 veckor i +2 30 C. När den koncentrerade tvättlösningen öppnats är den stabil till det bäst-före-datum som anges på etiketten om den förvaras i +2 30 C utan att utsättas för kontaminering. R3, R4, R5, R6b, R7: Öppnade reagenser som förvaras i +2-8 C utan att utsättas för kontaminering är stabila i 8 veckor. R6 (R6a+R6b): När konjugatarbetslösningen måste användas omedelbart efter reconstitution. R9: Om det öppnade reagenset förvaras i +2-8 C utan att utsättas för kontaminering är det stabilt i upp till 8 veckor. R10: Om det öppnade reagenset förvaras i +2-8 C utan att utsättas för kontaminering är det stabilt till det bäst-före-datum som anges på etiketten. 7.4 Metod Följ beskrivningen av testförfarandet och god laboratoriesed noggrant. Låt reagenserna uppnå rumstemperatur (+18 30 C) före användning. Användandet av brytbara brunnar erfordrar särskild uppmärksamhet vid hantering. Använd kalibrator och kontroller vid varje analysomgång för validering av testresultaten. 5

1. Fastställ fördelnings- och identifieringsplanen noggrant för kalibrator, kontroller och patientprover. 2. Bered den utspädda tvättlösningen (R2) [se avsnitt 7.2]. 3. Ta ut brickan och remsorna (R1) ur skyddsförpackningen [se avsnitt 7.2]. 4. Kalibrator (R4) och kontroller (R3, R5) och patientproverna (S1, S2 ) ska spädas i individuellt identifierade provrör med spädningsmedel (R7) så att spädningen blir 1/21: 300 µl spädningsmedel (R7) och 15 µl prov. Blanda de utspädda proverna med vortexmixern. 5. Följ den angivna sekvensen nedan noggrant och fördela i varje brunn 200 µl av den utspädda kalibratorn och de utspädda kontrollerna och patientproverna: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 A R3 S5 S13 B R4 S6 C R4 S7 D R5 S8 E S1 S9 F S2 S10 G S3 S11 H S4 S12 6. Täck mikroplattan med självhäftande plattförslutare. Tryck sedan till ordentligt på plattan så att förslutningen sluter tätt. Inkubera mikroplattan direkt i ett termostatkontrollerat vattenbad eller i en torr inkubator i 37±1 C i 1 timme ±5 minuter. 7. Bered konjugatarbetslösningen R6 (R6a+R6b) [se avsnitt 7.2]. 8. Ta bort den självhäftande plattförslutaren när den första inkuberingsperioden är slut. Aspirera samtliga brunnars innehåll till en behållare för smittfarligt avfall (innehållande natriumhypoklorit). Tvätta mikroplattan 4 gånger med 350 µl tvättlösning (R2). Vänd mikroplattan upp och ned och slå med lätta slag mot det absorberande papperet så att resterande vätska försvinner. 9. Fördela 200 µl av konjugatarbetslösningen (R6) i alla brunnar. Lösningen måste skakas varsamt före användning. 10. Täck mikroplattan med självhäftande plattförslutare. Tryck sedan till ordentligt på plattan så att förslutningen sluter tätt. Inkubera mikroplattan direkt i ett termostatkontrollerat vattenbad eller i en torr inkubator i 37±1 C i 1 timme ±5 minuter. 11. Ta bort den självhäftande plattförslutaren när den andra inkuberingsperioden är slut. Aspirera samtliga brunnars innehåll till en behållare för smittfarligt avfall (innehållande natriumhypoklorit). Tvätta mikroplattan 4 gånger med 350 µl tvättlösning (R2). Vänd mikroplattan upp och ned och slå med lätta slag mot det absorberande papperet så att resterande vätska försvinner. 12. Fördela snabbt, skyddat från ljus, 200 µl kromogenlösning (R9) i alla brunnar. Låt reaktionen fortgå i mörker i 30 ± 5 minuter i rumstemperatur (+18 30 C). Använd inte självhäftande plattförslutare under denna inkubering. 13. Stoppa den enzymatiska reaktionen genom att tillsätta 100 µl stopplösning (R10) i varje brunn. Använd samma ordningsföljd och samma fördelningshastighet som för framkallningslösningen. 14. Torka noggrant av mikroplattans botten. Avläs den optiska densiteten vid 450/620 nm med hjälp av mikroplattans avläsare inom 30 minuter efter det att reaktionen har avbrutits. Remsorna måste alltid skyddas mot ljus innan de läses av. 15. Kontrollera överensstämmelsen mellan avläsningarna och fördelningsplanen för plattan och proverna innan du rapporterar resultaten. 8. BERÄKNING OCH UTVÄRDERING AV RESULTAT 8.1 Beräkning av gränsvärdet (CO) Gränsvärdet (CO) utgör medelvärdet av de optiska densitetsvärdena (OD) hos de dubbla kalibratorerna (R4): CO = medelvärdet av OD R4 6

8.2 Beräkning av provkvot Provresultat uttrycks som en kvot med hjälp av följande formel: Provkvot = provets OD/CO 8.3 Kvalitetskontroll Inkludera kalibratorn och kontrollerna för varje mikroplatta vid varje analysomgång och analysera de erhållna resultaten. För att analysen ska kunna valideras måste följande villkor uppfyllas: Värden för optisk densitet: - CO > 0,200-0,80 x CO < OD R4 replikat 1 < 1,20 x CO - 0,80 x CO < OD R4 replikat 2 < 1,20 x CO (Individuella OD för varje replikat av kalibratorn (R4) får inte avvika med mer än 20 % av COvärdet.) Kvoter för optisk densitet: - R3-kvot (OD R3 / CO) < 0,50 - R5-kvot (OD R5 / CO) > 1,60 Om kvalitetskontrollkriterierna inte är uppfyllda ska testet göras om. 8.4 Utvärdering av resultaten Provkvot Resultat Utvärdering Kvot < 0,90 Negativt 0,90 kvot < 1,10 Tveksamt Kvot 1,10 Positivt Provet anses vara icke-reaktivt med avseende på förekomsten av IgM-antikroppar mot CMV. Provet anses vara tveksamt med avseende på förekomsten av IgM-antikroppar mot CMV. Resultatet måste bekräftas med ett nytt test som ska göras på ett andra prov taget minst 3 veckor efter det första provet. Provet anses vara reaktivt med avseende på förekomsten av IgM-antikroppar mot CMV. Om en nylig infektion misstänks kan andra serologiska tester som mätning av IgG-antikroppars aviditet vara användbart för att bekräfta diagnosen. 8.5 Ofta förekommande problem Icke validerade eller icke repeterbara reaktioner orsakas ofta av följande: Otillräcklig tvättning av mikroplattan. Kontaminering av negativa prover med serum eller plasma med en hög antikroppstiter. Kontaminering av framkallningslösningen med kemiska oxidationsmedel (blekmedel, metalljoner ). Kontaminering av stopplösningen. 9. PRESTANDA Testresultat av Platelia CMV IgM utvärderades på 2 platser med totalt 824 prover från gravida kvinnor och blodgivare. 7

9.1 Prevalens Prevalensen av anti-cmv IgM-antikroppar med användning av Platelia CMV IgM beräknades på en panel bestående av 300 prover från gravida kvinnor från Parisområdet (Frankrike). 5 prover var positiva för anti-cmv IgM-antikroppar. Prevalensen uppmättes med analysen Platelia CMV IgM och fastställdes till 1,7 % (5/300). 9.2 Specificitet Den relativa specificiteten beräknades på en panel bestående av 740 prover från 2 platser i Frankrike och var fördelade enligt följande: 252 serumprover från blodgivare 488 serumprover från gravida kvinnor Resultaten jämfördes med dem som erhölls med användning av två kommersiella EIA-analyser som referens. Testad population /plats Plats 1 Plats 2 Gravida kvinnor Antal serumprover Negativt Tveksamt Positivt Specificitet 205 203 1 1 Blodgivare 252 249 2 1 Gravida kvinnor 283 282 0 1 Totalt 740 734 3 3 Tveksamma resultat antogs vara positiva vid beräkning av specificitet. [KI 95 %] = 95 % konfidensintervall. 9.3 Känslighet 99,0 % [96,5% 99,9%] (203/205) 98,8 % [96,6% 99,7%] (249/252) 99,7 % [98,1% 100,0%] (282/283) 99,2 % [98,2% 99,7%] (734/740) Den relativa känsligheten beräknades på en panel bestående av 113 prover från 2 platser i Frankrike och var fördelade enligt följande: 35 prover från 16 enskilda patienter som uppvisade en kinetik för primär CMV-infektion (plats 2) 49 prover från 3 kommersiella serokonverteringspaneler (plats 1) 29 enskilda prover positiva för anti-cmv IgM-antikroppar (plats 1) Resultaten jämfördes med dem som erhölls med användning av två kommersiella EIA-analyser som referens. Av de 35 proverna från primära CMV-infektioner detekterades IgM-antikroppar i 29 prover med olika metoder. Alla 29 proverna innehöll anti-cmv IgG-antikroppar med låg aviditet. 2 prover befanns vara positiva för anti-cmv IgM-antikroppar med referensanalyserna men inte med Platelia CMV IgM. Dessa 2 prover innehöll anti-cmv IgG-antikroppar med medelaviditet och motsvarade prover som tagits strax efter att infektionen satte in. Resultaten som erhölls i de 3 serokonverteringspanelerna var enligt följande: I en panel detekterade Platelia CMV IgM anti-cmv IgM-antikroppar 10 dagar före referensanalysen. I en panel skedde detektionen av anti-cmv IgM-antikroppar samtidigt (tveksamt med referensanalysen och positivt med Platelia CMV IgM). I en panel detekterade Platelia CMV IgM anti-cmv IgM-antikroppar 3 dagar efter referensanalysen (tveksamt med referensanalysen och negativt med Platelia CMV IgM). Till sist bekräftades det att 28 av 29 enskilda prover var positiva med Platelia CMV IgM och det återstående prover befanns vara tveksamt. 8

9.4 Korsreaktivitet En panel bestående av 156 prover inklusive 115 positiva prover för toxoplasmos, rubella, EBV. HSV, VZV, påssjuka, mässling och HIV och 41 positiva prover för reumatoid faktor, autoantikroppar, heterofila antikroppar samt från patienter med myelom testades med Platelia CMV IgM och en kommersiell EIA-analys för screening av anti-cmv IgM-antikroppar. Av dessa prover befanns bara 2 vara positiva med Platelia CMV IgM: 1 serumprov positivt för IgGantikroppar mot rubella och negativt med referensanalysen, 1 serumprov med reumatoid faktor och överensstämmande med referensanalysen. 9.5 Precision Precision inom samma analysomgång (repeterbarhet): För utvärdering av repeterbarheten inom analys testades ett negativt och tre positiva prover 30 gånger i samma analysomgång. Kvoten (prov-od/gränsvärde) bestämdes för varje prov. Medelkvoten, standardavvikelsen (SD) och variationskoefficienten (CV %) för alla fyra proverna redovisas i tabellen nedan: Precision inom samma analysomgång (repeterbarhet) N=30 Negativt prov Lågt positivt prov Positivt prov Högt positivt prov Kvot (prov-od/gränsvärde) Medelvärde 0,11 1,13 1,90 3,75 SD 0,01 0,07 0,09 0,09 CV % 11,4 % 6,2 % 4,8 % 2,3 % Precision mellan analysomgångar (reproducerbarhet): För utvärdering av reproducerbarheten mellan analysomgångar testades alla fyra proverna (ett negativt och tre positiva prover) i duplikat, två analysomgångar per dag under en tjugodagarsperiod. Kvoten (prov-od/gränsvärde) bestämdes för varje prov. Medelkvoten, standardavvikelsen (SD) och variationskoefficienten (CV %) för alla fyra proverna redovisas i tabellen nedan: Precision mellan analysomgångar (reproducerbarhet) N=80 Negativt prov Lågt positivt prov Positivt prov Högt positivt prov Kvot (prov-od/gränsvärde) Medelvärde 0,18 1,06 1,76 3,28 SD 0,041 0,11 0,18 0,30 CV % 22,5 % 9,9 % 10,3 % 9,1 % 10. TESTETS BEGRÄNSNINGAR Diagnos av CMV-infektion kan endast fastställas utifrån en kombination av kliniska och biologiska data. Resultatet från ett enda test för titrering av anti-cmv IgM-antikroppar utgör inte tillräckligt med bevis för diagnosen av nylig infektion av cytomegalovirus. Diagnos av en nylig infektion kan endast fastställas med fullständig patientinformation inklusive kliniska och biologiska data (markant ökning av anti-cmv IgG-antikroppar hos 2 patientserumprover tappade med 3 veckors intervall och testade i samma analysomgång, närvaro av anti-cmv IgM vid en signifikant nivå, demonstration av låg IgG-aviditet). 9

Närvaro av anti-cmv IgM-antikroppar utgör inte tillräckligt bevis för att bekräfta en nylig infektion då IgM kan leva kvar flera månader eller till och med år efter infektion. När IgM upptäcks ska en kvantitativ bestämning av anti-cmv IgG-antikroppar utföras, samt en uppföljning av utvecklingen av anti-cmv-antikroppar under minst ett andra serumprov som tagits tre veckor senare. Om ett prov testas för tidigt under en nylig första infektion kan det hända att anti-cmv IgMantikroppar inte har bildats än. Om misstanke föreligger ska ett andra prov tappas ungefär 3 veckor senare och IgM-test ska åter utföras. 11. TILLVERKARENS KVALITETSKONTROLL Alla tillverkade reagenser bereds i enlighet med vårt kvalitetssystem, från mottagandet av råmaterial till kommersialiseringen av den slutgiltiga produkten. Varje parti genomgår en kvalitetskontroll och lanseras på marknaden endast om det överensstämmer med fördefinierade acceptanskriterier. Handlingar som beskriver produktion och kontroller av varje enskilt parti sparas hos Bio-Rad. 12. REFERENSER 1. Alford C.A., Stagno S., Pass R.F., Britt W.J. 1990. Congenital and perinatal cytomegalovirus infection. Rev. Infect. Dis. 12: S745-S753. 2. Demmler G.J. 1991. Summary of a workshop on surveillance for congenital cytomegalovirus disease. Rev. Infect. Dis. 13: 315-329. 3. Fowler K.B., Stagno S., Pass R.F., Britt W.J., Boll T.J., Alford C.A. 1990. The outcome of congenital and cytomegalovirus in relation to maternal antibody status. N. Engl. J. Med. 326: 663-667. 4. Gaytant M.A., Rours I.G., Steegers E.A., Galama J.M., Semmekrot B.A. 2003. Congenital cytomegalovirus infection after recurrent infection: case reports and review of the literature. Europ. J. Pediatr. 162: 248-253. 5. Grangeot-Keros L., Mayaux M.J., Lebon P., and al. 1997. Value of cytomegalovirus (CMV) IgG avidity index for the diagnosis of primary CMV infection in pregnant women. J. Infect. Dis. 175: 944-946. 6. Lazzarotto T., Guerra B., Spezzacatena P., Varani S., Gabrielli L., Pradelli P., Rumpianesi F., Banzi C., Bovicelli L., Landini M.P. 1998. Prenatal diagnosis of congenital cytomegalovirus infection. J. Clin. Microbiol. 36: 3540-3544. 7. Macé M., Sissoef L., Rudent A., Grangeot-Keros L. 2004. A serological testing algorithm for the diagnosis of primary CMV infection in pregnant women. Prenat. Diagn. 28: 861-863. 8. Munro S.C., Hall B., Whybin L.R., Leader L., Robertson P., Maine G.T., Rawlinson W.D. 2005. Diagnosis of and screening for cytomegalovirus infection in pregnant women. J. Clin. Microbiol. 43: 4713-4718. 9. Revello M.L., Gerna G. 2002. Diagnosis and management of human cytomegalovirus infection in the mother, fetus and newborn infant. Clin. Microbiol. Rev. 15: 680-715. 10. Stagno S., Pass R.F., Dworsky M.E., and al. 1982. Congenital cytomegalovirus infection: the relative importance of primary and recurrent maternal infections. N. Engl. J. Med. 306: 945-949. Bio-Rad 0459 3, boulevard Raymond Poincaré 92430 Marnes-la-Coquette France Tel. : +33 (0) 1 47 95 60 00 03/2009 Fax : +33 (0) 1 47 41 91 33 881047 10